år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
När jag är ute och färdas längs enskilda<br />
vägar, konstaterar jag allt för<br />
ofta att diken är väldigt grunda eller<br />
näst intill obefintliga. Vanligtvis ser<br />
man också påtaliga bärighetsproblem<br />
i anslutning till grunda diken. Denna<br />
artikel ger några råd och tips om vad<br />
du som väghållare bör känna till i<br />
samband med dikningsåtgärder.<br />
ÅtgärDer som är markavvattning enligt<br />
miljöbalken<br />
Dikning:<br />
• Nyanläggning av dike eller ökning av avvattningsförmågan<br />
i ett befintligt dike eller vattendrag.<br />
• Rätning eller ändring av befintliga diken som syftar till<br />
ökad markavvattning.<br />
Bortledande av vatten:<br />
• Sänkning eller avtappning av vattenområde<br />
VATTEN TEMA<br />
Dikesrensningar för att behålla vattnets djup eller läge, är en<br />
del av det normala dikesunderhållet och är särskilt undantaget<br />
kravet på myndighetstillstånd, vilket framg<strong>år</strong> av 11:15<br />
Miljöbalken. Utgångspunkten är således att sediment och<br />
vegetation utan tillstånd f<strong>år</strong> rensas till det djup och läge som<br />
är reglerat i ett markavvattningsbeslut eller till den nivå som<br />
följer av lagen, det vill säga för att vidmakthålla en funktion,<br />
att behålla vattnets djup och läge i diket. Som beskrivs i artikeln<br />
här intill kan dock rensningsåtgärder i vissa fall trots<br />
allt ses som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder. Har<br />
det dröjt väldigt länge sedan den senaste rensningsåtgärden,<br />
kan ett nytt naturtillstånd anses ha inträtt, vilket i så fall leder<br />
till att vidtagande av nya rensningsåtgärder först kräver<br />
särskilt markavvattningstillstånd.<br />
Självklart påverkar markavvattning och rensning av diken<br />
och vattendrag naturmiljön. Till exempel kan hydrologin<br />
påverkas av närsalter och giftiga ämnen läcka ut. Den fysiska<br />
förändringen av bottenmiljön i vattendrag och diken<br />
påverkar bl.a. fisk. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att<br />
kontrollera miljöpåverkan.<br />
avvattnanDe ÅtgärDer som inte är<br />
markavvattning enligt miljöbalken<br />
Vissa former av dikning nämligen<br />
• Åtgärder i diken som inte medför en ökad markavvattning.<br />
• Diken enbart avsedda för att avleda dagvatten från en väg.<br />
Just den sista punktsatsen är väl det som vi enskilda väghållare<br />
oftast kommer i kontakt med. Hur bör nu v<strong>år</strong>a diken<br />
vara utformade för att fungera på ett tillfredställande skick?<br />
Ja, när en ny enskild väg skall byggas så utg<strong>år</strong> jag ifrån att<br />
det finns ett ritningsunderlag som redovisar hur vägdiket skall<br />
se ut och hur djupt det skall vara i förhållande till körbanan<br />
eller till terrassytan. Gemensamt för nybyggnad och underhåll<br />
av väg är att dräneringen av en vägöverbyggnad skall<br />
säkerställa att konstruktionens bärighetsegenskaper bevaras.<br />
Dränering av en överbyggnad skall anordnas genom ett öppet<br />
eller stenfyllt dike eller en dränledning. För att erhålla<br />
en godtagbar dränering av överbyggnaden bör dikesbotten<br />
ligga minst 0,3 meter under terrassytan. Det handlar om att<br />
vidmakthålla det vi en gång byggt, v<strong>år</strong>da detta på bästa sätt.<br />
Forts. 2<br />
Terrassyta<br />
min 0,3 m min 0,3 m<br />
Tvärsektion av väg med godtagbart dikesdjup<br />
Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 5
Change language