år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hur ofta bör vi Dika?<br />
Dika endast då det verkligen behövs, dikning längs en belagd<br />
väg bör ske vid en 15 <strong>år</strong>s intervall och längs en grusväg med<br />
10 <strong>år</strong>s mellanrum. Allt detta beror på lokala förhållanden,<br />
växtlighet osv. I sammanhanget är det viktigt att slåtter och<br />
buskröjning av diken sker regelbundet.<br />
Foto: Birgit Westlund<br />
vägkonstruktion:<br />
I vägkonstruktionen ing<strong>år</strong> vägkropp med undergrund, diken,<br />
avvattningsanordningar, slänter och andra väganordningar.<br />
överbyggnad:<br />
Den del av vägkonstruktionen som ligger ovanför terrassytan.<br />
I överbyggnaden ing<strong>år</strong> förstärkningslager, bärlager och slitlager.<br />
terrassyta:<br />
Underlaget för överbyggnaden<br />
utDrag frÅn nÅgra bestämmelser i<br />
miljöbalken:<br />
VATTEN TEMA<br />
vem äger Dikningsmassorna?<br />
Ja, under förutsättning att er väghållning grundats på en<br />
lantmäteriförrättning som gett föreningen dispositionsrätten<br />
över hela vägområdet, kan inte markägare hävda någon<br />
äganderätt till det material som rensats ur diket.<br />
Text Leif Kronkvist<br />
(med visst biträde av Uno Jakobsson)<br />
rensning av gammalt Dike kan kräva tillstÅnD<br />
Efter en anmälan med påstående att en fastighetsägare låtit<br />
utföra en olovlig markavvattning, beslutade länsstyrelsen<br />
att ej vidtaga några åtgärder, eftersom styrelsen ansåg det<br />
vara fråga om en tillåten rensning enligt 11:15 Miljöbalken.<br />
Sedan beslutet överklagats till Miljödomstolen i Umeå, M<br />
196-07, förklarade domstolen att utredningen i målet i och<br />
för sig gav vid handen att det på 1950-talets mitt fanns ett<br />
dikessystem på fastigheten, men att några rensningsåtgärder<br />
sedan dess sannolikt inte vidtagits. Eftersom det enligt<br />
domstolens mening därmed uppstått ett nytt naturtillstånd<br />
i området, så var de vidtagna åtgärderna (uppgrävning med<br />
grävmaskin till ett dikesdjup om cirka 1,8 meter och till en<br />
dikesbredd av cirka 2 meter) tillståndspliktiga.<br />
Av domstolens skäl för sitt beslut kan slutsatsen dras att<br />
dikesrensningar inte kan avvakta för länge. Risk finns i så<br />
fall att åtgärderna inte bedöms som lagliga rensningar, utan<br />
som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder.<br />
Text Uno Jakobsson<br />
11:2 punkten 4<br />
Med vattenverksamhet avses bl.a. ”åtgärder som utförs för att<br />
avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten,<br />
eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett<br />
vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med<br />
åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något<br />
visst ändamål (markavvattning)”.<br />
11:13 första stycket<br />
”Markavvattning f<strong>år</strong> inte utföras utan tillstånd. Vidare krävs<br />
tillstånd, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för<br />
andra åtgärder som utförs för att avvattna mark i de fall<br />
åtgärden förväntas få en bestående negativ effekt på växteller<br />
djurlivet.”<br />
11:15 första stycket<br />
”Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar<br />
för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att<br />
omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt<br />
förra läge eller som på annat sätt har förändrat sitt lopp.<br />
Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 7
Change language