Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

4. Professionsteori
Teorier kring profession inrymmer många områden. De områden jag har valt att utveckla
är indelade i olika avsnitt för att lättare kunna hålla isär begreppen. Dessa områden är
professionaliseringsbegreppets grunder, fackliga perspektiv på professionalisering och
bibliotekarieyrket och professionalisering.
Det finns andra professionsteorier än de teorier jag har valt att presentera här nedan.
Anledningen till att jag har valt mitt material utifrån Uno Westerlund och Rolf Torstendahl
är att båda författarna är aktuella med teorier utifrån den tid som uppsatsen behandlar,
alltså tiden med start kring 1990. Att jag sedan valt att använda mig av Westerlunds
syn på professionsteori, både vad det gäller dess grunder, och när det handlar om det
fackliga perspektivet, finner sin grund i att hans text har diskuterats och bearbetats i
TCO:s nämnd för utbildningsfrågor, och därför reflekterar nämndens hållning till de
frågor som texten behandlar (Westerlund 1988, s.7). Viktigt att tillägga är att tidskriften
DIK-forum grundar sina ställningstaganden utifrån den fackliga organisationen SACO
och inte TCO. Diskussionen angående det fackligt teoretiska perspektivet Westerlund
beskriver måste således förstås utifrån det faktum att tidskriften DIK-forum i vissa fall
kan ha andra teoretiska utgångspunkter. Det professionsteoretiska material jag funnit
finner jag relevant för uppsatsen och för dess validitet, även om den ur vetenskapligt
perspektiv, inte nödvändigtvis utgår från en dagsaktuell professionsteoretisk mall. Jag
inleder med att förklara de grunder professionaliseringsteori huvudsakligen formats
kring.
4.1 Professionaliseringsbegreppets grunder
Ordet professionell har anknytning till engelskans ”profession” som står i motsatsställning
till ”occupation” och därigenom markerar skillnad mellan ”lärda” yrken, ”fria”
yrken och alla andra (Westerlund 1988, s.9). Utifrån termer som dessa ”lärda” yrken har
man skapat en teori som hävdar ett överlägset eller egentligt vetande för ett fåtal yrken;
professionalismen.
I definitionen professionalism spelar kunskap en viktig roll. Teorier gällande professionalismen
har på traditionell basis att göra med hur kunskapen används av de som har
den när det gäller kopplingen till den påverkan detta resulterar i vid sociala relationer.
Traditionellt utgör kärngruppen inom professionstänkande av yrkeskategorier som läkare
och advokater. Då läkare är specialiserade på kroppsliga problem och advokater på
sociala (i juridisk bemärkelse), skapas en social situation där andra människor behöver
deras professionella expertis för att diskutera sina problem och förhoppningsvis lösa
dem. Det behov den specifika kunskap som läkare och advokater skapar leder till att
man finner ständig kontakt med människor i behov av hjälp. Dessa blir så kallade klienter,
människor i behov av specifik kunskap som bara en specifik yrkesgrupp kan ge
dem. Därmed skapas enligt detta teoretiska tänkande en egentlig profession. Exempel på
oegentliga professioner enligt detta synsätt utgörs av yrken som exempelvis forskare,
eftersom de ”hittar på” egna problem (Torstendahl 1989, s.24).
Mot det strikt traditionella och mer använda synsättet ovan, kan man ställa senare års
teoretiserande och avvikande diskussioner om professionella grupper där Randall Col-
11