Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

nya roll beskrivs i BBL, medan DIK har en i huvudsak positivare syn på bibliotekariens
plats i IT-samhället.
När det gäller utbildningen har både DIK och BBL en positiv hållning till bibliotekarieutbildningen
och dess utformande. Båda tidskrifterna vill dessutom förmedla tanken av
att förnya biblioteksutbildningen i takt med att IT-samhället växer. Synen på forskningen
skiljer sig dock mellan de bägge tidskrifterna, då det är framför allt BBL som diskuterar
och driver frågor kring biblioteksforskningen och dess utvecklingsmöjligheter.
Den diskussion man finner i DIK ger dessutom en betydligt mörkare bild av forskningssituationen,
där man ställer sig frågande till om ett framtida forskningsförfarande över
huvud taget är möjligt under då rådande omständigheter.
Den andra frågeställningen frågar sig på vilket sätt artiklarna speglar professionalismens
idéer.
När det gäller olikheterna de båda tidskrifterna beskriver angående lönefrågan, kan man
ana att de fackliga intentionerna utgör grunden till att vilja förstärka bibliotekariens position
och kunskap, och att detta leder till ett mer aktivt strävande efter att förtydliga
bibliotekarieyrket som en profession med en egen identitet, en egen kunskap och en
stark vilja att befästa denna kunskap. Eftersom lön utgör en grundläggande faktor för
skapandet och utvecklandet av hela den professionalistiska tanken, så är detta förklarligt
utifrån de professionalistiska teorierna.
Ser vi till statusen ser man en tendens i DIK, mer än i BBL, av att vilja utveckla bibliotekarieyrket
som profession genom att ta till sig, och att behärska informationsteknologin
under 1990-talet, då IT-samhället är föremål för en snabb utvecklingsprocess. Detta,
att utan tvekan ta till sig ny kunskap för att förstå och behärska den och i bästa fall ha
monopol på den, speglar också klart professionalismens kärna och grundtanke att äga en
speciell kunskap och därigenom utveckla en suveränitet gentemot andra yrken.
Ser vi sedan till utbildningen och dess process finner vi att det professionalistiska tankesättet
om etablering av kunskap finns även här. Detta syns i förhållningssättet till hela
utbildningsproblematiken där de bägge tidskrifterna vill påverka och stärka bibliotekariens
yrkesroll genom att på olika sätt vidareutveckla bibliotekarieutbildningen för att
passa framtidens krav. Detta blir också tydligt då en diskussion om det nya ITsamhällets
biblioteksroll växer fram under 1990-talet, där intentionen till att påverka
och utveckla yrkesutbildningen är högst påtaglig.
Sist har vi också som en del i utbildningen, forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap,
som på samma sätt som utbildningen genomgår en förändringsprocess
under 1990-talet, och som både DIK och BBL vill utveckla och göra mer gällande.
Kampen efter en etablering av specifik kunskap, som uppstår i att behärska de olika
delar som utgör bibliotekarieprofessionen, leder till en utveckling där forskningen stärker
och legitimerar professionen, tänjer gränser men också breddar kunskapen, för att ge
definitionen av bibliotekarieyrket ökade möjligheter och ett större vetande. Därigenom
utformas ramen, genom vilket man sedan urskiljer kunskapen.
35