Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

vid denna artikels tidpunkt anses mycket oroande för samhällets förmåga att växa för
framtiden, som då står och faller med folkbibliotekariens kompetens (Nilsson 1994b,
s.13).
I en artikel från BBL får vi ytterligare en variant på folkbibliotekariens unika kompetens.
Den beskrivs här som förmågan att söka i referensverk, faktasamlingar, tidskriftsindex,
bibliografier samt numera också databaser. Utan folkbiblioteken, och därmed
också folkbibliotekarien, kommer enligt denna artikel kunskapsklyftorna i samhället att
öka (Wikström 1991, s.165).
När det gäller folkbibliotekariens nya roll som växer fram i IT-samhället är det DIK
som till skillnad från BBL, ger sig konkret in i beskrivningen av folkbibliotekariens
yrkesförändring. 1994 är det år då det diskuteras i flera artiklar i DIK, vad den nya teknologin
för med sig.
En diskussion utgår ifrån nödvändigheten att integrera folkbiblioteken, och därmed också
folkbibliotekarien i de internationella nätverken. Med detta menas då Internet som
vid denna tidpunkt knappt funnits tillgängligt alls på några folkbibliotek. Högskolebiblioteken
och universitetsbiblioteken däremot, har nu hunnit koppla upp sig på nätet.
Detta skulle fungera som ett nytt verktyg för svensk folkbildning, och underlätta för
folkbibliotekarien i sin strävan att sprida kunskap till allmänheten (Eliasson 1994, s.13).
En liknande synpunkt som uppstår är att datatekniken och Internet måste ses som ett
maktinstrument för den nya tiden. Att stå utanför denna utveckling innebär slutet för
folkbiblioteken. Men om dessa bibliotek med folkbibliotekarier i spetsen följer med
utvecklingen inom IT, så uppfyller detta ett centralt behov för den tredjedel av individer
som vid denna tid inte anses kunna ta del av den information de behöver. Därigenom
skapas en rättvisare värld där alla kan ta del av kunskap, och ingå i folkbibliotekens
behov av folkbildning som ett tecken på en fungerande verksamhet (Nilsson 1994a, s.6-
7).
5.3.3 År 1995-2000
Den tid som kommer efter 1994 har en fortsatt ökad groende optimism med sig ifråga
om bibliotekarieyrket, och relationen till informationsteknologin. Detta märks dock i
högre grad endast i DIK, medan BBL mer kritiskt börjar granska utvecklingen, och bibliotekariens
plats i informationssamhället.
DIK ser möjligheterna i att möta framtidens bibliotekarievisioner. Kompetens tenderar
där bitvis att framstå som något flyktigt som rider på en IT-våg. Visionerna om den
framtida situationen för bibliotekarien som profession tar nya, vågade grepp.
DIK öppnar nu dessutom upp för en allt tydligare diskussion kring professionen bibliotekarie,
och dess väg mot att vilja bli ett yrke med högre status i samband med ITvågen.
Tidskriften ger en splittrad bild av vad tekniken kan bära med sig.
Vi har som exempel först bibliotekariens egen diskussion om vad som händer med yrket.
I en artikel från 1995 får vi reda på den tankegång som kommer igen i många artiklar
och kännetecknar synen angående bibliotekarien och IT-vågen vid denna tidpunkt.
25