Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

ta sitt kunskapsmonopol det vill säga sin kompetens, genom åtgärder som att bilda bibliotekslag
och legitimation. Utan dessa åtgärder riskerar folkbibliotekarieyrket att gå
under, eftersom kommunala besparingar kan leda till resonemang som ”Bibliotek kan
väl vilken bokintresserad som helst sköta t. o. m. utan betalning.” (Atlestam 1993,
s.123).
En tredje diskussion som delvis kan sammanföra de bägge ovan kring lönen som delfråga,
utgår ifrån att kompetensen är specifik hos bibliotekariens profession. Problemet är
dock att intervjuundersökningar har visat att bibliotekarien rent allmänt betraktas av
omvärlden som blyg och vänlig, utan hög lön och med kortare utbildning. Rådet blir
därför att hänga med i utvecklingen, vara mer utåtriktad, effektiv och aktivera användarna.
Att visa professionalitet utåt och få omgivningen att inse den unika kompetensen
hela biblioteksyrket bygger på (Tovoté 1993, s.240).
5.3 Status
5.3.1 År 1990-1994
Bibliotekarieyrkets status behandlas under denna tid huvudsakligen via två fält, både i
DIK och BBL. Man kan dels se en oro över yrkesutvecklingen, men också skönja att
bibliotekariens närhet till den kommande informationstekniken via informationssamhället
har en positiv inverkan på visioner kring yrkets legitimitet. Till den negativa bilden
har vi i 1990-talets början en diskussion som rör sig kring bilden av den låga statusen.
Den kan baseras på lite olika tolkningar.
I DIK finner vi en diskussion som ser lönen som en avgörande faktor till att bibliotekarier
av allmänheten kan betraktas som dumma i sitt yrkesval, vilket därmed sänker statusen.
Att studieskulderna lägger sig på en hög nivå talar också för att man inte har varit
alltför smart i sitt yrkesval, med tanke på att lönen man sedan tjänar, inte går att betala
tillbaka studieskulderna med. Slutbilden blir att den som blivit bibliotekarie trots löneläget
kommer att betraktas av allmänheten som en mindre intelligent person (Norén
1990, s.4-5).
I BBL finner vi vid samma tid en artikel som också visar på brister i synen på yrkesfältet.
Gunnel Hessler, högskolelektor på Bibliotekshögskolan i Borås, ställer frågan vad
en bibliotekarie egentligen ska göra. Hon skriver att bibliotekarien kan betraktas som en
informationsspecialist, men att utbildningen inte får genomslag i själva biblioteksarbetet,
eftersom andra arbetsgrupper vid denna tidpunkt tagit till sig det mesta av den
kommande informationstekniken via produktion av databaser och informationssystem.
Hon vill höja statusen på yrket genom att bibliotekarierna blir specialiserade mer inom
olika områden, där man blir ytterligare expert. Detta ökar efterfrågan och lönen, och
således också statusen (Hessler 1990, s.67).
Förutom den dåliga statusutveckling som antyds vid denna tid, i början på 1990-talet,
råder en stor arbetslöshet bland bibliotekarier. Ett stort antal bibliotek läggs dessutom
ned på grund av lågkonjunkturen i Sverige. Detta kan givetvis bidra till den negativa
självbilden inom bibliotekssektorn.
23