Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

6. Analys
Här kommer jag att analysera de skillnader och likheter DIK-forum och BBL förmedlar,
utifrån det material jag har redovisat i min empiridel. Denna analys kommer att ha sin
anknytning i de olika områden inom professionsteori som jag har redogjort för i teoriavsnittet.
Jag väljer att bearbeta varje moment i analysen enligt strukturen i empiridelen,
så att den blir så lättöverskådlig som möjligt.
6.1 Utbildning
När det gäller utbildningen är både BBL och DIK-forum överens om att utvecklingen
mellan 1990-2000 har varit en språngbräda till en bättre kunskapsnivå, där kunskapen
inom biblioteks- och informationsvetenskap går i jämn takt med den förändring som
framför allt genom informationstekniken ändrar synen och kraven på biblioteksutbildningen.
Synen på den förändrade akademiska statusen inom utbildningen ger dock inte samma
intryck av gemensamt samförstånd mellan de båda tidskrifterna. Att det är DIK och inte
BBL som gärna tar språnget mot en mer akademisk värld är kanske inte så besynnerligt,
eftersom man förmodligen känner till att man, via det ständiga bemötandet och jämförandet
med andra yrkens löneutveckling och status, får en högre professionell profil vid
införandet av akademiska principer i form av titlar och högre kunskapsnivå.
Detta kan också förklaras utifrån ett professionsteoretiskt tankesätt. Man kan till exempel
se att en av professionaliseringsprocessens grundförutsättningar för att kunna bevaka
och stärka sin yrkesidentitet, är att försöka få kontroll över yrkets kunskap via avgränsning
och specialisering av yrket. Detta står att läsa som det tredje steget av professionaliseringsprocessens
åtta steg. Som fortsättningen på detta ser vi utifrån steg fyra i
professionaliseringsprocessen, att tendensen finns att därefter försöka kontrollera utbildningen
och sedan även forskningen. Den fackliga variant av professionaliseringsprocessens
tredje och fjärde punkt som Westerlund bejakar i sin beskrivning av den
fackliga vägen för bevakning av yrkesintresset motsätter sig emellertid faktorer som
specialisering och kontroll över utbildning och forskning. Detta borde i grunden tala
emot ett medvetet professionellt statustänkande hos den fackliga tidskriften DIK-forum,
om man ska kunna urskilja den fackligt politiska väg som Westerlund vill utgöra som
exempel.
Man kan professionsteoretiskt även ana att ett yrke som blir mer akademiskt gärna bidrar
till att förstärka sin avgränsning och specialisering. Detta mycket i och med att
forskningen, och det obligatoriska uppsatsskrivandet, lägger en grund för biblioteksyrket
som vetenskap, och därmed inte enbart innefattar sådant som människor utanför
yrket kan betrakta och bedöma, utan istället sträcker sig bortom det allmänna vetandets
gränser. Att förstå bibliotekarieyrket är då i förlängningen att förstå biblioteks- och informationsvetenskapen,
och därigenom skapar man både en avgränsning och en specialisering.
Staffan Lööf förklarar i sin kommentar angående bibliotekarieutbildningens utveckling,
att man tagit till sig den utökade akademiska profilen inom bibliotekarieyrket för att
30