Bibliotekarien och professionen - BADA - Högskolan i Borås

5. Presentation av empirin
Min empiridel har jag format kring tre centrala teman som tillsammans försöker ge en
mer samlad bild kring de lika, och olika beröringspunkter gällande bibliotekarieyrket i
DIK-forum (DIK) och Biblioteksbladet (BBL) som har kommit att diskuteras mellan
åren 1990-2000. Dessa teman utgörs först av de bägge avsnitten Utbildning och forskning
och Lönefrågan, där jag förutom själva respektive avsnittens innehåll kommer att
diskutera relationer till bibliotekarieyrket i stort, och inte fokusera så mycket på folkbiliotekariens
yrkesroll. Anledningen till detta kommer sig av det faktum att när det gäller
frågor kring utbildning, forskning och lön, och i viss mån även status, så har tidskrifterna
i första hand utgått ifrån en mer generell diskussion kring dessa ämnen. Det finns
dock även artiklar kring folkbibliotekarieyrket och jag känner därför att det inte går att
förbise betydelsen av dessa intressanta fakta i den sammanlagda diskussionen. Det tredje,
och sista avsnittet heter Status och tar upp frågor om biblioteksyrkets kunskap och
egenvärde, som banar väg för status och värderingar. Där kommer jag att gå in mer
kring en diskussion när det gäller folkbibliotekariens yrkesroll, och diskutera kring likheter
och skillnader i denna, baserad på det befintliga materialet i de båda tidskrifterna.
Med tanke på all den fakta jag har funnit till avsnittet Status så är dessa indelade utifrån
år 1990-1994 och år 1995-2000 i två block, som var för sig representerar skilda omständigheter
kring den aktuella tidsperioden.
5.1 Utbildning och forskning
5.1.1 Utbildningen
Både DIK och BBL debatterar bibliotekarieutbildningen huvudsakligen utifrån en entusiastisk
förhållningspunkt, nämligen den att man över tiden närmar sig en utbildning
som ger bättre grund för yrkets allt föränderligare krav. Det uppstår givetvis en del
mindre kritik kring utformandet av utbildningen, framförallt när det gäller den akademiska
strukturen men en optimistisk framtidsvision överväger, baserad på mer utvecklingsmöjligheter
än begränsningar. Redan i det tidiga 1990-talet finns också i bägge
tidskrifterna tendensen att ha en optimistisk syn på informationsteknikens växande inträde
i biblioteksvärlden, även om den till en början håller sig på en låg nivå.
Det tidiga 1990-talet visar i både DIK och BBL även prov på att vilja förnya biblioteksutbildningen
genom den process som följer i kölvattnet av det växande IT-samhället,
och det faktum att fler Bibliotekshögskolor än den i Borås formas, och därigenom får
rättigheter att omforma utbildningen efter egna principer.
Ett exempel på den första varianten av nytänkande inom utbildningsväsendet som uppstår
finner vi i DIK i den speciella vision Umeå universitets biblioteksskola bär med sig
från starten 1993. Här har man enligt eget konstaterande kommit långt inom IT och här
finns därför också ett brett register kompetenta lärare. Den informationsvänliga inriktningen
med öppningar mot IT-världen som Umeås biblioteksutbildning bär med sig,
kan till viss del också anas när man definierar synen på bibliotekarieyrkets grundläggande
funktioner. Man betonar bibliotekariens roll som en informationsspecialist
som ska tillvarata samhällets och den enskildes behov av informationsanalys; man ska
vara den som söker och tar reda på fakta snabbt och enkelt (Almegård 1993, s.9). Sam-
18