Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete 

Del 2 

Handbok för framställning av kunskapsöversikter om 

interventioner inom folkhälsoområdet 

Carina Källestål och Anna Hedin 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete 

Del 2 

Handbok för framställning av kunskapsöversikter om 

interventioner inom folkhälsoområdet 

Carina Källestål och Anna Hedin 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut r 2004:9 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-269-8 

omslagsfotografi: sjöberg, www.sjoberg.se 

producerat av: sandvikens tryckeri, sandviken 2004

Innehåll 

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 3 

Förord ______________________________________________________________________ 5 

Sammanfattning/Summary ____________________________________________________ 7 

Kapitel 1 – Introduktion ________________________________________________________ 9 

Kunskapsöversikter __________________________________________________________ 9 

Handbokens syfte __________________________________________________________ 10 

Olika arbetssätt inom folkhälsoarbetet __________________________________________ 10 

Viktiga frågor att ta ställning till när man planerar sin kunskapsöversikt ________________ 11 

Beskrivning av studiedesigner __________________________________________________ 14 

Kapitel 2 – Utveckling av frågeställning __________________________________________ 17 

Huvudkomponenter i en frågeställning __________________________________________ 17 

Översikt av kunskapsöversikter eller ny kunskapsöversikt ____________________________ 18 

Kapitel 3 – Litteratursökning ____________________________________________________ 19 

Att skapa en sökstrategi ______________________________________________________ 19 

Var man söker information __________________________________________________ 22 

Sök- och referenshanteringssystem ______________________________________________ 24 

Dokumentera sökningen ____________________________________________________ 24 

Kapitel 4 – Kriterier för urval, kvalitetsbedömning, dataextraktion och syntes ____________ 25 

Urval av studier ____________________________________________________________ 25 

Kvalitetsbedömning av studier ________________________________________________ 26 

Dataextraktion ____________________________________________________________ 27 

Nyckelkomponenter i dataextraktionsformulär ____________________________________ 28 

Syntes __________________________________________________________________ 28 

Kapitel 5 – Rapporten och spridning av resultaten __________________________________ 31 

Rapportens titel och författare ________________________________________________ 32 

Sammanfattning __________________________________________________________ 32 

Huvudsaklig text __________________________________________________________ 33 

Kritisk läsning av rapporten __________________________________________________ 35 

Spridning av resultaten ______________________________________________________ 35 

6. Referenser ________________________________________________________________ 37 

Appendix I. Grundläggande sökord ______________________________________________ 39 

Appendix II. Formulär för dataextraktion __________________________________________ 43 

Ett exempel på en kunskapsöversikt över originalartiklar – 

effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och andra vårdinrättningar ______________ 71

4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2

Förord 

Denna andra del av kunskapsbaserat folkhälsoarbete handlar om hur man sammanställer kunskapsöversikter 

över originalartiklar om interventioner inom folkhälsoarbetet. Handboken är ett led i 

Statens folkhälsoinstituts mål att evidensbasera folkhälsoarbetet och ingår i uppdraget att vara 

kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. 

Handboken vänder sig i första hand till dem som ska sammanställa kunskap inom Statens folkhälsoinstitut, 

vid regionala FoU-centra liksom till centrala handläggare. Den är den andra i en serie av 

rapporter om kunskapsbaserat folkhälsoarbete. 

Härnäst planeras rapporter som beskriver och diskuterar vad kunskapsbaserat folkhälsoarbete 

innebär samt en redovisning och sammanställning av modeller för det systematiska planerings-, 

implementerings- och utvärderingsarbetet inom folkhälsoområdet. Vi kommer att sammanställa, 

uppdatera och publicera den vetenskapliga litteraturen om olika interventionsmetoders effektivitet 

för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 

Denna rapport bör betraktas som ett arbetsmaterial. Statens folkhälsoinstitut och författarna ser gärna 

att läsarna hör av sig med kommentarer och frågor kring materialet så att detta kan beaktas i nästa 

version av handboken. 

Stockholm i februari 2004 

Gunnar Ågren Christer Hogstedt 

Generaldirektör Forskningschef 

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 5


Sammanfattning 

Den första delen av denna handbok visar hur man steg för steg sammanställer en systematisk 

kunskapsöversikt över originalartiklar om interventioner inom folkhälsoområdet. Handboken visar 

hur man utifrån en preciserad frågeställning där population, insatser och utfall fastställs söker litteratur 

i bibliografiska databaser. Databaser liksom andra källor för såväl vetenskaplig litteratur som så 

kallad grå litteratur presenteras. Metoder för urval och kvalitetsbedömning genomgås. Till handboken 

fogas fem protokoll för olika studiedesigner som underlättar en systematisk kvalitetsbedömning. 

Slutligen beskrivs hur en syntes formas och hur den sammanfattar kunskapsöversiktens resultat samt 

ges förslag till hur en kunskapsöversikt kan rapporteras och spridas. 

Den andra delen av handboken är ett exempel på en kunskapsöversikt över originalartiklar med titeln, 

Effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och andra vårdinrättningar. Där beskrivs det 

systematiska arbetssätt som används vid sökning och bedömning av originalartiklar om hälsofrämjande 

arbete för anställda vid sjukhus eller andra vårdinrättningar. Kunskapsöversikten visar att 

40 artiklar identifierades och att åtta av dessa ligger till grund för kunskapsöversiktens slutsatser. De 

berör olika åtgärder för att minska stress och utbrändhet, tobaksrökning, fysisk aktivitet och 

arbetsskador samt vilka komponenter som är verksamma i en större arbetsplatsbaserad intervention 

för att förbättra dieten. Kunskapsöversiktens slutsats är att det saknas vetenskapliga studier som 

beskriver effekter av hälsofrämjande arbete för de anställda vid sjukhus och vårdinrättningar. 

Summary 


The first part of this handbook describes a step by step procedure for how to conduct systematic 

reviews of original articles on public health interventions. The handbook shows how one from a well 

defined review question where the population, interventions and outcomes are defined searches for 

appropriate published articles in bibliographic databases. Databases as well as other sources of so 

called grey literature are presented. Methods for selection and quality assessment are described. An 

appendix to the handbook provides five protocols to guide the quality assessment, each for a different 

study design. Finally, the handbook describes how to summarise the findings, a structure for the 

conclusions, as well as how to report and disseminate the review findings. 

The second part of the handbook provides a practical example using an existing review entitled, 

Effects of health promoting workplaces in hospitals and other care facilities (Effects of worksite 

health promotion intervention in hospitals and other health care settings). This review used a 

systematic methodology when searching and judging the quality of original articles on health 

promotion interventions for staff in health care settings. Forty articles were identified and eight of 

these provided the basis for the review. The interventions included in the review dealt with stress and 

burnout, smoking cessation, physical activity and injuries in the work place, and eating habits. The 

review concludes that the material is too limited to infer any conclusions.


1. Introduktion 

Kunskapsöversikter 


Dagens forskning genererar ofantliga mängder av kunskap. I detta överflöd kan det vara svårt att sålla 

ut det som är relevant för ett speciellt kunskapsområde. Kunskapsöversikter om insatser bör ge 

information om hur effektiva dessa är genom att man identifierar, bedömer och summerar resultat 

från vetenskapliga studier och till viss del från andra källor. De är viktiga verktyg för beslutsfattare 

och handläggare när program planeras och investeringar beslutas. Man brukar skilja på litteratursammanställningar, 

forskningsöversikter och kunskapsöversikter. 

Med litteratursammanställningar menas icke systematiska sammanställningar av publicerad litteratur, 

alltså en subjektiv sammanställning av litteratur med likaledes subjektiva bedömningar. Ofta är dessa 

litteratursammanställningar gjorda av erfarna forskare inom fältet vilket är både en styrka och en 

svaghet. Styrkan ligger i författarnas överblick av ett forskningsområde. Svagheten är att författarna 

ibland har förutfattade meningar och kan övervärdera vissa insatser. 

Kunskapsöversikter är systematiska sammanställningar av vetenskaplig litteratur publicerad i 

vetenskapliga publikationer och så kallad grå litteratur. Med grå litteratur avses rapporter och andra 

publikationer som inte är publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller i vetenskapliga böcker. Till grå 

litteratur hör mera populära publikationer inom området, exempelvis konferensrapporter. Kunskapsöversikter 

är systematiskt gjorda, vilket betyder att översikten är gjord med en viss metod i avsikt att 

undvika förutfattade eller snedvridna slutsatser och bidra till att förfaringssättet är tydligt beskrivet så 

att det går att följa, bedöma och upprepa i alla steg. 

Forskningsöversikter skiljer sig från kunskapsöversikter på så sätt att de endast inkluderar 

vetenskapligt publicerad litteratur (ej s.k. grå litteratur) inom ett visst forskningsområde. 

Metoder för att göra systematiska kunskapsöversikter härrör framför allt från Cochrane 

Collaboration och den evidensbaserade medicinen som i hög grad vuxit fram som en effekt av 

Cochrane Collaborations aktiviteter. Cochrane Collaboration, som startade 1993, är en frivillig 

organisation av forskare och praktiker som gemensamt gör systematiska kunskapsöversikter i första 

hand över medicinsk teknik och behandling. Organisationen startades på initiativ av den engelske 

epidemiologen Archie Cochrane med syftet att genomföra och uppdatera systematiska kunskapsöversikter 

av interventioner inom hälso- och sjukvården och att göra denna information tillgänglig 

för praktiker, beslutsfattare och patienter. 

Cochrane Collaboration består av olika arbetsgrupper som utvecklar metoder för systematiska 

kunskapsöversikter inom olika hälsofält. En av dessa arbetsgrupper, Cochrane Health Promotion and 

Public Health Field, har sedan några år arbetat speciellt med att utveckla metoder för kunskapsöversikter 

inom det hälsofrämjande området (http://www.vichealth.vic.gov.au/cochrane/welcome/index.htm). 

I Sverige ansvarar Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) för att – för staten 

och sjukvårdshuvudmännen – sammanställa de vetenskapliga kunskapsunderlag som behövs för en 

värdering av vården. SBU:s arbetsmetod bygger på den systematiska utvärderingsmetodik som utarbetats 

inom Cochrane Collaboration. SBU har publicerat en mängd rapporter sedan starten 1989. 

Som exempel kan nämnas Att förebygga sjukdom i hjärta och kärl genom befolkningsinriktade 

program (1997) och Metoder för rökavvänjning (1998).

10 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 

Handbokens syfte 

Denna handbok beskriver en metod för att göra kunskapsöversikter om folkhälsoarbete, det vill säga 

systematiska översikter av litteratur publicerad i vetenskapliga tidskrifter, böcker och så kallad grå 

litteratur. Dessa kunskapsöversikter ska gälla folkhälsoarbete i stort, det vill säga arbete riktat mot 

hela grupper (populationer) företrädesvis utanför hälso- och sjukvården, och ska användas av 

folkhälsoarbetare och beslutsfattare inom såväl forskning som i praktiskt arbete. 

Handboken ska i första hand vara ett verktyg för dem som ska sammanställa kunskap inom Statens 

folkhälsoinstitut, vid regionala FoU-centra liksom centrala handläggare. I arbetet med handboken har 

erfarenheter från internationella grupper som arbetar med kunskapsöversikter använts. Överensstämmelse 

med andra handböcker framgår i detalj av referenslistan, men här ska några metodbeskrivningar 

speciellt nämnas. De främsta är: 

• Center for Disease Control’s guide to community preventive services (Zaza et al., 2000) 

• Methodological problems in constructing the evidence base in public health (Kelly et al., 2002, 

ej publicerat) 

• Undertaking systematic reviews of research on effectiveness. CRD’s guidance for those carrying 

out or commissioning reviews (Kahn et al., 2001) 

• Cochrane’s reviewers handbook (Clarke & Oxman, 2001) 

• Utkast till Guidelines, The Campbell Collaboration Center. 

(http://campbell.gse.upenn.edu/papers/c2_protocol_guidelines.pdf) 

• An assessment of the methods and concepts used to synthesize the evidence of effectiveness in 

health promotion: A review of 17 initiatives (Jackson et al., 2002) 

• Medicinsk utvärdering (SBU 2001) 

Första delen av handboken är upplagd på följande sätt: 

I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till folkhälsoarbetets olika arbetssätt. Vi avslutar kapitlet med 

en översikt över de vanligaste studiedesignerna. 

I kapitel 2 beskriver vi processen för utvecklandet av kunskapsöversiktens frågeställning. 

Kapitel 3 tar läsaren vidare till nästa steg i processen, nämligen hur man skapar en sökstrategi och 

beskriver hur och var man söker efter litteratur. 

Kapitel 4 tar upp hur man väljer ut och bedömer kvaliteten i den lästa litteraturen och hur man 

sammanfattar översiktens resultat. 

Slutligen, i kapitel 5, redovisas ett förslag på hur rapporten kan struktureras och sammanställas. Här 

finns även en diskussion om hur man sprider en sammanställning. 

Som appendix finns först en lista på vanliga sökord inom olika folkhälsoområden (appendix 1) och 

som appendix 2 finns förslag på dataextraktionsformulär för olika studiedesigner. 

Den andra delen av handboken är ett exempel på hur den första delen kan tillämpas. Författarna 

valde att göra en kunskapsöversikt över litteratur om hälsofrämjande arbete inom vård och skola. 

Olika arbetssätt inom folkhälsoarbetet 

Folkhälsoarbete kan ses som en gemensam term för åtgärder att öka hälsan där målgruppen är grupper 

av människor till skillnad från enskilda individer som i klinisk verksamhet. Folkhälsoarbete bygger 

på ett tvärvetenskapligt synsätt och har sin vetenskapsteoretiska grund inom flera så kallad 

vetenskapliga paradigm. Detta bidrar till svårigheter att definiera fältet liksom till olika syn på 

användningen av metoder. En uppenbar skillnad råder mellan de båda värdegrunder som folkhälsoarbete 

rymmer, den patogenetiska och den salutogenetiska. Den patogenetiska är den rådande inom 

den kliniska hälso- och sjukvården och kan kortfattat beskrivas som att den utgår från sjukdom, dess 

diagnos och förhindrandet av sjukdom. Den salutogenetiska utgår från hälsa och hälsans bevarande.

Den patogenetiska värdegrunden gäller för sjukdomsförebyggande åtgärder även om dessa inriktar 

sig på primär prevention, det vill säga innan sjukdom uppträder. Metoder för sjukdomsförebyggande 

insatser innefattar i de flesta fall att identifiera riskfaktorer för sjukdom och att minska dessa för utsatta 

grupper. Dessa insatser gäller ofta en specifik metod och det bedömda utfallet är ofta minskad 

förekomst av sjukdom eller minskad förekomst av kända bestämningsfaktorer för sjukdom. 

Hälsofrämjande åtgärder utgår från den salutogenetiska värdegrunden (Judd et al., 2001), där syftet 

är att stärka kontrollen hos grupper av individer eller hela samhällen, vilket i sin tur syftar till att öka 

den egna förmågan att bibehålla hälsan. Inom hälsofrämjande arbete används ofta kombinationer av 

metoder riktade till olika sektorer i samhället. Bedömningen gäller ofta många utfall av såväl slutmålen 

ökad hälsa, livskvalitet och jämlikhet som intermediära mål för interventionen som kunskap, 

attityder och motivation. Inom hälsofrämjande arbete är det vanligt att både utfallen och processen att 

nå dit är föremål för utvärderingar. 

En rad olika åtgärder som baserar sig på olika inriktningar kan rymmas inom folkhälsoarbetet. Här 

nedan kommer ett antal aspekter av folkhälsoarbete att redovisas som vi anser betydelsefulla för 

identifiering av den planerade kunskapsöversiktens frågeställning och inriktning. Syftet med denna 

uppdelning är att förenkla proceduren att bedöma litteratur som behandlar insatser för folkhälsan. 

Uppdelningen i dessa olika aspekter har inte som avsikt att i andra sammanhang definiera folkhälsoarbete. 

Viktiga frågor att ta ställning till när man planerar sin 

kunskapsöversikt 

Som nämnts ovan kan folkhälsoarbete delas in i sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser 

liksom det kan gälla en eller flera interventioner och syfta till ett eller flera utfall. Vidare kan det 

huvudsakliga intresset för bedömningen av insatsen vara utfallet eller vägen att nå resultaten, den så 

kallad processen. Dessa tre huvuddimensioner kan utgöra en grund för att klassificera frågeställningar 

om insatser inom folkhälsoområdet. En sådan första klassifikation kan leda till val av 

metoder för kunskapsöversikter. Ett klassificeringsschema som utnyttjar dessa dimensioner visas i 

figur 1. 

Figur 1. Klassifikationsschema av frågeställning för en kunskapsöversikt 



1. Den första frågan som ska ställas gäller om kunskapsöversikten avser en sjukdomsförebyggande 

eller en hälsofrämjande insats. Sjukdomsförebyggande insatser avser att minska sjukdom, att minska 

bestämningsfaktorer eller riskfaktorer för sjukdom. Sjukdomsförebyggande insatser brukar ofta 

definieras som insatser som är speciellt riktade mot riskgrupper och riskfaktorer vilka ofta associeras 

med olika typer av riskbeteenden. 

Exempel: en sjukdomsförebyggande insats för att minska sjuklighet på 

kvinnodominerade arbetsplatser kan avse att öka arbetstagarnas fysiska 

aktivitet till exempel genom att införa ryggträning på arbetstid. Utfallet 

beskrivs som sjukdomsminskning. 

Syftet med hälsofrämjande insatser är vidare, enligt deklarationen från Ottawa (Ottawa Charter, 

1986) är hälsofrämjande arbete, ”en process som möjliggör att människor får kontroll över hälsans 

bestämningsfaktorer och därigenom förbättrar hälsan”. Perspektiven på vad som kan anses vara ett 

lyckat resultat av hälsofrämjande arbete är flera, bland annat det som innehas av planerare, ekonomiansvariga 

och beslutsfattare som behöver veta vilken kostnadseffektivitet ett program har, det som 

innehas av praktiker inom fältet som behöver veta något om effekter i verkliga situationer. De grupper 

som berörs av insatsen som har ett intresse av delaktighet, medan forskare kanske i första hand vill 

öka kunskapen om orsaks-effekt-sambandet i ett program (Nutbeam, 2000). 

Utfallet av hälsofrämjande insatser är ofta flera i olika nivåer. En utfallsmodell har skapats av professor 

Don Nutbeam och bifogas här som tabell 1. I denna modell representerar hälso- och sociala utfall 

slutpunkter för insatser. De uttrycks ofta som livskvalitet, oberoende och jämlikhet, eller dödlighet, 

sjuklighet och handikapp. Intermediära hälsoutfall är bestämningsfaktorer för de slutliga utfallen. 

Personliga vanor som fysisk aktivitet är delar av en hälsosam livsstil, medan en hälsosam miljö består 

av fysiska, sociala och ekonomiska förhållanden som kan ha en direkt påverkan på hälsa såväl som 

bidra till en hälsosam livsstil. Tillgång till en adekvat hälso- och sjukvård är också en bestämningsfaktor 

för hälsa. Hälsofrämjande utfall är de personliga, sociala och strukturella faktorer som kan 

ändras för att ändra hälsans bestämningsfaktorer. Dessa utfall är de mest omedelbara effekterna av ett 

hälsofrämjande program, exempelvis kunskap och attityder. Social mobilisering och påverkan 

beskriver resultat av ansträngningar att öka kontrollen över hälsan i sociala grupper. Hälsopolitik och 

organisationspraktik är resultat av ansträngningar att ändra strukturella hinder för hälsa, exempelvis 

genom lagar, regler och förordningar.

Tabell 1. En utfallsmodell för hälsofrämjande arbete 


Hälsofrämjande Hälsofrämjande Intermediära utfall Hälso- och 

åtgärder utfall (modifierbara sociala utfall 

(mått på insatsers bestämningsfaktorer 

effekter) för hälsa) 

Utbildning Hälsoförmåga Hälsosam livsstil Sociala utfall 

Exempel: Mått: hälsorelaterad Mått: tobakskonsumtion, Mått: 

patientutbildning, kunskap, attityder, matval, fysisk aktivitet, livskvalitet, 

skolutbildning, medie motivation, personliga alkohol- och oberoende, 

kommunikation färdigheter, självtillit droganvändning jämlikhet 

Social mobilisering Social mobilisering Effektiv hälsovård Hälsoutfall 

Exempel: samhällelig och påverkan Mått: preventiva insatser, Mått: minskad 

utveckling, grupp Mått: samhällelig tillgång till adekvat hälso- dödlighet, 

utveckling, tekniska råd delaktighet, och sjukvård handikapp, 

samhällelig ökning sjuklighet 

av makt, sociala 

normer, opinion 

Politisk påverkan Hälsopolitik och Hälsosam miljö 

Exempel: lobbying, organisation Mått: trygg fysisk miljö, 

politisk organisation Mått: uttalanden, stödjande ekonomiska 

och aktivitet lagar, regler, resurser, och sociala förhållanden, 

organisationspraktik god mattillgång, 

begränsad tillgång till 

tobak och alkohol 

Exempel: en hälsofrämjande insats kan vara att organisera om arbetet på 

kvinnodominerade arbetsplatser till exempel genom införande av självstyrande 

grupper. 

2. Den andra frågan i figur 1 rör antalet insatser. Såväl ett sjukdomsförebyggande program som ett 

hälsofrämjande kan bestå av en insats, exempelvis information om fysisk aktivitet på arbetsplatsen, 

men också flera insatser som syftar till att minska ryggproblem. Vanligtvis är kunskapssammanfattningens 

intresse en viss effekt på hälsan som kan åstadkommas av ett flertal åtgärder. Varje insats 

måste ofta värderas för sig, eller om likartade program med samma typ av insatser finns kan dessa 

jämföras. Genom att identifiera antalet insatser blir frågeställningen mer precis och litteratursökningen 

kan delas upp i separata delar. 

3. Den tredje frågan i figur 1 gäller antal utfall. Som framgår av genomgången av hälsofrämjande 

åtgärder är de ofta förknippade med flera utfall, men en viss vetenskaplig originalartikel kan fokusera 

på endast ett utfall som värderas. För sjukdomsförebyggande åtgärder är ett utfall det vanliga men 

även här kan flera utfall tänkas. Utfallsmåtten kan i sin tur vara intermediära, exempelvis ökad 

kunskap om kostens betydelse för hälsan, förändrade matvanor, kolesterolhalt i blodet eller slutliga 

utfall som exempelvis hjärt-kärlsjuklighet. 

För arbetet med kunskapsöversikten är det väsentligt att precisera antalet utfall, eftersom flera utfall 

ofta är bevärliga att bedöma på ett likartat sätt. En kunskapsöversikt kan välja att bedöma flera utfall, 

men då måste dessa specificeras. I detta steg bör utfallsmåttet/en klargöras och fastställas. En 

bedömning bör göras om utfallen kan minskas eller om kunskapsöversikten ska delas så att varje 

översikt täcker ett utfall. 

Exempel: utfall kan vara minskad stress på arbetsplatsen


4. Den fjärde frågan i figur 1 gäller om det är utfallet eller processen som är föremål för analysen. 

Båda kan sägas ha stor relevans för beslutsfattare och praktiker inom folkhälsoområdet. Såväl 

förväntningar på resultat och erfarenheter av hur dessa skapas är viktiga när en insats planeras. 

Utfallsanalysen mäter resultatet av insatsen med någon typ av mått, exempelvis enheter kolesterol, 

enheter blodtryck, antal rätta svar i en kunskapstest, antal deltagare i en aktivitet. Processanalysen 

studerar hur resultatet uppnåddes. Vilka var aktiva, vilken inställning till insatsen hade olika aktörer, 

hur stor var känslan av delaktighet. I det senare fallet används ofta kvalitativa metoder som fokusgrupper, 

djupintervjuer etc. 

När alla frågor besvarats kommer man slutligen till en ruta där metoder föreslås för analys av 

originalstudien. Valet av metoder blir något av tre möjliga, a) randomiserade kontrollerade studier 

(randomized controlled trials, RCT), kontrollerade kliniska studier (controlled clinical trials, CCT) 

och kohortstudier, b) kohortstudier, kontrollerade före-efter-studier (controlled before-after-studies, 

CBA), tidsserier (time series studies, TSS) och kvalitativa studier, c) kvalitativa studier. Fall-kontrollstudier 

(case control studies CCS) rekommenderas inte för effektivitetsstudier av folkhälsoinsatser 

och har därför inte tagits med, men dessa studier kan vara värdefulla för att värdera oönskade effekter 

av en intervention. 

Beskrivning av studiedesigner 

I de allra flesta kunskapsöversikter har man utgått från en viss så kallad studiedesign. Här följer en 

kort sammanfattning av de vanligast förekommande studiedesignerna. För vidare beskrivning av 

dessa rekommenderar vi följande litteratur: 

• Rothman, K.J. & Greenland, S (1998). Modern epidemiology. Philadelphia: Lippincott-Raven, Cop. 

• Green, LW & Lewis, F. (1986). Measurement and Evaluation in Health Education and Health 

Promotion. Mayfield Publishing Company, CA. 

• Neal, J. & Liebert, RM. (1986). Science and Behavior. An introduction to Methods of Research. 

New Jersey: Prentice/Hall International. 

• Starrin, B. (1997). Along the Path of Discovery (Svensk titel: Från upptäckt till presentation). 

Lund: Studentlitteratur. 

• Patton, M Q. Qualitative Evaluation and research methods. London: Sage Publications 1990. 

Randomiserade kontrollerade studier, (Randomized Controlled Trials, RCT) är studier där effekter 

av en insats jämförs mellan en test och en kontrollgrupp. Fördelning till test och kontrollgrupp sker 

slumpvis och studien bör vara dubbelblind, det vill säga vare sig deltagare eller försöksledare ska veta 

vilka som tillhör test respektive kontrollgrupp. Vidare bör resultat från alla deltagare analyseras vare 

sig de har deltagit hela försökstiden eller inte. Om fördelningen till test och kontrollgrupp sker på 

något annat sätt än med hjälp av slumpen eller på ett sådant sätt att slumpen inte helt spelar in, 

exempelvis när individer födda en speciell dag väljs till testgrupp eller när varannan patient på en lista 

utgör testgrupp, brukar man tala om kontrollerade kliniska försök (Controlled Clinical Trials, CCT). 

I en kohortstudie definieras en grupp av människor, exempelvis en ålders- eller yrkesgrupp och den 

exponering man är intresserad av fastställs. Därefter följs kohorten över tid och utfallet mäts i slutet 

av studien. En jämförelse mellan de exponerade och de ej exponerade avseende utfallet görs med 

hjälp av relativa risker (RR). En kohortstudie kan vara prospektiv, det vill säga pågå från den dag man 

först bestämt exponering framåt i tiden tills studien avslutas. Den kan också vara retrospektiv, det vill 

säga man uppskattar exponering i efterhand när utfallet är känt eller ambispektiv då studien är såväl 

retro- som prospektiv. 

För studier som har en före-efter-design är samma deltagare studerade före och efter en insats. Här är 

det ofta svårt att veta om eventuella skillnader kan hänföras till insatsen. Men när inga andra studier 

av RCT- eller kohorttyp finns kan stora skillnader i före-efter-studier ge en indikation om en effekt


exempelvis när hälsopolitiska insatser utvärderas. En närliggande design är jämförelsen mellan två 

geografiskt skilda områden. En annan design är tidsseriestudier (TSS) där mätningar görs sekventiellt 

över tid före och efter en insats. Sådana studier kan ge mera trovärdig information än före-efter-studier 

kan ge. I tidsserieanalyser identifieras trender och periodicitet. En statistiskt viktig egenskap är 

korrelation mellan observationer inom en tidsserie. När en tidsseriedesign används ska en stabil basnivå 

eller trend fastställas innan insatsen görs. 

Kvalitativa studier är ett samlingsnamn för ett flertal studiedesigner (på samma sätt som ovan nämnda 

designer kan sägas vara kvantitativa). Den kvalitativa forskningen ger information och kunskap om 

hur människor uppfattar olika saker, vilken mening de tillskriver olika fenomen och hur de kommunicerar 

sina upplevelser av omgivning och olika händelser (Hallberg, 2002). Anledningen till att de 

kallas kvalitativa är att resultatet sällan mäts med siffermått och man gör heller inte någon statistisk 

analys av resultatet. I stället används datainsamlingsmetoder såsom deltagande observationer, fokusgrupper 

och djupintervjuer. 

Det finns en mängd kvalitativa metoder för systematisk insamling och bearbetning av data. Dessa kan 

dock delas in i tre kategorier: språkorienterade metoder, teorigenererande metoder och beskrivande 

metoder (Hallberg, 2002). Som exempel kan nämnas Grounded theory, en teorigenererande metod 

som används allt oftare inom folkhälsoforskningen (till exempel Hallberg & Jansson, 1996; Dellve et 

al., 2001; Thunberg et al., 2001). Insamling av data och analys sker ofta som en parallell process där 

forskaren pendlar mellan datainsamling och en preliminär analys som i sin tur styr den fortsatta 

datainsamlingen. Syftet är att få en så fullständig bild som möjligt av det som studeras. Det är själva 

frågeställningen som avgör hur urvalet av informanter sker. I kvalitativ forskning talar man om 

strategiskt, ändamålsenligt eller teoretiskt urval. Detta betyder att informanterna bedöms vara 

teoretiskt representativa för det område, den grupp människor eller de fenomen man vill beskriva. 

Detta gör också att ett förhållandevis litet antal informanter kan bidra med tillförlitlig och teoretiskt 

generaliserbar information. Det är forskarens uppgift att avgöra när datainsamlingen upphör att 

tillföra något nytt och materialet bedöms som ”mättat”. Kvalitativa och kvantitativa metoder ska inte 

ses som varandras motsatser. De utgör ofta utmärkta komplement till varandra i folkhälsoforskning 

och valet mellan dem avgörs av frågeställningen. Kvalitativa metoder har en viktig roll i processutvärderingen 

av interventionsinsatser och tillför till exempel viktig kunskap om och förståelse för 

olika aktörers/deltagares upplevelser och tolkning av vad interventionen inneburit. Kritisk granskning 

av kvalitativa studiers trovärdighet är naturligtvis lika viktig som inom kvantitativ forskning. Det 

begrepp som används när man ska bedöma om en studie verkligen mäter det den säger sig mäta 

benämns ofta dess tillförlitlighet (credibility). Kvalitativa studier har inte som målsättning att 

statistiskt kunna generalisera till en större population och därför väljer man att i stället tala om 

studieresultatens överförbarhet (transferability) till en annat område, att gälla för andra liknande 

grupper av människor eller till andra typer av fenomen. Möjligheten för andra att upprepa studien 

med samma resultat bedöms i termer av dess grad av beroende (dependability) och huruvida studieresultaten 

påverkas av särskilda intressen (neutralitet) benämns efter möjligheten att bestyrka 

(confirmability) dem. Några viktiga redskap som en kvalitativ forskare har för att styrka trovärdigheten 

av resultaten är triangulering av datainsamlingsmetod, gemensam analys tillsammans med 

andra forskarkollegor (peer-debriefing), återföring av resultat till informanter och efterföljande 

kompletterande analys samt noggranna anteckningar som återger forskningsprocessen och de vägval 

som gjorts under studiens gång. Slutligen ställs extra stora krav på förmågan att presentera resultaten 

på ett sådant sätt att läsaren får tillräcklig information för att bedöma studiens relevans och generaliserbarhet. 

Ytterligare ett sätt att kategorisera olika typer av studie-/forskningsdesigner är att tala om ”experimentella” 

och ”icke-experimentella designer”. De experimentella designerna handlar uteslutande om RCT (se 

ovan). Exempel på icke-experimentella designer är så kallade kvasi-experimentella designer som 

exempelvis CCT vilka inte använder sig av randomiserade stickprov. Slutligen finns en kategori som 

brukar kallas observationsstudier. Exempel på dessa är kohortstudier och före-efter-studier samt 

tidsseriestudier.


2. Utveckling av frågeställning 

Huvudkomponenter i en frågeställning 

Efter genomgången av de fyra frågor som redovisades i kapitel 1; huruvida frågeställningen handlar 

om en sjukdomsförebyggande eller hälsofrämjande insats, hur många insatser (metoder) som inkluderas 

i frågeställningen, hur många utfall som accepteras i frågeställningen, och vilken typ av analys är av 

intresse – process- eller utfallsutvärdering, bör frågeställningen ha tydliggjorts men en ytterligare 

förfining behövs. Det är mycket viktigt att en genomtänkt frågeställning används för kunskapsöversikten 

och mycket arbete sparas om en relevant frågeställning skapas. Det är exempelvis mycket 

lättare att finna relevant litteratur om frågeställningen är väl preciserad. Även för läsare av kunskapsöversikter 

är frågeställningen den som avgör om översikten är intressant. 

Följande huvudkomponenter bör specificeras i frågeställningen. 

1. Vilka ska ingå (population) och på vilken arena? 

2. Vilken/vilka insatser ska ingå? 

3. Vilka utfall ska ingå? 

4. Vilka studiedesigner ska ingå? 


För att skapa en preciserad frågeställning måste man ha tydliga svar på 

följande: 

1. Vilka ska ingå (population) och på vilken arena? 

2. Vilken/vilka insatser ska ingå? 

3. Vilka utfall ska ingå? 

4. Vilka studiedesigner ska ingå? 

1. Det första som bör göras är att bestämma vilken population, exempelvis ungdomar 13–19 år och 

vilken arena som är intressant, exempelvis skolor eller medelålders män på kvinnodominerade 

arbetsplatser. 

Exempel på frågeställning där första huvudkomponenten fokuserats: 

Vilka insatser är effektiva för att medelålders kvinnor ska ha låg sjukfrånvaro? 

2. Vilka insatser som ska ingå behöver enbart specificeras om frågeställningens huvudsyfte är att ta 

reda på enskilda insatsers effekter, exempelvis vilka typer av utbildningsinsatser som fungerar i ett 

visst sammanhang. Om detta inte är frågeställningens huvudsyfte utan denna handlar om ”vad som 

fungerar” (oberoende av typ av insats) ska man naturligtvis hålla detta öppet och inte på förhand 

specificera några insatstyper. 

Exempel på frågeställning där den andra huvudkomponenten fokuserats: 

Är omorganisering av arbetet effektivt för att minska stress?


3. Utfallet har också diskuterats ovan. Förutom precisering av utfallsmått bör man besluta hur 

kombinationer av utfall ska hanteras. Vidare bör man besluta om icke avsedda effekter ska inkluderas. 

Exempel på frågeställning där tredje huvudkomponenten fokuserats: 

Vilka insatser är effektiva för att öka motivationen och förändra attityden till 

fysisk aktivitet? 

4. Vilka studiedesigner som ska ingå bör anpassas till frågeställning och utfallsmått (se figur 1). 

Kanske kan antalet studiedesigner begränsas? I de fall flera olika typer av designer accepteras bör 

man vara noga med att specificera dessa och motivera varför just dessa inkluderas. Denna diskussion 

klargör behov av kompetens och konsensus i vetenskapssyn inom arbetsgruppen. 

Översikt av kunskapsöversikter eller ny kunskapsöversikt 

Det första som bör göras är att identifiera redan gjorda kunskapsöversikter med samma eller likartad 

frågeställning som den man är intresserad av. Finns ett flertal sådana översikter bör en översikt av 

dessa göras. Detta ska göras av minst två personer, men kan med fördel göras av den grupp som avser 

att göra den slutliga kunskapsöversikten. Hur en sådan översikt av översikter görs har beskrivits i en 

handbok (Hedin & Källestål, 2002). 

Utifrån resultatet av sammanställningen av kunskapsöversikter beslutas om eventuell revision av 

frågeställning. Detta bör göras av den grupp som avser genomföra kunskapsöversikten oavsett om 

den är ny i sin helhet eller i delar samanfaller med den grupp som arbetade med sammanställningen 

av sammanställningar. Frågeställning och sökstrategi (se kapitel 3) bör pilottestas för att eventuellt 

justeras efter det att ett antal (3–6) originalstudier identifierats. I detta läge bör också en referensgrupp 

utses. Referensgruppens första uppgift är att bistå med listor på så kallad grå litteratur som 

täcks in av frågeställningen. Deras andra uppgift blir att kritiskt läsa och kommentera kunskapsöversikter. 

En referensgrupp bör bestå av både experter inom fältet och praktiker inom folkhälsoarbete 

som kan värdera sammanfattningens fullständighet och dess användbarhet i praktiken.

3. Litteratursökning 

Sammanfattning av litteratursökning: 

Att skapa en sökstrategi 

Man måste ha en strategi för hur man ska leta efter relevant forskning inom området – en sökstrategi. 

Strategin ska specificera vilka databaser och andra källor som ska sökas igenom, samt vilka sökord och 

söksträngar (kombinationer av sökord) som ska användas. 

Formuleringen av en sökstrategi baseras på de huvudsakliga komponenterna i frågeställningen, 

exempelvis målgrupp, typ av intervention, studiedesign och utfallsmåtten (se kapitel 2). Resultatet av 

en första sökning (pilot av sökstrategi) kan sedan leda till att man förbättrar sökstrategin. Det är 

mycket viktigt att man under detta arbete noga noterar vilka sökord man använder, i vilken 

kombination och i vilka databaser, annars kommer man snart att börja förväxla och dubblera 

sökningarna. Den slutliga sökstrategin ska så småningom beskrivas i slutrapporten. 

Generellt gäller att strategin och sökorden kommer att påverkas av hur man formulerat sin frågeställning. 

Det är viktigt att specificera frågeställningen (se kapitel 2) för att underlätta formulering av 

sökstrategin. Det är dock viktigt att nämna att det innebär en viss risk att söka på utfall. Utfallet kan ha 

beskrivits på många olika sätt, eller det kanske inte finns omnämnt i sammanfattningen eller bland 

sökord (där sökmotorn letar), även om det har använts och mätts i studien. På grund av detta bör man 

inte prioritera sökningar på utfall. Det kan dock användas när/om man behöver avgränsa ett område 

där man funnit väldigt många studier. Just inom folkhälsoområdet och interventionsstudier är det 

vanligt att man använder sig av termer såsom “outcome and process assessment”, “program effectiveness” 

och “program evaluation”. 

I Appendix 2 (Kelly et al.) finns beskrivet och kategoriserat ett antal grundläggande sökord vilka man 

kan utgå från när man skapar sin sökstrategi. 

För att exemplifiera processen kan vi utgå från en konkret frågeställning 

(http://www.cochrane.dk/nrsmg/docs/chap3.pdf): 

Hur ser effektiva interventioner ut som syftar till att främja hälsosamma matvanor? 

I det här exemplet består frågeställningen av följande delar: 


• Det är viktigt att sökningen av såväl tidigare gjorda översikter som primärstudier 

är omfattande och systematisk, annars riskerar man att dra felaktiga 

slutsatser. 

• När man utvecklar en sökstrategi bör man arbeta tillsammans med en ITkunnig 

bibliotekarie. 

• En adekvat sökning kräver att man inte enbart söker i databaser utan också 

söker för hand i relevanta tidskrifter och att man tar kontakt med specialister 

inom området. 

• Sökningsproceduren måste kontinuerligt dokumenteras och sökresultaten 

sparas. 

• Ett referenshanteringssystem underlättar systematiken och sparar tid. 

1. Sammanhanget är hälsosamt ätande eller faktorer som är relaterade till detta (exempelvis 

kolesterolnivåer). 

2. Interventionen är prevention eller främjande, inte behandling.


Nästa steg blir att finna några studier/artiklar som passar dessa breda kriterier för kunskapsöversikten 

och beskriva hur dessa kategoriserats i databaserna så att man kan börja skapa en mer detaljerad sökstrategi. 

Med andra ord, artiklar inom detta område kommer att vara kategoriserade (utifrån olika 

sökord) på olika sätt i olika databaser och genom att beskriva vilka sökord de olika databaserna 

använder får man en bra början på sin sökstrategi. 

I exemplet ovan – om främjande av hälsosamma matvanor – kan resultatet av en sådan första sökning 

i olika databaser se ut som beskrivs i tabell 2 (http://www.cochrane.dk/nrsmg/docs/chap3.pdf). 

Tabellen beskriver hur fyra olika studier som alla handlar om vårt exempel, har kategoriserats/indexerats 

i fyra olika databaser (Medline, Embase, PsychLIT och the Social Science Citation Index). En av 

dessa studier är en RCT (randomiserad kontrollerad studie), den andra en CCT (controlled clinical 

trial), den tredje en CBA (controlled before and after study), och den fjärde en ITS (interrupted time 

series study). 

Genom att på detta sätt skapa tabeller kan man få god hjälp i utvecklandet av en sökstrategi. Varje 

databas använder olika uppsättningar av “controlled vocabulary” för att indexera/kategorisera samma 

studier. Exempelvis för CCT-studien är hälsofrågan indexerad i både Medline och PsychLIT under 

“Hypercholesterolemia”, prevention och promotion frågan är indexerad som “Behavior Therapy” och 

som “Patient Education” i Medline och som “Education” och “Councelling” i PsychLIT. 

Utifrån dessa indexord kan man börja bygga upp sin sökstrategi. När man väl har formulerat listor av 

indexord för varje databas, kan man sedan identifiera relaterade begrepp utifrån varje enskild databas 

synonymordbok (thesaurus). Man kan i detta läge även börja utarbeta en lista med fria sökord.


Table 2: Controlled vocabulary used to index four effectiveness studies on four databases. 

Medline Embase PsycLIT SSCI 

RCT: Selbst M, Bell Adult; Not found *Cholesterol Not found 

MM, Thomme MJ. The Cholesterol/*blood; Blood Level; 

impact of a cholesterol Comparative Study; *Hypercholes 

screening and Female; Forecasting; terolemia/di; 

intervention program Health *Hypercholes 

among unskilled and Promotion/methods; terolemia/pc; 

semiskilled workers. Human; *Employee; 

American Journal of Hypercholesterolemia/ *Skill; *mass 

Health Promotion *prevention & control; Screening 

1992; 6:261-3 Male; *Mass 

Screening/methods/ 

trends; Middle Age; 

*Occupational Health 

Services; Program 

Evaluation 

CCT: Crouch M, Sallis *Hypercholesterolemia Not found *Health; No keywords 

J, Farquhar J, et al. -diet-therapy; *Patient- *Counselling; attached 

Personal and mediated Education; Behavior- Blood 

health counselling for Therapy; Blood- Pressure; 

sustained dietary Pressure; Body- Diet; 

reduction of Weight; Follow-Up- *Hypercholes 

hypercholesterolemia, Studies; terolemia; 

Preventive Medicine Hypercholesterolemia- Volunteer; 

1986;15:282-91 psychology; Body Weight; 

Triglycerides-blood Telephone; 

Follow-Up 

CBA: Zifferblatt S, *Food-Habits; *Game- Not found Not found Not found 

Wilbur C, Pinsky J. Theory; *Health- 

Changing cafeteria Education; *Primaryeating 

habits. Journal Prevention; Diet-; 

of the American Diet Energy-Intake; Health- 

Association 1980;76: Promotion; Preventive- 

15-20 Medicine 

ITS: Jeffery RW, French *Food-Preferences- Health *Food Nutrition 

SA, Raether C, Baxter psychology; Promotion; Preference; Information; 

JE. An environmental *Restaurants; Fruit-; Consumer- *Purchasing; Low-fat; 

intervention to increase Adult Behavior; *Catering Food; 

fruit and salad Diets-; Service; Selection 

purchases in a cafeteria. Eating-; Fruit; Point; 

Preventive Medicine Choice- Vegetable; Restaurant; 

1994;23:788-92 Behavior; Cost; Eating Education; 

Costs-and- Habit; Choices 

Cost- Feeding 

Analysis; Behavior; 

Adulthood Weight 

Reduction.


Att söka på endast ämnesområde är en annan form av sökstrategi. En sådan strategi fokuserar på det 

aktuella ämnet i frågeställningen. Det kan exempelvis vara en speciell form av intervention (är skolbaserade 

tobakspreventionsprogram effektiva?), ett speciellt hälsoområde (vad fungerar bäst för 

främjande av säker sex?) eller ett speciellt utfall (vilka interventioner reducerar kolesterol?). 

För vissa frågeställningar kan en sökning på endast ämnesområde ge en större möjlighet att finna alla 

relevanta randomiserade och icke-randomiserade studier. En annan fördel är att när man gör 

kunskapsöversikter av interventioner inom folkhälsoområdet kan det vara viktigt att hitta, förutom 

studier gällande effektivitet, studier som svarar på frågor exempelvis om interventionen är lämplig 

för en speciell målgrupp, om det funnits speciella omständigheter som påverkat interventionen, vad 

som kanske orsakat en icke framgångsrik intervention, svårigheter med generalisering till andra 

populationer och arenor, etc. Om man då använder sig av en sökstrategi som endast fångar upp 

studier som mäter effektivitet, kan man lätt missa studier som inkluderar annan viktig information. 

Nackdelen med en sökstrategi som utgår från endast ämnesområde är att den antagligen kommer att 

ha väldigt låg sensitivitet, med andra ord endast en mycket liten del av alla de studier man funnit kan 

till slut bedömas som relevanta för inkludering i kunskapsöversikten. 

En testsökning som ger en uppskattning av hur mycket forskning som finns inom ett speciellt område 

rekommenderas. Man bör börja med att söka efter redan gjorda ’systematic reviews’. Beroende på 

vad man hittar kan man sedan gå vidare och söka efter primärstudier. Om man exempelvis har 

bestämt sig för att inkludera även icke-engelskspråkig litteratur och anpassar sökningen efter detta, 

kan man också få en uppfattning om hur mycket fakta som finns på andra språk och hur man i så fall 

ska handskas med översättningar. 

Testsökningen bör förslagsvis göras i de större databaserna, m.a.o. i de databaser där man med största 

sannolikhet kommer att finna relevanta översikter eller primärstudier. 

Generellt gäller att man med fördel bör samarbeta med en inom området kompetent bibliotekarie. 

Det är viktigt att begränsa sin sökning. Har man inte tid eller möjlighet att göra översättningar bör 

man i sökstrategin lägga in en språkbegränsning. Ett minimum är dock att man söker svenska, norska, 

danska och engelska studier. En övrig begränsning relaterar till tidsspannet. Man ska exempelvis 

överväga hur långt tillbaka i tiden man ska söka information. Vissa databaser, exempelvis Medline, 

innehåller studier från 1960-talet. Psychinfo/LIT startade dock inte förrän 1987. Man bör också sätta 

ett slutdatum för när man inte längre ska söka information. Eftersom de flesta databaser kontinuerligt 

uppdaterar sin information finns alltid möjligheten att man kan hitta något nytt som är relevant för 

kunskapsöversikten. En rekommendation kan vara att när man börjar arbeta med frågan om vilka av 

de studier man funnit som ska inkluderas i översikten så slutar man också att leta efter ytterligare 

information. 

Var man söker information 

Vetenskapliga databaser 

Här följer en kort beskrivning av de databaser som är mest tillämpliga på det sjukdomsförebyggandeoch 

hälsofrämjande området (Medin & Alexandersson, 2000): 

PsycINFO (avgiftsbelagd) (http://www.apa.org/psycinfo/) I denna databas finner man framförallt 

psykologisk och beteendevetenskaplig litteratur. Många databaser överlappar till viss del varandra, så 

här kan man också finna viss medicinsk, farmakologisk och lingvistisk litteratur samt artiklar inom 

det vårdvetenskapliga området. I PsycINFO finns över 1 500 tidskrifter representerade på många 

olika språk. Databasen uppdateras varje månad. Referenser till böcker och bokkapitel finns dock 

endast på engelska. Databasen startades 1987 och ges ut av APA (American Psychological 

Association i USA).


Medline/PubMed (avgiftsfri) (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/PubMed/) Databasen Medline täcker i 

huvudsak medicinsk litteratur. Här finns över 4 000 av de mest ledande tidskrifterna i världen. 

Medline uppdateras varje vecka och är sökbar från 1966 och framåt. National Library of Medicine 

(NLM) i Washington, D.C., USA, ansvarar för utgivningen. 

Social Sciences Citation Index (SSCI, avgiftsbelagd) (http://www.isinet.com/isi/products/ 

citation/ssci/) Denna databas kan karaktäriseras som tvärvetenskaplig och inkluderar samhälls- och 

beteendevetenskaplig litteratur från 1986. Den bevakar över 3 600 tidskrifter och produceras av 

Institute for Scientific Information. 

Endast referenser till artiklar ges (ej fulltext). SSCI omfattar även ett citationsindex, det vill säga man 

kan få information om vem som skrivit om ett speciellt ämne samt vilka andra författare som citerat 

dennes artiklar. 

ERIC (Educational Resources Information Center, avgiftsfri) (http://www.eric.ed.gov/searchdb/ 

searchdb.html) Här återfinns främst utbildningslitteratur i form av vetenskapliga artiklar, böcker, 

konferensrapporter. ERIC startades 1966 och innehåller i dag över en miljon referenser. Databasen 

uppdateras varje månad och produceras av Cambridge Scientific Abstracts. 

Libris (avgiftsfri) (http://www.libris.kb.se/) Libris bevakar främst svensk forskning och de svenska 

specialbiblioteken. Libris har över fyra miljoner referenser. Referenser till böcker och tidskrifter uppdateras 

dagligen medan artiklar uppdateras varje vecka. Libris publiceras av Kungliga biblioteket i 

samarbete med drygt 70 bibliotek. 

Oberoende av vilken databas man ska söka i, bör man tänka på följande: 

• läs alltid databasens innehållsbeskrivning och hjälptexter 

• ta reda på ämnesbeteckningen – tvärvetenskaplig, ämnesspecifik, populärvetenskaplig. 

• ta reda på databastyp – fulltext-, referens-, faktadatabas samt ta reda på dokumenttyp – tidskriftartiklar, 

konferensartiklar, rapporter, böcker 

• tidstäckning, uppdatering 

• språklig täckning 

När man sökt färdigt i alla databaser bör man gå vidare och göra vissa kompletterande sökningar 

enligt följande: 

Referenslistor. Att gå igenom referenslistor i centrala översikter och primärstudier kan ge fler viktiga 

referenser som man kan ha missat i sin databassökning. 

Att söka för hand. Det finns alltid en risk att man missar viktiga publikationer i sina databassökningar 

beroende på exempelvis att den sökstrategi man lagt upp inte är optimal eller att indexeringen i databaserna 

är ofullständig. Om det är möjligt bör man därför också söka för hand i de tidskrifter som är 

mest relevanta för området efter publikationer som man möjligen kan ha förbisett i databassökningen 

och i referenslistorna. Att söka för hand på detta sätt ger också möjlighet att hitta de allra senaste 

publikationerna som ännu inte hunnit läggas in i databaserna eller uppmärksammats i andra artiklar. 

Att söka i ”grå litteratur”. Viktiga resultat från olika studier kan ha publicerats i rapporter av olika 

slag som i sin tur inte har dokumenterats i någon databas. En total identifiering av all relevant grå 

litteratur i ämnet är näst intill omöjlig, men en del av denna gråa litteratur finns indexerad i databaser 

såsom SIGLE (System for Information on Grey Literature). För övrigt blir i detta sammanhang den 

referensgrupp man bildat mycket viktig. Oftast känner de ledande experterna till en stor del av denna 

litteratur. Man kan även söka efter grå litteratur hos olika forskningsorganisationer, professionella 

nätverk och organisation, etc. Att söka efter relevanta avhandlingar (se databasen “Dissertation 

Abstracts”) och uppsatser kan vara ytterligare en väg att finna mer information. Konferensrapporter 

kan ge god information om såväl avslutad som pågående forskning inom ämnet. Även för detta finns


databaser som exempelvis “Index to Scientific and Technical Proceedings” och “Conference Papers 

Index”. Vissa större bibliotek har även kataloger över konferensrapporter. Det är dock viktigt att 

komma ihåg att sammanfattningar som ges i konferensrapporter inte alltid stämmer överens med 

studiens slutliga rapport. Det kan därför vara av värde att kontakta författaren direkt och be om slutrapporten 

innan man bestämmer sig för att inkludera informationen i kunskapsöversikten. 

Forskningsregister. Olika forskningsregister har förteckningar över pågående forskning (all forskning 

publiceras inte). Ett exempel på ett svenskt forskningsregister är Vetenskapsrådets forskningsinformation 

(http://www.forskning.se/). Om sökträffar på www.forskning.se leder till information 

från universitet, högskolor och andra forskande myndigheter och dess fullständighet är beroende av 

forskarnas vilja att delge databasen sina fynd. Ett exempel på ett internationellt register är National 

Research Register (http://www.update-software.com/national/). Även forskningsråden registrerar all 

forskning de stöder. På CRD:s hemsida (http://www.york.ac.uk/inst/crd/welcome.htm) finns listor 

över aktuella forskningsindex och register. Man kan även hitta forskningsregister på Internet 

(exempelvis “metaRegister of Controlled Trials” vilket “Current Controlled Trials” står för). Som 

nämnts tidigare bör man först kontakta sin referensgrupp vilken troligen har en god överblick över 

vilka forskningsregister som bör gås igenom. 

Att söka på Internet. Internet kan ge god information om pågående och avslutad forskning, speciellt 

kan man hitta information om studier som inte blivit formellt publicerade. Men att söka på Internet 

kan visa sig vara en näst intill hopplös uppgift. Många av de huvudsakliga sökmotorerna klarar inte 

en sofistikerad multisökning och sökningar kan ge tusentals ”hittar” som i sin tur måste granskas. Det 

går dock att söka på Internet på ett relativt systematiskt sätt genom att använda sig av ”meta-sökmotorer” 

som Copernic och Dogpile. Ytterligare en användbar sökmotor kallas Scirus (www.scirus.com). 

Scirus är en sökmotor som specialiserat sig på vetenskaplig information. Scirus har även ett filter 

vilket hjälper till att filtrera bort information som inte är vetenskaplig. 

Sök- och referenshanteringssystem 

Att använda sig av ett referenshanteringssystem är till mycket stor hjälp för att hålla ordning på referenser 

och för att på ett korrekt och enkelt sätt föra över dessa till det dokument man arbetar i. Detta innebär 

att de referenser man finner i olika databaser behändigt kan föras över i elektronisk form från databasen 

till det egna referensbiblioteket, antingen på ens egen hårddisk eller på diskett. De referenser 

man hittat manuellt måste också manuellt föras över till referenshanteringssystemet. Det är då viktigt 

att tänka på att man får med alla viktiga uppgifter. Några av de vanligaste förekommande referenshanteringssystemen 

är EndNote, Reference Manager, GetaRef. 

Dokumentera sökningen 

Generellt gäller att hela processen från formulering av frågeställning till skrivandet av slutrapporten 

ska vara tydlig för läsaren. För att läsaren ska kunna värdera resultaten är det nödvändigt att tydligt 

och relativt detaljerat beskriva hur sökningen och urvalet av studier gått till. Därför ska sökningen 

dokumenteras kontinuerligt och man bör även beskriva anledningar till eventuella ändringar och 

tillägg i sök- och urvalsproceduren.

4. Kriterier för urval, kvalitetsbedömning, 

dataextraktion och syntes. 

Urval, kvalitetsbedömning, dataextraktion och syntes 

Urval av studier 

När den slutliga sökstrategin använts har man en lång lista över originalstudier som behandlar effekter 

av en insats för att öka hälsan. Denna ”långa lista” bestående av referens och sammanfattning 

(abstract) av varje studie ska minst två personer i gruppen gå igenom och för varje referens ska ett 

beslut fattas om studien ska ingå eller inte i den slutliga kunskapsöversikten. Beslutet fattas med hjälp 

av ett antal kvalitetskriterier som tillämpas på sammanfattningen av studien. Dessa kvalitetskriterier 

ska varje grupp definiera och skriva ner. Av de två personer som gör kvalitetsbedömningen är bör en 

vara expert i det aktuella forskningsfältet, medan den andra inte ska ha expertkunskaper eftersom 

expertkunskaper kan bidra till åsikter om kvalitet vid sidan av de beslutade kriterierna. Kriterierna 

kan variera med frågeställning men följande gemensamma punkter bör övervägas när kriterierna 

fastslås. 

Tar studien upp och behandlar: 

• Maktmobilisering 

• Deltagande 

• Jämlikhetsaspekter 


• Långa listan med titlar och sammanfattningar kortas med hjälp av beslutade 

kvalitetskriterier 

• Beställning av resterande artiklar (korta listan) och kvalitetsbedömning 

enligt fastställda kriterier i låg, medel och hög kvalitet görs 

• Protokoll för varje typ av studiedesign utvecklas 

• Dataextraktion sker med hjälp av protokollen så att data från originalstudierna 

kan föras över till tabeller 

• Syntes med tabeller av data från originalstudierna görs samt med en 

kvalitativ beskrivning av resultaten eller med en kvantitativ metod (metaanalys). 

Slutsatser med gradering för vetenskaplig kvalitet utgör huvuddelen 

av syntesens sammanfattning 

För respektive grupp av metoder gäller sedan att ställning till metodologisk kvalitet måste tas. 

För grupp a) RCT, CCT och kohortstudier och för delar av grupp b) Kohort men inte CBA, TSS eller 

kvalitativa studier gäller att kriterier för följande metodfrågor bör finnas: 

• Population – representativitet, antal 

• Kontrollgrupp - relevans 

• Bortfall – en högsta accepterad procentsats anges, analys av bortfall 

• Studielängd och uppföljning – en kortaste tid anges 

• Relevans i statistisk metod 

• Intern validitet, diskussion av bias 

• Mått för utfall 

• Oönskade effekter


För grupp b) CBA och TSS (ref: http://www.epoc.uottawa.ca/checklist2002.doc). 

För kontrollerade före-efter-studier 

• Samtidig datainsamling i studie och kontrollområde 

• För studier som använder jämförelse mellan områden bör kontrollområdet och studieområdet 

vara lika i väsentliga aspekter 

För TSS 

• Tydligt identifierad punkt i tiden när interventionen genomfördes 

• Minst 3 tidpunkter när data samlades in före interventionen och minst 3 tidpunkter efter 

interventionen. 

För grupp c) kvalitativa studier gäller att validitet och relevans bör finnas (se sidan 13, Beskrivning av 

studiedesigner, Kvalitativa studier). 

När de studier som uppfyllt kvalitetskriterierna listats (korta listan) beställs dessa i fulltext och 

bedöms av två personer i gruppen. Samma kvalitetskriterier som använts för att bedöma sammanfattningarna 

används för bedömning av artiklar i fulltext. 

Kvalitetsbedömning av studier 

Olika nivåer av kvalitet kommer att finnas i de studier som slutligen inkluderas i kunskapsöversikten 

(korta listan). Dessa nivåer kan delvis bestämmas av i hur hög grad de uppfyller de tidigare nämnda 

kriterierna. Exempelvis kan en längre studietid ge en högre kvalitet liksom ett mindre bortfall. 

Förutom en klassificering med hjälp av en gradering av de tidigare nämnda kriterierna, består en 

bedömning av de ingående studiernas kvalitet i huvudsak av en bedömning av studiernas externa och 

interna validitet. Den externa validiteten kan sägas vara studiens generaliserbarhet, alltså hur väl 

studiens resultat går att överföra till andra grupper och miljöer. Den interna validiteten är hur väl en 

studie kan fånga sanningen, det vill säga hur väl de mått man använder för exempelvis sjukdom 

fångar in verklig sjukdom. Bias, eller systematiska fel, gör att resultaten skiljer sig från sanningen och 

ger alltså sämre intern validitet. I viss mån kommer också en del studiedesignkaraktäristika och 

analysmetoder in i bedömningen av en studies kvalitet. I bedömningen av kvalitet måste kriterier för 

hög kvalitet och låg kvalitet fastställas. Dessa bedömningar hjälper senare till att förklara eventuella 

skillnader i resultat mellan studier, men fungerar också som ett hjälpmedel för att dra slutsatser i 

syntesfasen av arbetet. 

NHS Centre for Review & Dissemination, University of York, har utarbetat en checklista med generella 

frågor som grund för värdering av kvalitet i studier gjorda som randomiserade kliniska studier eller 

som kohortstudier (Kahn et al. 2001) (www.york.ac.uk/inst/crd/report4.htm/). 

Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kontrollerade kliniska studier (CCT) 

• Var fördelningen av test och kontrollinsatser verkligen slumpmässig? (Om inte = CCT) 

• Var slumpningen av individer till test- och kontrollgrupp blind? 

• Hur stort var bortfallet och var det lika i test- och kontrollgrupp? 

• Var utfallet för de som inte fullföljde studien beskrivet och inkluderat i analysen? 

• Var de som bedömde utfallet blinda för hur insatserna fördelats? 

• Var test- och kontrollgrupp lika vid studiestart? 

• Var gruppen behandlad på likartat sätt förutom den testade insatsen? 

Kohortstudier 

• Är de exponerade representativa för de vanliga användarna av interventionen? 

• Var kohorten utan exposition valda från samma population som den exponerade? 

• Var expositionen identifierad och värderad på ett bra sätt? 

• Vilka faktorer (förutom expositionen) kan ha påverkat utfallet? 

• Var kohorterna jämförbara när det gäller dessa viktiga confoundingfaktorer?

• Fanns det en adekvat justering för effekter av confounders? 

• Fanns det ett dos-respons-förhållande mellan exposition och utfall? 

• Var bedömningen av utfall blind för exposition? 

• Var det en tillräckligt lång studietid för att utfallet skulle inträffa? 

• Var tillräckligt många av kohorten följda? 

• Var de som hoppade av studien lika fördelade mellan exponerad och ej exponerad kohort? 

Före- efter-studier (CBA) 

• Baseline-mätning det vill säga en första mätning innan interventionen 

• Karaktäristika för test och kontrollområde (där sådant använts) 

• Blind bedömning av primärt utfall 

• Skydd mot kontamination (för studier som använder annat område som kontroll) 

• Pålitlig mätning av primärt utfall 

• Uppföljning av tjänstemän – bortfall? 

• Uppföljning av patienter/individer utsatta för intervention – bortfall? 

Tidsserieanalyser (TSS) 

• Skydd mot sekulära trender – interventionen oberoende av andra förändringar 

• Tillräckligt många tidpunkter för datainsamling för att medge statistiska test 

• Formell test för trend (ANOVA-modell) 

Kvalitativa studier 

Enligt Mays och Pope (1996): 

• Adekvat beskrivning: Har man i tillräcklig detalj givit den teoretiska ramen och information om 

de metoder som används? Är beskrivningen av studiens kontext tydlig? Finns det en adekvat 

beskrivning och förklaring till urvalsmetoden? Är beskrivningen av fältarbetet tydlig? 

• Dataanalys: Är procedurer för analys tydligt beskrivna? Är analysen upprepad av mer än en 

forskare? Är fynden från kvantitativ forskning använda för att ”testa” kvalitativa fynd? Finns det 

bevis för att forskarna har letat efter motstridiga observationer? 

• Länk till teori: Är studiedesignen och urvalsstrategin teoretiskt grundad? Informerar länken till 

teorin analysen och eventuella anspråk på generaliserbarhet? Finns tillräckliga bevis för att stödja 

förhållandet mellan tolkning och bevis? 

När gruppen fastställt kriterier för kvalitet i grupperna hög, medel och låg kvalitet för de studiedesigner 

som ingår i kunskapsöversikten bör de testas i en pilot där 3–6 artiklar bedöms utifrån de 

fastställda kriterierna. Syftet med denna pilot är att gruppen får möjlighet att diskutera kriterierna och 

sin bedömning av hur studierna uppfyller dem och dessutom kan en justering av kriteriegrupperna 

göras efter denna pilot. En lista över uteslutna artiklar skapas där orsaken till att studien inte medtagits 

i kunskapsöversikten framgår. 

Dataextraktion 


Dataextraktion är den process där gruppmedlemmarna som gör kunskapsöversikten erhåller de data 

de behöver för en syntes från de originalartiklar som man inkluderat. För att minska risken för 

subjektiva bedömningar ska ett formulär skapas där data från originalartiklarna förs in. Även om 

varje grupp ska göra sina egna specifika extraktionsformulär, finns det ofta basala likheter mellan 

formulären som gör det möjligt att utgå från de formulär vi föreslår. Varje studiedesign behöver sitt 

speciella formulär, vilket innebär att varje grupp måste skapa lika många formulär som det antal 

studiedesigner man avser inkludera. Formulären ska testas i en pilot där hela gruppen samlar in data 

från ett par artiklar med respektive studiedesign. Piloten identifierar data som saknas eller som är 

överflödiga att notera. Dessutom medger denna träning att data samlas in på ett likartat sätt av alla 

gruppmedlemmar.


Varje artikel läses och data ska extraheras från den av minst två medlemmar i gruppen. Dataextraktionsformulären 

gås sedan igenom och jämförs och där olikheter i bedömning eller resultat finns 

bör detta justeras efter en diskussion. I de fall där en samsyn inte kan åstadkommas diskuteras 

artikeln i hela gruppen som fattar beslut om hur de olikheter som finns ska jämkas. När kvalitetskriterier 

och dataextraktionsformulär tagits fram och testats och arbetet med att läsa de identifierade 

originalstudierna ska inledas, bör ett antal möten planeras så att gruppen kan gå igenom det fortsatta 

arbetet. 

Nyckelkomponenter i dataextraktionsformulär 

I Appendix 2 redovisas formulär för 1) randomiserade kliniska studier (RCT), 2) kohortstudier, 3) 

kontrollerade före-efter-studier, 4) tidsseriestudier 5) kvalitativa studier. Här beskrivs endast vilka 

nyckelkomponenter ett formulär bör innehålla. Efter genomgång av dessa samt de formulär som kan 

komma ifråga (Appendix 2) för en grupp bör egna specifika formulär framställas. Vid framställning 

av formulär bör man identifiera vilka data som ska finnas i tabeller som sammanställer data och vilka 

data som behövs för syntes av resultat. 

Generella data som datum, läsare, titel och andra bibliografiska uppgifter om artikeln och eventuella 

noteringar bör inleda formuläret. Därefter bör specifik information om studiepopulationen noteras 

samt specifika kvalitetsfrågor angående metoden. Interventionen bör beskrivas liksom utfallet och 

hur det är uppmätt. Bortfall och analys av bortfall bör identifieras. 

Noteringar bör göras om flera publikationer finns från samma data. Ofta finns en serie publikationer 

från en och samma studie, exempelvis från olika tider eller ur olika synvinklar av resultaten. Det är 

viktigt att identifiera dessa och endast inkludera den studie i serien som har de mest definitiva resultaten. 

Artiklar som publiceras av organisationer eller företag som finansierat studierna har ofta ett egenintresse 

av att resultaten sprids. Detta kan ibland vara svårt att identifiera men i de fall det är möjligt 

bör det noteras. 

I vissa fall uppstår jäv när rapporter publicerade av medlemmar i gruppen eller närstående forskargrupper 

inkluderas för bedömning. När detta inträffar bör en annan bedömare kontaktas för dessa 

rapporter och det bör preciseras i slutrapporten hur detta har handlagts. 

Syntes 

Syftet med datasyntes i en systematisk kunskapsöversikt är att sammanfatta resultaten av de inkluderade 

originalstudierna. En syntes kan uppnås genom en beskrivande eller icke kvantitativ syntes som 

kompletteras med en kvantitativ (statistisk) sammanfattning om det är lämpligt. Förutom att generera 

en sammanfattning av kunskapsöversikten är syntesen ett sätt att undersöka om effekter är konsistenta 

över flera studier. Om så inte är fallet hjälper den till att undersöka varför det finns skillnader. 

Den beskrivande eller kvalitativa syntesen görs genom att tabellera huvudfynden i originalstudierna. 

Vad som ska ingå i tabellerna styrs av huvudfrågeställningen, men oftast bör följande karaktäristika 

ingå: 

a) Population/stickprovsstorlek 

b) Intervention 

c) Arena där interventionen genomförs 

d) Miljö, sociala och kulturella faktorer som kan påverka följsamhet 

e) Utfallsmått 

f) Validitet 

g) Resultat av de studier som igår i kunskapsöversikten

Vanligtvis är det bra att dela upp tabellerna så att varje tabell beskriver likartade interventioner. 

Utifrån de tabeller som framställs bör det gå att bedöma om det är möjligt att räkna ut ett gemensamt 

resultatmått för alla eller en del av studierna. Där det finns betydande skillnader mellan studierna när 

det gäller deltagare, interventioner, utfall och metoder är det vanligtvis inte rimligt att fastställa en 

uppskattning av den effekt som studierna visar i medeltal. 

En annan indelning som med fördel kan läggas in i tabellen är att skilja på studier med olika ekologisk 

nivå, exempelvis individ, organisation, lokalsamhälle, hälsopolitisk. 

Om likheter mellan studierna är tillräckligt stor kan en kvantitativ analys göras, det vill säga 

statistiska metoder används för att uppskatta ett medelvärde för utfallet. Detta gör bland annat genom 

metaanalys. Här ska inte dessa metoder genomgås, utan här hänvisas i stället till de utförliga metodanvisningar 

som bland annat Cochrane Society har publicerat. 

I samband med syntesen av data bör man ta ställning till om publiceringsbias finns, det vill säga om 

negativa resultat i mindre omfattning kommit att publiceras och att syntesen därför kommer att 

övervärdera resultat. Detta kan vara mycket svårt att bedöma men ett sätt kan vara att ta del av 

forskares erfarenheter av att inte ha fått resultat publicerade och också inkludera ej publicerade resultat. 

Ett sätt att sammanfatta resultat är att gradera kunskapssammanfattningens slutsatser. Ett sådant 

förfaringssätt använder sig SBU av och det finns beskrivet av Britton (2000). Efter att ha kvalitetsbedömt 

varje studie som hög, medel eller låg kvalitet, graderas slutsatserna så att ett starkt vetenskapligt 

underlag kräver minst två studier med hög kvalitet eller en god systematisk översikt. Ett 

måttligt starkt vetenskapligt underlag finns om en studie med hög kvalitet och minst två med medelhög 

kvalitet visar på effekt. Begränsat vetenskapligt underlag finns när minst två studier med medelhög 

kvalitet visar på resultat. I övrigt finns otillräckligt vetenskapligt stöd för att interventionen har effekt. 

Se tabell 3. 

Tabell 3. Gradering av slutsatser. 


1. Starkt vetenskapligt 2. Måttligt starkt 3. Begränsat 4. Otillräckligt 

underlag vetenskapligt vetenskapligt vetenskapligt 

underlag underlag underlag 

Minst två studier med En studie med hög Minst två studier med Annat underlag 

hög kvalitet eller god kvalitet plus minst medelhög kvalitet 

systematisk översikt två med medelhög 

kvalitet 

Sammanfattning av syntes av data 

• Syftet med syntesen är att summera de data som extraherats från primärstudier 

• Datasyntes är tabulering av studiekaraktäristika och resultat (icke kvantitativ 

syntes) och användning av statistiska metoder om nödvändigt (kvantitativ 

syntes) 

• Syntesen hjälper till att bestämma om interventionen i fråga är effektiv och 

om så är fallet under vilka omständigheter 

• Kvantitativ syntes fokuserar på statistiska metoder att sammanställa resultat 

från flera studier (metaanalys), att värdera heterogeniet, och värdera publikationsbias


5. Rapporten och spridning av resultaten 

Rapportens nyckelfrågor: 


• Det sätt på vilket rapporten är skriven och formulerad kommer att påverka 

hur resultaten tas emot, uppfattas och används. Rapportering ska vara klar 

och koncis samt bygga på behoven hos målgruppen för rapporten. 

• Sammanfattningen är mycket viktig när det gäller att få läsarens uppmärksamhet. 

Därför ska sammanfattningen innehålla tillräckligt mycket information, 

så att läsaren snabbt kan bedöma slutsatsernas nytta och trovärdighet. 

• Den huvudsakliga texten i rapporten bör beskriva det systematiska/ 

vetenskapliga tillvägagångssättet för översikten. Metoderna ska beskrivas 

relativt detaljerat. Resultaten ska redovisas utifrån lämpliga mått och 

beskrivningstermer gällande studiernas effektivitet och processer. 

• Beslutsfattare och praktiker har ofta inte tid att läsa rapporten i sin helhet. 

Därför bör diskussionsavsnittet och slutsatserna skrivas på ett sådant sätt att 

det är tydligt att de utgår från översiktens resultat och inte är spekulationer. 

Att skriva rapporten är en integrerad del av hela arbetet med sammanställningen av kunskapsöversikten. 

Skrivandet måste ha som utgångspunkt att texten ska vara lättillgänglig och informativ. En klar och 

tydlig slutrapport gör det möjligt för läsaren att bedöma nyttan och kvaliteten på materialet och om 

den kan användas som ett beslutsunderlag. För att kunna skapa olika versioner av rapporten är det 

dock viktigt att slutrapporten är så gedigen och uttömmande som möjligt. En mängd olika format kan 

tänkas för rapporten. Detta styrs av vilken målgruppen är samt dess behov och önskemål. Ofta har 

man flera olika versioner av slutrapporten, exempelvis vetenskapliga artiklar, texter på webben, 

populärvetenskapliga sammanfattningar, etc. Här följer ett förslag på struktur för rapporten (efter 

Kahn et al. 2001).


Förslag på rapportens struktur och upplägg 

Titel och författare 


• Inledning (sammanhang) 

• Syfte/mål 

• Metoden/tillvägagångssättet (datakällor, urvalskriterier, kvalitetsbedömning, 

dataextraktion) 

• Resultat (datasyntes) 

• Slutsatser 

Huvudsaklig text 

• Bakgrund 

• Frågeställning/-ar 

• Granskningsmetoder (hur man gick tillväga) 

• Datakällor och sökstrategi 

• Urvalskriterier (inklusions- och exklusionskriterier) 

• Kvalitetsbedömning av översikterna 

• Dataextraktion 

• Syntes 

Information om inkluderade och exkluderade översikter 

Resultat av översikten 

• Huvudsakliga slutsatser om metoderna 

• Tillförlitlighet eller uppskattning om hur ”robusta” resultaten är 

Diskussion (tolkning av resultaten) 

Slutsatser 

• Eventuella rekommendationer till beslutsfattare och praktiker 

• Förslag till fortsatt forskning 

Tack till bidragsgivare 

Eventuellt jäv 

Referenser 

Bilagor 

Rapportens titel och författare 

Rapportens titel bör vara koncis men informativ. Målet ska vara att snabbt fånga läsarens uppmärksamhet 

och väcka intresse för fortsatt läsning. Därför kan man med fördel inkludera översiktens 

huvudsakliga resultat i titeln. Det är dock viktigt att tänka på att man inte överdriver resultaten i titeln 

vilket är risken när man måste vara både kort och koncis men samtidigt informativ. Klargör redan vid 

planeringen vilka som ska vara medförfattare. 


Informationen i sammanfattningen ska precis som titeln fånga läsarens uppmärksamhet men den ska 

också ge läsaren möjlighet att snabbt få en uppfattning av översiktens kvalitet samt till vilken grad 

resultaten är praktiskt användbara. Som en tumregel kan man säga att sammanfattningen inte bör 

överstiga 1000 ord. Sammanfattningen är rapportens viktigaste del eftersom många inte läser mer än 

just denna (möjligtvis även rapportens slutsatser och rekommendationer). Därför bör man tänka på

att inte skriva sammanfattningen med ett alltför tekniskt innehåll utan i stället beskriva översikten på 

ett klargörande sätt, dock utan att överdriva resultatens betydelse. 

Vidare bör sammanfattningen vara väl strukturerad med separata sektioner som summerar innehållet 

i översikten. På detta sätt låter man läsaren dra egna slutsatser om genomförande, resultat och slutsatser. 

I inledningen bör man börja med att redogöra för frågeställningens betydelse. Nästa sektion, 

syfte/mål ska beskriva själva huvudfrågeställningen och eventuella sekundära frågeställningar. I 

metoddelen redovisas de datakällor man använt, vilka kriterier som gällt vid urval av studier, studiekvalitetskriterier 

och dataextraktion. Resultatdelen bör lyfta fram de huvudsakliga resultaten 

(kvantitativa och/eller kvalitativa) och slutsatserna bör vara direkt relaterade till dessa. I slutsatserna 

bör man även beskriva resultatens praktiska användbarhet. Avslutningen kan med fördel innehålla 

rekommendationer om hur forskning inom området bör framskrida när kunskapsluckorna är uppenbara. 

Huvudsaklig text 


Bakgrundsinformation. Behovet av sammanställningen bör beskrivas genom att man diskuterar 

problemområdet (frågeställningen). Historiska, sociala, ekonomiska och andra relevanta perspektiv 

kan användas för att beskriva behoven hos folkhälsoarbetare och politiker som i sitt arbete ska använda 

sig av resultaten. För att bygga vidare på grunden för översikten kan man beskriva målgruppen i relation 

till problemet, tidigare använda eller kända metoder/åtgärder och relevanta effekter. 

Frågeställningen. Frågeställningen och eventuella sekundära frågeställningar ska beskrivas i detalj 

utifrån population/målgrupp, interventioner, utfall och forskningsdesign (studieuppläggning). 

Granskningsmetoder. De metoder/tillvägagångssätt som använts beskrivs i de sektioner som handlar 

om sökproceduren och sökstrategier, inklusions- och exklusionskriterier, dataextraktion samt syntes 

och analys av olikheter mellan översikterna/studierna. Här bör man även beskriva de ändringar som 

gjorts i protokollet under processens gång. En bra utgångspunkt för hur man skriver detta avsnitt är att 

tänka på att det ska finnas tillräckligt mycket information så man kan återupprepa hela processen på 

ett någorlunda likartat sätt. 

Detaljer om inkluderade och exkluderade översikter/studier. Detaljer om urvalsprocessen ska noga 

rapporteras. Lämpligen används ett flödesdiagram. En lista över de översikter/studier som 

exkluderats ska också redovisas. Om det är möjligt bör anledning till exklusion också redovisas och 

kan med fördel läggas som en bilaga. 

Resultat. Resultaten ska rapporteras kortfattat. Kvantitativa data kan beskrivas i tabellform med en 

beskrivande sammanfattning. De viktigaste huvuddragen i artiklarna ska också rapporteras, vilket 

ska inkludera de målgrupper, interventioner och utfall som varit aktuella i artiklarna. Information om 

studiedesign och andra kvalitetsaspekter kan också ges i tabellform. Visserligen är det tidskrävande 

att arbeta fram dessa tabeller och grafer, men utan dessa är det näst intill omöjligt för läsaren att förstå 

resultaten. 

Diskussion. Ofta vänder sig läsaren till diskussionsavsnittet för att få hjälp med tolkningen av resultaten. 

Diskussionsavsnittet ska bygga på resultatdelen och framför allt tolka och diskutera den praktiska 

användbarheten av resultaten. 

I diskussionen ska inkluderas resonemang om de kvantitativa resultatens validitet, möjliga systematiska 

fel, styrkan i bevisen, resultatens implikationer för positiva och/eller negativa effekter och förväntade 

kostnader. Att kombinera detta resonemang med resultat från de kvalitativa aspekterna av studierna 

hjälper till att skapa en helhetsbild som läsaren lättare kan dra egna slutsatser från.


En särskild diskussion bör föras kring resultatens generaliserbarhet. Hälsofrämjande arbete är så gott 

som alltid en effekt av sitt sammanhang, sin kontext och dess normer och värderingar, de personer 

som är involverade, de organisatoriska och finansiella möjligheterna, etc. Det är därför av största vikt 

att lyfta fram detta i diskussionen, för att ytterligare förtydliga att en kopiering av ett framgångsrikt 

projekt i ett visst sammanhang inte nödvändigtvis innebär framgång i ett annat. Utifrån detta bör man 

vidare diskutera vilka grundläggande komponenter i de refererade framgångsrika projekten som kan 

vara den ”minsta gemensamma nämnaren” eller den ”aktiva ingrediensen”. 

Som avslutning på diskussionsavsnittet bör man föra ett resonemang kring slutsatserna. Slutsatserna 

gäller det vetenskapliga stödet för olika effekter av interventioner. I kunskapsöversikter av mer 

kvantitativ och experimentell art brukar man i slutsatserna inkludera rekommendationer som bygger 

på en gradering av bevis vilka i sin tur bygger på styrkan i studiedesignen, effekter (inkl. effektstorlek), 

etc. I den typ av kunskapsöversikter som rör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 

aktiviteter kan detta vara svårt att göra. 

På grund av detta försvåras en kvantitativ jämförelse av bevisstyrka. Istället rekommenderas en mer 

kvalitativ och beskrivande karaktär som eventuellt kan leda över i någon form av försiktiga 

rekommendationer. 

Sammanfattning av huvudpunkterna i diskussionsavsnittet: 

• Sammanfattning av de huvudsakliga resultaten 

• Styrkor och svagheter med översikten 

- Uppskattning av översiktens kvalitet 

- Översiktens relation till eventuella andra översikter, speciellt vad 

gäller skillnader i kvalitet och resultat 

• Vad innebär resultaten 

- Styrkor och svagheter av de bevis som är inkluderade i översikten 

- Riktning och styrka av de effekter man funnit i de studerade 

originalstudierna 

- Tillämpning av översiktens resultat 

• Rekommendationer 

- Praktiska implikationer för folkhälsoarbetare och politiker 

- Obesvarade frågor och identifiering av vidare forskning 

Tack till bidragsgivare. De allra flesta översikter innehåller bidrag från många olika personer och 

organisationer, exempelvis vad gäller litteratursökning, datainsamling, redigering, genomläsning. 

Det är en god sed att dessa nämns, samt vilken typ av hjälp de bidragit med. 

Referenser och bilagor. Det är viktigt att referenser anges korrekt och fullständigt. Som nämnts 

tidigare är det till stor hjälp att använda sig av ett referenshanteringssystem (se sid. 24). Det finns ett 

antal olika internationellt accepterade citeringsstilar (exempelvis APA, Vancouver etc.). I samhällsvetenskaplig 

litteratur är APA den vanliga citeringsstilen, medan man inom medicinsk litteratur 

vanligen använder Vancouver. Exakt hur APA citeringsstil ska användas kan man läsa om i American 

Psychological Associations (APA) publikationsmanual (1994), medan Vancouvers citeringsstil 

beskrivs i http://www.library.soton.ac.uk/infoskills/vancouver.shtml. För övrigt bör man även ha en 

lista på såväl inkluderade som exkluderade originalartiklar. Dessa kan med fördel läggas som bilagor. 

I bilagor kan man också lägga beskrivningar på de fulla sökstrategierna, rådata om de inkluderade 

studierna och annan relevant information.

Kritisk läsning av rapporten 

Expert- eller referensgruppen som eventuellt bildats kring översikten/rapporten bör kritiskt läsa 

igenom rapporten före publicering. Dessa bör då kommentera rapporten utifrån kvalitet och fullständighet. 

Spridning av resultaten 


Marknadsföring och spridning av resultaten och rapporten måste så långt det är möjligt anpassas till 

varje målgrupp. För att detta ska fungera är det viktigt att representanter från målgruppen finns 

representerade i referensgruppen för kunskapsöversikten. På så sätt kan målgruppen hela tiden följa 

arbetet och tydliggöra behoven och därmed utformningen av rapporten. Det är uppenbart att man inte 

kan presentera samma resultat på samma sätt till alla målgrupper. I många fall bör man överväga en 

vetenskaplig publicering av sammanställningen efter bearbetning av originalrapporten. Sammanfattningsvis 

innebär detta att marknadsföring och spridning kommer att variera från kunskapsöversikt 

till kunskapsöversikt samt att dessa bör vara skräddarsydda efter projektets syfte och målgrupp. 

Exempel på spridningssätt är direktreklam till nätverk för målgruppen, annonsering i 

fackpress, pressreleaser och recensionsexemplar till ett antal utvalda tidskrifter samt marknadsföring 

via hemsidor. Det är också att rekommendera att man även följer upp/utvärderar själva spridningen av 

rapporten.


6. Referenser 


American Psychological Association. (1994). Publication Manual of the American Psychological 

Association (4th ed.). Lancaster: Lancaster Press, Inc. 

Britton M. (2000). Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas styrka. 

Läkartidningen, 97, 4414-4415. 

Clarke, M. & Oxman, A. D. (Eds). Cochrane´s Reviewers Handbook 4.1.4 [updated October 2001]. 

In: The Cochrane Library, Issue 4, 2001. Oxford: Update Software. Updated quarterly. 

Dellve, L., Reichenberg, K. & Hallberg, L.R-M. (2001). Parents’ coping with asthma. Scandinavian 

Journal of Disability Research, 2(2), 100-113. 

Guidelines for the preparation of review protocols. (Version 1.0: January 1, 2001). The Campbell 

Database Systematic Reviews. The Campbell Collaboration Steering Committee. 

[http://www.campbellcollaboration.org/Fraguidelines.html] 

Hallberg, L.R-M. (2002). Kvalitativ metod i folkhälsoforskning. Socialmedicinsk tidskrift, 79 , 42- 

48. 

Hallberg, L.R-M. & Jansson, G. (1996). Women with noise-induced hearing loss: an invisible group? 

British Journal of Audiology, 30, 340-345. 

Hedin, A. & Källestål, C. (2002). Handbok för sammanställning av redan gjorda kunskapsöversikter 

om interventioner inom folkhälsoområdet. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. 

Jackson. S.F., Edwards, R.K., Kahan, B. & Goodstadt, M. (2002). An assessment of the methods and 

concepts used to synthesize the evidence of effectiveness in Health Promotion: A review of 17 

initiatives. (Population and Health promotion Development Division, Population and Public Health 

Branch, Health Canada). 

Judd, J., Frankish, J.C. & Moulton, G. (2001). Setting standards in the evaluation of community-based 

health promotion programmes - a unifying approach. Health Promotion International, 16, 367-380. 

Kahn, K. S., ter Riet, G., Glanville, J., Sowden, A. J., & Kleijnen, J. (Eds.). (2001). Undertaking 

Systematic Reviews of Research on Effectiveness. CRD’s guidance for those carrying out or commissioning 

reviews. (CRD Rep. No. 4 2 nd edn.). York: University of York, NHS Centre for Reviews and 

Dissemination. 

Kelly, M., Swann, C., Killoran, A., Naidoo, B., Barnett-Paige, E., & Morgan, A. (2002) Starter paper: 

methodological problems in constructing the evidence base in public health. Unpublished manuscript, 

HDA, London. 

Kilhlén, E. & Lantz, A. (2000). Vägar till teknisk vetenskaplig information (2. reviderad upplaga). 

Linköpings Universitetsbibliotek [http://www.bibl.liu.se/utbildning/TGV/Tgv.htm]. 

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. In: B. Starrin, P.-G. Svenson (red) 

Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitterartur, 163-189. 

Mays N, Pope C. (1996) Qualitative research in health care. London: BMJ Publishing Group.


Medin, J., Alexandersson, K. (2000). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. 

Lund: Studentlitteratur. 

Nutbeam, D. (2000) Health promotion effectiveness – The question to be answered. In The evidence 

of health promotion effectiveness. Shaping public health in a new Europe. A report for the European 

commission by the international union for health promotion and Education, Part Two, Evidence 

Book. 2 nd edn. (pp. 1-28), Brussels – Luxembourg: ECSC-EC-EAEC. 

Ottawa Charter for Health Promotion. Health promotion. (1986), 1(4): iii-v. 

Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2001). Medicinsk utvärdering. Stockholm: SBU, 

Opublicerat manuskript. Kan erhållas från SBU. 

Thunberg, K.A., Carlsson, S.G. & Hallberg, L.R-M. (2001). Health care professionals’ understanding 

of chronic pain: a grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 15, 99-105. 

Vancouver Style. Bibliographic References. (2002). University of Southampton. 

[http://www.library.soton.ac.uk/infoskills/vancouver.shtml] 

Zaza, S., Wright-De Agüero L.K., Briss, P.A, Truman, B.I., Hopkins, D.P., Hennesy, M.H., Sosin, 

D.M., Anderson, L., Carande-Kulis, V.G., Teutsch, S.M., & Pappaioanou, M. (2000). Data collection 

instrument and procedure for systematic reviews in the guide to community preventive services. 

American Journal of Preventive Medicine, 18, 44-74.

Appendix 1. Grundläggande sökord 

The strategy below should be constructed for each of the topic areas under consideration. 

The elements numbered 1–5 represent the different concepts for each part of the strategy, rather than 

the actual phrases or MeSH headings. Each element would encapsulate the range of appropriate 

MeSH headings. And, for each particular MeSH heading, we would also construct the equivalent freetext 

phrase with the appropriate use of connectors like ‘adj’. This ensures that, regardless of available 

MeSH headings within each separate database, the search strategy remains comparable in scope. 

1. General and specific terms to describe the topic/disease area, eg. HIV, obesity, drugs, ecstasy, 

alcohol, HIA, etc. 

2. Topic-specific prevention/interventions, eg. HIV prevention, food restriction, diet therapy, safer 

sex promotion, slimming clubs, condom provision, needle exchange, nicotine replacement, etc 

3. a) Specific health promotion/prevention activities/interventions, eg: 

• Policy/legal/economic/social policty 

° eg. Law on consensual sex, anti-discrimination re sexuality 

° Taxation 

° Sponsorship 

° Packaging 

° Licensing 

• Community safety 

• Promotion 

• Pricing 

• Changing attitudes 

• Support 

• Education – classroom, seminar, etc 

• Group work 

• Leaflet 

• Mass media/advertising/campaign 

• Peer education 

• One-to-one advice/counselling 

• Outreach 

• Harm minimisation 

• Skills development 

• Facilitation interventions – eg. training professionals 

• Community and organisational development 

b) Generic health promotion/public health terms, eg: 

• public health 

• health promotion 

• behaviour therapy 

• primary prevention 

• preventative health services 

• preventative medicine 

• primary health care 

• health education 

• intervention 



• behaviour modification 

• early intervention education 

• education 

• health services 

• community safety 

• attitude change 

• lifestyle change 

4. Any particular Setting or Target Population for focus (if applicable), eg: 

Populations 

• Infants 

• Children 

• Children in care/looked after 

• School excludes 

• Persistant truants 

• Children of drug using parents 

• Young people 

° under 25s 

11–15 

16–18 

19–24 

• Older people 

• Women 

° Pregnant women 

• Ethnic groups 

• African 

• Asian 

• Socio-economic groups 

• Homeless 

° Homeless young people 

• Men 

° Young men (hetero) 

• Men who have sex with men 

° gay men 

° young gay men 

° non-gay-identified men 

• People with (diagnosed) HIV infection/AIDS 

• Sex workers/prostitutes 

° Male 

° Female 

• Injection Drug Users 

• Offenders 

° Young offenders 

• Healthcare workers 

Settings 

• Family 

• Education 

° Secondary school 

° University/college 

• Workplace

• Health 

° Primary care (GP) 

° Hospital 

° Antenatal clinic 

° GUM clinic 

° Treatment centers/clinics (HIV/AIDS) 

° workplace for healthcare workers 

• Needle exchanges 

• Social Groups 

• Pubs and Clubs etc 

• Public Sex Environments (PSEs) – cruising sites, cottages, backrooms, saunas 

• Helplines 

• Internet – websites, discussion groups/mailing lists 

• Street 

• Community (eg. gay community) 

• Prisons 

5. Exclusions, eg. developing countries, treatment, drug therapy, Africa, etc. 

6. Review Strategy for the database in question 

7. Limits: 1996 to date; human; English language 

The search strategy is connected thus: 

(((2 OR ((3a OR 3b ) AND 1)) AND 4 NOT 5) AND 6) AND 7 


Once this search has been completed, a sub-search for references related to inequalities should be 

performed, eg. inequalities, low income, minority, etc.


Appendix 2. Formulär för dataextraktion 


1. Randomiserade kontrollerade studier (RTC) och kontrollerade kliniska studier (CCT) adapterad 

efter ref: The guide to community preventive services, data abstraction form. Am J Prev Med 

2000;18:49-74). 

2. Kohortstudier adapterad efter Data extraction guidelines for cohort studies 

(ref: http://www.cochrane.dk/nrsmg/guidelines.htm). 

3. Före-efter-studier adapterat efter Data Collection Template från The Cochrane Effective Practice 

and Organisation of Care Group (EPOC) (ref: http://www.epoc.uottawa.ca/checklist2002.doc). 

4. Tidsseriestudier adapterat efter Data Collection Template från The Cochrane Effective Practice and 

Organisation of Care Group (EPOC) (ref: http://www.abdn.ac.uk/hsru/epoc/down.hti). 

5. Kvalitativa studier (Adapterad efter ref: Willman A, Stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad. Bilaga 

H. S 122-3).


RCT 

1. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) och kontrollerade kliniska studier (CCT) 

Ämne: ................................................................................................................................................ 

Underavdelning av ämne: .................................................................................................................. 

Kunskapsöversiktsgrupp: .................................................................................................................. 

Utvärderarens namn: ......................................................................................................................... 

Full referens: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

Litteratur: Publicerad artikel Rapport Opublicerad artikel 

Abstract/presentation Bok/bokkapitel Annat .................................... 

______________________________________________________________________________ 

Beskrivning 

1. Studiedesign RCT CCT 

2. Intervention 

Information Allmän Högrisk Professionell grupp 

Beteendeförändring Allmän Högrisk Professionell grupp 

Miljöåtgärd Fysisk miljö Social miljö 

Lagar/regler 

Klinisk 

Hälso- eller sjukvårdssystem 

Annat, specificera .......................................................................................................................... 

Var interventionen del av en större intervention? Nej Ja, vad ?......................... 

3. Primärt utfall 

Beskriv................................................................................................................................................ 

4. Beskrivning av interventionen 

Vad...................................................................................................................................................... 

Hur...................................................................................................................................................... 

Vem .................................................................................................................................................... 

Var ...................................................................................................................................................... 

Annat .................................................................................................................................................. 

5. Teori beskriven? Nej Ja, vad ? ...................................................................... 

6. Typ av organisation 

Hälsoorganisation Annan klinisk organisation Akademisk org. 

Folkhälsoorganisation Lokalsamhälle org. Statlig org. Okänd 

Annan, beskriv ..............................................................................................................................

RCT 

Identifikation 

Ämne och underavdelning av ämne beskriver ämnet för kunskapsöversikten och eventuellt underavdelning. 

Ex: ämnet är föräldrautbildning i syfte att minska psykiska besvär hos små barn och underavdelningen 

är åtgärder i mödrahälsovården. 

Utvärderarens namn är namnet på den som ska extrahera data. 

Hela referensen skrivs in så att den går att hitta igen om den skulle förloras. 

Vilket slag av litteratur avses? Olika typer av grå litteratur kan anges som rapport. 

Beskrivning 

1. Typ av studiedesign. 

2. Typ av intervention. Många interventioner har mer än en komponent. Markera alla som är 

tillämpliga. 

3. Beskriv hur utfallet definieras, dvs. det man mätt i studien. 


4. Beskriv interventionen. Om det inte finns information om allt som efterfrågas, skriv ej tillämpligt, 

E.T. 

Vad – beskriv nivå, exempelvis individ, familj, grupp, samhälle, policy. Beskriv material, 

service eller information som lämnats. 

Hur – beskriv vem (hälsopersonal, frivilliga etc.) som gjorde interventionen, hur de tränats och hur 

de fått uppdraget. Beskriv hur målgruppen fick veta om interventionen. Beskriv tidsperiod och 

frekvens av interventionen samt hur länge den pågick. 

Beskriv syftet med interventionen och av vilken organisation koordinationen gjordes. 

Vem – vilka är målgruppen, det kan vara en större målgrupp än den som studeras. 

Var – vilken typ av arena, den kan vara större än den studerade. 

5. Beskriv den teoretiska basen eller konstruktionen som interventionen utvecklats ifrån. 

6. Vilken typ av organisation genomförde interventionen? Ange alla som deltog, dock inte 

finansiärer eller vetenskapliga intressenter.


RCT 

Beskrivning forts. 

7. Intervention för kontroll eller jämförelsegrupp Ingen intervention för kontrollgrupp 

Ingen kontrollgrupp Intervention till kontrollgrupp 

8. Plats .................................................................. Tid ................................................................ 

9. Population ...................................................................................................................................... 

10. Arena 

Sjukhus Klinik Sjukhem Daghem/förskola 

Mentalsjukhus Org. i lokalsamhället Skola Arbetsplats 

Hem Fängelse Gata Hela samhället 

Annat, beskriv ................................................................................................................................ 

11. Hur mättes utfallet? ...................................................................................................................... 

12. Var mättes utfallet? ...................................................................................................................... 

13. Tidsperiod för utfallsmätning ...................................................................................................... 

14. Deltagare, beskriv stickprovsstorlek, ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk status, riskfaktorer, 

bakgrundspopulation, typ av randomisering 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

15. Bortfall, bortfallsanalys .............................................................................................................. 

16. Resultat ........................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

17. Statistisk analys ............................................................................................................................ 

18. Var stickprovet tillräckligt? Ja Nej 

19. Biverkningar, oönskade resultat .................................................................................................. 

20. Annan viktig information Etisk prövning Kostnader 

Dubbel publicering Ekonomiskt intresse


7. Beskriv om och i så fall vilken intervention som gavs till kontroll eller jämförelsegruppen. 

8. Plats och tid för interventionen. 

9. Vilken typ av population är målgrupp? 

10. I vilken typ av arena gjordes interventionen? 

RCT 

11. Hur mättes utfallet? I olika resurser som media, observation, intervjuer, frågeformulär, lab.tester, annat. 

12. Var, i vilken miljö mättes utfallet? 

13. Vilken var tidsperioden för utfallsmätningen? 

14. Beskriv deltagarna. Hur stor var bakgrundspopulationen, hur stort var stickprovet, fördelning på 

kön, socioekonomisk grupp, etnisk tillhörighet? Hur gjordes randomiseringen? 

15. Hur stort var bortfallet i respektive grupp, gjordes bortfallsanalys? 

16. Resultat, det vill säga skillnader i test- och kontrollgrupp. 

17. Vilken statistisk analysmetod användes? 

18. Var stickprovet tillräckligt stort (powerberäkning)? 

19. Rapporterades biverkningar eller oönskade effekter? 


20. Hade studien prövats i etisk nämnd? Nämns kostnader? Är resultaten dubbelpublicerade? Finns 

ekonomiskt intresse?

48 mot en ny folkhälsopolitik 

RCT 

Kvalitetsbedömning 

21. Beskrevs populationen bra? Ja Nej ...................................................... 

22. Beskrevs interventionen bra? Ja Nej ...................................................... 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

23. Beskrevs urvalet av stickprov och bakgrundspopulation? Ja Nej 

24. Beskrevs kriterier för deltagande? Ja Nej 

25. Var randomiseringen bra? Ja Nej 

26. Fanns andra bias som inte tas upp? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

27. Var mätningarna av utfallet valida? Ja Nej 

28. Fanns reproducerbarhetstest? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

29. Användes lämpliga statistiska test och var dessa rätt använda? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

30. Hur stort var bortfallet? ................................................................................................................ 

31. Gjordes bortfallsanalys? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

32. Var kontroll av bias och confounders bra? Ja Nej 

33. Fanns ytterligare bias eller confounders? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

34. Andra viktiga begränsningar med studien .................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

35. Kvalitetsbedömning Hög Medel Låg

RCT 


21. Var populationen bra beskriven? I tid, plats, personer i fråga om socialgrupp, gender, etnicitet. 

Om inte, vad saknas? 

22. Beskrivs interventionen bra i termer av vad som gjordes, hur det gjordes, vilka som var målgruppen 

och var det gjordes? Om inte, vad saknas? 

23. Specificerades bakgrundspopulation och hur individerna rekryterades? 

24. Var deltagarna utvalda på speciella kriterier? 

25. Beskrivs randomiseringsförfarandet? Är det en äkta randomisering? 

26. Fanns det faktorer som påverkar urval eller utfall som inte nämns? 

27. Är mätningen av utfallet gjord på ett sätt som fångar sanningen? 

28. Redovisas reproducerbarhetstest och är det tillräckligt hög reproducerbarhet? 

29. Kan den statistiska bearbetningen anses relevant? 

30. Bortfallets storlek? 

31. Analys av bortfall, kan det ha påverkat resultaten? 

32. Har man utfört kontroller av bias? 

33. Kan det ha funnits andra bias eller confounders som inte tagits upp? 

34. Ytterligare begränsningar som inte tagits upp tidigare. 

35. Kvalitetsbedömning enligt de kriterier som gruppen överenskommit. 

mot en ny folkhälsopolitik 49


2. Kohortstudier 

KOHORT 

Ämne: ................................................................................................................................................ 



Utvärderarens namn: .......................................................................................................................... 

Full referens: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 



______________________________________________________________________________ 

Beskrivning 

1. Population och miljö där studien utfördes ...................................................................................... 

2. Tid för studiestart .......................................................................................................................... 

3. Exponering/intervention ................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

4. Uppföljningstid .............................................................................................................................. 

5. Datainsamling ................................................................................................................................ 

6. Slutpunkt/utfall .............................................................................................................................. 

7. Diagnos eller andra kriterier .......................................................................................................... 

8. Design Prospektiv kohort Retrospektiv kohort 

Intern kohort Extern kohort Ambispektiv kohort 

9. Antal i kohorten (exponerade och ej exponerade) vid studiestart .................................................. 

10. Exklusion och bortfall, antal ........................................................................................................ 

11. Antal exponerade och ej exponerade i analysen .......................................................................... 

12. Alla med i analysen? Ja Nej ...................................................... 

13. Exponerade ..................................................................................................................................

KOHORT 








Beskrivning 

1. Vilken grupp studeras och i vilken miljö? 

2. När startas datainsamlingen? 

3. Vilken var exponeringen/interventionen? Beskriv typ, nivå och frekvens. 

4. Hur lång var uppföljningstiden? 

5. Hur skedde datainsamlingen, intervjuer, tester, frågeformulär? 

6. Vilket/vilka var utfallet (dvs. det man mätt som endpoint). 

7. Ange utfallsmått. 

8. Ange design. Prospektiv kohort väljs när deltagarna delas in i exponerade och ej exponerade innan 

utfallet har inträffat. Kohorten följs framåt i tiden. Retrospektiv kohort väljs när deltagarna identifieras 

i journaler eller andra upprättade listor som påverkade eller ej och följs bakåt i tiden för att 

identifiera exponering. Ambispektiv kohort väljs när båda designerna förekommer. 

Intern kohort väljs när alla deltagare dras från samma källa och exponeringsgrupp fastställs senare. 

Extern kohort väljs när exponerade och ej exponerade grupper definieras a priori och kommer från 

olika källor. 

9. Ange hur många som fanns i kohorten från början. 


10. Ange hur många som exkluderas ur studien vid studiestart och varför samt bortfall (lost to follow 

up) och orsaker. 

11. Slutantalet exponerade och ej exponerade som analyserats. Antal och personår rapporteras. 

12. Idealt ska alla som analyserats vara totalantal (9) minus exkluderade och bortfall (10). Ange om så 

är fallet och om inte, om möjligt varför. 

13. Beskrivning av exponerade. Ålder, geografiskt område, selektionsmetod, exponeringskriterier.


KOHORT 


14. Ej exponerade .............................................................................................................................. 

15. Bestämning av grupp. Exponerade Direkt mätning Medicinska journaler 

Självrapport Blindning Ja Nej 

16. Bestämning av grupp. Ej exponerade Direkt mätning Medicinska journaler 

Självrapport Blindning Ja Nej


KOHORT 


14. Beskrivning av ej exponerade. Ålder, geografiskt område, selektionsmetod, matchning, tidigare 

exponering bedömd. 

15 och 16. Om exponeringsstatus bedömts direkt av undersökarna välj direkt mätning, Medicinska 

journaler eller liknande väljs om exponeringsstatus bestämdes genom exempelvis en läkarundersökning. 

Självrapport väljs om frågeformulär till deltagarna använts eller om de intervjuats. 

Blindning har förekommit om den som bestämde exponering var blind för utfallet.


KOHORT 

17. Bedömning av utfall. Exponerade Direkt mätning Medicinska journaler 


18. Bedömning av utfall. Ej exponerade Direkt mätning Medicinska journaler 


19. Deltagarkaraktäristika 

Karaktäristika Kohort Exponerade Ej exponerade 

20. Gruppskillnader .......................................................................................................................... 

21. Dataanalys Alla deltagare Bortfall exkluderade 

22. Resultat 

Utfall och 

Exponering 

Utfall 

Exponering E 

- 

Utfall och 

Exponering 

Utfall 

Exponering E 

- 

Utfall och 

Exponering 

Utfall 

Exponering E 

- 

Utfall och 

Exponering 

Utfall 

Exponering E 

- 

N 

D - T/YP 

N 

D - T/YP 

N 

D - T/YP 

N 

D - T/YP 

R 

RR/OR 

(CI) 

R 

RR/OR 

(CI) 

R 

RR/OR 

(CI) 

R 

RR/OR 

(CI) 

Justerat 

RR/OR 

(CI) 

Justerat 

RR/OR 

(CI) 

Justerat 

RR/OR 

(CI) 

Justerat 

RR/OR 

(CI) 

Justeringsfaktorer Översättning 



Justeringsfaktorer Översättning

KOHORT 

17 och 18. Som ovan utom för blindning som gäller om den som mätte utfall var blind för exponering. 

19. Demografiska och andra karaktäristika som rapporterats i studien. 

20. Statistiskt bedömda skillnader mellan exponerad och ej exponerad grupp. 

21. Har alla deltagare varit med i analysen? 


22. Resultatbeskrivning. Ofta finns flera utfall för en intervention, därför finns fyra ”utfallsboxar”. 

Ibland är insatserna flera och utfallet detsamma. Också olika nivåer av utfall/insats kan användas i 

varje ”utfallsbox”. Sidan kan vid behov kopieras. 

Ange exponerade (E) och ej exponerade (-) för varje grupp i respektive cell liksom antalet med 

(D) och utan (-) sjukdom eller annat utfall, tillsammans med totalsiffrorna. För totalsiffror kan 

både antal individer och personår (PY) anges. Rå (Crude) relativ risk eller odds ratio med 

konfidensintervall rapporteras, liksom värdena justerade för karaktäristika hos deltagarna 

(exempelvis ålder och kön). Justeringsfaktorer avser faktorer som RR och OR blivit justerade för 

genom matchning eller i analysen genom statistiska metoder (exempelvis logistisk 

regression).


KOHORT 


23. Beskrevs populationen bra? Ja Nej ...................................................... 

24. Beskrevs interventionen bra? Ja Nej ...................................................... 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

25. Beskrevs urvalet och bakgrundspopulation? Ja Nej 

26. Beskrevs kriterier för att få intervention? Ja Nej 

27. Beskrevs om man annars exponerats? Ja Nej 

28. Fanns andra faktorer för exponering som inte tas upp? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

29. Var mätningarna av utfallet valida? Ja Nej 

30. Fanns reproducerbarhetstest? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

31. Var undersökningsperioden tillräckligt lång? Ja Nej 

32. Användes lämpliga statistiska test och var dessa rätt använda? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

33. Hur stort var bortfallet? ................................................................................................................ 

34. Gjordes bortfallsanalys? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

35. Inkluderades bortfallet i analysen? Ja Nej 

36. Var kontroll av bias och confounders bra? Ja Nej 

37. Fanns ytterligare bias eller confounders? Ja Nej 

Kommentar: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

38. Andra viktiga begränsningar med studien .................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 


KOHORT 


23. Var populationen bra beskriven när det gäller exempelvis tid, plats, personers socialgrupp, genus, 

etnicitet? Om inte, ange vad som saknades. 

24. Beskrivs interventionen bra i termer av vad som gjordes, hur det gjordes, vilka som var målgruppen 

och var det gjordes? Om inte, ange vad som saknades. 

25. Specificerades bakgrundspopulation och hur individerna rekryterades? 

26. Var deltagarna utvalda efter speciella kriterier? 

27. Beskrivs om man fått interventionen (exponeringen) vid andra tillfällen (kontamination). 

28. Fanns det faktorer som påverkar om man tillhör de exponerade som inte nämns? 

29. Är mätningen av utfallet gjort på ett sätt som fångar sanningen? 

30. Redovisas reproducerbarhetstest och är det tillräckligt hög reproducerbarhet? 

31. Var undersökningsperioden så lång att utfall hunnit registreras? 

32. Kan den statistiska bearbetningen anses relevant? 

33. Bortfallets storlek (loss to follow up)? 

34. Analys av bortfall, kan det ha påverkat resultaten? 

35. Har man tagit med bortfallet vid analys av resultaten? 

36. Har man utfört kontroller av bias? 

37. Kan det ha funnits andra bias eller confounders som inte tagits upp? 

38. Ytterligare begränsningar som inte tagits upp tidigare? 




3. Före-efter-studier alternativt jämförelse mellan två områden. 

FÖRE-EFTER 

Ämne: ................................................................................................................................................ 




Full referens: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 



______________________________________________________________________________ 

Beskrivning 


Information Allmän Högrisk Professionell grupp 

Beteendeförändring Allmän Högrisk Professionell grupp 

Miljöåtgärd Fysisk miljö Social miljö 

Lagar/regler 

Klinisk 

Hälso- eller sjukvårdssystem 

Annat, specificera .......................................................................................................................... 

Var interventionen del av en större intervention? Nej Ja, vad?..................................... 

2. Har data samlats in samtidigt i kontroll- och testgrupp? Ja Nej 

(gäller för före-efter-studier) 

3. Är kontroll- och testområde jämförbara? Ja Nej 

(gäller för studier som jämför två områden) 

4. Beskriv interventionen .................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

5. Vilken enhet allokeras interventionen till? ...................................................................................... 

6. För vilken enhet har man analyserat resultatet 

(justering för olika allokerings- och analysenheter)? ........................................................................

FÖRE-EFTER 









Beskrivning 

1. Typ av intervention. Många interventioner har mer än en komponent. Markera alla som är 

tillämpliga. 

2. Data bör ha samlats in samtidigt före interventionen och efter interventionen i kontroll- och testgrupp. 

3. För studier som jämför två platser bör dessa vara jämförbara för relevanta bakgrundsfaktorer som 

socioekonomiska förhållanden, arbetslöshet, kommunal ekonomimiljö, skolor etc. 

4. Vilken är interventionen? Baseras den på rekommendationer, vilken är i så fall källan? Vilka är 

mottagare och vilka är förmedlare? Vilken tajming har interventionen? Hur många insatser görs? 

Hur länge varar interventionen? Hur finansieras den? 

5 och 6. Allokeringsenhet och analysenhet bör vara desamma. Om inte så är fallet bör man ha tagit 

hänsyn till detta i sin statistiska analys.


Kvalitet 

Karaktäristika för studier som använder annan plats som kontroll 

7. Har man blindat för primärt utfall? Ja Nej 

FÖRE-EFTER 

8. Hur har man hanterat spridningseffekter? ...................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

Utfall 

9. Vilket är det primära utfallet? ........................................................................................................ 

Är det relevant? Ja Nej 

10. Hur länge efter interventionens början och slut studerades utfallet? 

............................................................................................................................................................ 

11. Har man följt upp under tillräckligt lång tid för att 

kunna avgöra om förändringen är stabil? Ja Nej 

12. Har en möjlig takeffekt identifierats? Ja Nej 

Resultat 

13. Vilka är huvudresultaten?.............................................................................................................. 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

14. Är dessa resultat relevanta för en liknande intervention i Sverige? Ja Nej 

Om inte, varför?.................................................................................................................................. 



Kvalitet 

7. Blindning av utfall görs för att minska selektionsbias. 

FÖRE-EFTER 

8. Det är vanligt att man får spridningseffekter av en intervention från ett område till ett annat. Hur har 

man försökt hindra detta? 

Utfall 

9. Beskriv det/de primära utfallet/-n (det man mätt i studien) och bedöm om de är relevanta för studiedesignen. 

10. Ange tid efter interventionens början och slut som utfallet/-n mätts. 

11. Försök bedöma om tillräcklig tid gått efter interventionen för att man ska kunna bedöma 

stabiliteten i resultatet. 

12. Kan man anta att maximala effekten hunnit uppnås? 

Resultat 

13. Beskriv resultaten. 

14. Bedöm relevansen för svensk miljö. 





4.Tidsseriestudier 

TIDSSERIE 

Ämne: ................................................................................................................................................ 




Full referens: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 



______________________________________________________________________________ 

Beskrivning 

1. Deltagare 


3. Antal deltagare 

4. Typ av intervention i respektive grupp och i kontrollgrupp 

Grupp 1 .............................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................ 

Grupp 2 ............................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 

Grupp 3 .............................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................ 

Grupp 4 .............................................................................................................................................. 

............................................................................................................................................................ 

Kontrollgrupp .................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

5. Resultat – utfallsmått ...................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

6. Tid för mätning av utfall efter initiering av interventionen ............................................................ 

7. Tid för mätning av utfall efter att interventionen avslutats .............................................................. 

8. Efter interventionen avslutats – uppföljningstid ............................................................................ 

9. Har takeffekten uppnåtts? Ja Nej 

10. Andra resultat ..............................................................................................................................


TIDSSERIE 







Beskrivning 

1. Ange antal deltagare. 

2. Ange vilken intervention som testats. 

3. Ange antal deltagare. 

4. Beskriv vilken intervention som testats i respektive grupp. 

5. Vilket är resultatet och vilket utfallsmått har använts? 

6. Ange när effekter mätts efter att interventionen initierats. 

7. Ange när effekter mätts efter att interventionen avslutats. 

8. Hur lång tid har gått sedan interventionen avslutats? 

9. Kan man anta att maximala effekten hunnit uppnås? 

10. Finns andra resultat? 



TIDSSERIE 


11. Statistiska test .............................................................................................................................. 



11. Vilka statistiska test har man använt? 

12. Kvalitetsbedömning efter de kriterier som gruppen kommit överens om. 


TIDSSERIE


5. Kvalitativa studier 

KVALITATIVA 

Ämne: ................................................................................................................................................ 




Full referens: ...................................................................................................................................... 

............................................................................................................................................................ 

............................................................................................................................................................ 



______________________________________________________________________________ 

Beskrivning av studien 

1.Tydlig avgränsning/problemformulering Ja Nej Vet ej 

2. Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej 

3. Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej 

4. Urval 

– Relevant? Ja Nej Vet ej 

– Strategiskt? Ja Nej Vet ej 

Deltagarkaraktäristika 

Antal ________________________________________________________________________ 

Ålder ________________________________________________________________________ 

Man/kvinna ____________________________________________________________________ 

5. Metod för 

– urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej 

– datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej 

– analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

KVALITATIVA 








Beskrivning av studien 

1. Vilket är studiens syfte, är det att beskriva interventionsprocessen, är studien en del i utvärderingen, 

en del av förklaringen till interventionens effekter eller en förberedelse för interventionen? Är 

problemet så tydligt formulerat att det framgår vilket av föregående eller annat som gäller? 

2. I vilket sammanhang har studien genomförts, är det tydligt beskrivet? 

3. Finns det etisk prövning eller ett resonemang om etiken i studien? 

4. Hur har urvalet gjorts? Om det är relevant kan karaktäristika för deltagarna anges. 

5. Är metodbeskrivningen tydlig? I alla delar? 



KVALITATIVA 

6. Giltighet 

– Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej 

– Råder datamättnad? Ja Nej Vet ej 

– Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej 

7. Kommunicerbarhet 

– Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej 

– Redovisas resultatet i förhållande 

till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej 

8. Genereras teori? Ja Nej Vet ej 

Huvudfynd 

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

Sammanfattande bedömning av kvalitet 

Hög Medel Låg 

Kommentar ____________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________

6. Verkar metoderna vara giltiga, går det att bedöma? 

7. Hur är presentationen? Är presentationen trovärdig? 

8. Är studien sådan att man genererar teori? 


KVALITATIVA


Ett exempel på en kunskapsöversikt över originalartiklar 

– effekter av hälsofrämjande arbete på 

sjukhus och andra vårdinrättningar. 

Carina Källestål och Anneli Kastrup 

Statens folkhälsoinstitut 




Antalet sjukskrivna har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren och inte minst offentlig verksamhet 

som vård och skola är hårt drabbade. Detta är orsaken till att fråga vad som görs för att skapa hälsofrämjande 

arbetsplatser just på sjukhus och andra vårdinrättningar liksom vilka effekter dessa 

insatser i så fall har på hälsan. 

Syftet är att svara på frågan om vilket hälsofrämjande arbete på sjukhus som är effektivt. Rapporten är 

en kunskapsöversikt av originalartiklar. 

Metoden har varit systematisk genom att sökning av originalartiklar gjorts i bibliografiska databaser. 

Totalt identifierades 40 artiklar som kvalitetsgranskades, varefter åtta artiklar kvarstod och de utgör 

basen för denna kunskapsöversikt. Av de åtta artiklarna behandlar fyra olika åtgärder för att minska 

stress och utbrändhet, två behandlar vardera levnadsvanan tobaksrökning och fysisk aktivitet och en 

behandlar arbetsskador. En studie värderar vilka komponenter som är verksamma i en större arbetsplatsbaserad 

intervention för att förbättra dieten. 

Resultaten visar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att åtgärder för att minska stress har effekt, 

men att man inte kan visa på vilka åtgärder som är effektiva. I övrigt är underlaget för litet för att slutsatser 

ska kunna dras. 

Slutsatsen är att det saknas studier som påvisar vilka metoder som är effektiva för att skapa hälsofrämjande 

arbetsplatser inom vården. 

Summary 

The number of people on sick leave has dramatically increased in Sweden during the last decade. This 

is specifically true for the public sector and hospitals and schools in particular. This is the reason for 

asking what is being done to create health promoting work places in hospitals and other care giving 

work places as well as what effects there are of these interventions on the health of the workers. 

The aim of this review is to answer the question concerning effective worksite health promotion 

interventions in hospitals. The report is based on a systematic review of original articles. 

The method has been systematic in the search of original articles in bibliographic data bases. In total, 

forty articles were identified and their quality was assed. Eight articles were considered of high 

enough quality according to preset standards and constitute the basis for this systematic review. Of 

the eight articles four reported on interventions aiming at reducing stress and burnout, one reports on 

smoking and one on physical activity and one aimed at reducing worksite related injuries. Finally, one 

study studied effective components in an intervention aimed at improving eating habits. 

The results show that there is some scientific support for effectiveness in interventions reducing stress 

in the work place but it is not possible to identify what exact type of interventions that is effective. For 

other interventions the material is too limited to infer any conclusions. 

In conclusion, there is a lack of studies showing what interventions are effective in creating health 

promoting work places within hospitals and other health care settings. 

Introduktion 

Antalet sjukskrivna har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren och inte minst offentlig verksamhet 

som vård och skola är hårt drabbade (SOU 2002:5). Speciellt de långtidssjukskrivna (> 30 dagar) har

ökat från drygt 2 procent av befolkningen 1996 till det dubbla 2001. Lägger man till dessa siffror alla 

förtidspensionärer var ökningstakten cirka 30 procent per år under åren 1998-2001. Det är också 

vanligare att kvinnor i övre medelålder drabbas och de är också bland dessa som ökningen sker 

snabbast. År 2001 var 15,7 procent av kvinnorna och 10,4 procent av männen sjukskrivna, förtidspensionerade 

eller hade sjukbidrag. Just inom sjukvården finns många kvinnor som arbetstagare och 

det är därför berättigat att fråga vad som görs för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser just på 

sjukhus och andra vårdinrättningar, liksom vilka effekter dessa insatser i så fall har på deras hälsa. 

Effekter av hälsofrämjande insatser på arbetsplatser generellt är vid Statens folkhälsoinstitut föremål 

för en systematisk kunskapsöversikt av redan gjorda kunskapsöversikter. Sannolikt kommer denna 

översikt att också rapportera från översikter där rapporter om hälsofrämjande insatser på sjukhus 

ingår. Med den vetskapen beslutade vi att söka originallitteratur för att svara på den ovan preciserade 

frågeställningen om hälsofrämjande arbete på sjukhus med en startpunkt så sen att rapporter som inte 

täcks in av översikten av översikter skulle kunna bedömas. 

Metod 

Frågeställningen för denna kunskapsöversikt är vilka interventioner som har gjorts och vilka effekter 

dessa har haft för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats på sjukhus och andra vårdinrättningar. 

Sökningen av originalartiklar som behandlar hälsofrämjande arbete vid sjukhus eller andra vårdgivande 

enheter gjordes för tiden 19990101 till 20030123 (likaså sökdatum) med sökorden: Work 

place or Work site Health Promotion or Health Promoting and Hospital and Care i databasen Medline 

vilket resulterade i 183 artiklar. Tillsammans med bibliotekarie gjordes 20030124 via Dialog Data 

Star sökningar i databasen Social SciSearch med sökorden: work adj place or work adj site and health 

adj promotion or health adj promoting and hospital or health adj care and employees or employes or 

employe or employee, som gav 29 artiklar samt i databasen CINHAL med sökorden: (work adj place 

or work adj site) and (health adj promotion or health adj promoting) and (employees or employee or 

employes or employes) and (work adj place or work adj site) and (health adj promotion or health adj 

promoting) and (hospital or health adj care), som gav 137 artiklar. Även i databasen HLTH gjordes 

sökning samma datum med samma sökord som i CINHAL vilket resulterade i 179 artiklar. Efter att 

dubletter tagits bort kvarstod 305 artiklar. 

Dessa 305 titlar och abstrakt bedömdes av båda författarna med följande kriterier: 

1. Population 

Arbetar på vårdinrättning 

Arena, vårdinrättningar – arbetsplatser 

2. Insatser – alla 

3. Utfall 

Självupplevd hälsa 

Beteendeförändringar som förändrar hälsa 

Sjukfrånvaro 

Hälsomått – fysisk hälsa 

Hälsomått – psykisk hälsa 

Skador 

4. Alla studiedesigner 

Bedöms som: 

1 = med 

2 = ej med 



3 = bakgrund 

Efter denna bedömning kvarstod 39 artiklar. Ytterligare en artikel som fångades upp via läsning av 

referenslistor lades till så att den korta listan bestod av inalles 40 artiklar. Dessa 40 artiklar beställdes 

i fulltext och lästes av båda författarna och bedömdes med samma kriterier. Efter diskussion kvarstod 

nio artiklar. 

Vid läsningen av de 40 artiklarna angavs också studiens design för bedömning av vilket protokoll 

som skulle användas. Båda författarna läste sedan de nio artiklarna och bedömde kvaliteten med 

hjälp av ett studieprotokoll. Protokollet anger en beskrivning av använd metod, hur man hanterat 

systematiska fel och om slutsatserna är relevanta för en svensk kontext. De båda författarnas 

protokoll jämfördes och diskuterades tills konsensus uppnåddes i beskrivningen av artiklarna. 

Ytterligare en artikel uteslöts efter denna kvalitetsbedömning. De 32 exkluderade artiklarna är listade 

i tabell 2 med orsak till varför de uteslutits. 

Resultat 

Den slutliga sammanfattningen baseras på åtta originalartiklar av vilka fyra behandlar olika åtgärder 

för att minska stress och utbrändhet, två behandlar vardera levnadsvanan tobaksrökning och fysisk 

aktivitet och en behandlar arbetsskador. En studie värderar vilka komponenter som är verksamma i en 

större arbetsplatsbaserad intervention för att förbättra dieten. Samtliga värderade studier, deras resultat 

och kvalitet redovisas i tabell 1. Av de bedömda studierna har tre hög kvalitet, två medel och tre låg 

kvalitet. Då antalet studier var lågt rapporteras också de studier som bedömts ha låg kvalitet. 

Fyra studier behandlade åtgärder riktade mot stress, varav endast en har hög kvalitet. Man rapporterar 

dessutom olika typer av åtgärder vilket gör det svårt att uttala sig om vilka åtgärder mot stress som är 

effektiva, men generellt finns ett visst stöd för att olika åtgärder för att minska stress har effekt. För de 

övriga åtgärderna för förbättrade levnadsvanor och minskning av skador fann vi endast en studie för 

varje område, vilket gör det omöjligt att dra slutsatser om metodernas effektivitet även om den höga 

kvaliteten i studien om att förebygga skador pekar på att den typen av åtgärder som beskrivs kan vara 

verksamma. 

Åtgärder mot stress 

I studien av Fischer och medarbetare (2000) beslutas typ och tidpunkt för åtgärder mot stress vid 

akutavdelningar på ett barnsjukhus först efter grundläggande fokusdiskussioner med sjuksköterskor 

vid avdelningarna. Provtagning av stresshormonet kortisol i saliven hos sjuksköterskor visar vid 

vilken tidpunkt stressen är som störst. Fokusdiskussionerna identifierar vad som orsakar stressen 

liksom vad man kan göra för att minska den. Därefter införs förändringar i tider för ronder och 

anhörigas besök och salivhalten av kortisol mäts åter i försöks- och kontrollgrupp. Man konstaterar 

då lägre kortisolhalter hos sjuksköterskorna vid en avdelning men inte i den andra där man haft 

ovanligt stor personalomsättning. Studien är välgjord och pekar på att organisatoriska förändringar 

har betydelse för stressituationen vid vårdavdelningar. 

En annan typ av åtgärd mot stress rapporteras av Nordenram och Wiklund (2000) som i en kvalitativ 

studie beskriver tandvårdspersonal vid en sjukhustandklinik där man behandlar svårt sjuka personer. 

Gruppen träffas regelbundet för rådgivning och samtal med en professionell rådgivare. Studien 

beskriver de olika diskussionerna vid träffarna och det varierande innehåll dessa diskussioner har 

haft. Materialet analyseras inte speciellt djupt utan studien beskriver genom deltagande observation 

de olika rådgivningstillfällena. Denna beskrivning är av hög kvalitet och drar slutsatsen att rådgivningen 

gett god effekt på arbetstillfredsställelse och skydd mot känslomässig utarmning samt lett 

till att patienterna omhändertagits bättre, tycks trovärdig. Tyvärr är analysen inte så djup att generella 

slutsatser om vilka samtal som gett mest eller vilka komponenter som varit mest verksamma kan dras.

Davis och Thorburn (1999) rapporterar från ett försök där man utbildat en sköterska från varje 

avdelning i kamratstöd vid ett sjukhus som haft större omorganiseringar och avskedat vårdpersonal. 

Tyvärr hade utvärderingen av försöket mycket stort bortfall, endast 46 procent av de tränade 

sköterskorna svarade på den enkät man lämnade ut efter ett år. Även när man prövade att utvärdera 

försöket bland ett urval av alla sköterskor på sjukhuset fick man en svarsfrekvens på endast 35 procent. 

Av denna anledning, liksom att försöket saknade kontrollgrupp, måste artikelns kvalitet anses så låg 

att den knappast tillför någon ytterligare kunskap om kamratstöd är en effektiv metod att minska 

stress. 

En svensk studie (Lövgren et al., 2002) försöker bedöma om en nyligen antagen landstingspolicy för 

en bra arbetsmiljö med ett öppet och tolerant klimat på arbetsplatserna har någon betydelse för arbetsförhållandena. 

Mätning av personalens åsikter om arbetsklimatet skedde vid fyra sjukhusavdelningar 

före och tre år efter policyns införande. Tyvärr har man i denna studie varken kontrollgrupp eller 

samma personer som svarar på enkäterna vid första tillfället och vid uppföljningen. Därför anser vi att 

kvaliteten på studien är låg, men man kan ändå notera att man som resultat fick betydligt sämre 

arbetsförhållanden i treårsuppföljningen än vid den första undersökningen. Författarna menar att 

detta berodde på att sjukvården under de tre åren drabbats av hårda nedskärningar. 

Sammanfattningsvis kan man med detta underlag inte ange vilka metoder för att reducera stress som 

är effektiva, men underlaget visar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att olika åtgärder för att 

minska stress har effekt. 

Åtgärder för att ändra levnadsvanor 


Chalmers och medarbetare (2001) rapporterar om en studie där man använt sig av ett speciellt framtaget 

informationsmaterial för att påverka sjuksköterskor att sluta röka. I de ursprungliga planerna för 

studien skulle en grupp bildas som fick informationen i grupp och en annan där informationen skedde 

individuellt. Dessa två grupper slås dock samman i analysen vilket leder till att försöket saknar 

jämförelsegrupp. Likaså använde man sig av självselektering, det vill säga endast sköterskor 

intresserade av att sluta röka och delta i försöket deltog. Resultatet visar på en svag minskning av 

antalet rökare och antalet rökta cigaretter, men detta resultat baserar sig i 12-månaderskontrollen på 

enkätsvar med ett högt bortfall. 

Marshall och medarbetare (2002) rapporterar en intervention för att öka användningen av trappor i 

stället för hiss på ett sjukhus. Både patienter, anhöriga och sjukhuspersonal studeras före och efter det 

att skyltar med uppmaningar om att använda trappan placerats ut vid hissen. Skyltarna placeras ut vid 

två tillfällen och mätningarna skedde före, under och efter deras utplacering. Resultaten visar att man 

först fick en ökning av antalet trappanvändare, men att vid det andra tillfället som skyltarna 

placerades ut fick man färre trappanvändare än till och med innan försöket. 

Det är omöjligt att dra slutsatser från endast en studie för respektive insats för att förändra rökning 

och fysisk aktivitet. 

I en studie (Evanoff et al., 1999) som rapporterar om bildandet av ergonomiska team för att minska 

skador vid lyft bland sjukvårdsbiträden rapporteras en avsevärd minskning av skador, kostnader för 

frånvaro samt mindre smärta bland sjukvårdsbiträden på ett sjukhus. Studien rapporterar hur man 

arbetade med deltagande team som fått speciell utbildning i skadeförebyggande arbete och som sedan 

haft uppgiften att föra denna kunskap vidare till sina kollegor. 

I en intressant och välgjord rapport (Hunt et al., 2000) studeras om deltagandet i de specifika arbetarråd 

som skapades inom studien ”5-a-day” påverkade resultatet. Studien ”5-a-day” var ett större interventionsprojekt 

vid arbetsplatser i USA med avsikt att öka antalet intag av frukt och grönsaker, med 

titeln och slogan; minst fem om dagen. Studien som är en avancerad processutvärdering finner att


man fick ett bättre resultat av insatserna om arbetarna som ingick i de styrande råden hade deltagit i 

arbetet under många timmar. 

Diskussion 

Föreliggande kunskapsöversikt är inte fullständig då den endast tar hänsyn till artiklar publicerade i 

vetenskapliga tidskrifter. Ingen grå litteratur ingår och vi har under arbetet inte heller haft en egen 

referensgrupp utan deltagit i den referensgrupp som bildats för den i inledningen nämnda översikten 

över redan gjorda översikter om hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser. Som kunskapsöversikt bör 

den ses som ett komplement till den nyss nämnda som kommer att inkludera grå litteratur och spänna 

över en längre tidsrymd. 

Trots detta är vår bedömning att vår sökning av vetenskapliga artiklar kan anses som fullständig då 

databaserna Medline och Social SciSearch täcker den mesta litteraturen i fälten medicin och socialvetenskap. 

Vi har dessutom kompletterat med sökningar i databaserna CINHAL och HLTH som 

inkluderar litteratur om omvårdnad och ämnen relaterade till sjuksköterskors praktik. 

Sökningen hade låg specificitet och vi hade till att börja med 305 titlar och abstract att bedöma. 

Troligen är det mycket svårt att specificera sökningen i detta fält, då den mesta litteraturen som 

behandlar hälsofrämjande arbete för patienter eller arbete, vars slutliga syfte är att förbättra villkoren 

för patienter vid sjukhus och vårdinrättningar, inte kan särskiljas från hälsofrämjande arbete för 

personalen. 

Mot den bakgrunden är kanske det mest påtagliga resultatet av vår kunskapsöversikt att så få insatser 

för att förbättra hälsan hos vårdpersonal rapporteras vetenskapligt. Många av de författare, vars artiklar 

vi inkluderat, pekar på att just vårdpersonal är speciellt motiverade att förändra sina vanor mot en 

mera hälsofrämjade livsföring med de speciella insikter och erfarenheter som deras utbildning och 

yrkesliv gett dem. Vidare torde det vara viktigt att just sjukvårdspersonal har en hälsofrämjande 

livsstil och ett hälsofrämjande arbetsliv, då de utgör viktiga exempel och ofta intar roller som 

informatörer för hälsofrämjande åtgärder. Inte minst helhetsgrepp för att skapa hälsofrämjande 

arbetsplatser där organisatoriska förändringar och nytänkande i lednings- och styrsystem för 

vårdarbetsplatser saknas fullständigt bland de åtgärder som beskrivs i de vetenskapliga artiklarna. 

Mot bakgrund av att en artikel med hög och en med medelhög kvalitet visar på effekter av minskad 

stress kan vi dra slutsatsen att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att åtgärder för att minska 

stress, har effekt. Det går dock inte att påvisa vilka metoder som skulle kunna vara effektiva. Inte 

heller kan de få studier om förändrade levnadsvanor eller åtgärder för att minska skador inom vården 

leda till en slutsats. 

Konklusionen är att det saknas studier som påvisar vilka metoder som är effektiva för att skapa hälsofrämjande 

arbetsplatser inom vården. Detta är mycket olyckligt med tanke på den bakgrund av höga 

ohälsotal som inledningsvis nämndes, där just kvinnlig personal inom vård och omsorg står för en 

avsevärd andel av ohälsan.

Referenser 


Barnsteiner, J. H., Madigan, C., & Spray, T. L. (2001). Instituting a disruptive conduct policy for 

medical staff. AACN Clin Issues, 12(3), 378-382. 

Bensberg, M., & Kennedy, M. (2001). Health promotion-who, us? Developing health promoting 

emergency departments. Aust Health Rev, 24(3), 39-43. 

Blau, R., Bolus, S., Carolan, T., Kramer, D., Mahoney, E., Jette, D. U., & Beal, J. A. (2002). The 

experience of providing physical therapy in a changing health care environment. Phys Ther, 82(7), 

648-657. 

Blum, T. C., & Roman, P. M. (2002). The workplace and alcohol problem prevention. Alcohol- 

Research-Health, 26(1), 49(49). 

Blumenfield, S., & Epstein, I. (2001). Introduction: promoting and maintaining a reflective 

professional staff in a hospital-based social work department. Soc Work Health Care, 33(3-4), 1-13. 

Chaboyer, W., Najman, J., & Dunn, S. (2001). Factors influencing job valuation: a comparative study 

of critical care and non-critical care nurses. Int J Nurs Stud, 38(2), 153-161. 

Chaboyer, W., Williams, G., Corkill, W., & Creamer, J. (1999). Predictors of job satisfaction in remote 

hospital nursing. Can J Nurs Leadersh, 12(2), 30-40. 

Chalmers, K., Bramadat, I. J., Cantin, B., Murnaghan, D., Shuttleworth, E., Scott Findlay, S., & 

Tataryn, D. (2001). A smoking reduction and cessation program with registered nurses: findings and 

implications for community health nursing. Journal of Community Health Nursing, 18(2), 115-134. 

Davis, B., & Thorburn, B. (1999). Quality of nurses' work life: strategies for enhancement. Can J 

Nurs Leadersh, 12(4), 11-15. 

Dilani, A. (2001). Psychosocially supportive design-Scandinavian health care design. World Hosp 

Health Serv, 37(1), 20-24, 33, 35. 

Disch, J., Beilman, G., & Ingbar, D. (2001). Medical directors as partners in creating healthy work 

environments. AACN Clin Issues, 12(3), 366-377. 

Duncan, S. M., Hyndman, K., Estabrooks, C. A., Hesketh, K., Humphrey, C. K., Wong, J. S., Acorn, 

S., & Giovannetti, P. (2001). Nurses' experience of violence in Alberta and British Columbia 

hospitals. Can J Nurs Res, 32(4), 57-78. 

Evanoff, B. A., Bohr, P. C., Wolf, L. D. (1999). Effects of a participatory ergonomics team among 

hospital orderlies. American Journal of Industrial Medicine, 35(4), 358-365. 

Fairbourne, C. L. (2000). Violence in the workplace: violence prevention strategies in the operating 

room. Semin Perioper Nurs, 9(1), 22-26. 

Fischer, J. E., Calame, A., Dettling, A. C., Zeier, H., & Fanconi, S. (2000). Objectifying psychomental 

stress in the workplace--an example. Int Arch Occup Environ Health, 73 Suppl, S46-52. 

Gifford, B. D., Zammuto, R. F., & Goodman, E. A. (2002). The relationship between hospital unit 

culture and nurses' quality of work life. J Healthc Manag, 47(1), 13-25; discussion 25-16.


Hall Barrow, J., Hodges, L. C., & Brown, P. (2001). A collaborative model for employee health and 

nursing education: successful program. AAOHN Journal, 49(9), 429-436. 

Hunnicutt, D. (2000). AMERICA'S HEALTHIEST COMPANIES: Scaling the heights of good 

health. Business-Health, 18(3), 36. 

Hunt, M. K., Lederman, R., Potter, S., Stoddard, A., & Sorensen, G. (2000). Results of employee 

involvement in planning and implementing the Treatwell 5-a-Day work-site study. Health Education 

Behavior, 27(2), 223-231. 

Joe, K., Kennedy, M., & Bensberg, M. (2002). How healthy are our emergency departments? Emerg 

Med (Fremantle), 14(2), 153-159. 

Johnson, A., & Baum, F. (2001). Health promoting hospitals: a typology of different organizational 

approaches to health promotion. Health Promot Internation, 16(3), 281-287. 

Kerner, M. S., & Grossman, A. H. (2001). Scale construction for measuring attitude, beliefs, 

perception of control, and intention to exercise. Journal of Sports Medicine and Physical Fitness, 

41(1), 124-131. 

Koivula, M., Paunonen-Ilmonen, M., & Laippala, P. (2000). Working community as the basis of the 

quality of care. Int J Nurs Pract, 6(4), 174-182. 

Krugman, M., Smith, K., & Goode, C. J. (2000). A clinical advancement program: evaluating 10 

years of progressive change. J Nurs Adm, 30(5), 215-225. 

Kuokkanen, L., & Leino-Kilpi, H. (2001). The qualities of an empowered nurse and the factors 

involved. J Nurs Manag, 9(5), 273-280. 

Lawrence, S. A. (2002). Behavioral interventions to increase physical activity. Journal of Human 

Behavior in the Social Environment, 6(1), 25-44. 

Lövgren, G., Rasmussen, B. H., & Engström, B. (2002). Working conditions and the possibility of 

providing good care. J Nurs Manag, 10(4), 201-209. 

MacPhee, M. (2000). Hospital networking. Comparing the work of nurses with flexible and traditional 

schedules. J Nurs Adm, 30(4), 190-198. 

Marshall, A. L., Bauman, A. E., Patch, C., Wilson, J., & Chen, J. (2002). Can motivational signs 

prompt increases in incidental physical activity in an Australian health-care facility? Health Educ 

Res, 17(6), 743-749. 

Mondor, M. (2000). When you suspect the healer needs healing. Med Group Manage J, 47(4), 42-44. 

Nordenram, G., & Wiklund, K. (2000). Counselling and communication in hospital dentistry. Swed 

Dent J, 24(4), 139-144. 

Pelikan, J. M., Krajic, K., & Dietscher, C. (2001). The health promoting hospital (HPH): concept and 

development. Patient Educ Couns, 45(4), 239-243. 

Sharif, B. A. (2000). Understanding and managing job stress: a vital dimension of workplace violence 

prevention. The international Electronic Journal of Health Education, 3, 107-116.


Shephard, R. J. (1999). Do work-site exercise and health programs work? Physician and Sportsmedicine, 

27(2), 48-50, 55-46, 59-62 passim. 

Smith Pittman, M. H., & McKoy, Y. D. (1999). Workplace violence in healthcare environments. 

Nursing Forum, 34(3), 5-13. 

Sorensen, G. (1999). The Effects of a Health Promotion-Health Protection Intervention on Behavior 

Change: The WellWorks Study. (Abstract). American J of Public Health, 88, 1685-1690. 

Tummers, G. E., Landeweerd, J. A., & van Merode, G. G. (2002). Organization, work and work 

reactions: a study of the relationship between organizational aspects of nursing and nurses' work 

characteristics and work reactions. Scand J Caring Sci, 16(1), 52-58. 

Utredningen on en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. SOU 2002:5 Handlingsplan för ökad 

hälsa i arbetslvet. Del 1 slutbetänkade. Stockholm: Socialdepartementet. 

Verrall, B. (2000). A worksite health promotion intervention improved employees' nutrition 

(commentary on Biener L, Glanz K, McLerran D, et al. Impact of the Working Well Trial on the 

worksite smoking and nutrition environment. HEALTH EDUC BEHAV 1999 Aug; 26:478-94). 

Evidence Based Nursing, 3(1), 19. 

White, N. (2002). The process and impact of workplace change: a business unit in the NSW public 

hospital sector. Aust Health Rev, 25(3), 101-108. 

White, N. R., & Rice, R. B. (2001). Collaboration to nurture the nursing work environment. The 

Colleagues in Caring Practice Task Force. J Nurs Adm, 31(2), 63-66.


Tabell 1. Inkluderade originalartiklar, typ av intervention, studiedesign, systematiska fel, resultat och kvalitetsbedömning. 

Författare Intervention Studiedesign Systematiska fel Resultat Kvalitet 

Davis & Kamratstöd för minskad stress Före-efter Ingen kontrollgrupp/stort bortfall Nöjdhet med åtgärden Låg 

Thorburn, (B-A) 

1999 

Fischer et al., Organisationsförändringar för minskad Före-efter Kort uppföljning Kortisolnivåer i saliv sänktes i Hög 

2000 stress (B-A) den grupp som inte samtidigt 

drabbades av stor personalomsättning 

Nordenram & Professionell rådgivning i grupp för Kvalitativ Svag analys, mera beskrivning, giltigheten Större tillfredsställelse med Medel 

Wiklund, 2000 minskad stress begränsad till personal som arbetar med arbetet, bättre på att hjälpa 

svårt sjuka patienter patienter, skydd mot 

känslomässig utarmning 

Lövgren et al., Införandet av en policy för ett tolerant och Före-efter Ingen kontrollgrupp, inte samma personer Sämre resultat vid uppföljningen Låg 

2002 öppet klimat på arbetsplatserna i syfte att (B-A) som svarar på enkäten vid baseline och än initialt troligen beroende på 

förbättra arbetsvillkor uppföljning nedskärningar av personalen under 

studietiden 

Chalmers et al., Användning av speciellt informations- Kliniskt försök Ingen jämförelse mellan individuell och Svag minskning av antalet rökare Låg 

2001 material för att påverka till att sluta röka (CCT) gruppanvändning av materialet, därmed och antalet rökta cigaretter 

ingen kontrollgrupp, högt bortfall i 12 mån 

utvärdering, självselekterad försöksgrupp 

Marshall et al., Skyltar med information om att använda Tidsserie Ingen kontrollgrupp Initialt en ökning av antalet som Medel 

2002 trappan i stället för hissen i syfte att öka tog trappan men det faller i slutet 

fysisk aktivitet tillbaka till en lägre andel än vid 

start 

Evanoff et al., Bildning av deltagande ergonomiteam Före-efter Kontrollgruppen alla andra sjukhus- Avsevärt mindre olycksfall, Hög 

1999 bland sjukvårdsbiträden som förebygger (B-A) anställda vilka kanske inte har mindre kostnader för frånvaro 

skador vid lyft etc., hos arbetskamrater samma risk för skador som och mindre smärta i studiegruppen 

sjukvårdsbiträdena 

Hunt et al., Betydelse av deltagande i de råd som Processutvärdering Ingen bortfallsanalys Bättre resultat om arbetare Hög 

2000 beslutande om interventionerna för en Kliniskt försök deltagit fler timmar i råden 

förbättrad diet i ”5-a-day-studien” (CCT)

Tabell 2. Exkluderade originalartiklar samt orsak till exklusion. 


Författare Ämne Orsak till exklusion 

Barnsteiner et al., 2001 Kompetensutveckling Inget hälsorelaterat utfall 

Bensberg & Kennedy, 2001 Hälsofrämjande program Beskrivning ej utvärdering 

Blau, R et al., 2002 Sjukgymnastik Ingen intervention 

Blum & Roman, 2002 Alkoholprevention Ingen intervention 

Blumenfield & Epstein, 2001 Administrativa ändringar Ingen intervention 

Chaboyer et al., 2001 Samarbete i arbetsgruppen Inget hälsorelaterat utfall 

Chaboyer et al., 1999 Arbetsinnehåll Ingen intervention 

Dilani, 2001 Design av arbetsmiljö Ingen intervention 

Disch, et al., 2001 Arbetsrelationer Ingen intervention 

Duncan, et al., 2001 Våld på arbetsplatsen Ingen intervention 

Fairbourne, 2000 Våld på arbetsplatsen Ingen intervention 

Gifford et al., 2002 Organisation av arbetsgrupp Ingen intervention 

Hall Barrow et al., 2001 Kvalitetssäkring Ingen intervention 

Hunnicutt, 2000 Tävling mellan företag Ingen intervention 

Joe et al., 2002 Översikt av hälsofrämjande 

tillstånd Ingen intervention 

Johnson & Baum, 2001 Hälsofrämjande sjukhus Översikt av litteraturen 

Kerner & Grossman, 2001 Framtagning av skala för 

intention att träna Ingen intervention 

Koivula et al., 2000 Arbetsklimat Ingen intervention 

Krugman et al., 2000 Karriärprogram Inget hälsoutfall 

Kuokkanen & Leino-Kilpi, 2001 Empowerment Ingen intervention 

Lawrence, 2002 Interventioner för fysisk 

aktivitet Översikt av litteratur 

MacPhee, 2000 Olika arbetsschemata Ingen utvärdering 

Mondor, 2000 Orsaker till stress Ingen intervention 

Pelikan et al., 2001 Hälsofrämjande sjukhus Ingen intervention 

Sharif, 2000 Arbetsstress Ingen intervention 

Shephard, 1999 Fysisk träning Meta-analys 

Smith Pittman & McKoy, 1999 Våld på arbetsplatsen Översikt av litteraturen 

Sorensen, 1999 Ändring av diet Inte sjukvårdsanställda 

Tummers, 2002 Organisering av arbetet Ingen intervention 

Verrall, 2000 Kommentar till studie Ingen intervention 

White, 2002 Ändring av arbetsplatsen Inget hälsoutfall 

White, 2001 Ledarskap

Dagens forskning genererar ofantliga mängder av kunskap. Det står inte i någons makt att 

hinna läsa och sammanfatta all denna kunskap. Systematiska kunskapsöversikter är en 

metod att sammanfatta kunskapen inom ett område. Kunskapsöversikter om olika 

interventioner bör ge information om hur effektiva dessa är genom att man identifierar, 

bedömer och summerar resultat från vetenskapliga studier och till viss del från andra 

källor. 

I denna handboks första del beskrivs, steg för steg, hur en sammanställning av originalartiklar 

över interventioner inom folkhälsoarbete kan framställas. Som ett exempel 

redovisas en sådan översikt över effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och andra 

vårdinrättningar. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport r 2004:9 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-269-8

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?