Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser - Statens folkhälsoinstitut

fhi.se

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser - Statens folkhälsoinstitut

Hälsofrämjande arbete

arbetsplatser

Effekter av interventioner refererade i systematiska kunskapsöversikter

och i svenska rapporter

Carina Källestål (redaktör), Mats Bjurvald, Ewa Menckel,

Anders Schærström, Lothar Schelp, Cecilia Unge

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


Hälsofrämjande arbete

arbetsplatser

Effekter av interventioner refererade i systematiska

kunskapsöversikter och i svenska rapporter

Carina Källestål (redaktör), Mats Bjurvald, Ewa Menckel,

Anders Schærström, Lothar Schelp, Cecilia Unge

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


© statens folkhälsoinstitut r 2004:32

issn: 1651-8624

isbn: 91-7257-290-6

redaktör: carina källestål

författare: mats bjurvald, ewa menckel, anders schærström,

lothar schelp, cecilia unge

omslagsfotografi: sjöberg, www.sjobergbild.se

tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2004


Innehåll

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 3

Förord ______________________________________________________________________ 5

Sammanfattning ____________________________________________________________ 7

Summary __________________________________________________________________ 9

Från arbetarskydd till hälsofrämjande arbetsplatser, Mats Bjurvald ____________________ 11

Arbetsplatsen som arena för hälsoarbete, Ewa Menckel ____________________________ 15

Referens __________________________________________________________________ 16

Systematisk kunskapsöversikt om effektiviteten av program för att främja hälsan

arbetsplatser, Cecilia Unge, Lothar Schelp, Carina Källestål __________________________ 19

Bakgrund __________________________________________________________________ 19

Hälsofrämjande insatser arbetsplatser ________________________________________ 19

Syfte ______________________________________________________________________ 20

Metod ____________________________________________________________________ 21

Identifiering av relevanta studier ______________________________________________ 21

Klassificering av relevanta översiktsartiklar ______________________________________ 22

Referensgrupp ____________________________________________________________ 22

Resultat ____________________________________________________________________ 22

Övergripande hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande arbetsplatsen,

hälsoriskbedömning ________________________________________________________ 22

Förebyggande av nack-/ryggbesvär och andra besvär relaterade till rörelseorganen,

samt ergonomi ____________________________________________________________ 27

Förebyggande av arbetsolycksfall, skador, säkerhetsfrämjande (inkl. säkerhetsbälte)

och våld ________________________________________________________________ 30

Insatser gällande kost/viktminskning, fysisk aktivitet och insatser mot hjärt-kärlsjukdomar och

högt kolesterolvärde ________________________________________________________ 33

Övrigt: interventioner mot rökning/tobak, stress, hiv/aids __________________________ 36

Diskussion och slutsats ______________________________________________________ 38

Referenser ________________________________________________________________ 42

Hälsofrämjande arbetsplatser – vad kan man utläsa ur grå källor? Anders Schærström __ 47

Bakgrund __________________________________________________________________ 47

Frågeställningar och avgränsningar ____________________________________________ 47

Sökprocessen ______________________________________________________________ 47

Materialet ______________________________________________________________ 48

Granskningsmetoder, datakällor, sökstrategi, fel och bortfall ________________________ 49

Urvalskriterier ____________________________________________________________ 49

Resultat – vad säger erfarenheten? ______________________________________________ 50

Breda program ____________________________________________________________ 50


4 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Arbetsorganisation, medinflytande och samarbete ________________________________ 51

Samverkan, arbetstagarinflytande ____________________________________________ 52

Stresshantering ____________________________________________________________ 53

Arbetstider ______________________________________________________________ 54

Friskvård, livsstil __________________________________________________________ 55

Hälsofrämjande utbildning __________________________________________________ 56

Kompetensutveckling för bättre hälsa __________________________________________ 59

Feedback, dialog __________________________________________________________ 60

Diskussion ________________________________________________________________ 60

Materialets användbarhet __________________________________________________ 60

Förankring, planering, framgångsfaktorer ________________________________________ 61

Rekommendationer ________________________________________________________ 62

Referenser ________________________________________________________________ 62

Grå litteratur, tabeller inkluderade studier ____________________________________ 65

Författare och referenspersoner ________________________________________________ 83

Författare __________________________________________________________________ 83

Referensgrupp ______________________________________________________________ 83

Extrena granskare ____________________________________________________________ 83


Förord

Den dramatiska ökningen av sjukfrånvaron under de senaste åren föranleder en kraftfull fråga till

folkhälsovetenskapen – hur kan den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas? I sin roll som kunskapscentrum

har Statens folkhälsoinstitut i denna rapport summerat den vetenskapliga erfarenheten av

vilka hälsofrämjande interventioner som är effektiva genom att göra en systematisk kunskapsöversikt

av redan gjorda kunskapsöversikter (reviews). Likaså har den erfarenhet som rapporterats från olika

försök till hälsofrämjande arbete svenska arbetsplatser sammanfattats i en översikt av så kallad grå

litteratur.

Syftet är att stimulera till insatser som främjar hälsan arbetsplatser så att trenden med de ökande

ohälsotalen kan brytas. Naturligtvis är mycken erfarenhet inte fångad i denna rapport, dels är de

originalartiklar i ämnet som publicerats i vetenskapliga tidskrifter inte sammanfattade, dels är

sannolikt mycket av den praktiska erfarenheten arbetsplatser av hälsofrämjande arbete inte

sammanställd så att den går att sammanfatta och rapportera. Detta är emellertid ett första försök att

peka möjliga insatser för en bättre hälsa för alla som vistas våra arbetsplatser.

Rapporten är sammanställd av flera olika delar där olika författare varit inblandade. Inledningen med

en historisk översikt av det hälsofrämjande arbetet arbetsplatser har skrivits av Mats Bjurvald vid

Statens folkhälsoinstitut. Ewa Menckel vid Arbetslivsinstitutet har gjort en inringning av begreppet

hälsofrämjande arbete arbetsplatser så som det kommit att brukas i Sverige. Cecilia Unge, Lothar

Schelp och Carina Källestål, samtliga vid Statens folkhälsoinstitut, har sammanställt och bedömt de

vetenskapligt publicerade kunskapsöversikterna och Anders Schærström, också vid Statens

folkhälsoinstitut, har sammanställt och bedömt den så kallade grå litteraturen.

Stockholm i oktober 2004

Gunnar Ågren

Generaldirektör

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 5


Sammanfattning

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 7

I inledningen beskrivs den historiska utvecklingen av omsorgen om hälsan svenska arbetsplatser

från 1900-talets början när den första arbetarskyddslagen tillkom. Det senaste tillskottet är utvecklingen

av hälsofrämjande arbetsplatser som först nämndes under 90-talet. Begreppet hälsofrämjande arbete

arbetsplatser ringas in, dels som en internationell rörelse men framför allt som det utvecklats i

Sverige.

Syftet med den systematiska kunskapsöversikten om effekter av hälsofrämjande insatser arbetsplatser

var att undersöka effektiviteten av program/interventioner för att främja hälsan, vilka har

beskrivits och bedömts i systematiska kunskapsöversikter (reviews). Med interventioner menas i

rapporten alla typer av insatser och program för att främja hälsan (eller minska risken för ohälsa)

arbetsplatsen. I databaser för redan gjorda kunskapsöversikter och i databaser för originallitteratur

söktes kunskapsöversikter inom ämnesområdet arbetsplats och hälsofrämjande arbete. Sökningarna

omfattade åren 1990 till mars 2004 och resulterade i 110 kunskapsöversikter som granskades av två

personer. Efter bedömning av kvalitet kvarstod 36 kunskapsöversikter som ligger till grund för denna

rapport. Nio kunskapsöversikter behandlade övergripande hälsofrämjande insatser arbetsplatser

och av resultat i dessa kan man dra slutsatsen att de hälsofrämjande programmen är effektiva. Sex

kunskapsöversikter behandlade förebyggande av nacke- och ryggbesvär och besvär relaterade till

rörelseorganen. Bland dessa behandlade fyra ryggsmärtor och av dem kan man dra slutsatsen att

träning är effektiv för att förebygga ryggsmärta. För övriga rörelseorganssymtom går inga slutsatser

att dra. Åtta kunskapsöversikter behandlar arbetsolycksfall, skador, säkerhetsfrämjande och våld. Ett

begränsat stöd finns för att interventioner kan vara effektiva för att minska antalet skador. Åtta

artiklar behandlar kostförändringar och/eller viktminskning, fysisk aktivitet och insatser mot hjärtkärlsjukdomar

och högt kolesterolvärde. Man kan konstatera att interventioner för fysisk aktivitet

leder till ökad fysisk aktivitet hos arbetstagarna. För åtgärder i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

finns en försiktig optimism, framför allt om individuell rådgivning ingår i programmet.

Interventioner för att minska kroppsvikten kan inte visa några långtidseffekter. I gruppen med

övriga kunskapsöversikter visade två att rökfria arbetsplatser minskar rökningen bland arbetstagarna.

Stresshanteringsprogrammen var svåra att bedöma då de använde en mångfald av metoder. Vi kan

också konstatera att områden som behöver utvecklas och studeras mera är organisatoriska förändringar

av typen förändrad arbetstid och grupparbete. Åtgärder för att stärka den psykosociala

hälsan är också få och bör ökas. Inte minst bör studier av insatser organisationsnivå stimuleras. Det

är också önskvärt att det utvecklas en praxis där insatsernas genomförande rapporteras mera.

I den del av rapporten som redovisar så kallad grå dokumentation om hälsofrämjande interventioner i

det svenska arbetslivet är utgångsmaterialet mycket skiftande till sin karaktär och kvalitet. De bygger

projekt från flera olika yrken och verksamheter. Det har utförts med mycket olika ambitioner och

rapporterats med vitt skilda krav utförlighet. Det är därför knappast möjligt att härleda någon

generell kunskap om vissa interventioners användbarhet. Genomgången har emellertid varit värdefull

andra sätt. De enskilda projekt som träffats kan var för sig vara av intresse. Sammanställningen

har också gett uppslag som är värda att följa upp.

Eftersom någon motsvarande studie baserad grå dokumentation inte har gjorts tidigare så har

projektet gett erfarenheter av själva tillvägagångssättet. Förutom kunskap om de resultat som enskilda

interventioner har lett till har projektet gett ny kunskap om omfattningen och karaktären de interventioner

som förekommer i det svenska arbetslivet utan att vara vetenskapligt erkända genom att

publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det finns anledning att följa upp interventioner

som ännu inte är avslutade och avrapporterade. För framtida studier baserade grå dokumentation

bör man överväga att använda mer preciserade sökbegrepp. Man ska vidare räkna med att vad som

var grå dokumentation för några år sedan kan ha blivit vetenskapligt avrapporterad sedan dess.


Summary

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 9

The introduction provides a description of the historical development of health protection and

promotion at Swedish workplaces starting from the introduction of the first employee protection act at

the beginning of the 20th century. The most recent addition to this development is the emergence of

the concept of 'health-promoting workplaces' during the 1990s.

The concept of health-promotion at the workplace is elucidated, both as an international movement

but above all as it has developed in Sweden. The aim of this systematic knowledge review on the

effects of health-promotion measures at the workplace was to examine the efficacy of various healthpromotion

programmes/interventions, each of which has been described and evaluated separately. In

this report, 'interventions' refer to all types of measures and programmes aimed at promoting health

(or reducing the risk of ill-health) at the workplace. Searches for knowledge reviews on the subject of

'workplaces and health-promotion' were made in databases of previously completed reviews and

original literature. These covered the period 1990 - March 2004 and threw up 110 reviews, which

were subsequently scrutinized by two people. An initial quality assessment screened out all but 36

reviews, which form the basis of this report. Nine reviews dealt with general health promotion

measures at the workplace and we can conclude from the results of these that health promotion

programmes are effective. Six reviews dealt with the prevention of neck/back complaints and

problems related to the motor organs. Four of these dealt specifically with back problems and we can

conclude from their results that training is an effective way of preventing back pain. It is not possible

to draw any conclusions regarding other motor organ symptoms. Eight knowledge reviews dealt with

work accidents, injuries, safety promotion and violence. There was some support, though limited, for

the premise that interventions can be an effective way of reducing injuries. Eight articles dealt with

dietary changes and/or weight reduction, physical activity and measures to prevent cardio-vascular

diseases and high cholesterol levels. We can establish that interventions promoting physical activity

lead to employees becoming more active. Regarding measures aimed at preventing cardio-vascular

diseases, there is cautious optimism especially if individual counselling is part of the programme.

Weight reduction interventions do not point to any long-term positive effects. Among the remaining

reviews, two indicated that no-smoking workplaces reduce smoking among employees. Stress

management programmes were difficult to assess since they used a wide diversity of methods. We can

also establish that areas in need of further development and study include organizational changes

such as modified working hours and teamwork. Measures to strengthen psychosocial health are also

few in number and should be increased. Studies of measures on the organizational level should be

stimulated in particular. It would also be beneficial for implemented measures to be more thoroughly

reported.

The background material used in the section of this report presenting 'grey' documentation of healthpromotion

interventions in Swedish working life is of varying character and quality. It is based on

projects from several different occupations and industries. The aims of such projects have been very

different and they have been reported with widely differing requirements for attention to detail. It is

hardly possible therefore to derive any general knowledge about the usefulness of some interventions.

The review has however been useful in other ways. The individual projects uncovered may well be of

interest in themselves and the compilation has also thrown up some ideas that are worth further

follow-up.

Since no corresponding study based on grey documentation has been performed previously, the

project has provided experience as to how such studies should actually be carried out. In addition to

the knowledge of results from individual interventions, the project has also provided details on the

scope and character of Swedish workplace interventions that have not been published in international

science journals and hence are not scientifically recognized.


10 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

There is reason to follow up interventions that as yet have not been completed or reported. Regarding

future studies based on grey documentation, we should consider using more precise search concepts.

We should also remember that documentation classified several years ago as 'grey' may well have

been scientifically reported since then.


Från arbetarskydd till hälsofrämjande arbetsplatser

Mats Bjurvald

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 11

Omsorgen om hälsan Sveriges arbetsplatser har lång tradition. Redan för över hundra år sedan tillsattes

den första yrkesinspektören. Den första arbetarskyddslagen tillkom 1912. Denna försiktiga

början till reglering av förhållandena svenska arbetsplatser var betingad dels av ett fallande stort

antal olyckor, ofta med dödlig utgång, och bedrövliga arbetsförhållanden i övrigt, dels av framväxandet

av en allt starkare arbetarrörelse.

Föreningen för arbetarskydd, numera omdöpt till Arbetsmiljöforum, bildades 1905 av några av

samhällets dåtida stöttepelare. Man formulerade sin uppgift som att ”till förekommande av olycksfall

i arbete och till förebyggande av förhållanden, som kunna menligt inverka arbetarens liv och hälsa,

söka väcka intresse för åstadkommande och begagnande av lämpliga skyddsanordningar”. Man insåg

snart att man måste bredda verksamheten och engagera dem den berörde – arbetsgivarna och arbetstagarna.

Parternas inflytande stärktes efter hand.

I takt med att arbetarrörelsen växte sig allt starkare, ändrades såväl de politiska styrkeförhållandena i

Sverige som kontaktytorna mellan arbetsgivarna och arbetarna. Svensk fackföreningsrörelse valde

tidigt en reformistisk linje, krönt av Saltsjöbadsavtalet 30-talet. Valet av samverkan snarare än

konflikt gällde i särskilt hög grad frågorna om arbetarskydd och arbetsmiljö. Tidigt kom de att

betraktas som ”partsneutrala” och systemet med samverkan utvecklades ytterligare. Det partsdrivna

organet Arbetarskyddsnämnden, numera

Prevent, tillkom 1942. Den nya arbetarskyddslagen och inrättandet av Arbetarskyddsstyrelsen 1949

förstärkte detta ytterligare. Synen samverkan inbegrep även staten, så kallad trepartssamverkan.

I efterdyningarna av 1968 bidrog de intressemotsättningar som trots allt alltid funnits även inom

arbetsmiljöområdet starkt till flera stora strejker, bland annat i malmfälten och i skogen. Efter några

turbulenta år återetablerades samverkan som den helt dominerande modellen att lösa arbetsmiljöfrågor

parterna emellan.

Även om det fram till 70-talet funnits vissa hälsofrämjande inslag i arbetarskyddsarbetet, inte minst

genom den dåtida kvinnliga yrkesinspektionen och dess efterföljare, rörde sig arbetet mest om att

förebygga olycksfall och vissa yrkessjukdomar. Perspektiven vidgades i och med utarbetandet av en

ny arbetsmiljölag, vilken trädde i kraft 1978. Bytet av begreppet arbetarskydd mot arbetsmiljö

markerade en utvidgning av ambitionerna. Från den fackliga sidan fästes stora förhoppningar att

den nya lagen (AML) tillsammans med den ungefär samtida medbestämmandelagen (MBL) skulle

flytta fram arbetstagarsidans positioner markant. Inte minst gällde det de så kallade psykosociala

frågorna, som bland annat handlade om inflytandet över arbetet och arbetstakten och möjligheterna

till utveckling.

AML måste betraktas som en klart progressiv lag, med vittgående skrivningar om att arbetet inte bara

ska vara fritt från risker för olycksfall och ohälsa utan även ge möjligheter till personlig och

yrkesmässig utveckling. Lagen är dock en ramlag och skrivningarna är mer av målsättningskaraktär

än direkt bindande. AML preciseras genom föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, numera

Arbetsmiljöverkets huvudkontor. I såväl själva lagtexten som i föreskriftssammanhang betonas

vikten av samverkan mellan arbetsmarknadens parter och därigenom har också parterna tilldelats ett

stort inflytande. Ett exempel detta är att det ännu inte lagts fast några föreskrifter om arbetets

organisering, då arbetsgivarsidan i princip inlagt sitt veto mot detta alltsedan lagens tillkomst.

Sverige är intet sätt unikt vad gäller regler för samverkan om den arbetsrelaterade ohälsan. Det

som utmärker Sverige är den höga fackliga anslutningsgraden och därmed den fackliga styrkan, även


12 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

förstärkt av det fackligtpolitiska samarbetet LO-SAP. På det europeiska planet manifesteras detta

genom EU:s ramdirektiv från 1989, implementerat i Sverige genom föreskrifterna om systematiskt

arbetsmiljöarbete (SAM). Här ställs krav arbetsgivare att anordna ett systematiskt arbetsmiljöarbete

i samverkan med representanter för arbetstagarna.

Företagshälsovården (FHV) är en viktig resurs för värnandet av hälsa i arbetslivet. Den började

byggas upp inom ett antal medvetna bruksföretag redan under 40-talet och hade sin glansperiod

70- och 80-talen. I och med slopandet av statsstödet i början av 90-talet förändrades FHV:s arbete

markant och numera säljs tjänsterna i fri konkurrens en öppen marknad. Icke desto mindre knyts

ofta stora förhoppningar till FHV att den ska kunna vara en viktig samhällelig resurs för förebyggande

och rehabilitering. Den nu gående FHV-utredningen presenterar förhoppningsvis en

fungerande lösning samhällsintressena i FHV.

Det grundläggande systemet för värnande och utveckling av hälsa i det svenska arbetslivet är således

en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, de senare oftast representerade via sina fackliga

organisationer, med huvudansvaret åvilande arbetsgivaren och med AML som utgångspunkt och bas.

Detta grundsystem har dock ofta kompletterats med andra hälsoorienterade insatser med

utgångspunkt i arbetsplatsen. Hela korporationsidrotten (Korpen) vilar sådan grund, många

större företag har funnits (och finns fortfarande till viss del) företags- eller kamratföreningar med

olika inriktning, men oftast med arbetstagarnas utveckling och hälsa i fokus. Ett exempel är ALNAverksamheten

mot alkohol och narkotika. På senare år har företeelser som Employee Assistance

Program (EAP) och Corporate Social Responsibility (CSR) börjat dyka upp, än så länge mer i

debatten än i praktiken. Allt fler företag/organisationer erbjuder dock sina anställda olika tjänster,

utöver vad som FHV traditionellt tillhandahåller.

I mitten av 80-talet kunde noteras spirande ambitioner från nya yrkesgrupper att nalkas arbetsplatsen

som arena för hälsofrämjande insatser. Begreppet friskvård blev vanligare och en och annan hälsopedagog

knöts till större företags personalavdelningar. Terapeuter av skilda slag, nutritionister,

massörer och andra kroppsbehandlare försöker etablera sig som en del av FHV eller komplement till

densamma. Flertalet av dessa ”nya” kategorier har ett renodlat individfokus, till skillnad från ”det

gamla systemet” inklusive FHV.

Begreppet hälsofrämjande arbetsplatser dök upp i Sverige först i mitten 90-talet. Med visst stöd

från EU startades 1996 the European Network for Workplace Health Promotion, vilket så småningom

kom att översättas till svenska som det europeiska nätverket för hälsofrämjande arbetsplatser. I

nätverket möttes delvis andra kategorier än de som av hävd ingick i ”arbetsmiljösystemet”. Från

svensk sida var till exempel Arbetslivsinstitutet och Riksförsäkringsverket de mest aktiva, medan

Arbetsmiljöverket och partssystemet helt stod vid sidan. För närvarande går aktiviteter för att

bästa sätt utnyttja befintliga resurser oavsett om de tillhör det traditionella arbetsmiljösystemet eller

hör till kretsen kring nätverket för hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetslivsinstitutet Syd i Malmö är

svensk knutpunkt för det europeiska nätverket.

Under de senaste åren har många velat lyfta fram begrepp som friskfaktorer, långtidsfrisk, hälsofrämjande

etc., alltså en fokusering främjandet av hälsa i stället för förebyggande av ohälsa.

Perspektivförskjutningen är än så länge mer diskuterad än realiserad i praktiken, men många hävdar

att ett positivt, främjande fokus är viktigt för att nå framgång i kampen för hälsa.

Vilka problem har fokuserats i Sverige de senaste 50 åren? Grovt uttryckt kan historien tecknas så här:

• 50- och 60-talen; tekniska arbetarskydd, förebyggande av maskin- och fallolyckor.

• 70-talet; den kemiska yrans decennium, det ena larmet avlöste det andra; asbest, vinylklorid,

lösningsmedel, reabränsle, bekämpningsmedel etcetera.

• 80-talet; belastningsskadorna började uppmärksammas som den absolut vanligaste besvärstypen,

visst genomslag för psykosociala problemställningar.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 13

• 90-talet; EU-anpassning och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), mot slutet av decenniet

explosionen av långtidssjukskrivningarna.

• 2000-talet; långtidssjukskrivningarna, psykosociala aspekter som stress, utbränning, utmattningsdepressioner

etcetera, hälsofrämjande, eventuellt friskvård.

I ett samhälleligt perspektiv har hälsan i arbetslivet betraktats som hörande till arbetsmarknadens

spelplan snarare än hälsovårdssystemet. Arbetsmiljö- och arbetshälsofrågor sorterar genomgående

under arbetsmarknadsdepartement eller motsvarande och inte under social- eller hälsovårdsdepartement.

I Sverige har vi förvisso i dag en arbetsmarknadsminister med ena foten i Näringsdepartementet

och den andra i Socialdepartementet, men det är en relativ nymodighet. Inom EU

sorterar arbetsmiljöfrågorna, till exempel den europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao, under DG

Employment and Social Affairs och inte under DG Health and Consumer Protection. Till yttermera

visso är det delvis olika yrkeskategorier som sysslar med arbetsrelaterad hälsa respektive folkhälsa.

Det medför att det kan finnas vissa informations- och kunskapsluckor respektive håll som gör att

tillgängliga resurser inte används optimalt. En stor och angelägen uppgift för framtiden är att söka få

till stånd ökad kunskap, förståelse och praktisk samverkan mellan ”det traditionella arbetsmiljö-

Sverige” och aktörer som nalkas arenan arbetsplatsen från ett annat håll med något annorlunda

perspektiv med inriktningen att bearbeta individ-, grupp- och organisationsnivåerna samordnat.

En aspekt som rör denna kunskapsöversikt är att den är gjord mer utifrån ett folkhälsoperspektiv än

ett arbetsmiljödito. Det innebär att det kan finnas intressanta erfarenheter, rapporter och kunskaper

som inte fångats upp då de antingen inte haft hälsofrämjande som uttalat mål eller är publicerade i

andra tidskrifter och sammanhang än de som hör till den vetenskapliga disciplinen folkhälsa.


Arbetsplatsen som arena för hälsoarbete

Ewa Menckel

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 15

”Hälsa ses som ett mycket eftersträvansvärt mål av de flesta människor. Kanske det mest eftersträvansvärda.

En bibehållen hälsa är en förutsättning för så mycket annat” står det i skriften Den nya

folkhälsopolitiken av Gunnar Ågren (1).

Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan. Insikten om att hälsan aldrig kan ses frikopplad

från människors totala livssituation har blivit alltmer tydlig mot bakgrund av den dramatiska

ökningen av ohälsan i Sverige. Även om orsakerna till ohälsan bara till en del anses bero förhållanden

arbetsplatsen, måste vi diskutera vilket sätt vi kan skapa hälsofrämjande processer

som leder till goda och utvecklande livsmiljöer. Det är också ett av skälen till att ”arena arbetsplatsen”

alltmer kommit i fokus i folkhälsoarbetet.

Vad innebär det då att skapa hälsofrämjande processer i arbetslivet? Vilka praktiska erfarenheter

finns? Vilka insatser har genomförts och vilka insatser är effektiva? Vad kan forskningen bidra med?

Detta är några av de frågor som diskuteras i denna kunskapssammanställning om hälsofrämjande

arbete. I inledningen beskrivs några personliga erfarenheter av det svenska arbetet med att skapa

hälsofrämjande processer arbetsplatsen inom ramen för det Europeiska nätverket för hälsofrämjande

arbetsplatser (för mer detaljerad information, se referens 2, 3).

Det är framför allt två begrepp som är intressanta att lyfta fram när vi talar om hälsa och ohälsa. Dessa

två är promotion och prevention – främjande och förebyggande. En viktig skillnad mellan dessa

begrepp är att prevention oftast riktas mot en specifik riskgrupp och inkluderar att identifiera, utesluta

och/eller minska risker för skador och ohälsa. Promotion fokuserar mer att skapa stödjande

miljöer med möjligheter och förutsättningar till bättre hälsa för alla, till exempel en arbetsplats.

Det förebyggande och det främjande synsättet hälsa kompletterar varandra; det ena synsättet utesluter

inte det andra.

Trots det ökade intresset för hälsofrämjande insatser arbetsplatsen råder det osäkerhet om vad

detta innebär i praktiken. Det finns inte heller någon svensk strikt definition, vilket skapar förvirring

och oklarhet. Ofta används begreppet friskvård eller psykosocialt arbetsmiljöarbete. Friskvård är

dock alltför begränsat, eftersom det för tankarna till individbaserade livsstilsfrågor som rökning,

motion etcetera. Att tala om psykosocialt arbetsmiljöarbete är också begränsande, men åt andra

hållet, eftersom det för tankarna bort från enskilda individers livsstil och behov. Det hälsofrämjande

arbetet måste hamna någonstans mittemellan.

I det hälsofrämjande arbetet kan ingå allt som syftar till att understödja eller verka för att människor

mår bra. En stor mängd faktorer både inom och utanför arbetsplatsen kan därför ses som hälsofrämjande.

I praktiken kan hälsofrämjande arbetsplatser innebära att ansvar läggs enskilda

individer. Men det kan också innebära att förändringar i miljön vidtas som inte kräver något alls från

den enskilda individen. Nyckelorden för hälsofrämjande arbetsplatsen är ledarskap, resurser och

egen kraft. Det gäller också att se det hälsofrämjande arbetet som en process, det vill säga något som

startar, fortsätter och ständigt utvecklas.

Inom ramen för det europeiska nätverket för hälsofrämjande arbetsplatsen genomfördes under

åren 1998–1999 ett antal hälsofrämjande projekt i Sverige och i de 15 medlemsstaterna i EU. Fyra

företag och organisationer valdes i en första omgång ut att representera ”goda exempel” i Sverige

enligt bestämda kriterier. Våren 2002 gjordes en uppföljning av arbetet i dessa företag. Hade de fortsatt

med sina hälsofrämjande insatser? Vilka erfarenheter hade de? Vad ville de lyfta fram och delge

andra?


16 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Uppföljningen visade att samtliga hade fortsatt med sitt hälsofrämjande arbete. De var mer uppmärksamma

än tidigare vad förändringar i organisationen och anställdas hälsa kunde innebära.

Flera talade om ett nytt ”hälsotänk” i organisationen. Detta hade ofta också resulterat i utarbetandet

av ny policy och handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet, i vilket ingick hälsa, hälsomål och hälsomått.

Flera hade numera minst årligen återkommande kartläggningar av hälsoläget i företaget. Hälsorelaterat

arbete dokumenterades, följdes upp och utvärderades kontinuerligt ett mer systematiskt

sätt än tidigare. Ett av företagen gjorde detta också i ekonomiska termer. De hade olika sätt delat

med sig av sina erfarenheter till andra genom att till exempel ingå i regionala nätverk för hälsofrämjande

arbetsplatser eller deltagit i temadagar och konferenser kring hälsa/ohälsa. Några hade

utvecklat särskilda ledarskapsprogram i vilka ingick utbildning i hälsofrämjande.

Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga företag och organisationer var mer aktiva i sitt

hälsoinriktade arbete än vad de var när de utsågs att representera ”goda exempel” från Sverige 1999.

De hade framför allt arbetat lokal nivå, de hade utgått från sina egna verksamheter och utvecklat ett

hälsofrämjande arbete som passade just dem. Några av dem hade använt den så kallade Luxemburgdeklarationen

(2), utvecklad inom det europeiska nätverket, som checklista och inspiration för att

den lokala nivån diskutera och bestämma vad hälsofrämjande skulle kunna stå för deras arbetsplats.

Förutom lokal förankring och gemensam syn, sågs ledningens stöd som avgörande för ett

framgångsrikt hälsofrämjande arbete (4).

En viktig aspekt i det hälsofrämjande arbetet är vidmakthållandet. De hälsofrämjande insatserna

måste vara varaktiga för att det ska upplevas som hälsofrämjande. Enstaka projekt som har tidsmässiga

begränsningar och som endast verkar under kort tid är inte hälsofrämjande, om de inte

implementeras med avsikt att vidmakthållas i verksamheten.

Den svenska forskningen har med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder kommit långt när det

gäller att identifiera ohälsans utbredning och orsakerna till denna. Kunskapen om vilka faktorer som

orsakar ohälsa respektive främjar hälsa finns. Det är kunskapen om processerna, implementeringsarbetet

och effekterna, ”vad som leder till vad och i vilka sammanhang”, som saknas. I denna aspekt

är det viktigt att föra fram goda exempel arbetsplatser som arbetar hälsofrämjande. Det är dock än

mer viktigt att följa upp arbetet och att utveckla uppföljnings- och utvärderingsmetoder och mått för

att kunna bedöma och lyfta fram viktiga resultat och erfarenheter, så att andra kan ta vid och fortsätta

arbetet.

Den uppföljning av det hälsofrämjande arbetet fyra företag som presenterats ovan, var inte en

uppföljning eller utvärdering i strikt vetenskaplig mening (5). Den är en systematisk sammanställning

av erfarenheterna av det hälsofrämjande arbetet i dessa företag. De som hade att ”utvärdera”

detta arbete var de som hade att fortsätta och/eller besluta om det och det var deras syn effekterna

av det hälsofrämjande arbetet under de fyra år som gått som lyftes fram. Detta är en viktig aspekt i all

utvärdering och en aspekt som också betonas i denna rapport.

Kunskap är det enda man kan ge bort och ändå behålla. Vad som är hälsofrämjande arbetsplatsen

och i människors hela livssituation är viktigt att sprida till andra. Denna sammanställning om

effekterna av hälsofrämjande arbete, som nu ges ut av Folkhälsoinstitutet, är ett viktigt bidrag till

ökad kunskap.

Referenser

1. Ågren G. Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;

2003.

2. Menckel E, Österblom L. Hälsofrämjande processer arbetsplatsen. Om ledarskap, resurser och

egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2000.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 17

3. Menckel E, Österblom L. Managing Workplace Health. Sweden meets Europe. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet; 2002.

4. Menckel E, Österblom L. Ledningssystem för hälsosamma arbetsplatser. I: Johansson J, Frisk K,

red. Framtidens arbets- och tillsynsarbete – en antologi. Lund: Studentlitteratur; 2004.

5. Menckel E. Evaluation of workplace health activities – some basic questions and examples. I:

Leino T, ed. Workplace Health Promotion – a Nordic perspective. Helsinki: NIVA; 2004.


Systematisk kunskapsöversikt om effektiviteten av

program för att främja hälsan arbetsplatser

Cecilia Unge, Lothar Schelp, Carina Källestål

Bakgrund

Statens folkhälsoinstitut är ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier folkhälsoområdet.

Mot bakgrund av den ökande sjukfrånvaron är kartläggning av kunskaps- och forskningsbehov

om hur man kan arbeta med hälsofrämjande processer arbetsplatser en viktig uppgift.

För att beskriva de mest effektiva interventionerna och faktorer som kan verkas för att främja

hälsan arbetsplatser har Statens folkhälsoinstitut genomfört ett projekt med målsättningen att

inventera, analysera och sammanställa svenska och internationella studier om interventioner för att

främja hälsan arbetsplatser. Resultatet beskrivs i denna rapport som är en kunskapsöversikt

baserad internationellt publicerade översiktsartiklar. Kunskapsöversikten har utförts systematiskt

i enlighet med den handbok som FHI publicerat för systematiska kunskapsöversikter (1).

I denna rapport beskrivs också resultatet av insamlingen och bedömningen av ”grå litteratur”

området, i första hand svenska rapporter om avslutade och gående pro-jekt. En kunskapsöversikt

baserad originalstudier om effekter av hälsofrämjande arbete sjukhus och andra vårdinrättningar

publicerades hösten 2003 (2). En kunskapsöversikt av originalstudier om interventioner

för att främja hälsa samtliga arbetsplatser saknas för att bilden ska bli fullständig.

Den gående utvecklingen i arbetslivet gör att arbetsmarknaden och arbetskraften blir alltmer

differentierad. Den arbetsrelaterade hälsoutvecklingen har varit oroande och den arbetsrelaterade

ohälsan är mycket ojämnt fördelad i befolkningen. I Sverige var 14 procent av befolkningen i åldern

20–64 år sjukskrivna eller i permanent förtidspension år 2003 (4). Under slutet av 1990-talet och

början av 2000-talet har antalet långtidssjukskrivningar ökat kraftigt. Ökningen är störst för

yrkesgrupper inom sjukvård, utbildning, polis och annan offentlig verksamhet. Kvinnor är överrepresenterade

i sjukskrivnings- och arbetsskadestatistiken (4).

Hälsofrämjande insatser arbetsplatser

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 19

Hälsofrämjande arbetsplatser inkluderar de ansträngningar som sker i alla sammanhang där

individer arbetar, och som syftar till att öka välbefinnandet och hälsa. Hälsofrämjande arbetsplatser

befattar sig med orsaker till ohälsa, men fokuserar möjligheter till god hälsa. Hälsofrämjande

arbetsplatser syftar till att möjliggöra för arbetande människor att utveckla en god hälsa

och goda hälsorelaterade beteenden (5).

Inom EU utarbetades 1995 uppdrag av kommissionen en integrerad plan för hälsofrämjande

arbete arbetsplatser. Huvuduppgiften var att bilda ett nätverk mellan länderna baserat artikel

129 i fördraget för EU och Hälsofrämjande programmet. Ett sådant nätverk etablerades 1996. Syftet

med nätverket är att diskutera och arbeta med angelägna områden med anknytning till hälsofrämjande

arbetsplatser samt att identifiera och sprida goda exempel. I nätverket ingår representanter

från alla 15 medlemsstater samt Island, Norge, Schweiz, Rumänien, Tjeckien, Ungern och

Bulgarien.

År 1997 antogs Luxemburgdeklarationen för hälsofrämjande arbetsplatser (Work Health

Promotion) i Europeiska unionen, baserat ett policydokument som hade utarbetats av nätverket.

Två faktorer utgör grunden för den aktuella verksamheten för hälsofrämjande arbetsplatser. Den


20 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

första är ramverksdirektivet för hälsa och säkerhet (Council Directive 89/391/EC), vilket lade

grunden till en ny inriktning av det traditionella arbetsmiljöarbetet när det gäller lagstiftning och

praktik. Den andra är den ökade inriktningen mot att se arbetsplatserna som en arena för folkhälsan.

Begreppet hälsofrämjande arbete (eller insatser) är en strategi inom folkhälsoarbete som syftar till att

skapa gynnsamma förutsättningar för hälsa. WHO har definierat hälsofrämjande insatser som ”en

process som gör det möjligt för individer likväl som för samhället att öka kontrollen över de faktorer

som verkar hälsan och därigenom förbättra det allmänna hälsotillståndet”. Hälsofrämjande

insatser förutsätter ett brett och tvärsektoriellt samarbete mellan myndigheter och organisationer.

Insatserna utförs de arenor i samhället där människor lever och verkar.

Stödjande miljöer för hälsa utgörs bland annat av bra boendemiljöer och hälsofrämjande arbetsplatser.

Hälsofrämjande arbete syftar även till att stimulera människor att välja goda levnadsvanor, att

stärka den personliga identiteten och ge stöd till utvecklingen av den egna problemlösningsförmågan.

Det finns olika strategier för hälsofrämjande arbete som policyutveckling, utveckling av lagar och

regleringar, omorientering av organisationer, mobilisering och utveckling av självbestämmande

(empowerment). För att nå långsiktiga och goda resultat med det hälsofrämjande arbetet är det av stor

vikt att inkludera de förhållanden och de komplexa samspel mellan individ, situation och övergripande

strukturella förhållanden som verkar människors hälsa.

Arbetslivet spelar en stor roll för individens livssituation och hälsa. När man använder arbetsplatsen

som arena för hälsofrämjande insatser är det viktigt att knyta an till det arbetsmiljöarbete som går

och försöka att ”vidga arenan”. Detta skulle i ett folkhälsoperspektiv kunna innebära att man inkluderar

både betalt och obetalt arbete samt människors livsvillkor och livsstil. Det finns flera synsätt

om vad hälsofrämjande insatser arbetsplatser kan innebära. Begreppet hälsofrämjande arbetsplatser

kan mycket väl inkludera socialt stödjande arbetsklimat, självstyrande grupper och flexibel

arbetstid.

Arbetsplatsen kan även ses som en arena för hälsofrämjande insatser riktade mot en viss yrkesgrupp

som är utsatt för särskilda hälsorisker eller har en ogynnsam hälsoutveckling. Att utveckla arbetsplatsen

till att vara en stödjande miljö som främjar hälsa innebär att man också inkluderar och

integrerar strukturella insatser i arbetet. Man bör till exempel arbeta individ-, grupp- och organisationsnivå

samtidigt.

Projektet HAK (Hälsa, Arbetsliv, Kvinnoliv) som stötts av FHI är exempel en satsning som syftade

till att främja hälsan för kvinnor anställda inom vård och omsorg. Satsningen gick i tre år under

1998–2000. Bakgrunden till utvecklingsprojektet var den höga sjukfrånvaron för kvinnor som

arbetar inom vården. Olika metoder som stärker kvinnornas hälsa såväl individ-, grupp- som

organisationsnivå utvecklades och provades. En utvärdering av satsningen genomfördes 2002 (6).

Flera lokala och regionala utvärderingar är också genomförda.

Syfte

Syftet med kunskapsöversikten var att undersöka effektiviteten av program/interventioner för att

främja hälsan arbetsplatser, vilka har beskrivits och bedömts i systematiska kunskapsöversikter

publicerade i internationella refereebedömda vetenskapliga tidskrifter (reviews). Med interventioner

menas alla typer av insatser och program för att främja hälsan (eller minska risken för ohälsa)

arbetsplatsen.

Det fanns även ett särskilt intresse att fånga in övergripande studier som kombinerat arbetsorganisations-

och arbetsmiljöförbättringar i syftet att främja hälsan (minska risken för ohälsa) bland

personalen arbetsplatser.


Förutom att identifiera vilka interventioner som kan vara effektiva, var också syftet att identifiera

forskningsbehov inom ämnesområdet.

Metod

Identifiering av relevanta studier

Metoden för sökning i databaser och granskning av översiktsartiklar utgick ifrån en handbok

producerad av Statens folkhälsoinstitut angående sammanställning av redan gjorda kunskapsöversikter

om interventioner inom folkhälsoområdet (1).

Sökningarna inleddes i de databaser som inkluderar redan gjorda kunskapsöversikter: Cochrane

Library (Cochrane Database of Systematic Reviews), DARE (Database of Abstracts of Reviews of

Effectiveness), Center for Disease Control (CDC) Community guide, NICE, HSTAT, Evidence Base

2000, EPPI-Centre (Evidence for Policy and Practice information Co-ordinating Centre), CHID (The

Combined Health Information Database), SBU och TRIP. Pågående kunskapsöversikter söktes i

Controlled Clinical Trials. Därefter utfördes sökningar i databaser för originalstudier: PubMed,

ERIC, LIBRIS, PsycINFO och slutligen SSCI.

Sökord för kunskapsöversikten var: workplace, worksite, health promotion, health promoting, health

education, health interventions, organizational intervention, occupational health, evaluation,

program evaluation, effectiveness, health outcomes, outcome and process assessment, policy, policy

evaluation, research, review, literature review, systematic review, systematic analysis.

Sökningen omfattade åren 1990–2002 och genomfördes mellan 29 maj 2002 och 4 juli 2002. En uppdatering

av dessa sökningar gjordes i mars 2004 för perioden maj 2002 till mars 2004.

Databassökningarna genomfördes av två personer (en av författarna ingick). Följande kriterier

användes vid identifiering av relevanta översiktsartiklar.

1. Population Yrkesarbetande, arena arbetsplats – alla typer av arbetsplatser

2. Insatser Alla. Vid samhällsinriktade insatser där arbetsplatsen förekom som en del av flera

arenor uteslöts artikeln, förutom där arbetsplatsen utgjorde en stor del av interventionen.

Interventioner om enbart rökavvänjning arbetsplatsen exkluderades,

däremot ingår till exempel interventioner om en rökfri arbetsplats, det vill säga

policyinriktade interventioner.

3. Utfall Självupplevd hälsa, beteendeförändringar som verkar hälsa, sjukfrånvaro, hälsomått

– fysisk hälsa, hälsomått – psykisk hälsa, skador.

4. Studiedesign Alla.

Efter att dubletter tagits bort identifierats 106 relevanta översiktsartiklar som beställdes i fulltext.

Genom personlig kontakt tillkom en ny artikel. I den kompletterande sökningen under våren 2004

identifierades tre översiktsartiklar varav en inkluderades. De 110 översiktsartiklarna lästes av två

personer och bedömdes utifrån om översiktsartiklarnas överensstämde med frågeställningen,

kriterierna och kvaliteten med avseende systematik enligt dessa slutsatser:

1. Inkluderas i denna rapport

2. Utesluts

3. Inkluderas i delar eller som bakgrund.

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 21


22 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Klassificering av relevanta översiktsartiklar

Efter genomläsningen kvarstod 43 översiktsartiklar som båda personerna enades om att de skulle

inkluderas i sin helhet. Flera översiktsartiklar uteslöts grund av felaktigt årtal (det vill säga

översiktsartiklar med datum före 1990 som av någon anledning ändå kom med i sökresultatet). Dessa

43 översiktsartiklar granskades igen av de två författarna (en av de ursprungliga personerna slutade

arbetet i detta skede) enligt ett kvalitetsprotokoll för sammanställning av redan gjorda kunskapsöversikter

(1).

Med hjälp av protokollet bedömdes bland annat hur systematisk översikten var när det gäller hur man

rapporterat om sökår, sökta databaser och kriterier för inklusion och exklusion. Vidare bedömdes den

vetenskapliga kvaliteten och om man rangordnat eller kategoriserat de ingående studierna.

Protokollet tar också upp hur man hanterat systematiska fel och om man har tagit hänsyn till dessa i

sina slutsatser, samt hur relevanta slutsatserna är för en svensk population.

De båda författarnas granskningar jämfördes och diskuterades tills konsensus uppnåddes med

avseende beskrivningen av översiktsartiklarna. Efter granskningen exkluderades ytterligare sju

översiktsartiklar. Slutligen ingår således 36 översiktsartiklar i sin helhet i denna kunskapsöversikt (se

tabell 1–5). Vilka översiktsartiklar som har exkluderats och orsak till exklusion finns också redovisat

(tabell 6).

De 36 översiktsartiklarna delades in i fem ämnesområden (antal artiklar inom parantes):

1. Övergripande hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande arbetsplatsen, hälsoriskbedömning

(9).

2. Förebyggande av nack-/ryggbesvär och andra besvär relaterade till rörelseorganen, samt

ergonomi (6).

3. Förebyggande av arbetsolycksfall, skador, säkerhetsfrämjande (inklusive säkerhetsbälte) och

våld (8).

4. Insatser för kost/viktminskning, fysisk aktivitet och insatser mot hjärt-kärlsjukdomar och högt

kolesterolvärde (8).

5. Övrigt: interventioner mot rökning/tobak, stress, hiv/aids (5).

Översiktsartiklarna klassificerades enligt följande: författare, ursprungsland, typ av intervention/er,

ekologisk nivå där studien utförts, typ av utfall, sökta år, antal originalartiklar, resultat/slutsats och

eventuella kommentarer (tabeller 1–5).

Referensgrupp

Det har funnits en referensgrupp knuten till arbetet med denna rapport. Deltagarna är forskare inom

arbetslivs- och folkhälsoområdet (fyra externa personer och en person som arbetar Statens folkhälsoinstitut).

Gruppen har följt arbetet och har haft möjlighet att lämna synpunkter arbetet,

genomförande och innehållet i rapporten.

Resultat

Övergripande hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande arbetsplatsen, hälsoriskbedömning

I denna grupp identifierades nio översiktsartiklar med publiceringsår från 1994 till 2001 varav sex

publicerats i USA och tre i Storbritannien. En författare, Pelletier, uppdaterar regelbundet kunskapsöversikter

i en serie med samma titel. Den fjärde (1995–1998) och den femte (1998–2000) uppdateringen

är inkluderade i denna kunskapsöversikt (7, 9). Två av de tidigare översikterna träffades


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 23

i litteratursökningen (45, 50) men de uteslöts i den slutgiltiga granskningen då dessa översikter inte

bedömdes som systematiska och i dessa översiktsartiklar saknas metodbeskrivning och bedömning

av effektiviteten av de ingående interventionerna (tabell 6). Det är värt att nämnas att denne författare

har ursprungsland för artikeln som inklusionskriterium och endast översiktsartiklar från USA

accepteras.

Wilson och medarbetares artikel (13) utgör en grundartikel i en serie av kunskapsöversikter om

hälsofrämjande insatser arbetsplatsen, av vilka några är inkluderade i denna översikt (12, 42).

Artikeln beskriver metoden för kommande översiktsartiklar. Författarna använder sig av ett särskilt

skattningssystem för bedömning av inkluderade artiklar och för en sammanfattande bedömning av

ämnet. Detta skattningssystem återfinns i många andra översiktsartiklar i denna serie. För bedömning

av hela litteraturen använder författarna följande termer (i fallande skala): ”starka bevis” (conclusive),

”acceptabel” (acceptable), ”antydande” (indicative), ”tvetydig” (suggestive) och ”svag” (weak).

Samtliga nio översikter behandlar övergripande hälsofrämjande och förebyggande insatser, nästan

uteslutande individnivå. I en del fall görs också försök till bedömning av kostnadseffektiviteten av

insatserna. Översikten av Riedel och medarbetare (8) skiljer sig från övriga systematiska kunskapsöversikter

då den studerar effekten produktivitet och kostnaden.

Fem av de nio översikterna har uppgifter om vilka originalartiklar som inkluderats. I dessa fem är få

originalartiklar desamma i flera översikter med undantag av översikten av Peersman och medarbetare

(11) och översikten av Heaney och Goetzel (12), som har refererat till samma tio originalartiklar. Två

originalartiklar är de samma i översikterna av Oakley (15) och Peersman (11).

Man kan se att de tidigaste översikterna anger att inga slutsatser kan dras då metoderna använda i

originalartiklarna är för svaga eller för få studier ligger till grund för slutsatsen. Slutsatserna övergår

över tid till att bli svagt och försiktigt optimistiska om effekter av övergripande hälsofrämjande

program arbetsplatser, för att i de senaste översikterna ange moderata till starka bevis för

effektivitet. Slutsatsen blir att de hälsofrämjande program som använder en övergripande strategi för

att öka hälsan hos arbetstagarna i dag kan visa effektivitet och också kostnadseffektivitet, även om de

senare bevisen syns svagare.

Flera av översikterna pekar vikten av att erbjuda individuell riskreduktion för högriskanställda

som ett avgörande innehåll i programmen för att erhålla effektivitet (7, 12). En översikt studerar

effekten av hälsoriskbedömningar som görs innan interventionerna sätts in och drar slutsatsen att

dessa är viktiga för övergripande hälsofrämjande insatser.

En översikt (10) bedömer framför allt hur man i insatserna tagit hänsyn till arbetstagarnas intressen,

det vill säga gjort någon typ av behovsanalys. Man anger att olika typer av så kallat partnerskap är

viktigt för att interventionen ska bli effektiv.


24 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Tabell 1. Övergripande hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande arbetsplatsen, hälsoriskbedömning

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

5:e uppdateringen i en serie.

1998–2000

Hälsorelaterade utfall

Kostnad

Individ,

arbetsplats

Även studier med kvasiexperimentell

design ingår i

denna uppdatering.

Moderata till starka bevis för att omfattande

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program

har utvecklats till att visa både klinisk effektivitet

och kostnadseffektivitet. Att erbjuda individuell

riskreduktion för högriskanställda inom ramen för

ett övergripande program utgör en kritisk punkt för

effektiviteten av interventioner arbetsplatser.

15 artiklar

Övergripande

hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande

insatser

arbetsplatsen.

Pelletier,

2001

USA

(7)

Det saknas tillräckliga bevis om kopplingen mellan

prestation/ (kostnads-)effektivitet och hälsa.

Bevisen för den medicinska kostnadsnyttan av

hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande interventioner

är moderata och stigande. Bevisen för medicinsk

kostnadsnytta av specifi ka enfaktoriella interventioner

är dock begränsade.

1993–1998

Arbetstagarnas prestation/effektivitet,

kostnadsnytta, hälsorelaterade

utfall.

Individ,

arbetsplats

146 artiklar

Hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande.

Riedel et al.,

2001

USA

(8)

4:e uppdateringen.

1995–1998

(1 studie från 1994)

Hälsorelaterade utfall

Kostnad

Individ,

arbetsplats

Författaren ger också en

del initiala insikter om vilka

komponenter som är kritiska

för ett lyckosamt program.

En viss optimism fi nns om hälsoeffekterna och

kostnadseffektiviteten av multikomponenta in-satser

arbetsplatser.

11 artiklar

Övergripande

hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande

insatser

arbetsplatsen.

Pelletier,

1999

USA

(9)

Bedömer särskilt hur man

tagit hänsyn till arbetstagarnas

intressen – behovsanalys.

Huvuddelen av studierna hade inte så stark studiedesign

att det går att dra entydiga slutsatser. Det

fi nns dock antydningar om att de kan vara effektiva.

Användningen av aktiv delaktighet bland de anställda,

”partnerskap”, bedöms vara en lovande strategi för

att öka effektiviteten av program.

Hälsorelaterade utfall 1994–1997

15 artiklar

Individ,

organisation,

arbetsplats

Hälsofrämjande

interventioner

arbetsplatsen

Behovsanalys

bland de

anställda eller

någon form av

processutvärdering

skulle ingå.

Harden et al.,

1999

Storbritannien

(10)


Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Health Education Authority

(HDA), mycket omfattande

rapport, bra genomgång av

hälsofrämjande arbetsplatsen.

Det fi nns fortfarande inte tillräckligt med data som

stödjer effekten av enskilda program arbetsplatsen.

Behövs mer bevis för effekten av långvariga resultat.

De fl esta interventioner som fi nns är individnivå.

1994–1997

Processutvärdering

och utvärdering av

utfall: riskreduktion

beteende, främjandet

av hälsosam livsstil.

Individ,

organisation,

arbetsplats

50 artiklar varav 15

utvalda som särskilt

bra artiklar.

Alla hälsofrämjande

interventioner

arbetsplatser,

förutom riktade

mot rökning.

Peersman et

al., 1998

Storbritannien

(11)

Utvärderingarna av interventionerna

skulle vara baserade

behovsanalys och/eller

använda metod för delaktighet

el, vara tidigare förankrad

bland målgruppen.

Hänvisning till basartikeln av

Wilson et al. (1996a)

Försiktig optimism angående ingående studier. Att

ge möjligheten för individuell risk- reduktion för

högriskanställda inom ramen för en övergripande

intervention kan vara en kritisk komponent för

effektiviteten.

1978–1996

Riskbeteende, fysisk

hälsa, frånvaro,

arbetsrelaterade

attityder.

Individ,

arbetsplats

47 artiklar

(35 program)

Flerkomponenta

program,

hälsofrämjande

insatser

arbetsplatsen.

Heaney &

Goetzel, 1997

USA

(12)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 25

Det fi nns resultat från fl er

ämnen i andra kunskapsöversikter

som ingår i denna

serie.

Slutsatserna är tvetydiga för fysisk aktivitet, svag för

hälsoriskbedömning, tvetydiga/antydande för både

nutrition och kolesterol, antydande för viktkontroll.

1968–1994

316 artiklar

Hälsorelaterade

utfall individ- och

gruppnivå.

Individ,

organisation,

arbetsplats

Hälsofrämjande

insatser

arbetsplatsen:

många olika

ämnen.

Wilson et al.,

1996a

USA

(13)

Mer forskning behövs för att

kunna dra säkra slutsatser.

Författarna föreslår att hälsoriskbedömningar

kan spela

en positiv roll som en del

av en mer övergripande intervention

arbetsplatsen.

Det fi nns bara lite systematisk forskning om

effektiviteten av hälsoriskbedömningar hälsorelaterade

utfall, svaga bevis för effektiviteten per se.

Arbetsplatsen Hälsorelaterade utfall 1968–1994

11 artiklar

Effektiviteten av

hälsoriskbedömningar.

Anderson &

Staufacker,

1996

USA

(14)


26 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Studierna har varierad

metodologisk kvalitet, ofta

pga. att nödvändig

information saknas.

Inga slutsatser kan dras om effektiviteten av

interventionerna.

Sökår? (Hänvisning

görs till annat

ursprungsdokument)

Fysik hälsa, psykisk

hälsa, hälsobeteende

Arbetsplatsen,

individ

Hälsofrämjande

insatser

arbetsplatsen

1. riskreduktion

2. främjandet

av en hälsosam

livsstil

Oakley, 1994

Storbritannien

(15)

Även vissa studier med

processutvärderingar ingår.

15 artiklar

*individ, grupp, arbetsplats, samhällsinriktad


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 27

Förebyggande av nack-/ryggbesvär och andra besvär relaterade till rörelseorganen,

samt ergonomi

Sex systematiska översiktsartiklar publicerade mellan 1994 och 2001 identifierades varav fyra

behandlar ryggsmärtor, en karpaltunnelsyndrom och en generella ergonomiska insatser för hälsa. Tre

av dessa översiktsartiklar publicerades i USA, en i Australien, en i Sverige och Nederländerna och en

i Sverige och Norge. I två översiktsartiklar som behandlar nedre ryggsmärtor (18, 21) var totalt sex

originalartiklar desamma.

De som behandlar ryggsmärtor jämför oftast tre eller fyra olika program för att minska ryggont som

fysisk träning, stödbälte, utbildning och riskfaktormodifikation. I samtliga fyra översikter konstateras

att fysisk aktivitet kan bevisas vara effektivt för att förebygga rygg- och nacksmärta, medan

övriga insatser har tveksam eller ingen effekt. Dessa slutsatser kan sägas vara de starkaste i denna

översikt av översikter och leder oss till att föreslå att vidare forskning inom detta område är överflödig

för att bevisa effektivitet, medan genomförande och acceptans av programmen kan behöva utvecklas.

Översikten som behandlar karpaltunnelsyndrom är ensam i sitt ämnesval och konstaterar att flerkomponentprogram

var effektiva och att tekniska förändringar kan verka riskfaktorerna positivt.

Flera studier är dock nödvändiga i detta fält innan definitiva slutsatser kan dras (17).

Översikten som behandlar ergonomiska insatser generellt (19) är intressant då den intresserar sig för

organisationen som interventiv nivå och rapporterar vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för

att en intervention ska lyckas. Bland annat pekar man vikten av att alla intressenter involveras

ett tidigt stadium, för att man ska lyckas med att reducera riskfaktorer. Som många andra översikter

drar man slutsatsen att det är viktigt att identifiera högriskanställda och att man använder metoder

som involverar de anställda.


28 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Tabell 2. Förebyggande av nack-/ryggbesvär och andra besvär relaterade till rörelseorganen samt ergonomi

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Författarna menar att det

fi nns en stor brist

kontrollerade studier med ett

brett fl erkomponentsperspektiv.

Endast träningsprogram kunde bevisas

vara effektiva för att förebygga rygg- och

nacksmärta.

1967–1998

Rygg- och nacksmärta,

rapporterad

skada, dysfunktion,

frånvaro, hälso-sjukvård,

kostnad.

Individ,

arbetsplatsen

(även allmänna

populationen)

Alla olika

interventioner

27 artiklar

Linton &

Tulder, 2001

Sverige,

Nederländerna

(16)

Kvaliteten i de ingående

artiklarna är svaga, men det

fi nns rekommendationer

om hur man kan utveckla

forskningen.

Flerkomponentsprogram reducerade incidensen

av CTS, Flera interventioner ang. teknisk

förändring verkade riskfaktorerna positivt.

Men resultaten är osäkra pga. bristande

kvalitet i studierna. Ingen av de andra interventionerna

visade tillräckligt säkra resultat.

Sökår? Hänvisning

görs till annan artikel.

Arbetsrelaterat karpal

tunnelsyndrom (CTS)

(genom tryck en

av handens nerver

uppstår nedsatt

känslighet och rörlighet

i handen).

Individ,

arbetsplats

24 artiklar

– Teknisk förändring

– Individuell

intervention (t.ex.

ergonomisk utb.)

– Flerkomponentsprogram

Lincoln et al.,

2000

USA

(17)

Kunskapsöversikten

begränsas till industriell miljö.

Fysisk aktivitet är effektivt för prevention av

arbetsrelaterad smärta i nedre delen av

ryggen. Bälte/band och utbildning är ineffektivt.

Modifi ering av arbetsplatsen plus

utbildning har osäker effektivitet.

Nedre ryggsmärtor Från tidigast möjliga

för varje databas

– jan. 1999

Arbetsplats,

individ

Arbetsplatsintervention

Maher, 2000

Australien

(18)

13 artiklar

Bra och omfattande

Muskuloskeletal

hälsa

beskrivning om ergonomisk

interventionsforskning.

Följande interventionsstrategier har bäst

möjlighet att lyckas:

– de som involverar organisationskulturen

med högt deltagande av intressenter

(stakeholders), anv. multipel intervention

för att reducera identifi erade riskfaktorer

– de som särskilt fokuserar högriskanställda

och anv. metoder som aktivt involverar

den anställde.

Från 1966–1994

(olika startår för olika

databaser)

Ergonomi Individ,

organisation

Arbetsplats

Westgaard &

Winkel, 1997

Norge, Sverige

(19)

89 artiklar

(92 studier)


Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Pga. få studier måste man

vara försiktig med att dra

slutsatser (en svensk studie

ingår).

Positiva utfall rapporterades för de fyra

studerade insatserna. Ryggskola och fysisk

aktivitet har använts mer och visade en större

proportion positiva resultat än övriga.

1966–1995

Ryggskada, ryggsmärta,arbetstidsbortfall,

kostnad,

fysisk aktivitet,

muskelstyrka/fl exibilitet,kroppsmekanik.

Individ,

arbetsplats

15 artiklar

Prevention av

ryggskada:

1. ryggbälte

2. ryggskola

3. fysisk träning/

stretching

4. utbildning

Karas &

Conrad, 1996

USA

(20)

Det fi nns begränsade bevis för att fysisk

träning (för att stärka rygg/mage eller allmänt

öka fysisk kondition) är effektivt för att

förebygga smärtor i nedre delen av ryggen.

Det fi nns i övrigt otillräckligt stöd för att

andra interventionsstrategier är effektiva, dvs.

utbildning och mekaniskt stöd, riskmodifi

kation.

1966–1993

Individ,

arbetsplats

64 artiklar

Nedre ryggsmärta

hos symtomfria

personer.

4 interventioner:

rygg- och generell

fysisk träning, utbildning,

mekaniskt

stöd (korsett), riskfaktormodifi

kation.

Lahad et al.,

1994

USA

(21)

*individ, grupp, arbetsplats, samhällsinriktad

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 29


30 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Förebyggande av arbetsolycksfall, skador, säkerhetsfrämjande (inkl. säkerhetsbälte) och våld

Denna grupp av åtta översiktsartiklar är heterogen. En behandlar drogtestprogram, en program mot

våld arbetsplatsen, två förebyggande av fallolyckor och skador av olika typer, en exponering av

bekämpningsmedel och två säkerhetsbältesanvändning och flera utfall som minskad exponering av

kemikalier, oljud och stress. Samtliga åtta översiktsartiklar kommer från USA. Alla översiktsartiklarna

från år 2000 kommer från ett och samma nummer av American Journal of Preventive

Medicine (2000:18) och ingår i ett supplement med detta tema. De två översiktsartiklarna som

behandlar säkerhetsbältesanvändning (27, 28) behandlar i tio fall samma originalartiklar.

Översikterna som behandlar skador menar att det finns ett begränsat stöd för att interventioner kan

vara effektiva i att begränsa skador, bland annat kan policyförändringar vara viktiga för att beteendeförändringar

ska komma till stånd. Översikten om drogtestprogram hade också skade- och olycksfallsfrekvens

som utfall, men översikten kunde inte dra någon slutsats om effektiviteten av drogtestningsprogram.

Översikten om bekämpningsmedel konstaterar att originalartiklarna oftast rapporterar olika tekniker

för att minska exponeringen, men sällan preventionsprogram mot bekämpningsmedel som sådana.

Många av de tekniker som rapporterades hade inte testats arbetsplatser utan endast i randomiserade

försök.

Originalartiklarna om arbetsplatsrelaterat våld var alla utförda i sjukvårdssektorn. Översikten är

starkt kritisk mot de refererade originalartiklarnas svaga design och brist teoribaserade insatser.

Två översikter behandlar insatser för att öka säkerhetsbältesanvändning och den ena konstaterar att

alla interventioner hade en positiv effekt, men att det är svårt att bedöma vilka interventioner som

fungerar bäst. Den andra översikten menar att bevisen är tvetydiga och att alltför få studier existerar

för att man ska kunna dra säkra slutsatser om effektivitet. Det är viktigt att konstatera att dessa studier

inte kan överföras till svenska förhållanden, då vi har en annan laglig bas för användningen av säkerhetsbälte.


Tabell 3. Arbetsolycksfall, skador, säkerhetsfrämjande (inklusive säkerhetsbälte) och våld

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Endast 6 av 101 artiklar höll

måttet för inklusion.

Bristfällig studiedesign och begränsningar

angående data som ingår och/eller signifi

kansen för de ingående testerna, förhindrar

att ge slutsatser angående effekten av drogtestprogram

skadereduktion.

Sökår? Hänvisar till

annan artikel

Drogtestprogram Arbetsplats Skade- och olycksfallsfrekvens.

Kraus, 2001

USA

(22)

6 artiklar

Berör endast anställda inom

byggindustrin.

Sökår? Hänvisar till

annan artikel

Fallolyckor, skador

och beteendeförändringar.

Arbetsplats,

individ

Olika preventionsstrategier.

Alltför få studier.

Begränsad data som stödjer effektiviteten av

aktuella program för att minska skador från

fallolyckor i byggindustrin.

Det behövs rigorösa utvärderingar.

3 artiklar

Rivara &

Thompson,

2000

USA

(23)

Kunskapsöversikten är

begränsad till bygg-, tillverknings-

och jordbruksindustrin.

Det fi nns en del bevis för att policyförändringar

kan vara effektiva för beteendeförändring och

för reduktion av ögonskada i tillverkningsindustrin.

Forskningen kring effektiviteten av

prevention av ögonskada är dock begränsad.

1861–1999

Arbetsrelaterad

ögonskada,

användning av

ögonskydd bland

högriskarbetande.

Arbetsplats,

individ

7 artiklar

Prevention av ögonskada:

1. Olika typer av

ögonskydd och/

eller kontroll av

miljön

2. Beteendeinriktade

interventioner

Lipscomb,

2000

USA

(24)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 31

De fl esta tekniker hade inte

testats i riktiga arbetsplatsprogram,

utan endast under

kontrollerade former.

Författarna hittade inga studier som undersökte

effekten av preventionsprogram mot

bekämpningsmedel per se. De fann fl era

studier som hade testat skilda tekniker för

att reducera exponering ett litet antal

individer.

Sökår saknas

Reduktion av

exponering av

bekämpningsmedel,

ökad användning av

skyddsutrustning,

reduktion i arbetsfrånvaro,

förändring i

andel förgiftningar.

Arbetsplats,

individ

17 artiklar

Interventioner

för att reducera

överexponering av

bekämpningsmedel

och förgiftning.

Keifer, 2000

USA

(25)


32 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Alla interventionsstudier var

i hälso- och sjukvårdssektorn

och handlade om våld mellan

personal och patient.

De ingående studierna har svag forskningsdesign

och har inkonsekventa resultat. Interventionsforskningen

bör utgå ifrån en

teoretisk bas och begreppsram och föra in i

vilket sammanhanget våldet uppstår. Vidare

behövs en stark utvärderingsforskningsdesign.

Sökår? Hänvisar till

annan artikel

Arbetsplatsrelaterat

våld.

Arbetsplatsbaserade

interventioner mot

våld: ”administrativa”

(organisatorisk

förändring) och

beteendeinriktade.

Runyan et al.,

2000

USA

(26)

9 artiklar om interventioner

Kan inte generaliseras direkt

till svenska förhållanden pga.

andra regler för bilbälte.

Alla interventioner hade en positiv inverkan

användningen av säkerhetsbälte. Det är

svårt att utvärdera vilka interventioner som

fungerar bäst, pga. svagheter i metodik.

Multipel-strategi verkar leda till en större och

mer långvarig förändring.

1966–2000

Arbetsplats Säkerhetsbältesanvändning

25 artiklar

Arbetsplatsbaserade

interventioner:

direkt eller indirekt

beteendemodifi

kation.

Segui-Gomez,

2000

USA

(27)

Finns behov av forskning med

rigorös design.

Kan inte generaliseras direkt

till svenska förhållanden pga.

andra regler för bilbälte.

Bevisen är tvetydiga för att det fi nns en positiv

inverkan användningen av säkerhetsbälte.

Det fi nns endast ett begränsat antal tillförlitliga

studier att dra slutsatser ifrån, varför

effektiviteten av interventionerna är osäkra.

1968–1994

Arbetsplats Säkerhetsbältesanvändning

Arbetsplatsbaserade

interventioner

14 artiklar

Eddy et al.,

1997

USA

(28)

Mer forskning i ämnet

behövs, särskilt som en

integrerad del av ett stort

forskningsprogram som

använder sig av olika typer

av interventioner inom olika

industrier och yrken.

Allmän interventionsforskning kan vara

effektiv gällande yrkeshälsa och säkerhetsrisker.

Pga. metodologiska svagheter är det

dock oklart under vilka förhållanden som

dessa resultat är mest effektiva.

1988–1993

(vissa artiklar även

före 1988)

Arbetsplats T.ex. ryggsmärta,

minskad exponering

av kemikalier, oljud

och stress.

Yrkeshälsa och säkerhetsfrämjande

– Teknisk förändring

– Beteendeförändring

– ”Administrativ”

(organisatorisk

förändring)

Goldenhar &

Schulte, 1994

USA

(29)

36 artiklar

*Individ, grupp, arbetsplats, samhällsinriktad


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 33

Insatser gällande kost/viktminskning, fysisk aktivitet och insatser mot hjärt-kärlsjukdomar

och högt kolesterolvärde

Denna grupp omfattar åtta översiktsartiklar varav fyra behandlar insatser för att öka den fysiska

aktiviteten och öka konditionen, en behandlar viktkontrollprogram, två kolesterolsänkande program

och en översikt behandlar interventioner mot kardiovaskulära sjukdomar. Fem av översiktsartiklarna

kommer från USA, en från Nederländerna, en från Australien, Kanada och USA samt en från Kanada

och är publicerade mellan 1991 och 2003. Kunskapsöversikterna från 1996 är från ett och samma

nummer av tidskriften American Journal of Health Promotion (1996;10) och översikten av Disham

(31) är en metaanalys.

Översiktsartiklarna om insatser för ökad fysisk aktivitet (30, 31, 33, 36) rapporterar alla utom

Shephard (33) vilka originalartiklar som inkluderats och Proper och medarbetare (30) och Disham

och medarbetare (31) rapporterar tre gemensamma originalartiklar, Proper och medarbetare (30)

samt Blue och Conrad (36) rapporterar en gemensam originalartikel och Disham och medarbetare

(31) och Blue och Conrad (36) rapporterar fyra gemensamma originalartiklar.

De fyra översiktsartiklar som behandlade interventioner för att öka den fysiska aktiviteten och

fysiska konditionen studerade alla utfallet fysisk aktivitet. Några hade också andra hälsorelaterade

utfall och livskvalitet. Blue och Conrads (36) översiktsartikel skiljer sig från de andra genom att den

bedömer hur effektiva olika strategier är att vidmakthålla fysisk aktivitet. Samtliga översikter

konstaterar att programmen är effektiva när det gäller att öka den fysiska aktiviteten, medan det finns

begränsade bevis för positiva effekter direkta hälsoutfall som förbättrade blodfetter, lägre

blodtryck och minskad trötthet. De skiljer sig i bedömningen om bevisen är starka (30), ganska starka

(33) eller svaga (31). Eftersom den senaste översiktsartikeln som inkluderar de flesta och även de

senaste artiklarna anför att bevisen är starka, kan man dra slutsatsen att interventioner arbetsplatser

för att öka den fysiska aktiviteten är effektiva och ger en ökad fysisk aktivitet hos arbetstagarna.

Översikten om interventioner för att minska riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar rapporterar en

försiktig optimism om effekterna och konstaterar, som många andra översikter, att individuell rådgivning

för högriskindivider kan vara den effektiva komponenten i många program.

Översikter över program för att minska kroppsvikten visar att litteraturen är metodologiskt svag, men

att många interventioner är bra för att nå stora grupper. Man får en bra viktreduktion kort sikt, men

långtidseffekter har inte visats. Nutritions- och kolesterolsänkande program visar att man efter

screening kan få en sänkning av kolesterolvärdena i ett kort perspektiv. Båda översikterna pekar att

det inte finns några bevis för att högintensiva program har bättre effekt än lågintensiva.


34 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Tabell 4. Kost/viktminskning, fysisk aktivitet och insatser mot hjärt-kärlsjukdomar och högt kolesterolvärde

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Starka bevis fanns för en positiv effekt av

fysisk aktivitet muskuloskeletala sjukdomar.

Begränsade bevis fanns för en positiv

effekt trötthet. För fysisk kondition

(fi tness), generell hälsa, blodfetter och blodtryck

kunde inga konklusioner dras eller så

fanns inga bevis för en fysisk effekt.

1980–2000

Fysisk aktivitet, fysisk

kondition (fi tness)

och hälsa.

Individ,

arbetsplats

26 artiklar

Arbetsplatsinterventioner

för att

öka fysisk aktivitet.

Proper et al.,

2003

Nederländerna

(30)

Kvalitativ syntes av litteraturen

– metaanalys.

Svaga effekter av arbetsplatsintervention för

att öka den fysiska aktiviteten. Generellt dålig

vetenskaplig kvalitet av litteraturen, varför det

inte går att bedöma effekten.

1972–1997

Fysisk aktivitet, fysisk

kondition (fi tness).

26 artiklar

Arbetsplatsinterventioner

som

syftar till att öka

fysisk aktivitet eller

fysisk kondition.

Disham et al.,

1998

Australien,

Kanada, USA

(31)

Författarna hittade ingen

studie som utvärderade kostnadseffektivitet

bland de

inkluderade artiklarna.

Försiktig optimism angående klinisk effekt

och kostnadseffektiviteten. Individbaserad

kardiovaskulär riskreduktionsrådgivning

för högriskarbetstagare inom omfattande

program kan vara den kritiska komponenten

i en arbetsplatsbaserad intervention. Det

mest lovande för framtiden verkar vara att

kombinera övergripande program med högriskinterventioner.

1978–1995

Hälsorelaterade riskfaktorer

för kardiovaskulära

sjukdomar.

Individ,

arbetsplats

Multifaktoriella

interventioner mot

kardiovaskulära

sjukdomar.

Pelletier, 1997

USA

(32)

17 artiklar

(12 studier)

Kostnadseffektivitet

Det fi nns ganska starka bevis för att träningsprogram

kan öka den fysiska konditionen

(fi tness) och minska riskbeteende och sjukdom.

Det behövs dock bättre metodologiskt

underbyggda studier.

Hänvisar till annan

artikel samt

1972–1994

Fysisk kondition

(fi tness), kardiovaskulära

riskfaktorer,

livskvalitet, hälsa,

sjukdom, skada, riskbeteende,

attityder,

kunskap.

Träningsprogram,

fysisk aktivitet

Shephard,

1996

Kanada

(33)

51 artiklar


Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Metodologiskt är litteraturen relativt svag.

Arbetsplatsinterventioner för viktminskning

verkar vara framgångsrika när det gäller att

nå stora grupper. De ger rätt bra effekt för

viktnedgång kort sikt. Långtidseffekter

gruppnivå eller effekter produktiviteten har

inte visats.

1968–1994

44 artiklar

Viktkontrollprogram 1. Nå population som

har behov

2. Varaktig

viktminskning

3. Förbättring av

hälsa och

produktivitet

Hennrikus &

Jeffery, 1996

USA

(34)

Nutritions- och kolesterolprogram kan

möjligen ge effekt i ett kort perspektiv. Det

saknas dock avgörande bevis om sambandet

mellan nutritions- och kolesterolprogram och

beteendeförändring eller förbättrat hälsoutfall.

Det verkar som om mer intensiva strategier

som kombinerar både utbildning och miljöfaktorer

har en större effekt.

Man bör utgå mer från arbetsplatsmiljön i

forskningen.

1980–1995

Arbetsplats,

individ

26 artiklar

Hälsostatus,

beteende, attityder,

kunskap relaterat

till nutrition och

kolesterol.

Nutritions- och

kolesterolsänkande

program arbetsplatsen.

Glanz et al.,

1996

USA

(35)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 35

Bra genomgång av ämnesområdet.

Flera strategier var effektiva i att öka vidmakthållandet

av fysisk aktivitet, åtminstone kortsiktigt.

Få studier berörde specifi ka strategier.

Fysisk aktivitet 1980– nutid? (1994,

1995?)

Arbetsplats,

individ

10 artiklar

Arbetsplatsinterventioner

för

vidmakthållandet av

fysisk aktivitet.

Blue &

Conrad, 1995

USA

(36)

Fler bättre kontrollerade

studier behövs för att utröna

effektiviteten av interventioner.

Artiklarna från de arbetsplatsinriktade

interventionerna

ingår i denna kunskapsöversikt.

Kolesterolhalten kan sänkas genom screening

följt av beteendeförändringar. Multikomponentprogram

är effektivast. ”Lågintensiva”

interventioner var lika effektiva som ”högintensiva”.

1980–1989

Reduktion av serum

kolesterolvärden.

Arbetsplats,

samhället

Reduktion av serumkolesterolvärden

genom screening

och beteendeintervention.

Wilson, 1991

USA

(37)

11 artiklar

(7 arbetsplats-,

4 samhällsinriktade)


36 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Övrigt: interventioner mot rökning/tobak, stress, hiv/aids

Av fem översikter i denna grupp behandlar två rökfria arbetsplatsers effekter rökningen, två olika

stresshanteringsprogram och insatser för att minska risken för hiv/aids. Fyra översikter kommer från

USA och en från Nederländerna och är publicerade mellan 1996 och 2002.

Policybeslut om att arbetsplatsen ska vara rökfri uppmuntrar rökare att sluta röka eller minska sin

konsumtion även om en av översikterna menar att originalartiklarna har brister i metoderna (38, 39).

Stresshanteringsprogrammen är svåra att bedöma då programmen skiljer sig mycket genom att olika

tekniker har använts. Den ena översikten pekar att program med inriktning förändringar av

organisationen visar bäst resultat, medan den andra fokuserar olika individuella metoder och

konstaterar att kombinationen av metoderna muskelavslappning och kognitiv beteendeträning verkar

vara effektivast.

Översikten om program för att förebygga hiv/aids (42) konstaterar att studierna är alltför få och

metodologiskt svaga för att man ska kunna dra slutsatser om programmens effektivitet.


Tabell 5. Övrigt (policyinterventioner mot rökning/tobak, stress, hiv/aids)

Resultat/slutsats Kommentarer

Intervention/er Nivå* Utfall Sökta år

Antal originalartiklar

Författare

Land (ref. nr)

Studien är en metaanalys.

Rökfria arbetsplatser

Jämför hur mycket skatteökning som

skulle krävas för att få liknande resultat.

Rökfria arbetsplatser uppmuntrar rökare att

sluta och/eller att minska sin cigarettkonsumtion.

Den kombinerade effekten av rökslut

och reducerad konsumtion minskade totalt

cigarettkonsumtionen med 29 %.

Sökår?

Hänvisning till annan

artikel

Rökning,

cigarettkonsumtion

Fichtenberg &

Glanz, 2002

USA

(38)

24 artiklar

Ingår i serie från Wilson et al., 1996a.

1968–1994

Hälsoeffekter,

antal rökare

Individ,

arbetsplats

Det är endast del 2 om policy som är

intressant för denna kunskapsöversikt,

eftersom interventioner för att sluta

röka inte ingår.

Studierna om rökpolicy är svaga pga. bristfällig

metodik, men det fi nns stark samstämmighet

för minskning av cigarettkonsumtion

och minskad exponering för

tobaksrök arbetsplatsen.

52 artiklar om rökstopp

29 policy rökförbud

1. Rökslutsintervention


arbetsplatsen

2. Policy om

rökförbud

Eriksen &

Gottlieb, 1998

USA

(39)

Uppdatering från tidigare review från

1989.

Det är omöjligt att bestämma vilken specifi k

intervention eller teknik som är mest effektiv

för stresshantering. Det fi nns något bevis för

att program med inriktning organisationen

visar bäst resultat individ- och organisationsnivå.

1987–1994

Hälsoeffekter,

individ- och

organisationsnivå

Individ,

organisation,

arbetsplats

Stresshanteringsprogram

24 artiklar

Van der Hek &

Plomp, 1997

Nederländerna

(40)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 37

Ingår i serie från Wilson et al., 1996a.

Det är svårt att dra generella slutsatser pga.

att metoderna i stresshanteringsprogrammen

skiljer sig åt och kvaliteten studierna var

skilda. Den mest effektiva strategin verkar

kombinationen av två metoder: muskelavslappning

och kognitiv beteendeträning.

1974–1994

Hälsoutfall:

fysiologiska,

psykologiska

Stresshantering Individ,

arbetsplats

64 artiklar

Murphy, 1996

USA

(41)

Framtida forskning bör utgå från en

bred och omfattande inriktning och

undersöka effekten av organisatoriska

infl uenser hiv-/aidsprogram.

Studierna var för få och alltför metodologiskt

svaga för att man ska kunna dra slutsatser

om interventionernas effektivitet. 10 av 12

studier visade en positiv effekt förändring i

kunskap, attityd och beteende.

1968–1994

(1987–1994)

Individuella och

organisatoriska

hälsoeffekter.

Individ,

organisation

Arbetsplatsbaserade

hiv-/

aidsinterventioner

12 artiklar

Wilson et al.,

1996b

USA

(42)

Ingår i serie från Wilson et al., 1996a.

*individ, grupp, arbetsplats, samhällsinriktad


38 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Diskussion och slutsats

Vi avsåg att referera översikter som behandlar både hälsofrämjande arbetsplatsen och hälsofrämjande

arbetsplatser. De granskade översiktsartiklarna behandlar framför allt hälsofrämjande

arbetsplatsen, exempelvis livsstilsförändringar rörande kost och fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses

som arena, där man kan bedriva hälsoarbete/-program och nå många personer. Inga översikter om

hälsofrämjande arbetsplatser kunde identifieras men ett flertal översiktsartiklar behandlade övergripande

hälsofrämjande program som ofta riktade sig till flera nivåer av arbetsplatsen samtidigt.

Begreppen hälsofrämjande arbetsplats och hälsofrämjande arbete arbetsplatsen utgör en distinktion

i Sverige, medan begreppen tycks flyta samman i mycket av den internationella litteraturen.

Översiktsartiklarna kommer framför allt från USA och refererar övervägande amerikansk forskning,

vilket delvis kan förklaras av att USA har ett arbetsmarknadssystem där arbetsgivaren står för

kostnader som uppkommer grund av arbetstagarens sjukdom. Detta måste man ta hänsyn till när

erfarenheterna ska överföras till svenska förhållanden. Det kan vara klokt att betrakta en del artiklars

resultat med de kulturella skillnaderna i minnet.

I översikterna av många originalartiklar framkommer begränsad information om innehållet i interventionerna.

Detta är naturligtvis en brist och pekar behovet av en översikt av originalartiklar som

tydligare kan visa innehåll och utförande av interventionerna.

I syftet till denna översikt av kunskapsöversikter beskrevs att vi särskilt ville försöka fånga in översiktsartiklar

som fokuserade organisatoriska förändringar som ett led i att öka hälsan hos anställda

arbetsplatser. Få av översiktsartiklarna handlar dock om organisatoriska förändringar, vilket delvis

kan bero begränsningen av de sökordskombinationer som användes samt vilka databaser

sökningar gjordes i. Inkluderade översiktsartiklar kommer främst från medicinska och folkhälsovetenskapliga

tidskrifter, till exempel American Journal of Public Health. Inom samhällsvetenskaplig

litteratur och till exempel inom forskningsfältet management finns en hel del studier kring arbetsplatsförändringar,

men förmodligen används sällan hälsa som utfallsmått. För vår del var det nödvändigt

att inkludera utfallsvariabler om hälsa. Det kan därför finnas andra studier som inte har hälsa

som utfallsmått, men kanske har andra relevanta mellanliggande variabler, till exempel inom stressforskningen.

Det är också viktigt att betona att det sannolikt finns en hel del originalartiklar om

organisatoriska förändringars effekter hälsa, men att dessa troligen ännu inte inkluderats i någon

kunskapsöversikt.

Sammanfattningsvis kan vi konkludera att fysisk aktivitet som enda insats är effektiv för att förebygga

ryggont. De hälsofrämjande programmen som använder en övergripande strategi för att öka

hälsan hos arbetstagarna kan visa effektivitet och också kostnadseffektivitet, även om de senare

bevisen syns svagare. Flera av översikterna pekar tre faktorer som är avgörande för att

programmen ska bli effektiva; individuell riskreduktion för högriskanställda, hälsoriskbedömningar

som görs innan interventionerna sätts in och att hänsyn tas till arbetstagarnas intressen, det vill säga

att man gjort någon typ av behovsanalys. En översikt som koncentrerar sig organisationen som

interventiv nivå konstaterar att det är viktigt att alla intressenter involveras ett tidigt stadium för att

man ska lyckas reducera riskfaktorer.

Områden som behöver utvecklas mer är studier av organisatoriska förändringar, till exempel arbetstid

och grupparbete. Vidare är interventioner för att stärka den psykosociala hälsan få och studier om

stresshantering och stressreduktion fokuserar ofta individen i stället för organisatoriska

problem. Kunskapsöversikter fokuserar främst effekter av insatser och mycket mindre hur

insatserna genomfördes, vilket sannolikt har en stor betydelse för framgången och är viktigt att

förmedla till framtida insatser. En förändring av fokus mot organisatoriska förändringar för en bättre

psykosocial hälsa och en praxis där insatsernas genomförande också rapporterades och bedömdes är

önskvärd.


Tabell 6. Exkluderade översiktsartiklar och orsak till exklusion

Författare

Land (ref. nr)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 39

Ämne/Typ av intervention Orsak till exklusion

Thomson MR, 2003 (43) Säkerhet för brand, akuttillstånd och brandförebyggande

arbete.

Jones DL, Tanigawa T, Weiss

SM, 2003 (44)

Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Stresshantering. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Pelletier, 1993 (45) Övergripande hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen.

Veen CA, Vereijken CJM,

1994 (46)

Sulzer-Azaroff B, Todd CH,

McCann KB, 1994 (47)

Övergripande hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen.

Ingen systematisk kunskapsöversikt,

avsaknad av bedömning

av effektiviteten av de ingående

studierna.

Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Organisationsförändring. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

inga metoder angivna, ingen

bedömning av effektiviteten.

Loevinsohn BP, 1990 (48) Hälsoinformation i utvecklingsländer. Handlar inte om arbetsplatser.

Lusk SL, 1997 (49) Övergripande om hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen

Pelletier KR, 1996 (50) Övergripande om hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen.

Bokkapitel, ingen effektvärdering.

Ingen systematisk kunskapsöversikt,

ingen metodbeskrivning eller

slutsatser, saknas bedömning av

effektiviteten.

Zwerling C et al., 1997 (51) Arbetsolycksfall, skadeprevention. Ingen effektvärdering.

Sallis JF, Bauman A, Pratt M,

1998 (52)

Fysisk aktivitet. Handlar inte om arbetsplatser.

Fielding JE, 1990 (53) Övergripande om hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen.

Hutcheson GD, Hendersson

MM, Davies JB, 1995 (54)

Ingen systematisk kunskapsöversikt,

utvärderar olika program.

Alkohol. Ingen eg. kunskapsöversikt, handlar

om alkoholpolicy.

Karjalainen K et al., 2002 (55) Rehabilitering. Handlar om rehabilitering från

ryggsmärta.

Fisher KJ, Glasgow RE,

Terborg JR, 1990 (56)

Rökning. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

berör endast rökavvänjning.

Shain, M, 1990/1991 (57) Övergripande om hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen?

Krause N, Dasinger LK,

Neuhauser F, 1998 (58)

Artikeln ej funnen.

Rahabilitering. Handlar om rehabilitering efter en

skadehändelse.

Stock SR, 1991 (59) Ergonomi. Handlar inte om hälsofrämjande

arbetsplatsen.

Roman PM., Blum TC, 1996

(60)

Elders LA, van der Beek AJ,

Burdorf A, 2000 (61)

Fisher KJ, Glasgow RE,

Terborg JR, 1990 (62)

Alkohol, rehabilitering. Handlar om rehabilitering av alkoholmissbrukare.

Rehabilitering. Handlar om rehabilitering av ryggskada

hos sjukskrivna.

Rökavvänjning. Ingen systematisk kunskapsöversikt

om program arbetsplatsen.

Leviton LC, 1987 (63) Hjärt- och kärlsjukdom. Fel årtal, Ingen systematisk

kunskapsöversikt.

Matson DM, Lee JW, Hopp

JW, 1993 (64)

Rökavvänjning. Ingen systematisk kunskapsöversikt

om program arbetsplatsen.

Mullen PD, 1988 (65) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Warner KE et al., 1988 (66) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen,

hälsoekonomi.

Fel årtal.

Fel årtal.


40 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare

Land (ref. nr)

Scheer SJ, Watanabe TK,

Radak KL, 1997 (67)

France-Dawson M et al.,

1994 (68)

Alderman M, Green LW,

Flynn BS, 1980 (69)

Ämne/Typ av intervention Orsak till exklusion

Rehabilitering. Handlar om rehabilitering av personer

som redan har ryggproblem.

Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Artikeln ej funnen.

Högt blodtryck. Fel årtal, ingen systematisk

kunskapsöversikt.

Fielding JE, 1982 (70) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Fielding JE, 1984 (71) Övergripande om hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande

arbetsplatsen.

Gebhard DL, Crump CE,

1990 (72)

Glanz K, Seewald-Klein T,

1986 (73)

Fel årtal, ingen systematisk

kunskapsöversikt.

Fel årtal, ingen systematisk

kunskapsöversikt.

Fysisk aktivitet, fi tness. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

saknas beskrivning av kriterier

m.m.

Nutrition. Fel årtal.

Hallet R, 1986 (74) Rökning. Fel årtal.

Klesges RC, Cigrang J, 1987

(75)

Rökning. Fel årtal, rökavväjning.

McLeroy K et al., 1984 (76) Stress. Fel årtal, ej systematisk genomförd

kunskapsöversikt.

Murphy LR, 1984 (77) Stress management. Fel årtal, ingen systematisk

kunskapsöversikt.

Newman JE, Beehr T, 1979

(78)

Orleans CS, Shipley RH,

1982 (79)

Stress. Fel årtal.

Rökning. Fel årtal.

Pelletier K, Lutz R, 1988 (80) Stress management. Fel årtal.

Pencak M, 1991 (81) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Shephard RJ, 1989 (82) Fysisk aktivitet, fi tness. Fel årtal, ingen systematisk kunskapsöversikt.

Shephard RJ, 1991 (83) Fitness program, hälsoekonomi. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

saknar hälsovariabel som utfall.

Hurrell Jr JJ, Murphy LR,

1996 (84)

Stress. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Rudd CL, 1994 (85) Kolesterol. Ingen kunskapsöversikt, utan en

artikel om kolesterolintervention.

Schou L, 1989 (86) Tandhälsa. Fel årtal, ingen systematisk kunskapsöversikt.

Perry G Jr, 1996 (87) Tobak. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Sallis JF et al., 1986 (88) Ryggbesvär. Fel årtal.

Roy E, Robillard P, 1994 (89) Hiv/aids. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

handlar om att förebygga

smittspridning.

Strasser PB, 1991 (90) Rökning. Berör endast rökavväjning.

Geller ES et al., 1987 (91) Säkerhetsbälte. Fel årtal.

Innes E, 1997 (92) Arbetsskador. Artikeln ej funnen.


Författare

Land (ref. nr)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 41

Ämne/Typ av intervention Orsak till exklusion

Bibeau DL et al., 1988 (93) Rökning. Fel årtal, Berör endast rökavväjning.

Fielding JE, 1991 (94) Rökning. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Dugdill L, Springett J, 1994

(95)

Henningfi eld JE et al., 1994

(96)

Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Rökning. Ingen kunskapsöversikt.

Wynne R., 1995 (97) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Ingen kunskapsöversikt, vanlig

artikel/studie.

Perry G, 1996 (98) Rökning. Ingen översikt, beskriver några

tobaksinterventioner I USA.

Shephard RJ, 1999 (99) Fysisk aktivitet, fi tness. Ingen systematisk kunskapsöversikt,

overview.

Morrison A, Wertheimer AI,

Berger ML, 2000 (100)

Ukoumunne OC et al., 1999

(101)

Watt D, Verma S, Flynn L,

1998 (102)

Harms-Ringdahl K, Holmstrom

E, Jonsson T, 1999

(103)

Sjukdomsförebyggande, läkemedel. Handlar inte om hälsofrämjande

arbetsplatsen.

Organsiationsförändring inom hälso-

sjukvården.

Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Artikeln ej funnen.

Handlar inte om de anställda, utan

är patientorienterat.

Fysioterapi – ryggbesvär. Patientorienterat.

Hadler NM, 1997 (104) Ryggbesvär. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Daltroy LH, Iverson MD,

Larson MG, 1997 (105)

Ryggbesvär. Ingen kunskapsöversikt, utan en

RCT-studie.

Glasgow RE (106) Organsiationsförändring. Artikeln ej funnen.

Linton S, 2001 (107) Ryggbesvär. Ingen systematisk kunskapsöversikt

av interventioner.

Hughes C, Kim JH, Hwang B,

1998 (108)

Social integration. Ingen systematisk kunskapsöversikt

av interventioner, ej hälsoutfall.

Gerr F, Mani L, 2000 (109) Ryggbesvär. Ingen kunskapsöversikt av interventioner.

Schencker MB, 1996 (110) Övergripande om hälsofrämjande/skadeförebyggande

arbetsplatsen.

Wallerstein N, Baker R, 1994

(111)

Glasgow RE, McCaul KD,

Fisher KJ, 1993 (112)

Ingen systematisk kunskapsöversikt,

handlar om företagshälsovård

inom lantbruket.

Utbildning i hälsa och säkerhet. Ingen effektvärdering av olika

program.

Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Ingen systematisk kunskapsöversikt,

saknar hälsoutfall, 13 företag

deltar i en studie.

Glasgow RE et al., 1994 (113) Tobak. Ingen kunskapsöversikt, interventionsstudie.

Ivancevich JM, 1990 (114) Stress management. Ingen systematisk kunskapsöversikt.

Chu C, Dwyer S, 2002 (115) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Noack H, 1994 (116) Övergripande om hälsofrämjande arbetsplatsen.

Ingen kunskapsöversikt av interventioner.

Ingen kunskapsöversikt.


42 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Referenser

1. Hedin A, Källestål C. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 1. Handbok för sammanställning av

redan gjorda kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens

folkhälsoinstitut; 2002.

2. Källestål C, Hedin A. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 2. Handbok för framställning av

kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;

2004.

3. Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E, Theorell T, redaktörer. Den höga sjukfrånvaron –

sanning och konsekvens. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004.

4. SOU 2000:121. Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag. Bilaga 7. Slutbetänkande av

Sjukförsäkringsutredningen. Stockholm: Fritzes; 2000.

5. Menckel E, Thomsson H. Vad är hälsofrämjande arbetsplatser? Ett svenskt perspektiv. Stockholm:

Arbetarskyddsnämnden; 1997.

6. Parmsund M, Brunnberg H, Petterson IL, Backman L. Utvärdering av projektet Hälsa – Arbetsliv –

Kvinnor (HAK). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.

7. Pelletier KR. A review and analysis of the clinical – and cost-effectiveness studies of comprehensive

health promotion and disease management programs in the worksite: 1998–2000. Update.

Am J Health Promot 2001;16(2):107-16.

8. Riedel JE, Lynch W, Baase C, Hymel P, Peterson KW. The effect of disease prevention and health

promotion on workplace productivity: A literature review. Am J Health Promot 2001;15(3):167-91.

9. Pelletier KR. A review and analysis of the clinical and cost-effectiveness studies of comprehensive

health promotion and disease management programs at the worksite: 1995–1998. Update (4). Am J

Health Promot 1999;13(6):333-45.

10. Harden A, Peersman G, Oliver S, Mauthner M, Oakley A. A systematic review of the effectiveness

of health promotion interventions in the workplace. Occupational Medicine 1999;49(8):540-8.

11. Peersman G, Harden A, Oliver S. Effectiveness of health promotion interventions in the workplace:

a review. London: HEA; 1998; ISBN:0752111736; 93pp. Health promotion effectiveness

reviews 13.

12. Heaney CA, Goetzel RZ. A review of health-related outcomes of multi-component worksite

health promotion programs. Am J Health Promot 1997;11(4):290-308.

13. Wilson MG, Holman PB, Hammock A. A comprehensive review of the effects of worksite health

promotion on health-related outcomes. Am J Health Promot 1996;10(6):429-35.

14. Anderson DR, Staufacker MJ. The impact of worksite-based health risk appraisal on health

related outcomes: a review of the literature. Am J Health Promot 1996;10(6):499-508.

15. Oakley A. Review of effectiveness of workplace health promotion interventions: a summary

document, Health Education Authority. London: Social Science Research Unit (SSRU); 1994.

16. Linton SJ, van Tulder MW. Preventive interventions for back and neck pain problems: what is the

evidence? Spine 2001;26(7):778-87.

17. Lincoln AE, Vernick JS, Ogaitis S, Smith GS, Mitchell CS, Agnew M. Interventions for the

primary prevention of work-related carpal tunnel syndrome. Am J Prev Med 2000;18(4 Suppl

S):37-50.

18. Maher CG. A systematic review of workplace interventions to prevent low back pain. Australian

Journal of Physiotherapy 2000;46(4):259-69.

19. Westgaard RH, Winkel J. Ergonomic intervention research for improved musculoskeletal health:

a critical review. International Journal of Industrial Ergonomics 1997;20(6):463-500.

20. Karas BE, Conrad KM. Back injury prevention interventions in the workplace: an integrative

review. AAOHN Journal 1996;44(4):189-96.

21. Lahad A, Malter AD, Berg AO, Deyo RA. The effectiveness of four interventions for the

prevention of low back pain. Journal of the American Medical Association 1994;16:1286-91.

22. Kraus JF. The effects of certain drug-testing programs on injury reduction in the workplace: an

evidence-based review. International Journal of Occupational & Environmental Health

2001;7(2):103-8.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 43

23. Rivara FP, Thompson DC. Prevention of falls in the construction industry: evidence for program

effectiveness. Am J Prev Med 2000;18(4 Suppl S):23-6.

24. Lipscomb HJ. Effectiveness of interventions to prevent work-related eye injuries. Am J Prev Med

2000;18(4 Suppl S):27-32.

25. Keifer MC. Effectiveness of interventions in reducing pesticide overexposure and poisonings.

Am J Prev med 2000;18(4 Suppl):80-9.

26. Runyan CW, Ronda CZ, Zakocs RC, Zwerling C. Administrative and behavioural interventions

for workplace violence prevention. Am J Prev Med 2000;18(4 Suppl):116-27.

27. Segui-Gomez M. Evaluating worksite-based interventions that promote safety belt use. Am J Prev

Med 2000;18(4 Suppl S):11-22.

28. Eddy JM, Fitzhugh EC, Wojtowicz GG, Wang MQ. The impact of worksite-based safety belt

programs: a review of the literature. Am J Health Promot 1997;11(4):281-9.

29. Goldenhar LM, Schulte PA. Intervention research in occupational health and safety. Journal of

Occupational Medicine 1994;36(7):763-75.

30. Proper KI, Koning M, van der Beek AJ, Hildebrandt VH, Bosscher RJ, van Mechelen W. The

effectiveness of worksite physical activity programs on physical activity, physical fitness, and

health. Clinical Journal of Sport Medicine 2003;13:106-17.

31. Disham RK, Oldenburg B, O’Neal H, Shephard RJ. Worksite physical activity interventions. Am

J Prev Med 1998;15(4):344-61.

32. Pelletier KR. Clinical and cost outcomes of multifactorial, cardiovascular risk management interventions

in worksites: a comprehensive review and analysis. Journal of Occupational and

Environmental Medicine 1997;39(12):1154-69.

33. Shephard RJ. Worksite fitness and exercise programs: A review of methodology and health

impact. Am J Health Promot 1996;10(6):436-52.

34. Hennrikus DJ, Jeffery RW. Worksite interventions for weight control. A review of the literature.

Am J Health Promot 1996;10(6):471-98.

35. Glanz K, Sorensen G, Farmer A. The health impact of worksite nutrition and cholesterol intervention

programs. Am J Health Promot 1996;10(6):453-70.

36. Blue CL, Conrad KM. Adherence to worksite exercise programs: an integrative review of recent

research. AAOHN Journal 1995;43(2):76-86.

37. Wilson MG. Cholesterol reduction in the workplace and in community settings. Journal of

Community Health 1991;16(1):49-65.

38. Fichtenberg CM, Glanz SA. Effect of smoke-free workplaces on smoking behaviour. Systematic

review. BMJ 2002;3(25):188-91.

39. Eriksen MP, Gottlieb NH. A review of the health impact of smoking control at the workplace. Am

J Health Promot 1998;13(2):83-104.

40. Van der Hek H, Plomp HN. Occupational stress management programmes: a practical overview

of published effect studies. Occupational Medicine 1997;47(3):133-41.

41. Murphy LR. Stress management in work settings: a critical review of the health effects. Am J

Health Promot 1996;11(2):112-35.

42. Wilson MG, Jorgensen C, Cole G. The health effects of worksite HIV/AIDS interventions; a

review of the research literature. Am J Health Promot 1996;11(2):150-7.

43. Thompson MR. The three Rs of fire safety, emergency action, and fire prevention planning.

Promotion safety at the workplace. AAOHN Journal 2003;51:169-79.

44. Jones DL, Tanigawa T, Weiss SM. Stress management and workplace disability in the US, Europe

and Japan. J Occup Health 2003;45:1-7.

45. Pelletier KR. A review and analysis of the health and cost-effective outcome studies of comprehensive

health promotion and disease prevention programs at the eorksite: 1991–1993. Update.

Am J Health Promot 1993;8(1):50-62.

46. Veen CA, Vereijken CJM. Promoting health at work: a review of the effectiveness of health

education and health promotion. Utrecht: DCHPHE; 1994.

47. Sulzer-Azaroff B, Todd CH, McCann KB. Beyond training: organizational performance

management techniques. Occupational Medicine State of the Art Reviews 1994;9(2):321-39.


44 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

48. Loevinsohn BP. Health education interventions in developing countries: a methodological review

of published articles. Int J of Epidemiology 1990;788-94.

49. Lusk SL. Health promotion and disease prevention in the worksite. Annu Rev Nurs Res 1997;187-

213.

50. Pelletier KR. A review and analysis of the health and cost-effective outcome studies of comprehensive

health promotion and disease prevention programs at the worksite: 1993–1995. Update.

Am J Health Promot 1996;5:380-8.

51. Zwerling C, Daltroy LH, Fine LJ, Johnston JJ, Melius J, Silverstein BA. Design and conduct of

occupational injury intervention studies: a review of evaluation strategies. American Journal of

Industrial Medicine 1997;32:164-79.

52. Sallis JF, Bauman A, Pratt M. Environmental and policy interventions to promote physical

activity. Am J Prev Med 1998;15(4):379-97.

53. Fielding JE. Worksite health promotion programs in the United States: progress, lessons and

challenges. Health Promotion International 1990;5(1):75-84.

54. Hutcheson GD, Hendersson MM, Davies JB. Alcohol in the workplace: costs and responses.

London: DfEE; 1995.

55. Karjalainen K, Malmivaara A, van Tulder M, Roine R, Jauhiainen M, Hurri H, Koes B.

Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for subacute low back pain among working age

adults. (Cochrane Review). The Cochrane Library 2002;1. Oxford: Update Software.

56. Fisher KJ, Glasgow RE, Terborg JR. Work site smoking cessation: a meta-analysis of long-term

quit rates from controlled studies. Journal of Occupational Medicine 1990;32(5):429-39.

57. Shain M. My work makes me sick: evidence and health promotion implications. Journal Health

Promotion (Canada) 1990/1991;29(3):11-2.

58. Krause N, Dasinger LK, Neuhauser F. Modified work and return to work: a review of the

literature. Journal of Occupational Rehabilitation 1998;8(2):113-9.

59. Stock SR. Workplace ergonomic factors and the development of musculoskeletal disorders of the

neck and upper limbs: a meta-analysis. American Journal of Industrial Medicine 1991;19(1):87-

107.

60. Roman PM, Blum TC. Alcohol: a review of the impact of worksite interventions on health and

behavioural outcomes. Am J Health Promot 1996;11(2):136-49.

61. Elders LA, van der Beek AJ, Burdorf A. Return to work after sickness absence due to back

disorders: a systematic review on intervention strategies. International Archives of Occupational

and Environmental Health 2000;73(5):339-48.

62. Leviton LC. The yield from worksite cardiovascular risk reduction. Journal of Occupational

Medicine 1987;12:931-6.

63. Matson DM, Lee JW, Hopp JW. The impact of incentives and competitions on participation and

quit rates in worksite smoking cessation programs. Am J Health Promot 1993;4:270-80.

64. Mullen PD. Health promotion and patient education benefits for employees. Annual Review of

Public Health, 1988; 305-332.

65. Warner KE, Wickizer TM, Wolfe RA, Schildroth JE, Samuelson MH. Economic implications of

workplace health promotion programs: review of the literature. Journal of Occupational Medicine

1988;2:106-12.

66. Scheer SJ, Watanabe TK, Radak KL. Randomized controlled trials in industrial low back pain.

Part 3. Subacute/chronic pain interventions. Arch Phys Med Rehabil 1997;78:414-23.

67. France-Dawson M, Holland J, Fullerton D, Kelly P, Arnold S, Oakley A. Review of effectiveness

of workplace health promotion interventions. 1994.

68. Alderman M, Green LW, Flynn BS. Hypertension control programs in occupational settings.

Public Health Reports 1980;95:158-63.

69. Fielding JE. Effectiveness of employee health improvement programs. Journal of Occupational

Medicine 1982;24:907-16.

70. Fielding JE. Health promotion and disease prevention at the worksite. Annual Review of Public

Health 1984;5:237-65.

71. Gebhard DL, Crump CE. Employee fitness and wellness programs in the workplace. American

Psychologist 1990;2:262-72.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 45

72. Glanz K, Seewald-Klein T. Nutrition at the worksite: an overview. Journal of Nutrition Education

1986;1:1-11.

73. Hallet R. Smoking intervention in the workplace: review and recommendations. Preventive

Medicin 1986;15: 213-31.

74. Klesges RC, Cigrang J, Glasgow RE. Worksite smoking modification programs: a state-of-the-art

review and directions for future research. Current Psychological Review 1987;6:26-56.

75. McLeroy K, Green L, Mullen K, Foshee V. Assessing the effects of health promotion in worksites:

a review of the stress program evaluations. Health Education Quarterly 1984;4:379-401.

76. Murphy LR. Occupational stress management: a review and appraisal. Journal of Occupational

Psychology 1984;57:1-15.

77. Newman JE, Beehr T. Personal and organizational strategies for handling job stress: a review of

research and opinion. Personnel Psychology 1979;32:1-43.

78. Orleans CS, Shipley RH. Worksite smoking cessation initiatives: review and recommendations.

Addictive Behaviours 1982;7:1-16.

79. Pelletier K, Lutz R. Healthy people–healthy business: a critical review of stress management

programs in the workplace. Am J Health Promot 1988;3:5-19.

80. Pencak M. Workplace health promotion programs. Nursing Clinics of North America

1991;1:233-40.

81. Shephard RJ. Exercise and employee-wellness initiatives. Health Education Research

1989;2:233-43.

82. Shephard RJ. A critical analysis of work-site fitness programs and their postulated economic

benefits. Medicine and Science in Sports and Exercise 1991;3:354-70.

83. Hurrell Jr JJ, Murphy LR. Occupational stress intervention. American Journal of Industrial

Medicine 1996;4:338-41.

84. Rudd CL. Cholesterol intervention in the workplace: successful integration with other risk

reduction programs. American Association of Occupational Health Nurses 1994;3:113-6.

85. Schou L. Oral health promotion at worksites. International Dental Journal 1989;29:122-8.

86. Perry G Jr. Workplace tobacco interventions. Indiana-Med 1996;2:157-9.

87. Sallis JF, Hill RD, Fortmann SP, Flora JA. Health behaviour change at the worksite: cardiovascular

risk reduction. Program Behaviour Modification 1986;20:161-97.

88. Roy E, Robillard P. Effectiveness of and compliance to preventive measures against the occupational

transmission of human immunodeficiency virus. Scandinavian Journal of Work

Environment Health 1994;20:393-400.

89. Strasser PB. Smoking cessation programs in the workplace: review and recommendations for

occupational health nurses. American Association of Occupational Health Nurses 1991;39:432-

8.

90. Geller ES, Rudd JR, Kalsher HJ, Streff FM. Employer-based programs to motivate safety belt use:

a review of short-term and long term effects. Journal of Safety Research 1987;1:1-17.

91. Innes E. Education and training programs for the prevention of work injuries: do they work? Work

1997:221-32.

92. Bibeau DL, Mullen KD, McLeroy KR, Green LW, Foshee V. Evaluations of workplace smoking

cessation programs: a critique. American Journal of Preventive Medicine 1998;2:87-95.

93. Fielding JE. Smoking control at the workplace. Annual Review of Public Health 1991;12:209-34.

94. Dugdill L, Springett J. Evaluation of workplace health promotion: a review. Health Education

Journal 1994;53(3):337-47.

95. Henningfield JE, Ramstrom LM, Husten CG, Giovino GA, Zhu BP, Barling J, Weber C, Kelloway

EK, Strecher VJ, Jarvis MJ, Weiss J. Smoking and the workplace: realities and solutions. Journal

of Smoking-Related Disorders 1994;5(1):261-70.

96. Wynne R. New training specification for workplace health promotion. Safety Science

1995;20(2/3):277-87.

97. Perry G. Workplace tobacco interventions. Indiana Medicine 1996;89(2):157-9.

98. Shephard RJ. Do work-site exercise and health programs work? Physician and Sports Medicine

1999;27(2):49-50, 55-6, 59-62, 69-70, 72.

99. Morrison A, Wertheimer AI, Berger ML. Interventions to improve antihypertensive drug


46 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

adherence: a quantitative review of trials. Formulary 2000;35(3):234-55.

100. Ukoumunne OC, Gulliford MC, Chinn S, Sterne JAC, Burney PGJ. Methods for evaluating

area-wide and organisation-based interventions in health and health care: a systematic review.

Health Technol Assessment 1999;3(5).

101. Watt D, Verma S, Flynn L. Wellness programs: a review of the evidence. Canadian Medical

Association Journal 1998;158(2):224-30.

102. Harms-Ringdahl K, Holmstrom E, Jonsson T, Lindstrom I. Evidence-based physiotherapy for

patients with low-back pain. Stockholm: Swedish Council on Technology Assessment in Health

Care (SBU); 1999:101.

103. Hadler NM. Back pain in the workplace: what you lift or how far you lift matters far less than

whether you lift or when. Spine 1997;22:935-40.

104. Daltroy LH, Iverson MD, Larson MG. A controlled trial of an educational program to prevent

low back injuries. New England Journal of Medicine 1997;337:322-8.

105. Glasgow RE. Worksite issues in organisational health promotion (Take Heart). Health Education

Quarterly 1994;21(1):69-82.

106. Linton SJ. Occupational psychological factors increase the risk for back pain: a systematic

review. J Occup Rehabil 2001;11(1):53-66.

107. Hughes C, Kim JH, Hwang B. Assessing social integration in employment settings: current

knowledge and future directions. Am J Ment Retard 1998;103(2):173-85.

108. Gerr F, Mani L. Work-related low back pain. Prim Care 2000;27(4):865-76.

109. Schencker MB. Preventive medicine and health promotion are overdue in the agricultural workplace.

J Public Health Policy 1996;17(3):275-305.

110. Wallerstein N, Baker R. Labour education programs in health and safety. Occup Med

1994;9(2):305-20.

111. Glasgow RE, McCaul KD, Fisher KJ. Participation in worksite health promotion: a critique of

the literature and recommendations for future practice. Health Education Quarterly

1993;20(3):391-408.

112. Glasgow RE, et al. Modifying dietary and tobacco use patterns in the worksite: the Take Heart

project. Health Education Quarterly 1994;21(1):69-82.

113. Ivancevich JM, et al. Worksite stress management interventions. American Psychologist

1990;45(2):252-61.

114. Chu C, Dwyer S. Employer role in integrative workplace health management – a new model in

progress. Disease Management Health Outcomes 2002;10(3):175-86.

115. Noack H. Workplace health promotion – opportunities, strategies and supportive structures.

Homeostasis in Health and Disease 1994;35(1-2):49-53.


Hälsofrämjande arbetsplatser

– vad kan man utläsa ur grå källor?

Anders Schærström

Bakgrund

Frågeställningar och avgränsningar

Avsikten med denna del av rapporten är att komplettera den genomgång av vetenskaplig litteratur om

effektiviteten av interventioner för att främja hälsan arbetsplatser genom att även redovisa vad man

kan utläsa ur relevanta men inte vetenskapligt erkända källor, så kallad grå dokumentation. Det ligger

i sakens natur att grå litteratur är ett svårfångat begrepp, eftersom det handlar om något som inte uppfyller

vissa kriterier. Det finns flera definitioner 1 , men vi utgår här från denna:

”Med grå litteratur avses rapporter och andra publikationer som inte är publicerade i

vetenskapliga tidskrifter eller i vetenskapliga böcker. Till grå litteratur hör mera

populära publikationer inom området, till exempel konferensrapporter.” (1)

Studien bygger material som samlats in enligt följande kriterier:

• Grå dokumentation (enligt definition ovan)

• Ursprung: Svenska projekt/studier

• Interventioner, projekt för att främja hälsan arbetsplatser (och översikter av interventioner)

• Någon form av dokumentation/utvärdering ( svenska)

• Särskilt fokus studier som kombinerat arbetsorganisations- och arbetsmiljöförändringar med

livsstilsförändringar

• Tidsram: 1998–2003

• Sökbegrepp: arbetsliv, arbetsmiljö, arbetsplats, arbetsställe, friskfaktorer, friskvård, hållbar, hälsofrämjande,

intervention, utvärdering.

Sökprocessen

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 47

Sökningen inleddes med ett mycket brett tema – effektiviteten av program för att främja hälsan

arbetsplatser. En begränsande princip ligger i uttrycket ”program”, som anger att det ska finnas en

genomtänkt strategi för att främja hälsan. Vad som menas med hälsa eller hur den ska mätas är däremot

inte preciserat i förväg. Sökproceduren och dess resultat redovisas utförligare i en annan PM.

1 Se t.ex.: The Fourth International Conference on Grey Literature (GL ’99),

www.nyam.org/library/greylit/whatis.shtml; Prof. John Mackenzie Owen, University of Amsterdam

http://cf.hum.uva.nl/bai/home/jmackenzie/pubs/glpaper.htm; System for Information of Grey Literature in

Europe (SIGLE) http://www.kb.nl/infolev/eagle/frames.htm (The European Association for Grey Literature

Exploitation) eller Janlert: Folkhälsovetenskapligt lexikon, Natur och Kultur 2000.


48 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Svenskt

Näringsliv

Figur: Sökprocessen. Kraftiga svarta pilar anger sökingångarna. Strategin har varit att först söka andrahandsinformation

genom forskningsfinansiärer, parterna arbetsmarknaden och andra centrala aktörer samt databaser och liknande. Via

den andrahandsinformation som framkommit så sätt har nästa steg inriktats att få fram originaldokument från lokala

aktörer – enskilda arbetsplatser. Forskningsinstitut och högskoleinstitutioner har kontaktats direkt

Materialet

Företagarna

Arbetsgivare

Kampanjer

och

nätverk

Uppsats,

bok, artikel,

paper

Databaser

Forskningsfinansiärer

Universitet,

högskolor,

forskningsinstitut

Forskare

studenter

Lokalt

interventionsprojekt

Konsult FHV

Centralorganisationer

Förbund

Arbetstagare –

lokal fackorg.

Föreningen Svensk

Företagshälsovård

Den kunskap som redovisas här bygger dokument som har valts ut från en mycket omfattande

sökning efter grå dokumentation av interventioner som syftar till mera hälsofrämjande arbetsplatser.

Sökningen, som begränsades till svenska källor, skedde i stor utsträckning via Internet, där källorna

var forskningsinstitut, myndigheter, försäkringsbolag, forskningsråd, försäkringskassor med flera.

Dessutom användes forskningskataloger samt brev direkt till forskningsinstitutioner och parterna

arbetsmarknaden. Flertalet av de initiativ (interventioner) som träffades genom sökningen sållades

bort eftersom användbar dokumentation saknades. Antingen var interventionerna ännu inte avslutade

och rapporterade eller så var den dokumentation som fanns alltför knapphändig.

Den dokumentation som ändå ligger till grund för denna redovisning är mycket blandad. Det finns

såväl regelrätta kunskapsöversikter, baserade omfattande genomgångar av vetenskapliga studier,

som rapporter från begränsade insatser enskilda arbetsplatser.

Författarna bakom dokumenten är också en mycket blandad grupp. Där finns professionella forskare

som noga planerat och genomfört interventionsstudier, men också praktiker som själva arbetar de

arbetsplatser där interventioner skett. Somliga av dessa arbetar mitt i den verksamhet som man sökt

förändra, medan andra är knutna till arbetsplatsen, exempelvis personal i företagshälsovården eller

friskvårdare. Vidare finns det externa konsulter som anlitats för ett speciellt projekt. Några rapporter

är uppsatser, skrivna av studenter som engagerats just för att studera och utvärdera interventionsprojekten.

Ambitionerna och kvaliteten är därför mycket varierande. Det gäller såväl själva interventionerna

som rapporterna. Strukturen i rapporterna varierar. Spännvidden i underlaget för utfall och slutsatser

är mycket stor. Det finns studier som omfattar hundratals, till och med ett par tusen individer, och det

finns studier som bygger ett fåtal individer.


Många av projekten omfattar interventioner av flera slag, såsom arbetsorganisation, arbetstider,

fysisk miljö och motion, varför de inte så lätt låter sig sorteras efter inriktning, medan andra är mera

fokuserade en begränsad insats. Flera rapporter handlar om samma intervention. Den kan ha

beskrivits i olika skeden och olika delar av den kan ha behandlats av olika författare. Vid närmare

läsning visar det sig att inte allt material handlar om egentliga interventioner. Det har i några fall visat

sig att de studier som presenterats i ”grå” form senare har blivit publicerade i regelrätt vetenskaplig

form. En del av de dokument som har träffats i den här insamlingen är alltså delrapporter eller

andra ”förstadier”, vilket innebär att sakinnehållet kan vara presenterat ett mera genomarbetat och

tydligare sätt i någon annan, senare källa. Å andra sidan kan det också vara så att den grå dokumentationen

innehåller uppgifter som sållats bort i samband med att materialet bearbetats till en vetenskaplig

artikel.

Granskningsmetoder, datakällor, sökstrategi, fel och bortfall

Dokumentationen söktes i första hand via Internet, ofta via sekundära källor, men också via litteraturdatabaser.

Med artiklar, notiser, faktablad och mera anekdotisk information om interventionsprojekt

olika håll i arbetslivet som grund fortsatte sökningen efter originaldokumentationen.

Just den breda ansatsen ”hälsofrämjande” arbetsplatser (arbete, arbetsliv) kan ha medfört ett visst

bortfall. Bortfallet beror förmodligen i hög grad att sökbegreppen varit alltför oprecisa, snarare än

tvärtom. Om man valt att söka exempelvis ”arbetstid”, ”motion” eller ”friskvård” i stället för ett

allmänt begrepp som ”hälsofrämjande”, hade man antagligen fångat in fler referenser.

Gensvaret från arbetsmarknadens parter var bristfälligt. Av ett 80-tal tillfrågade (förbund och centralorganisationer)

svarade cirka en fjärdedel. Det förefaller dock inte troligt att detta skulle ha inneburit

något större bortfall av information. Några av dem som svarat har hänvisat till institutioner som den

övriga sökningen omfattat och det material som inkommit direkt från organisationerna har i de flesta

fall inte motsvarat kraven hälsofrämjande interventioner.

I flera av dokumenten har träffats referenser som inte konsekvent har följts upp. Detta skulle kunna

göras i en eventuell komplettering med mera fokuserat syfte.

Den bifogade redogörelsen i tabellform bygger i första hand vad interventionerna avser att verka.

I den följande texten är dispositionen delvis en annan. Eftersom de enskilda studierna spänner

över en mångfald av exempel och sinsemellan är gjorda under olika förutsättningar, är möjligheterna

att dra generella slutsatser mycket begränsade.

Urvalskriterier

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 49

Det insamlade materialet är alltså mycket skiftande till innehåll, kvalitet och syften, liksom beträffande

de delar av arbetslivet som beskrivs. För att åstadkomma ett underlag som medger en någotsånär

meningsfull kunskapsbas, måste man göra ett genomtänkt urval. I den processen har dessa

frågor varit vägledande:

• Har studien ett klart hälsorelaterat innehåll?

• Beskriver rapporten en intervention i arbetslivet som helt eller delvis har hälsofrämjande syfte?

• Finns beskrivning av utfall i hälsorelaterade termer?

• Är det möjligt att jämföra hälsoläget efter interventionen med läget före?

• Är det möjligt att jämföra hälsoläget efter interventionen med någon annan kategori i arbetslivet?

• Om studien inte beskriver metoder för att stärka hälsan och öka välbefinnandet – beskriver den

metoder för att förebygga genom att öka medvetenheten om hälsorisker?

• Är projektet avslutat? Finns slutrapport eller delrapport?

• Är rapporten tydlig?


50 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

På dessa grunder har en stor del av det träffade materialet sållats bort. Det innebär tyvärr att vissa

studier som i och för sig verkar relevanta inte kan redovisas, eftersom de inte uppfyller kraven

tydlighet och kvalitet. I vissa fall har enklare rapporter kommit med i urvalet, då de tillsammans med

annan dokumentation beskriver ett och samma interventionsprojekt.

En princip, som från början var vägledande för sökningen, var att inte inkludera C- och D-uppsatser. I

verkligheten har det inte gått att strikt upprätthålla den gränsen, eftersom några projekt planenligt har

blivit analyserade av studenter just den nivån.

Resultat – vad säger erfarenheten?

Det material som granskats närmare och alltså ligger till grund för den här rapporten är ett 30-tal

enskilda dokument. Inledningsvis grupperades de träffade källorna i två dimensioner – dels de

huvudsakliga syftena med interventionerna, dels de berörda målgrupperna eller arenorna (yrken,

arbetsplatser). Om man ser till målgrupper eller arenor utgör dokument från vård och omsorg en stor

grupp. Lokalvård är en annan stor grupp. Ser man i stället till interventionens huvudsakliga syften

dominerar två grupper. Den ena omfattar olika infallsvinklar arbetsorganisation, medinflytande

och samarbete. Den andra handlar olika sätt om friskvård. Det går också att urskilja ytterligare en

dimension, i form av flera andra, mera specifika, teman som utkristalliserats vid genomgången, till

exempel stresshantering, kompetensutveckling och uppföljning. Ofta har en och samma intervention

flera syften. Här redovisas resultaten ett sätt som tar hänsyn till dessa teman.

Breda program

Ett projekt med mycket bred ansats är projektet Hälsofrämjande arbetsplats – Hälge som bedrivs av

landstinget i Östergötland. Syftet är att utveckla och utvärdera strategier för intervention olika

nivåer i ett helhetsperspektiv. Inom projektet finns fyra utvecklingsområden och sju delprojekt (2).

Ett av projekten är RehViN, som bygger att tvärprofessionell kompetens samlas kring medarbetare

som är eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. Medarbetarna ska efter arbetsträning kunna återgå till

ordinarie arbete (3).

Projektet Förekom var ett individ- och arbetsplatsrelaterat projekt som syftade till förebyggande

åtgärder mot besvär i nacke, skuldra och rygg respektive hjärt-kärlsjukdomar. Det bestod av två

huvudsakliga delar, varav det ena (Hjärta) var inriktat att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar

genom att uppmuntra till en sundare livsstil och det andra (Smärta) gick ut att förebygga besvär

och problem relaterade till rörelseapparaten.

Projektet vände sig till Kommunalmedlemmar i Helsingborgs stad och den övergripande uppgiften

var att stimulera dem till långvariga livsstilsförändringar (4).

I delprojekt Hjärta bestod själva interventionen i information om sund livsstil (rökning, kost, alkohol,

motion, stresshantering), gruppträffar samt individuella samtal med sjuksköterskor under ett års tid.

Det visade sig i uppföljningen under tre år att en majoritet i både interventionsgrupp och kontrollgrupp

försökte eller hade lyckats genomföra förändringar av sin livsstil. De flesta i interventionsgruppen

hade förändrat sina kostvanor. Hälften hade börjat motionera. Hälften försökte slappna av

och stressa mindre. Enstaka hade slutat röka. (4)

Till skillnad från det andra delprojektet i Förekom var delprojekt Smärta helt inriktat kvinnor,

närmare bestämt kvinnliga vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten. Vid starten hade

hälften besvär från rörelseapparaten. De 546 kvinnor som accepterade att delta fördelades slumpmässigt

tre olika slags interventioner och två kontrollgrupper. Interventionsprogrammen gick ut

individuella träningsprogram, stresshantering i grupp respektive ett standardiserat tränings-


program. De flesta signifikanta förbättringarna märktes i grupperna med individuella träningsprogram

och stresshantering, men efter något år avklingade de. Knappt hälften av deltagarna i dessa

båda program fann att projektet haft goda effekter deras hemsituation. De som deltog i

stresshantering lärde sig att tänka sig själva och stressa av. För dem som fick individuella träningsprogram

var vinsten främst att de börjat motionera mera och ”lyfta rätt” (5).

Arbetsorganisation, medinflytande och samarbete

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 51

Arbetsorganisation är ett vidsträckt tema. Under rubriken ryms en mängd omständigheter i arbetslivet

som inte hör till den materiella miljön (lokaler, utrustning och dylikt), såsom ledning, samarbete,

personkontakter, arbetstider, handlingsfrihet och omväxling. Ofta används det sammanfattande

uttrycket ”psykosociala faktorer” för dessa immateriella inslag i arbetet. Hägg och medarbetare (6)

konstaterar (s. 75), att det råder brist goda vetenskapliga interventionsstudier med avseende

hälsoutfall, speciellt beträffande organisatoriska och psykosociala faktorer. Theorell (s. 48) beskriver

sammanfattningsvis hur organisatoriska förhållanden i arbetet även inverkar den kroppsliga

hälsan – bristande beslutsutrymme har betydelse för hjärt-kärlsjukdomsrisk, indirekt för muskuloskeletala

sjukdomar och även för funktionella mag-tarmbesvär (7).

Jeding och medarbetare (8) redovisar en regelrätt kunskapsöversikt om möjligheter att lyckas med

prevention och tidig rehabilitering, huvudsakligen i industriell miljö. Rapporten innehåller en

genomgång av modeller – särskilt en belastningsergonomisk respektive psykosocial modell. Flera

lyckade interventioner redovisas kortfattat. Det finns exempel att man med ergonomiska insatser

har lyckats sänka sjukligheten och personalomsättningen. Andra exempel bygger kombinationer

av ergonomiska och arbetsorganisatoriska förändringar.

Projektet Hälsofrämjande arbetsplatser är ett projekt som bygger samverkan mellan fem parter

(Försäkringskassan, Arbetsmiljöinspektionen, Föreningen Svensk Företagshälsovård, LO-distriktet i

Västmanland samt Sif Mälardalen) Det bedrivs som uppsökande verksamhet med syfte att starta

hälsofrämjande processer som i förlängningen ska leda till minskad arbetsrelaterad ohälsa. Projektet

går 2002–2004. Projektet utgår från antagandet att bättre arbetsmiljö och arbetssituation samt bättre

rutiner för rehabilitering leder till positiva effekter för arbetstagare, arbetsgivare och ekonomi.

Avsikten är att nå 100–150 arbetsplatser per år inom såväl offentlig (80 % av arbetsplatserna) som

inom privat sektor (20 %). Projektet arbetar efter en modell som tidigare använts inom ABB. Två

projektföreträdare besöker arbetsplatser där de träffar arbetsledare, skyddsombud eller annan företrädare

för arbetstagarna, eventuellt också representanter för företagshälsovården. Samtalen mynnar

ut i att arbetsplatsen åtar sig att skriva en handlingsplan. Genom projektet får arbetsplatserna utbildning

om hälsofrämjande processer och möjlighetsbaserat tänkande. Eftersom projektet ännu inte

är fullbordat finns det inga dokumenterade resultat i form av hälsoeffekter och det går alltså ännu inte

att dra några slutsatser om hur metoden har verkat (9, 10).

Projektet Långtidsfriska började med ett ”arbetsplatsprogram” för utbildning och utveckling vid

Stora Billerud Fors, men verksamheten har rötter i det sena 80-talets debatt om allt fler långtidssjukskrivna.

Den bärande tanken var en helhetssyn hälsa, effektivitet, kvalitet och miljö. En studie

om huruvida det finns särskilda omständigheter som främjar långvarig hälsa ledde till fyra kriterier

för långvarigt hälsofrämjande arbetsplatser: För det första ska företaget vara medvetet, det vill säga

ha klara mål, god kommunikation, konsekvent och direkt feedback. För det andra ska det präglas av

ett kreativt klimat med trygghet, frihet, repressaliefrihet och prestigelöshet. För det tredje bör det

finnas ett konsultativt ledarskap med informationsansvar och klara målbilder. Slutligen ska arbetsklimatet

vara öppet, vilket innebär hög grad av medbestämmande, respekt för andras kompetens och

tillit.

Resultatet kan avläsas flera sätt – i termer av långtidsfriska, allmänna ohälsotal, utvecklingsvilja

och trivsel. Antalet långtidsfriska har ökat markant från 1990–1991 till 1996–1997, bland både

tjänstemän och kollektivanställda. Långtidssjukskrivningarnas längd har sjunkit kraftigt och antalet


52 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

rehabiliteringsärenden har sjunkit. Denna förändring har omräknats till en ökad närvaro

motsvarande 32 årsarbeten och en besparing 30 miljoner kronor. Kostnaden för projektet var

6 miljoner.

Man har vidare noterat ett tydligt samband mellan chefskap och långtidsfriskhet. Där dialogen mellan

chefer och medarbetare uppfattas som bäst är ”i vissa skiftlag” 45 procent långtidsfriska (11, 12).

Arbetsplatsprogrammet har omfattat utbildning av förstaledschefer, mellanchefer och högre chefer,

experter, internkonsulter och skyddsombud i kunskap om salutogena faktorer för det goda arbetet,

människans villkor i arbetslivet, uppbyggande och nedbrytande faktorer, kris- och stresshantering

samt kommunikationskunskap. Gruppdynamisk metodik har använts för att processa kunskapen.

Utbildningen har följts av tvärfunktionell träning i arbetslag som avslutats med kundfokusering och

kundbesök. Företaget har infört en ”interaktiv process med värdebaserat ledarskap” samt ett omfattande

friskvårdsprogram som omfattar motion, kost, kultur och inspirerande upplevelser.

Samverkan, arbetstagarinflytande

Ett återkommande tema i dokumentationen är arbetstagarnas medverkan och vikten av arbetsgivarnas

engagemang. Varianter temat behandlas alltså av flera studier (13, 14, 15, 16).

Förändringar som syftar till stöd, inflytande, delaktighet och utveckling är ofta spontana och

kontinuerliga – därför rapporteras de antagligen inte i önskvärd utsträckning och därför är det också

svårt att studera effekterna. Backman och medarbetare menar att förekommande undersökningar ofta

är metodologiskt tvivelaktiga (14).

Ibland kan erfarenheter av formerna för att genomföra en intervention vara intressantare än själva

interventionen. Sålunda kan en ergonomisk lösning i sig själv vara ganska uppenbar, men för att den

ska slå igenom kan det behövas nya former av samarbete mellan avdelningar och företag. Genom ett

stort aktionsprojekt för att komma till rätta med utkörarnas tunga lyft i bryggerinäringen kom man

fram till att den ergonomiska lösningen förutsätter dels att säljarna informerar kunderna om kraven,

dels att hela branschen enas om dessa. Samarbetet mellan avdelningar och mellan företag ledde alltså

till synergieffekter (16).

Ett exempel framgång genom hälsofrämjande samarbete mellan företag och arbetstagare i ITbranschen

visar ett projekt som drivs av SYSTeam och Sif Småland. Den fackliga anslutningen inom

IT-branschen är låg. Samarbetet syftar till att dels upprätthålla en god arbetsmiljö, dels ge medarbetarna

förutsättningar för en hälsosam fritid. Man ska ”må bra och av arbetet”. Samarbetet som

inleddes 2001 omfattar friskvård, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfaldspolicy samt kompetensutveckling.

Från och med 2003 har ”projektet” övergått i en process. Hittills finns vissa uppgifter om

viktminskningar, ökad medvetenhet om kostens betydelse samt indikatorer sundare livsstil (13).

Projekt A2000+ Framtidens arbetsformer (som genomfördes hos Telia Företag AB) syftade till att

verka en hel organisation under en längre tid och att utvärdera resultatet i termer av hälsa, kvalitet

och effektivitet. Projektet siktade företagets informationshantering, snarare än dess organisation,

med en kombination av kognitionspsykologi och organisationsmedicin.

Syftet med interventionen var att skapa och vidmakthålla goda arbetsförhållanden i arbetsgrupper

genom ett medvetet och insiktsfullt ledarskap. Hälsotillståndet (frånvaro av sjukdomstillstånd)

bedömdes med stressbesvär, psykologiska besvär, upplevd allmän hälsa samt globalt självskattningsindex

(värk, stress och sömnproblem). Det visade sig bland annat, att team med god

utveckling och höga förväntningar framtiden hade färre symtom än team med sämre utveckling

och svaga förväntningar. Sammantaget har arbetsklimatet företaget förbättrats, men detta

avspeglades ändå inte i det allmänna hälsotillståndet. Bedömningen av utfallets tillförlitlighet

försvåras av att väsentliga förändringar genomförts i företaget under projektperioden.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 53

Efter interventionen visar mätningarna av arbetsklimat högre värden och mindre skillnader mellan

upplevt och önskat tillstånd. Försämringar förekom. Teamledarnas hälsa försämrades mer än medarbetarnas.

Kvinnliga teamledares hälsa försämrades mer än manligas. Den upplevda hälsan har ett

starkt samband med skattningen av arbetsklimatet i gruppen (17).

Stresshantering

Flera projekt behandlar stresshantering och avspänning med olika metoder. Det förekommer försök

med IT-baserat, interaktivt program för stresshantering (18). Det förekommer jämförelser mellan

progressiv avspänning, tillämpad avspänning och tai-chi (19). Backman konstaterar, att det finns

goda erfarenheter av såväl traditionell avspänning som av innovativ coping, men att effekterna

tenderar att avklinga med tiden. En studie av utbildningseffekter i samband med omorganisation

visade ökning av stresshormon (prolaktin) i kontrollgruppen och minskning i utbildningsgruppen.

Positiva effekter bestod vid uppföljning efter 30 veckor (14).

Svenning har också gjort iakttagelsen att kunskap om stresshantering lätt faller i glömska. I det

Kommunalbaserade projektet Förekom som riktade sig till vårdbiträden och undersköterskor i

hemtjänsten jämfördes stresshantering i grupp med individuella träningsprogram och ett standardprogram

för träning. Samma inriktning förekommer i en annan studie. Muskuloskeletala besvär är en

mycket vanlig orsak till sjukskrivning i Sverige, särskilt bland kvinnor. Besvär från nacke, skuldra

och rygg är vanligare bland sjukvårdsbiträden än i andra yrkesgrupper (5).

En jämförelse av två olika metoder för tidig prevention mot besvär i nacke, skuldra och rygg samt mot

upplevd fysisk ansträngning och upplevda arbetsrelaterade psykosociala faktorer visade inte någon

entydig effekt. De metoder som jämfördes var individuella träningsprogram (IT) och stresshantering

arbetsplatsen (SM). Dessa båda jämfördes dessutom med en kontrollgrupp. Målgruppen var

undersköterskor och sjukvårdsbiträden i hemtjänst. Det framkom visserligen inga signifikanta

skillnader mellan de tre grupperna, men däremot kunde man konstatera förbättringar av ländryggbesvär

i båda interventionsgrupperna. Dessutom kunde man se att den upplevda fysiska

ansträngningen minskade i IT-gruppen och missnöjet med de upplevda psykosociala faktorerna

ökade i SM-gruppen.

Slutsatsen från projektet är att eftersom besvären har multifaktoriell etiologi skulle en kombination

av de båda programmen kanske vara att föredra (20).

Inom ramen för det breda projektet Hälge har Östgötahälsan byggt upp en stressmottagning för landstingsanställda

med ohälsa som beror stress eller stressrelaterad problematik. Mottagningen, som

går under namnet Garudateamet, startade i september 2002 och har haft viss framgång genom att

minska sjukskrivningen. Rapporten bygger dock endast 28 remitterade fall. Varje individ får en

”coach”. Behandlingen omfattar stödjande samtal, handledning samt terapi med psykodynamisk

eller kognitiv inriktning. Vidare ingår handledning för att höja deltagarnas professionalitet samt

information i livsstilsfrågor, särskilt beträffande kost, basal kroppskännedom enskilt eller i grupp,

kurs i praktisk stresshantering samt qigong, fysiska aktiviteter och massage (2, 21, 22).

Vissa symtom som kan ha samband med arbetslivet är inte alltid diagnostiserbara – hudbesvär,

stressymtom samt muskelbesvär från nacke och axlar. Wiholm, Arnetz och Westerholm menar att

kulturbetingade sjukdomar är kronisk trötthet, överkänslighet och teknostress som kännetecknas av

diffusa symtom (till exempel extrem trötthet, muskulära besvär, hudbesvär och allmän sjukdomskänsla).

Tidigare arbetsmiljöprojekt har visat samband mellan besvär från rörelseorgan respektive

ögonbesvär och brister i psykosocial och fysisk arbetsmiljö (19).

Några projekt vänder sig särskilt till medarbetare i IT-dominerade miljöer. Medarbetare i IT- och

mediebranschen fick under ett halvår pröva ett web-baserat verktyg (HealthIT), för att fortlöpande

följa sin egen stress- och antistressprofil och vid behov göra något för att må bättre. Det visade sig att

deltagarna efter ett halvår bedömde sin sömnkvalitet, sin mentala energi, sin koncentrationsförmåga,


54 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

sitt sociala stöd samt sin förmåga att hantera stress bättre jämfört med en kontrollgrupp (statistiskt

signifikant). Hormonmätningar tyder att deltagarna uppnått ett bättre skydd mot stress och hämtar

sig bättre. Trots att de som använt HealthIT tycks må bättre, uppmanar forskarna till viss försiktighet

med tolkningen. Ett halvår efter projektet tycks en del av effekterna ha avklingat och användningen

av IT-verktyget minskat. Andra omständigheter än själva verktyget kan bidra till att förklara förbättringarna,

såsom inställning till fritid, ekonomisk ställning och civilstånd (18).

Hos ELLEMTEL Utvecklings AB har man prövat tre olika metoder för stresshantering – progressiv

avspänning (PA), tai-chi samt tillämpad avspänning (TA). Såväl biokemiska som subjektiva

mätningar pekade att stresshantering är en effektiv metod för att minska individuell stress, men

däremot gick det inte att visa någon effekt den organisatoriska stressen. Den aktiva stresshanteringen

minskade besvär i både rörelseorgan och hud, men de positiva effekterna försvann när

den organiserade träningen upphörde. Forskarna menar att obehag, trötthet och lättare besvär från

rörelseorganen egentligen kan vara tidiga tecken att verksamheten är ineffektiv. Lätta besvär har

tydligare samband med arbetsorganisatoriska faktorer än svåra besvär från nacke, skuldra och arm,

som däremot samvarierade med ergonomiska faktorer som arbetsställning, belysning med mera. De

som känner lätta besvär uppfattar sin arbetsmiljö som psykosocialt sämre än både de besvärsfria och

de med svårare besvär.

Det visade sig, att arbetsprestationen gagnades främst av PA och tai-chi. Oro dämpades framför allt

av TA. Man fann att lojaliteten mot företaget ökade som en följd av stresshanteringsprogrammen.

Undersökningen gav däremot inget stöd för att stresshanteringen skulle minska konflikter eller övertidsuttag.

Inte heller fann man något belägg för att socialt stöd skulle motverka besvär i rörelseorganen.

(19)

Arbetstider

Några projekt behandlar försök med okonventionella arbetstider, såsom 3–3-systemet i omsorgsarbete

(23); nytt jourschema för läkare akutklinik (24) samt projektet Frisk tid som gett lokalvårdare

ökat inflytande över sin arbetstid och dessutom fysisk träning arbetstid (25–27). Landstad

och medarbetare (s. 6–7) refererar flera tidigare lyckade utvecklingsprojekt lokalvårdsområdet.

De flesta av de redovisade projekten har resulterat i lägre sjukfrånvaro, färre arbetsskador, bättre

trivsel och arbetsglädje samt stora besparingar. Utmärkande för dessa projekt var bland annat att

arbetet förlagts till dagtid i stället för kvällstid och att möjligheterna till heltid ökat (28).

Backman och medarbetare redovisar kortfattat erfarenheter av flera olika arbetstidsarrangemang. De

arbetstidsmodeller det handlar om och de yrkesmässiga sammanhang där de förekommer är emellertid

så olika att det blir svårt att dra generella slutsatser (14):

• Modellen ”KUPA”, som tillämpats en intensivvårdsenhet och testats mot en motsvarande

enhet som kontroll, har blivit uppskattad av de flesta berörda, särskilt av dagpersonal och av

ensamstående. Modellen innebär att den totala arbetstiden delas upp i en planerad del (75 %)

– patientpass – och en oplanerad ”timbank” (25 %). Arrangemanget ger bland annat de

anställda större inflytande över sin tid och bättre möjligheter att anpassa bemanningen. I

referatet finns dock inga uppgifter om direkta eller indirekta hälsoeffekter.

• En jämförelse av flextidsmodell, timbanksmodell och poängmodell har visat att långtgående

inflytande över arbetstiden har starka positiva effekter. Inflytandet tycks vara viktigare än

arbetstidsmodellen i sig.

• Ett försök med ”6-timmars arbetsdag med 8-timmars skift” genomfördes i Stockholms stad

för att belysa hur en arbetstidsförkortning skulle fungera. Extra personal anställdes och

försöket genomfördes som en kontrollstudie barnstugor samt enheter inom hemtjänst,

sjukhem och omsorg om psykiskt handikappade vuxna. Personalen var positiv och de som

hade små barn hade störst nytta av systemet, men man kunde inte finna några tydliga hälsoeffekter

utom en viss förbättring av sömnen.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 55

Det så kallade 3–3-systemet (även kallat likasystemet) innebär i princip att man arbetar tre dagar och

är ledig tre dagar enligt ett rullande schema. Enligt Backman har det dokumenterade goda hälsoeffekter

i form av sänkt frånvaro (såväl kort som lång) och självbedömd hälsa. Jägerbrand och

Mattsson pekar däremot att det inte finns någon storskalig forskning om 3–3-systemet men att det

däremot finns mindre studier i form av uppsatser från universitet och högskolor (23).

Ett mindre försök med 3–3-systemet i kombination med friskvård arbetstid genomfördes en

avdelning för ålderssvaga i Göteborg. Resultatet pekar att hur man upplever systemet hänger nära

samman med sysselsättningsgraden – ju högre sysselsättningsgrad, desto högre välbefinnande. De

som arbetade heltid kände sig kroppsligt och mentalt utvilade, medan deltidsarbetande redovisade

bättre mental hälsa men inte någon kroppslig förbättring.

De deltidsarbetande har svårare att arbeta extra för att komma upp i heltid och har förlorat möjligheten

att vara lediga mer än tre dagar i följd. Ingen av dem som deltog i försöket vill byta ut systemet.

Positiva effekter som nämns är bättre arbetsvillkor, bättre trivsel, effektivare arbete, större ansvar,

positiv förändring av rutiner och planering, bättre stämning, mera positiv inställning till arbetet,

starkare medvetenhet om planeringens betydelse, att man upplevde arbetet mer meningsfullt samt att

det hade gynnsamma effekter fritiden (23).

3–3-systemet prövades även vid akutkliniken Universitetssjukhuset i Linköping under ett års tid i

samband med andra organisatoriska förändringar. Den nya arbetstidsmodellen fick negativa effekter

andra delar i projektet, eftersom det förutsatte att alla medarbetare skulle delta i gruppträffar

arbetstid (15).

En omläggning av joursystemet för läkare en medicinsk akutmottagning i Skövde har gett övervägande

fördelar. Omläggningen gjordes i syfte att komma till rätta med ett rådande joursystem som

uppfattades som betungande och genererade stora mängder jourkompensationstimmar. Det nya

systemet innebär bland annat treskift för primärjouren och förstärkt eftermiddagsbemanning.

Jourarbetet är samlat till hela veckor och medger flextid inom en viss ram. En utvärdering gjordes

efter fem månader. Det nya systemet uppfattades då som en mera solidarisk fördelning av jourarbetet,

medan de äldre specialisterna kan göra en större primärjourinsats. Vissa kvarstående nackdelar är

framför allt relaterade till arbetsvolymen (24).

I Skellefteå kommun har man i liten skala prövat periodplanerad arbetstid för städare i kombination

med friskvårdsinsatser och jämfört med dels årsarbetstid, dels oförändrad arbetstid. Utvärderingen av

projektets effekter är osäker grund av den begränsade omfattningen, ett stort bortfall samt att

referensgrupper inte funnits med under hela projekttiden. Efter fem månader gjordes en preliminär

studie (25) för att ta reda de deltagande lokalvårdarnas förväntningar, attityder och upplevelser

angående projektet. Deltagarna var då väsentligen positiva till flexibiliteten, men ansåg att den

schemaläggning och det ”pappersarbete” som förändringen medfört tog för mycket tid från de

egentliga arbetsuppgifterna. Även friskvården som lagts in arbetstid bidrog, enligt många, till tidsbrist

och stresskänslor, trots att den i sig kändes bra för det fysiska och psykiska välbefinnandet (25).

Efter två år ansåg fler att de fått mer arbete. Friheten att bestämma över hur arbetet ska göras hade inte

förändrats (27).

Friskvård, livsstil

Begreppet friskvård innefattar närmast vad man menar med ”hälsofrämjande aktiviteter”, det vill

säga sådant som inte enbart förebygger risker utan tjänar till att stärka motståndskraft och välbefinnande.

Interventioner i den riktningen omfattar konsumtionsmönster – kost, rökning, droger –

samt fysisk och mental träning, exempelvis gymnastik, styrketräning, yoga, vila, kulturell och

intellektuell stimulans. Stresshantering kan också räknas hit, även om det kan sägas vara en förebyggande

verksamhet (se ovan). Även god sömn och vila är friskvård.


56 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Friskvård är inslag i flera projekt. Det kan handla om motion och kostvanor, i regel inom ramen för ett

interventionspaket med flera inslag, till exempel Hälge-projektet hos Östergötlands läns landsting

(2), Förekom-projekten bland Kommunal-medlemmar i Helsingborg (4, 5) eller jämförelse mellan

individuell träning och stresshantering (20). Även om projekten var för sig är relevanta, är det svårt

att dra slutsatser om den ena eller andra metodens användbarhet.

Ett småskaligt försöksprojekt med friskvård för lärare vid S:t Petri läroverk i Malmö (”Petrimodellen”)

har lett till att deltagarna själva uppfattar sitt hälsotillstånd som bättre än tidigare.

Projektet var emellertid mycket begränsat med endast 14 frivilliga deltagare. Friskvården omfattade

qigong samt personlig träning. Dessutom ingick föreläsningar om kost och motion. Redan efter några

träningstillfällen noterades förbättringar för stela nackar, spända axlar och ömma ryggar. Också det

mentala välbefinnandet förbättrades (29).

Projektet Frisk tid är ett initiativ för att främja arbetshälsan, som tagits i Skellefteå kommun. Det är

särskilt riktat mot städverksamheten och kombinerar ett flexiblare arbetstidssystem med friskvård

arbetstid. De utvärderingar som har gjorts tyder att projektet i huvudsak har gett ett mycket tillfredsställande

resultat (30). Efter nio månader hade deltagarnas motionsvanor förändrats till det

bättre och lokalvårdarna ansåg själva att deras hälsa blivit bättre i jämförelse med jämnåriga. I en

uppföljning efter två år, då kontrollgrupper införts i projektet, blev effekter kondition och hälsa

tydligare. Man fann en tydlig förbättring av BMI och kondition i genomsnitt, men inom gruppen

fanns skillnader. Beträffande muskuloskeletala besvär, så kunde man inte visa några större

skillnader mellan interventions- och referensgrupperna (26, 27, 30).

Forskarna har jämfört sina resultat med uppgifter i litteraturen och funnit att vissa studier pekar

konditionsförbättringar efter åtta till nio veckor av träning, medan andra inte alls visat någon

konditionsförbättring. Valet av träningsform kan inverka om konditionen förändras eller ej. I

projektet Frisk tid valde de flesta styrketräning som i sig själv inte verkar konditionen (26).

Konditionen i utgångsläget inverkar också – den som startar från en låg nivå har lättare att uppnå en

förbättring – men i den aktuella studien finns troligen ingen sådan effekt.

Enligt ett projekt kan kognitiva beteendeinriktade ”sömnskolor” vara ett sätt att förebygga långvariga

sömnproblem. Det finns mycket få åtgärder av förebyggande karaktär. Forskare har jämfört två

metoder att bearbeta sömnproblem – kognitiv beteendeterapi i grupp respektive enklare information

om sömnhygien. Efter ett år visade det sig att nästan två tredjedelar av dem som genomgått beteendeterapi

fått mycket bättre sömn, men också att var tredje i den andra gruppen hade uppnått förbättringar

(31).

Hälsofrämjande utbildning

Flera interventioner innehåller inslag av utbildning som syftar till att deltagarna ska bli mer kunniga

om hälsofrämjande vanor eller om arbetssituationens betydelse för hälsan. Utbildning av chefer

alla nivåer, experter, internkonsulter och skyddsombud spelar en viktig roll i projektet Långtidsfriska

som lett till goda resultat (11, 12) (se ovan).

Utbildningen kan följa mer eller mindre etablerade koncept som ”train the trainer” eller problembaserat

lärande (PBL). Utbildningen kan vara direkt inriktad hälsa, friskvård och förebyggande av

ohälsa, men den kan också syfta till att höja arbetstagarnas yrkeskunnande för att stärka deras

självkänsla och därigenom förhindra mental uttröttning och ”utbränning”. Beträffande den senare

inriktningen, se nästa avsnitt.

Inom ramen för Hälge finner man ett exempel strategiska projekt, som siktar att utveckla hälsofrämjande

kompetens och lärande flera nivåer. Det genomfördes akutkliniken vid Universitetssjukhuset

i Linköping under ett års tid. Projektets syfte var att utveckla förändringsprocesser och

strukturer som ökar individens, gruppens och organisationens förmåga att lära och utveckla sin

hälsofrämjande kompetens.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 57

Under projektet gång har en rad förändringar genomförts beträffande ledarskap, organisation,

resurser, lokaler och arbetstidsscheman. Projektet har avsatt sr dels i medarbetarnas syn hälsobegreppet,

dels i sjukfrånvaron som totalt sjunkit kraftigt. Känslan av att vara delaktig och kunna

verka sitt arbete har stärkts. Sjukfrånvaron har sjunkit under projekttiden, dock inte till sin tidigare

lägsta nivå. Långtidsfrånvaron (> 30 dagar) steg under projekttiden men hade dock vid projektets slut

sjunkit – till skillnad från hela landstingets långtidsfrånvaro, som är högre än akutklinikens (15).

Backman och medarbetare redovisar såväl referee-granskad som grå dokumentation. Genomgången

omfattar dels fysiska, ergonomiska problem (fysisk belastning, handeksem och latexallergi), dels

immateriella problem (hot och våld, respektive stöd, inflytande, delaktighet och utveckling). Ett

huvudsakligt budskap är att effektiva förebyggande insatser förutsätter utbildning, men att resultaten

beror hur den genomförs. Ett exempel är undervisning i förflyttningsteknik samt fysisk träning

som är de vanligaste metoderna för att förebygga besvär orsakade av fysisk belastning i vårdarbete.

Resultaten varierar, beroende svårigheter att mäta effekterna. Studier visar att de bästa resultaten

uppkommer om träningen läggs sist arbetsdagen, förlorad arbetstid inte ska tas igen, träningen

leds av en ledare (alltså inte är självständig) samt om personalen deltar tillsammans.

En annan punkt som Backman och medarbetare framhåller är att kunskapen måste underhållas. De

hänvisar exempelvis till en amerikansk studie om att förebygga hot och våld i vård och omsorg, där ett

utbildningsprogram ledde till ökad medvetenhet och observationsförmåga hos personalen – visserligen

minskade hot och våld direkt efter utbildningen men ökade åter något efter ett tag (14).

HAKuL-projektet (som drivs av Sektionen för personskadeprevention vid KI, delvis tillsammans

med utvecklingsföretaget Komanco AB) syftar till att identifiera faktorer som stärker den framtida

hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda inom kommuner och landsting

samt att implementera och stödja tidig rehabilitering av dem som har sviktande arbetsförmåga.

Målgrupper är kommun- och landstingsanställda i delar av sex kommuner och i fyra landsting.

Projektet startade 1999 med en baslinjeundersökning och efter 18 månader gjordes en uppföljning.

På de flesta berörda orter och arbetsplatser har ett seriöst och långsiktigt förebyggande arbete med

både arbetsförhållanden och livsstilsfrågor, startat efter baslinjeundersökningen. Det förändringsoch

utvecklingsarbete som har startat har till stor del grundat sig de problem som identifierades i

baslinjeundersökningen. Det har inneburit att de insatser som gjorts är olika för de olika verksamheterna

och att vissa verksamheter har engagerat sig med större kraft än andra. Projektet ska avslutas

under 2004.

Efter 18 månader kunde man konstatera att det råder stor skillnad mellan yrkesgrupper. Medan

chefer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och administrativa assistenter åtnjuter en mycket god arbetshälsa

är tillståndet sämre (= lägre andel med mycket god arbetshälsa) för vårdbiträden, hantverkare

och beteendevetare. Sämst (störst andel med dålig arbetshälsa) är det för lokalvårdare, vårdbiträden

och ekonomibiträden. Ingen av de undersökta yrkesgrupperna hade en ökad andel med mycket god

arbetshälsa. Andelen med mycket god arbetshälsa minskade bland läkare och undersköterskor. Totalt

sett har arbetsbelastningen ökat. Delaktighet och inflytande har ökat något. Stöd och uppbackning är

oförändrad.

Positiva resultat är att antalet nya långa sjukskrivningar (28 dagar och mer) har minskat de flesta av

orterna samt att andelen dagligrökare minskat från 20 till 17 procent (vilket är något under

riksgenomsnittet). Uppgifter om motion är svårtolkade, eftersom utfallet tycks bero årstiden (32).

Även i HAK-projektet (Hälsa – Arbetsliv – Kvinnoliv) användes gruppsamtal, vägledning,

studiecirklar samt problembaserat lärande (PBL) för att nå ökad jämlikhet i hälsa genom bättre förutsättningar

för en positiv hälsoutveckling för kvinnor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden

anställda inom landstingens och kommunernas vård- och omsorgsverksamhet samt spridningseffekter

till befolkningen som helhet. Resultatet är inte entydigt. Man kan avläsa få effekter för


58 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

deltagargruppen som helhet. Särskilt hälsoeffekter var sparsamma, men vissa goda arbetsmiljöeffekter,

såsom ansvar, samarbete, stöd och uppbackning, möjlighet till lärande och utveckling,

medbestämmande och verkan samt dialog med ledningen, har ökat. Inga stora förändringar i

livsstil och levnadsvanor (motion, rökning, alkoholkonsumtion) skedde mellan mättillfällena, trots

att flera av projekten var inriktade friskvård. Säkerställda förändringar i enskilda frågor har dock

gått i positiv riktning. Projekttiden (3 år) var för kort för att man ska kunna nå mätbart bättre hälsa hos

målgrupperna och mycket stora organisations- och arbetsplatsförändringar skedde inom kommuner

och landsting under projekttiden (33).

Konceptet ”Train the trainer” (eller ”utbilda dem som ska utbilda”) har tillämpats i ett par fall. Kort

sagt innebär det att utbilda nyckelpersoner som i sin tur sprider kunskapen till andra. I syfte att pröva

om en arbetsmiljöintervention kan sätta igång en utveckling som förbättrar arbetsmiljö, effektivitet

och hälsa hos personal och elever genomförde Arbetslivsinstitutet (ALI) ett stort projekt bland skolor

i Stockholmsområdet. En grupp skolor fick såväl ett utbildningsmaterial om arbetsmiljö som tillgång

till konsultation och annat stöd under projektets gång. En annan grupp fick också tillgång till utbildningsmaterialet,

men inte någon annan form av hjälp. Effekterna är inte helt entydiga.

Arbetsmiljön försämrades i hela undersökningsgruppen men mest i kontrollgruppen, vilket kan tyda

att interventionen bromsat en negativ utveckling av arbetsmiljön utan att vända den. För

personalen kunde man notera flera gynnsamma intermediära förändringar såsom ökad kunskap, ökad

delaktighet, mer samverkan om arbetsmiljön, flera förslag till förbättringar, bättre fysisk och

psykosocial arbetsmiljö, färre ergonomiska besvär, högre effektivitet och arbetsresultat som bättre

överensstämmer med läroplanens mål. Förändringarna är av samma slag i båda grupperna men

tydligast i interventionsgruppen. Eleverna i interventionsskolorna säger sig ha lämnat fler förslag till

förbättringar men känner alltjämt låg delaktighet och den ogiltiga frånvaron ökade, mest i kontrollgruppen

(34).

För att nå små företag med utbildning kan man behöva ta till uppsökande metoder och gruppsamarbete.

Lantbruk och fiskeri är verksamheter som ofta bedrivs i små arbetslag och i relativ

isolering. Ett par projekt har syftat till att höja medvetenheten om arbetsmiljörisker hos fiskare, lantbrukare

och lantarbetare samt att öka deras engagemang för säkrare arbete. Båda projekten, som kan

kallas uppsökande, visar ganska goda resultat, men tolkningen är vansklig grund av relativt litet

underlag, urvalet av deltagare, bristen kontrollgrupper samt (i studien av fiskare) ett stort bortfall

mellan intervention och uppföljning. Interventionen är egentligen preventiv, inte hälsofrämjande (35,

36).

Den intervention som riktades till fiskare gick ut att skyddsingenjörer gjorde personliga besök

fiskefartyg. Deltagandet var inte slumpmässigt utan baserat kontakter – direkt respektive genom

fiskarenas yrkesorganisation. Besöken omfattade skyddsinspektion, presentation av risker (sannolikhet

och konsekvenser) samt möjliga lösningar i enlighet med en tidigare upprättad idébank.

Uppföljningar gjordes 6 månader samt 2,5 år efter första besöket. Resultaten tyder att säkerhetsarbete

som bygger personlig kontakt och hög participation kan bli självgenererande för skyddsarbete.

Redan 6-månadersuppföljningen visade lovande effekter av metoden. Fiskarena själva var

över lag nöjda med åtgärderna och uppskattade mycket tillfället att diskutera säkerhet och tekniska

åtgärder med en utomstående expert. Det finns också tecken att skyddsintresset sprids till kollegor.

Efter det första besöket och många pekanden åtgärdades drygt vart tionde pekad säkerhetsbrist

inom ett halvår. Resultatet efter 2,5 år verkades emellertid av att endast 78 av de ursprungliga 101

fartygen ännu var tillgängliga (35).

För att öka engagemanget för säkerhet bland lantbrukare och lantarbetare samt att höja deras

aktivitet i säkerhetsarbetet prövades varianter av återkommande träffar i diskussionsgrupper under ett

år samt nätverk. Metodiken fungerade, men man kunde inte se att deltagarnas uppfattning av risker

eller känsla av att kunna hantera risker egentligen förändrades. Däremot ökade deltagarnas engagemang

i säkerhetsfrågor och aktivitet i säkerhetsarbetet. Samtidigt sjönk deras benägenhet att

acceptera risker liksom känslan av press i arbetet. I projektet deltog 88 lantbrukare och lantarbetare.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 59

Urvalet baserades frivillighet och de allra flesta var positiva till träffarna. De flesta ansåg sig också

ha blivit verkade och mer uppmärksamma tack vare projektet. Mer än hälften sade sig ha förändrat

säkerheten gården (37).

Kompetensutveckling för bättre hälsa

Att utveckla sin kompetens i yrket kan vara hälsofrämjande, eftersom känslan av att behärska de

situationer som kan dyka upp är ett skydd mot stress. Ett exempel kompetensfrämjande intervention

som bland annat syftar till att förebygga utbränning är att socialsekreterare getts tillfälle att

själva utvärdera tidigare klientkontakt och tid att reflektera över sin yrkesroll. Resultatet tycks vara

övervägande, om än inte entydigt, positivt vad deltagarnas välbefinnande beträffar (38).

Backman och medarbetare som har gått igenom flera studier om att förebygga hot och våld, menar att

framgång förutsätter att man tar vara erfarenheter genom att registrera vad som tidigare skett

(incidenter och omständigheter kring dessa: offer, förövare, konsekvenser). Det behövs också

kunskaper om personalens medvetenhet samt kontinuerlig uppföljning (14).

Backman och medarbetare konstaterar, att interventioner ofta genomförs som utvecklingsprojekt i

vården utan att bli dokumenterade i vetenskapliga tidskrifter. De pekar vidare (s. 8), att även om

kvalitetssäkringsprojekt som förekommer i vården visserligen involverar personal så fokuserar de

ofta vårdkvaliteten och mycket sällan personalens arbetsmiljö. De har granskat en studie av

systematisk kvalitetsförbättring ett sjukhus och funnit ett oklart resultat (14).

Ett projekt som emellertid strävade efter ett helhetsperspektiv såväl personalens som patienternas

bästa genomfördes 1999–2000 inom äldreomsorgen i Solna stad. Målgrupper var undersköterskor

och vårdbiträden. Ett kompetensutvecklingsprogram syftade till att ge dem inflytande, delaktighet,

kompetens, utvecklingsmöjligheter, stöd, självförtroende, initiativkraft och eget ansvar, vilket kan

sammanfattas i begreppet empowerment 2 som omfattar kunskap, känsla och vilja. Projektet byggde

flerstegsmodellen ”Train-the-trainer”, som innebär att den som utbildas i sin tur utbildar andra. I

det här fallet betydde det i första steget att några undersköterskor och vårdbiträden per arbetsplats

(totalt 12 arbetsplatser) utbildades till ”förändringsledare”. I steg 2 höll förändringsledarna

kompetenscirklar för alla anställda respektive arbetsplats. Det tredje steget innebar, slutligen, att

arbetsplatsdiskussioner fortsatte respektive arbetsenhet, varefter lokala projekt initierades för att

förbättra arbetsvillkoren. Resultatet blev att deltagarna efteråt uppfattade sin hälsa som bättre, visade

tendens till ökat inflytande och upplevde en förbättrad kvalitet i omsorgen av de äldre samt

bemötandet av anhöriga efter interventionen. Projektet har gett dem tid till reflektion och

kommunikation. Servicehuspersonalen uppvisade främst, enligt egen bedömning, bättre hälsa och

bättre bemötande av anhöriga. Hemtjänstpersonalen angav främst bättre fysisk arbetsmiljö och stöd

från arbetsledningen. Man måste emellertid observera, att projektet inte har minskat ohälsan. Såväl

den psykosomatiska ohälsan som led- och muskelbesvär ökade både i interventionsgruppen och i den

totala uppföljningsgruppen. Visserligen visade en enkät efteråt en genomgående trend till bättre

värden för de flesta arbetsmiljö- och hälsoresursmått, men skillnaderna är små och i de flesta fall inte

statistiskt säkerställda. Utvärderingen blev något försvårad av personalomsättning under projektets

gång. Svarsfrekvensen är otillfredsställande (39).

Landstad och medarbetare analyserar ett interventionspaket som omfattade förebyggande och

rehabiliterande insatser i form av utbildning, information och satsning trivselåtgärder i syfte att

bland annat sänka sjukfrånvaron bland städpersonal. I paketet ingick såväl grupp- och ledarutveckling

som utbildning i bättre städmetoder och golvvård. Dessutom ingick insatser för fysisk och

psykisk utveckling och välmående, utvecklad förslagsverksamhet, individuell rehabilitering, projekt

”kortare arbetsdag”, arbetsmiljöprogram samt utvecklad samverkan mellan Landstingshälsan,

Försäkringskassan och Yrkesinspektionen.

2 Empowerment är en av fem huvudpunkter i WHO-programmet ”Hälsa för alla 2000”.


60 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Efter interventionen var den totala frånvaron i stort sett oförändrad i interventionsgruppen, medan

den tenderat att öka i referensgruppen. Tar man hänsyn till ålder tycks resultatet peka att interventionen

har tenderat att motverka en ”normal” tendens till ökad frånvaro, snarare än att sänka den.

Framför allt har frånvaron sjunkit bland yngre (under 42 år) som tidigare hade markant hög sjukfrånvaro,

medan den ökat bland äldre. Det tycks alltså vara de yngre som drar störst nytta av interventionen.

Eftersom de förmodligen i mindre utsträckning drabbats av belastnings- och förslitningsskador

kan de vara mera mottagliga för den aktuella interventionen.

Feedback, dialog

En variant temat utbildning är att öka medvetenheten och kunskapen om hälsorisker och hur man

främjar hälsa genom att anknyta direkt till situationen arbetsplatsen. Man kan förmoda att återföring

av information (feedback) till personal om dess eget beteende kan göra dem medvetna om hur

man ska förebygga ohälsa. Återkopplingen kan förstås göras olika sätt – bland annat beroende

resurser, ambitioner och organisationens storlek – och det är inte uppenbart vilket som är effektivast.

Det finns några sådana studier som är genomförda i olika skalor och sammanhang. En har jämfört

återföring av kunskap direkt till medarbetarna, via chefer respektive i grupp (40). En annan bygger

individinriktat IT-stöd i mindre skala (18). En tredje rapport är en mera regelrätt kunskapsöversikt

med exempel kunskapsöverföring om såväl handeksem som våld och hot i arbetsmiljön (14).

Eklöf och medarbetare hänvisar till en review över interventionsstudier inom ergonomiområdet (41)

som inte kunde dra några slutsatser om vilka typer av bättre ergonomi och hälsa som är effektiva. De

pekade dock att interventioner som syftar till att förbättra det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

skulle kunna vara effektiva, att sannolikheten för detta ökade om anställda, ledning och

arbetsmiljöspecialister var engagerade och delaktiga samt att inriktning specifika, identifierade

problem var bättre än generella åtgärdspaket. En annan genomgång av europeiska fallstudier (42)

pekade att man efter grundlig problemanalys bör kombinera åtgärder som stärker individen med

åtgärder som riktas mot arbetsmiljön.

För att undersöka om återföringen gav medarbetarna något utbyte samt om den verkade deras

beteende och deras välbefinnande jämfördes 1998–2000 tre varianter för feedback inom ett företag.

Information om arbetsmiljö och hälsorelaterade upplevelser riktades till datoranvändare och deras

chefer. De tre sätten var 1) individuell feedback till var och en, 2) feedback enbart till chefen samt

3) feedback till hel arbetsgrupp. Ergonomer ledde feedback-mötena och jämförde varje grupps

baseline-data med referensdata. Såväl kunskapsutbytet som möteseffektiviteten skattades positivt i

alla tre feedback-betingelserna. Det tycks inte ha någon avgörande betydelse om feedback ges till

enskild individ, hel arbetsgrupp eller arbetsmiljöansvarig chef. Dock antyder resultaten att feedback

enbart till chef kan vara mest effektivt.

Studien ger visst stöd för ståendet att feedbackinterventionen stimulerar initiativ till förändringar

främst beträffande belastningsergonomi och fysisk arbetsmiljö. Effekterna var dock inte stora och

inte heller entydiga. Besvärsbild och arbetsförhållanden kopplade till psykosocial miljö förändrades

inte (40).

Diskussion

Materialets användbarhet

Det redovisade materialet är alltså mycket varierande till innehåll, ambitioner och kvalitet. De

genomgångna studierna är var för sig intressanta, men användbarheten är begränsad.

För det första finns det tolknings- och utvärderingsproblem. Det kan ofta vara svårt att tolka resultat –

till exempel sjukfrånvaro – grund av störande händelser de arbetsplatser där interventionerna


har skett eller grund av långsiktiga trender i en viss verksamhet eller samhället i stort.

Förekommande händelser som kan snedvrida resultat och försvåra tolkningar är exempelvis omorganisationer

samt hög personalomsättning. Det är inte alltid interventionerna har satt sr i form av

klart bättre hälsa än i utgångsläget. I förekommande fall kan man se att hälsoläget är oförändrat i

interventionsgruppen men försämrat i kontrollgrupper. I sådana fall kan man våga anta, att interventionen

har motverkat en försämring som annars skulle ha inträffat.

För det andra är möjligheterna att dra generellt hållbara slutsatser av materialet mycket begränsade.

Även resultat som är statistiskt signifikanta och rimliga är inte självklart giltiga för andra verksamheter.

Den mer allmängiltiga lärdom som man skulle kunna hämta ur dokumentationen ligger delvis ett

annat plan än de hälsofrämjande effekterna av den ena eller andra interventionen. Det kan röra sig om

tillvägagångssättet i mera allmän mening för interventioner – om planering, förankring, uppföljning

– eller om hur man framdeles ska utforma sökstrategin.

Förankring, planering, framgångsfaktorer

Flera projektrapporter nämner brister i planering och genomförande eller att oförutsedda

omständigheter gjort resultaten svårtolkade. Sålunda kan engagemanget från ledningen ha varit otillräckligt,

öppenheten kan ha brustit, aktörernas roller varit otydliga eller kunskaperna i ledningen

otillräckliga. Med hänvisning till Israel och medarbetare (43) säger Pettersson och medarbetare (39)

att en nyckelfaktor för att projekt ska lyckas, är att de samtidigt riktas mot individ-, grupp- och

organisationsnivå. Andra har grundval av sina erfarenheter gjort listor över faktorer som krävs för

att interventioner ska bli framgångsrika:

• Livsstilsförändringar tar tid och måste få ta den tiden

• Den nya kunskapen är flyktig och fordrar kontinuerlig uppdatering

• De som deltar måste få stöd och uppmuntran

• Det måste finnas tidsmässigt och organisatoriskt utrymme för projekten

• Det förebyggande arbetet måste sättas in i en helhet och det måste framgå hur resultat ska implementeras

• Projektet måste förankras alla nivåer

• Alla som deltar måste få utförlig information

• Arbetsgivaren måste vilja satsa preventivt arbete

(5)

• Samtidig inriktning individ-, grupp- och organisationsnivå

• Klara roller och tydligt ansvar

• Enighet om målen

• Tro idén

• Inflytande över processen

• Kompetens måste överföras och byggas in i organisationen för att fortleva

• Samspel mellan arbetsmiljökvalitet och vård- och omsorgskvalitet

(39)

• Tydliga, realistiska mål

• Ledningens stöd och medverkan

• De anställdas inflytande

• Ett tillåtande klimat

• Tid och resurser

• Kontinuitet

(14)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 61


62 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

En praktisk aspekt som flera pekar är att interventioner kan ta tid från ordinarie arbete (30, 39). En

förutsättning för att lyckas med de hälsofrämjande interventionerna är alltså ofta att man kan sätta in

vikarier eller annat sätt undvika att interventionen kommer som en belastning ovan det ordinarie

arbetet.

I materialet förekommer rapporter om projekt som är inriktade individer, grupper och hela

organisationer. Det senare är mindre vanligt än individ- och grupporienterade projekt. I en rapport

hävdas att ”Det saknas vana att arbeta med hälsa i ett organisatoriskt, snarare än individinriktat

perspektiv” (15). Uppsökande verksamhet har prövats med varierande resultat, dels i relativt liten

skala, dels länsomfattande.

I flera sammanhang pekar rapportförfattarna hur viktigt det är att följa upp interventioner. Det

finns flera belägg för att projekt, som i och för sig varit framgångsrika, förlorar sin effekt när själva

projektet upphör.

Rekommendationer

Det förefaller klart, att det finns relevant erfarenhet att hämta ur grå dokumentation. Sannolikt skulle

man nå större träffsäkerhet i sökningen med mera precisa sökbegrepp.

För att även grå dokumentation ska kunna användas mera effektivt framöver vore det ändamålsenligt

att sprida kunskap om hur interventioner kan utformas och utvärderingar göras för att resultaten ska

bli så tydliga och jämförbara som möjligt.

Referenser

1. Källestål C, Hedin A. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 2. Handbok för framställning av

kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet. R 2004:9.Stockholm: Statens

folkhälsoinstitut; 2004.

2. Brynolfsson I, projektledare. Hälsofrämjande arbetsplats. Projektrapport – projekt Hälge.

Landstinget i Östergötland. Januari; 2004.

3. Ljung K, projektledare. Lägesrapport. Rehabilitering av sjukskrivna vid Vrinnevisjukhuset i

Norrköping. RehVIN-projektet 02-09-01-04-12-31. Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Östgötahälsan,

Försäkringskassan; 2003.

4. Bergholtz Z. Att arbeta förebyggande. Idag syndar jag, men med dåligt samvete. En sociologisk

utvärdering av preventionsprojekt Förekom-Hjärta. Lunds universitet; 2000.

5. Svenning M. Att arbeta förebyggande. Stresshantering och muskelträning jobbet. En sociologisk

utvärdering av preventionsprojektet Förekom-Smärta. Lunds universitet; 2000.

6. Hägg GM, Marklund S, Nygren Å. Prevention, intervention och rehabilitering, I: Jeding K, et al.

Ett friskt arbetsliv. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 1999. Arbete och Hälsa, 1999;22:67-74.

7. Theorell T. Är ökat inflytande arbetsplatsen bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003;46.

8. Jeding K, Hägg GM, Marklund S, Nygren Å, Theorell T, Vingård E. Ett friskt arbetsliv. Fysiska och

psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet; 1999. Arbete och Hälsa 1999;22.

9. Hillring B. Lägesrapport – projekt Hälsofrämjande arbetsplatser – första 1,5 åren. Försäkringskassan

Västerås; 2003.

10. Lötjönen M. Hälsofrämjande arbetsplatser i Västmanland – en processutvärdering av samverkan i

ett projekt. C-uppsats. Västerås: Mälardalens högskola; 2003.

11. Johnsson J. Projekt Långtidsfriska. Stora Enso Fors AB. Företagshälsovården; 2002.

12. Johnsson J, Lugn A, Rexed B. Långtidsfrisk. Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet.

Stockholm: Ekerlids Förlag; 2003.


hälsofrämjande arbete arbetsplatser 63

13. Avner E. Arbetsmiljö som drivkraft för partsgemensamt arbete. Utvärdering av ett samarbete

mellan Sif Småland och SYSteam AB. Arbetslivsinstitutet och Sif; 2003.

14. Backman L, Leijon O, Lindberg M, Pernold G, Pettersson I-L. Att skapa hälsofrämjande arbetsplatser

inom vård och omsorg – en kunskapssammanställning. Rapport 2002:2. Arbets- och

miljömedicin, SLL; 2002.

15. Barajas J, Gustavsson M, Ekberg K. Hälsa akutkliniken. Delrapport 1: Interventionsprocessen.

Delaktighet och hälsa. Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering (RAR), Avdelningen

för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PAU) och Folkhälsovetenskapligt centrum,

Landstinget i Östergötland (odaterad).

16. Målqvist I. Hållbar förändring – systematiskt arbete branschnivå. Rapport 2003:2. Stockholm:

Arbets- och miljömedicin, Norrbacka; 2003.

17. Nygren Å, Sandberg CG. (1999) Projekt A2000+ Framtidens arbetsformer. Hämtad från:

http://www.alecta.se/WEB/internet/lankdatabas.nsf/ByKey/FullrapportA2000.pdf/$file/Fullrap

portA2000.pdf

18. Arnetz B, Hasson D, Sundström C. Slutrapport HealthIT. Medarbetarhälsa och hälsoekonomi i

IT- och medieföretag. Uppsala universitet och Tjänstepensionsföretaget Alecta (inget årtal).

19. Wiholm C, Arnetz B, Westerholm P. Från forskning till konkreta åtgärder. En ledningsprocess för

effektiv och god arbetsmiljö. Alecta; 1998.

20. Horneij E. Early prevention of non-specific neck, shoulder and back pain. Studies of assessments

and intervention on home-care personnel. Licentiatarbete. Lunds universitet: Department of

Physical Therapy; 2002.

21. Trött, stressad eller utbränd? Att möta och förebygga utbrändhet. Garuda-teamet, Linköpings

universitet, Landstinget i Östergötland; 2001.

22. Bergman K, Larsson G, Lindvall R, Norgren R, Welander I. Östgötahälsans slutrapport 2002/03.

Garuda-teamets hälsofrämjande arbete med fokus stress och utmattningsfrågor individ- och

gruppnivå; 2003.

23. Jägerbrand C, Mattsson M. 3–3-systemet – en fråga om välbefinnande. Examensarbete 10 p.

Arbets- och organisationspsykologi. Trollhättan Uddevalla: Institutionen för individ och

samhälle, Högskolan Trollhättan Uddevalla; 2002.

24. Trenge A, Göthlund G, Hemeren G, Svensson R. Nytt medicinjoursystem i Skövde ger bättre

arbetsmiljö. Läkartidningen 2003;42(100):3324-7.

25. Andersson L, Brännström J, Carlsson I, Ekman M, Jakobsson A, Lundmark S, Woutilainen J.

Projekt Frisk Tid. En delutvärdering om deltagarnas attityder, förväntningar och upplevelser.

Uppsats, programmet för personal- och arbetslivsfrågor. Umeå universitet; 2001.

26. Karlsson A, Söderström E. Fysisk träning arbetstid. Påverkas konditionen, motionsvanor och

den upplevda hälsan hos städare? C-uppsats Sjukgymnastik. Institutionen för samhällsmedicin

och rehabilitering, Umeå universitet; 2001.

27. Söderström E. Frisk tid. Ett arbetstids- och hälsoprojekt för städverksamheten i Skellefteå

kommun. Rapport. Skellefteå: Kommunhälsan; 2002-09-25.

28. Landstad B, Viberg S, Ivergård T, Gelin G, Ekholm J. Förändringar av frånvaromönster vid

personalstödjande interventioner arbetsplatser. Utveckling av en analysmodell för utvärdering

av åtgärder. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 1999. Arbete och Hälsa 1999;15.

29. PALM. Rapport rörande friskvårdsprojekt S:t Petri skola. Dalby: Nätverksgruppen PALM;

2003-02-07.

30. Grysell T. Frisk tid. En utforskande studie av ett arbetstids- och hälsoprojekt inom städverksamheten.

Skellefteå kommun. Umeå universitet; februari 2004.

31. Linton SJ, Jansson M. Tidiga interventioner för arbetsrelaterade sömnbesvär. Slutrapport T-24:00.

Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro; (odaterad).

32. Vingård E, projektledare. Hållbar hälsa i kommuner och landsting. HAKuL. Lägesrapport i

december 2002 med bilagor. Stockholm: Karolinska institutet. Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Sektionen för personskadeprevention.

33. Parmsund M, Brunnberg H, Pettersson I-L, Backman L. Utvärdering av projektet Hälsa –

Arbetsliv – Kvinnor (HAK). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.


64 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

34. Servais S-G, Häggqvist S, Söderman E, Backman L, Grundberg K, Lundin A, Pettersson I-L,

Åhman M. Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention baserad

samverkan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Arbete och Hälsa 2002;9.

35. Törner M, Cagner M, Nilsson B, Nordling P-O. Förebyggande av arbetsolyckor bland

yrkesfiskare. Slutrapport till AMF-TFA. Lindholmen utveckling; januari 1998.

36. Törner M, Cagner M, Nilsson B, Nordling P-O. Promoting implementation of safety measures.

Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Arbete och hälsa 2000;3.

37. Törner M, Stave C, Eklöf M, Cagner M, Nilsson B, Örtengren R. Program inom lantbruket för

förebyggande av olyckor, baserat delaktighet och nätverk för socialt stöd. Arbetslivsrapport

2002:14. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

38. Björnstad A. Rum för reflektion. Feedback-projektet vid Socialförvaltningen i Karlstad.

Trygghetsfonden; 1998.

39. Pettersson I-L. Ökat inflytande genom empowerment. Utvärdering av ett program för medarbetarutveckling

inom Solna stads äldreomsorg. Rapport 2002:4. Stockholm: Arbets- och miljömedicin.

Norrbacka.

40. Eklöf M, Hagberg M, Hansson Risberg E, Wigæus Tornqvist E, Toomingas A. Feedback som

verktyg för bättre fysisk och psykosocial arbetsmiljö för datoranvändare – en randomiserad

kontrollerad studie. Rapport från Yrkes- och miljömedicin nr 85. Göteborg; 2001.

41. Westgaard RH, Winkel J. Ergonomic intervention research for improved musculoskeletal health:

a critical review. Int J Ind Ergonomics 1997;20:463-500.

42. Kompier MAJ, Cooper CL, Geurts SAE. A multiple case study approach to work stress prevention.

European Journal of Work and Organizational Psychology 2000;8(3):371-400.

43. Israel BA, Baker EA, Goldenhar LM, Heaney CA, Schurman SJ. Occupational stress, safety and

health. Conceptual framework and principles for effective prevention interventions. J Occup

Health Psychology 1996;1(3):261-86.


Grå litteratur, tabeller inkluderade studier

Ergonomi, fysisk arbetsmiljö

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Regelrätt kunskapsöversikt

som bygger vetenskapliga

och grå studier

från fl era länder.

Fysisk träning: Resultaten varierar,

beroende svårigheter att mäta

effekterna. Studier visar att de bästa

resultaten uppkommer om träningen

läggs sist arbetsdagen, förlorad

arbetstid inte ska tas igen, träningen leds

av en ledare (alltså inte egen hand)

samt personalen deltar tillsammans.

Viktigt att följa upp effekter.

Förfl yttningsteknik:

Flera studier visar att felaktiga

arbetsställningar minskar.

”Stockholmsmetoden” ökar

känslan av komfort. Kontrollstudie

från Kanada visar ökad

användning av hjälpmedel och

mer komfort efter utbildning

och användning av tekniska

hjälpmedel respektive ”icke

ansträngande lyft”.

Förfl yttningsteknik:

Minskad skadefrekvens,

sjukfrånvaro, stress och

besvär från rörelseorganen

enligt den amerikanska

undersökningen.

Ingen säkerställd minskning

av skadefrekvens i

den kanadensiska studien.

Individ

Grupp

Förfl yttningsteknik

och fysisk träning i

vård och omsorg.

Backman et

al. (14)

Allergiförebyggande

utbildning i vård och

omsorg.

Allergiförebyggande: Framgångsrikt förebyggande

arbete omfattar kartläggning av

problemets omfattning och arbetssätt,

utbildning för målgruppen, reducerad

exponering samt uppföljning och utvärdering.

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 65


66 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Hänvisning till reviews över

interventionsstudier inom

ergonomiområdet som inte

kunde dra några slutsatser

om vilka typer av bättre

ergonomi och hälsa som är

effektiva, men dock pekade

att interventioner som

syftar till att förbättra det

systematiska arbetsmiljöoch

säkerhetsarbetet skulle

kunna vara effektiva, att

sannolikheten för detta

ökade om anställda,

ledning och arbetsmiljöspecialister

var engagerade

och delaktiga samt att

inriktning specifi ka,

identifi erade problem

var bättre än generella

åtgärdspaket.

Visst stöd för att feedback hade en

positiv inverkan initiativ till förändringar

främst beträffande belastningsergonomi

och fysisk arbetsmiljö.

Effekterna var dock inte stora och inte

heller entydiga. Besvärsbild och arbetsförhållanden

kopplade till psykosocial

miljö förändrades inte.

Situationen försämrades i kontrollgrupper

medan feedback-grupperna uppvisade

frånvaro av förändring. Detta kan

uppfattas som att feedback motverkat

en allmän negativ utvecklingstrend som

kom till uttryck i kontrollbetingelsen. Det

tycks inte ha någon avgörande betydelse

om feedback ges till enskild individ, hel

arbetsgrupp eller arbetsmiljöansvarig

chef. Dock antyder resultaten att

feedback enbart till chef kan vara mest

effektivt.

Datainsamling, normförmedling och

feedback kan vara verksamma komponenter

för förbättring av materiella förhållanden

i arbetsmiljön, men nyttan när

det gäller psykologiska och psykosociala

variabler återstår att bevisa.

Deltagarna ansåg sig ha lärt

något om datorergonomi och

ansåg att mötena var effektiva

(gäller alla tre feedbackvarianterna).

Beträffande initiativ till förbättring

av fysisk arbetsmiljö

märktes minskning i kontrollgruppen

och gruppen med

individbaserad feedback samt

oförändrad nivå för chefs- och

grupp-baserad feedback. Beträffande

initiativ till förbättring

i psykosocialt avseende

märktes ingen annan förändring

än minskat initiativ i

gruppen som fi ck individuell

feedback.

Inga tydliga tecken

minskning av muskuloskeletala

besvär.

I den individuella feedback-gruppen

märktes

en ökning av att besvär

inverkade negativt

arbetet, vilket kan bero

minskad arbetstakt för att

motverka besvär.

Stressnivån ökade i

kontrollgruppen men inte

i interventionsgrupperna.

Individ

Grupp

Feedback till

datoranvändare

och deras chefer av

data om arbetsmiljö

och hälsorelaterade

upplevelser.

Tre varianter:

1) individuell

feedback till var

och en

2) feedback enbart till

chefen

3) feedback till hel

arbetsgrupp.

Kontrollgrupp utan

feedback.

Eklöf et al.

(40)

(RCT med 36 arbetsgrupper;

n = 381)

En annan genomgång

av europeiska fallstudier

pekade att man efter

grundlig problemanalys

bör kombinera åtgärder

som stärker individen med

åtgärder som riktas mot

arbetsmiljön.

Se vidare källan s. 5–7.


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

RCT-studie.

Slutsats: ingen entydig effekt av vare sig

IT- eller SM-programmet besvär i nacke,

skuldra eller rygg. Eftersom

besvären har multifaktoriell etiologi skulle

en kombination av de båda

programmen kanske vara att föredra.

Individ Inga signifi kanta skillnader

mellan de tre grupperna.

Dock: Förbättringar av

ryggbesvär i båda interventionsgrupperna,

den

upplevda fysiska

ansträngningen minskade

i IT-gruppen och missnöjet

med de upplevda

psyko-sociala faktorerna

ökade i SM-gruppen.

Två separata program

för tidig prevention

mot besvär i nacke,

skuldra och rygg

samt upplevd fysisk

ansträngning och

upplevda arbetsrelateradepsyko-sociala

faktorer. (282 st)

Tre grupper:

1. individuella

träningsprogram (IT)

2. stresshantering

arbetsplatsen (SM)

3. kontrollgrupp

Horneij

(20)

OBS! Studien är publicerad

i en vetenskaplig tidskrift

(J Rehab Med 2001;33:

1470–76).

”Implicit lärprocess”

för branschen genom

ömsesidig överföring av

kunskap mellan forskare

och praktiker.

36 utkörare tillfrågades

efter att ny norm genomförts.

Samtliga svarade

att arbetet upplevdes som

lättare. Synergieffekter av

branschsamarbete.

Inga hälsoeffekter

noterade

Organisation

(bransch)

Målqvist

(16)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 67

Den generaliserbara

kunskapen från projektet

rör branschsamarbete,

delaktighet och kunskapsöverföring.

En frivillig överenskommelse mellan företag

för att förbättra arbetsmiljön kan vara

ett alternativ till lagstiftning, föreskrifter

och förelägganden. Branschen har genom

projektet dels gemensamt skapat en

fungerande metod, dels lärt sig ett processtänkande.

Projektet visar att ytterligare

en förutsättning för framgång behövs,

nämligen något slags organisation som

kan samla alla arbetsgivare och därigenom

eliminera den konkurrens som baseras

en yrkesgrupps dåliga villkor. Tre strategier

behövs: planeringsstrategi, aktiveringsstrategi

och nätverksstrategi (jfr 39).

Delaktigheten – för arbetstagarna – var en

förutsättning för att målen skulle nås och

nätverken fungera kreativt och drivande.

Gemensam leveransnorm

för alla

bryggerier. Process:

1) delaktighet för alla

berörda yrkesgrupper;

2) beslut uppifrån. Nya

kommunikationsvägar

mellan

avdelningar och

chefer inom

respektive bryggeri.


68 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Arbetstider – scheman

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Två kontrollgrupper, varav

en arbetar med årsarbetstid

(n = 30) och den andra

fortsätter att arbeta enligt

tidigare modell (n = 33).

Dessa grupper ”incheckades”

senare, i

maj–juni 2002.

Projektet har olika sätt förändrat

lokalvårdarnas vardag i enlighet med

intentionerna.

Ökat välbefi nnande, friare vardag, ökad

delaktighet, ökat samarbete, socialt

välbefi nnande.

Spridningseffekter genom att projektdeltagarna

fått mera självförtroende och

kan komma med nya idéer. Nya samarbetsformer

har uppstått. Ny syn ledarskapet

och en starkare känsla av tillit hos

cheferna.

”Nästan alla tycker att den periodplanerade

arbetstiden fungerar

bra och att grundtanken är god.

Många har upplevt att det var

invecklat i början men tron

den periodplanerade arbetstiden

är stark. Dock upplevs det att

pappersarbetet och schemaläggningen

tar för mycket tid.”

Deltagarna kände stress för att

samma arbetsuppgifter skulle

utföras kortare arbetstid, då

träningen tog 1,5 timme av arbetsdagen

och även egen administration

tog tid i anspråk.

Inga uppgifter om

hälsoutfall

Individ

Grupp

A) periodplanerad

arbetstid enligt nytt

avtal (n = 31)

B) friskvårdsinsatser

arbetstid – se

vidare nedan under

Friskvård och livsstil

Andersson

(25)

Karlsson &

Söderström

(26)

Söderström

(27)

Grysell (30)

Se för övrigt under rubriken ”Friskvård och

livsstil”.

Regelrätt kunskapsöversikt

som bygger vetenskapliga

och grå studier

från fl era länder.

Arbetstidsmodeller: KUPA – tveeggade

resultat. Likasystemet (3–3-modellen)

mycket positiva effekter. ”6-timmars

arbetsdag med 8-timmars skift betalning

försök i Stockholms stad” – inga

tagliga hälsoeffekter men positiv effekt i

inställning till arbetstid.

Jämförelse av fl extidsmodell, timbanksmodell

och poängmodell visade att

långtgående infl ytande över arbetstiden

har starka positiva effekter – infl ytandet

viktigare än arbetstidsmodellen i sig.

Genomgående positiva reaktioner

okonventionella, mera fl exibla

sätt att förlägga arbetstiden.

Likasystemet (3–3)

har dokumenterade

goda hälsoeffekter:

sänkt frånvaro (såväl

kort som lång), självbedömd

hälsa. Av ”6timmars

arbetsdag”

fi nns viss gynnsam

effekt sömn men

annars inga mätbara

hälsoeffekter.

Grupp

– enhet:

intensivvårdsenhet,

barnstugor,

hemtjänstenhet,sjukhemsavdelning

etc.

Olika slags arbetstidsarrangemang

inom

vård och omsorg:

– KUPA (uppdelning

av arbetstid i en

planerad och en

oplanerad del),

– jämförelse av fast

schema, fl ex- ,

timbanks- och

poängmodeller

– Likasystemet (3–3)

– ”6-timmars arbets

dag med 8-timmars

skift betalning

försök i Stockholms

stad”

Backman et

al. (14)


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Litet underlag = intervjuer

med 12 anställda.

Upplevelsen av systemet hänger nära

samman med sysselsättningsgraden – ju

högre sysselsättningsgrad, desto högre välbefi

nnande. Deltidsarbetande har svårare

att arbeta extra för att komma upp i heltid

och har förlorat möjligheten att vara lediga

mer än tre dagar i följd.

Ingen vill byta ut systemet.

Samtliga positiva till friskvård arbetstid.

Mer än hälften menar att systemet

gör en markant skillnad

för balans i livet, att hinna med

både hem och arbete, möjlighet

till såväl mental som kroppslig

återhämtning och vila.

Bättre arbetsvillkor, bättre trivsel,

mera effektivt arbete, större ansvar,

positiv förändring av rutiner

och planering, bättre stämning,

mera positiv inställning till

arbetet, starkare medvetenhet om

planeringens betydelse, arbetet

mera meningsfullt, gynnsamma

effekter fritiden.

Gruppnivå Alla som arbetade

heltid redovisade

bättre hälsa

– kroppsligt och

mentalt utvilade.

Deltidsarbetande

redovisade bättre

mental hälsa men

inte kroppslig förbättring.

3–3-systemet samt

friskvård arbetstid

Jägerbrand

& Mattsson

(23)

Författaren pekar att det

inte fi nns någon storskalig

forskning om 3–3-systemet

men att det däremot

fi nns mindre studier

i form av uppsatser från

universitet och högskolor.

Författarna pekar själva

att resultatet inte kan generaliseras

och ge vägledning

för andra användare

av 3–3-systemet.

Stor personalomsättning

under projektets gång.

Låg svarsfrekvens, särskilt

två arbetsplatser. (72 %

i interventionsgruppen, 55

% i kontrollgruppen)

Majoriteten (ca. 60 %) av deltagarna är

nöjda med vad projektet lett till.

Flera omständigheter (t.ex. hög personalomsättning

och fl era omorganisationer

har försvårat projektet och tolkningen av

resultatet). Kontrollgruppen är liten och

resultat från denna är därför osäkra.

Flera generella framgångsfaktorer betonas.

Tid till refl ektion och kommunikation.

Kvaliteten i bemötandet av anhöriga

har blivit bättre för i-gruppen,

särskilt bland förändringsledarna.

Lärande och utveckling har blivit

sämre (!)

Grupp

Organisation

Pettersson

(39)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 69

218 personer deltog vid

två enkättillfällen. (Vid

första tillfället skickades

enkäten till 882 personer.)

Självskattad hälsa

bättre, särskilt bland

servicehuspersonal

Men inga effekter

ohälsan: såväl ledoch

muskelbesvär

som psykosomatiska

besvär består eller

har ökat.

Undersköterskor

och vårdbiträden i

äldrevård – tillämpad

intervention, systematisktarbetsmiljöarbete

samt forskning

kring arbetsmiljö och

hälsa. ”Train-thetrainer”,

en fl erstegsmodell,

som innebär

att den som utbildas i

sin tur utbildar andra.

Intervention 12 enheter.

2 enheter utgör

kontrollgrupp.


70 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Det nya systemets fördelar överväger. De

äldre specialisterna kan göra en större

primärjourinsats och jourarbetet har fördelats

mera solidariskt.

Kvarstående nackdelar är volymrelaterade

– det känns att man är jour en fjärdedel av

arbetstiden.

Utvärdering: enkät under femte

månaden med systemet. VASskattning

(0–10):

ST-läkare 5,6 (före 2,5);

specialister 7,3 (före 6);

AT-läkare (före 5)

Inga uppgifter om

hälsoutfall

Grupp

(akutklinik)

Nytt joursystem för

läkare medicinakuten

– bland annat

treskift för primärjouren

och förstärkt

eftermiddagsbemanning,jourarbetet

samlat till hela

veckor, viss fl exram.

Trenge et

al. (24)


Arbetsorganisation: demokrati, inflytande, ledarskap, kompetensutveckling

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Avner (13) Se nedan, under Friskvård och livsstil

Regelrätt kunskapsöversikt

som bygger vetenskapliga

och grå studier

från fl era länder.

Oklara Stöd, infl ytande, delaktighet och utveckling.

Förändringar med dessa syften är

ofta spontana och kontinuerliga – därför

rapporteras de antagligen inte i önskvärd

utsträckning och därför är det svårt

att studera effekterna. Förekommande

undersökningar är ofta metodologiskt

tvivelaktiga.

Grupp Inga hälsoutfall

redovisas.

Socialt stöd

Handledning

Nätverk

Arbetsbreddning

Backman et

al. (14)

Flera organisatoriska förändringar

har skett under

projektets gång, vilket

ändrat förutsättningarna.

Projektets förankring bristfällig. Deltagarna

anser att chefernas uppmärksamhet varit

svag och att prioriteringen av projektet har

sjunkit.

Trots att fl era organisatoriska förändringar

har stört under projekttiden har interventionen

haft gynnsamma effekter fl era

nivåer i organisationen. Den problembaserade

metoden har fungerat bra. Interventionen

kan ha fungerat som ventil och ha

haft en stabiliserande inverkan i samband

med förändringarna.

Ny syn begreppet hälsa.

Känslan av att vara delaktig och

kunna verka sitt arbete har

stärkts. Andelen som känner

delaktighet har ökat från 22 till 32

%. Andelen som anser sig kunna

verka sitt arbete har ökat från

ca. 27 till ca. 37 %. Känslan av

delegering oförändrad.

Andelen sjukskrivna

har sjunkit till lägre

nivå än för landstinget

totalt, särskilt

perioder > 30 dagar.

Individ

ArbetsgruppOrganisation

Interventioner en

akutklinik under ett

år. Problembaserad

metod – utveckla

individens, gruppens

och organisationens

förmåga att lära

och utveckla sin hälsofrämjande

kompetens:

främja hälsa, hantera

sjukskrivningar samt

sjukskrivnas återgång

till arbete.

Barajas et

al. (15)

Projektet fortsätter i form

av fl era miniprojekt – start

i januari 2004.

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 71

Projektet är inte slutfört.

Det går hela år 2004.

Det fi nns inga dokumenterade

resultat av själva projektet.

Effektutvärdering ska

göras efter hela projektets

slut.

Utvärderingen har endast omfattat

processen inom projektet. Den visar

brister i struktur, mål (mätbarhet), rolltydlighet,

ledarskap.

Det fi nns inga

dokumenterade

resultat i form av

hälsoutfall.

Organisation

Ledarskap

Medarbetare

Dialog med arbetsplatser

– handlingsplan

för hälsofrämjande

processer.

Hillring (9)

samt

Lötjönen

(10)

Jeding (8) En kunskapsöversikt som bland annat refererar 11 fall av organisatorisk och/eller ergonomisk intervention men i mycket summarisk form.


72 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Rapporten är inte helt

tydlig i alla avseenden.

Det framgår inte hur

många individer beräkningarna

är baserade .

Projektet har utvärderats bl.a.

med SLOT-metoden.

Konceptet beskrivs som

mycket framgångsrikt.

Markant effekt långtidssjukskrivning

(längd) samt andel långtidsfriska

Individ

Grupp

Organisation

A. Utbildning av

chefer alla nivåer,

experter och skyddsombud

om salutogena

processer m.m.

B. Friskvårdsprogram

som omfattar motion,

kost, kultur och inspirerande

upplevelser

Johnsson

(11)

Johnsson,

Lugn &

Rexed (12)

Interventionsgrupp n = 97

Referensgrupp n = 30

Det tycks vara de yngre som

drar störst nytta av interventionen.

Eftersom de förmodligen

i mindre utsträckning

drabbats av belastningsoch

förslitningsskador kan de

vara mera mottagliga för den

aktuella interventionen.

Det förvånar emellertid att

den korta sjukfrånvaron inte

verkas bland de yngre. Detta

kan eventuellt förklaras av att

effektiviseringar – städarbetet

har ökat – under interventionsperioden

och att högre arbetstakt

alltså förtagit gynnsamma

effekter.

Sjukfrånvaron har sjunkit signifi kant för

dem som tidigare hade högst frånvaro.

Korttidsfrånvaron har inte verkats av

interventionen. I interventionsgruppen

är den totala frånvaron i stort sett

oförändrad efter interventionen, medan

den tenderat att öka i referensgruppen.

Närmare analys med hänsyn till ålder

tyder att interventionen har tenderat

att motverka en ”normal” tendens till

ökad frånvaro, snarare än att sänka den.

Framför allt har frånvaron sjunkit bland

yngre (under 42 år) som tidigare hade

markant hög sjukfrånvaro.

I gruppen 42+ tenderar korttidsfrånvaron

att minska med ålder och yrkesvana.

(Selektionseffekt?) Långtidsfrånvaron

ökar bland äldre som tidigare hade hög

frånvaro.

Individ

Grupp

Grupp- och ledarutveckling,

bättre

städmetoder och

utbildning i golvvård,

insatser för fysisk och

psykisk utveckling och

välmående, utvecklad

förslagsverksamhet,

individuella rehabiliteringsinsatser,

projekt ”kortare

arbetsdag”, arbetsmiljöprogram,utvecklad

samverkan mellan

Landstingshälsan, Försäkringskassan

och

Yrkesinspektionen.

Landstad

(28)

Se ovan, under Ergonomi och fysisk arbetsmiljö

Målqvist

(16)


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Stora förändringar inträffade

inom företaget

under projektperioden.

Ca. 1 000 anställda

berördes.

Metoden anses har stora

fördelar – kostnadseffektivitet,

minsta möjliga störning av

normalt arbete

Teamledare Trots förbättrat arbetsklimat har den

självskattade hälsan bland medarbetare

och teamledare försämrats.

Utbildning av teamledare

och chefer

Metoden ”A2000+”

Nygren &

Sandberg

(17)

Parmsund et al., konstaterar

att projekttiden var

för kort för att man ska

kunna nå mätbart bättre

hälsa hos målgrupperna.

Mycket stora organisations-

och arbetsplatsförändringar

skedde inom

kommuner och landsting

under projekttiden.

Totalt berördes ca. 2 600

personer av HAK-projekt.

PBL har varit den mest medvetna

strategin och har lett till

större tillfredsställelse med

ledarskap och stöd från chef.

För enhetliga grupper (deltagare

från samma arbetsplats

eller organisation) har arbetsförhållanden

i de fl esta avseenden

blivit bättre – men hälsan

sämre – än för blandade

grupper.

Inga stora förändringar i

livsstil och levnadsvanor

(motion, rökning, alkoholkonsumtion)

skedde mellan

mättillfällena, trots att fl era

av projekten var inriktade

friskvård.

Arbetsmiljöeffekter: ansvar,

samarbete, stöd och

uppbackning, möjlighet till

lärande och utveckling, medbestämmande

och verkan

samt dialog med ledningen

har ökat. Arbetstakten och

tidspressen har minskat.

Men: kunskapskraven har

minskat. Säkerställda förändringar

i enskilda frågor har

gått i positiv riktning.

Försämrade värden för sjukfrånvaro,

dock ej statistiskt säkerställda. Den

långa sjukfrånvaron (> 30 dagar)

ökade under projekttiden, vilket

överensstämmer med trenden inom

vård och omsorg i stort och kan ha

att göra med omorganisationer och

allmänt ökad belastning.

Jämfört med referensvärden för

SF36 har HAK-deltagarna lägre

värden alla deltest utom fysisk

funktion vid första mättillfället =

sämre funktion och välbefi nnande

än för svenska kvinnor i allmänhet.

Självförtroende är det enda

hälsomått som visar förbättring för

HAK totalt.

(individ)

Grupp

Gruppsamtal, vägledning,

studiecirklar,

PBL i syfte ökad jämlikhet

i hälsa genom

bättre förutsättningar

för en positiv hälsoutveckling

för kvinnor,

undersköterskor och

sjukvårdsbiträden

anställda inom landstingens

och kommunernas

vård- och

omsorgsverksamhet

samt spridningseffekter

till befolkningen

som helhet.

Parmsund

(33)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 73


74 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Totalt ingick 633 anställda

och 1 087 elever i studien.

Utfall mättes med index (30

index för elever och 36 för

personalen). För eleverna

visade 2 index förbättring,

20 försämring och 2

annan förändring. För

personalen visade 9 index

förbättring, 14 försämring

och 2 annan förändring.

Gynnsamma förändringar för

personalen: ökad kunskap,

ökad delaktighet, mera

samverkan om arbetsmiljön,

fl era förslag till förbättringar,

bättre fysisk och psykosocial

arbetsmiljö, färre ergonomiska

besvär, högre effektivitet, nått

läroplansmålen bättre.

Ogynnsam förändring: fl er

negativa känsloyttringar.

För eleverna: fl er förslag till

förbättringar men alltjämt

låg delaktighet, mera ogiltig

frånvaro men lägre i i-skolor

än i k-skolor (!) samt större

osäkerhet om man följer läroplanen.

Arbetsmiljön försämrades i

hela undersökningsgruppen

men mest i kontrollgruppen.

Resultaten tyder att interventionen

bromsat en negativ

utveckling av arbetsmiljön.

Kunskaper om arbetsmiljö

ökade i båda grupperna, särskilt

i i-skolorna. Personalens

delaktighet ökade särskilt i

i-skolor.

Elevernas delaktighet sjönk,

mest för k-skolorna.

Den fysiska miljön förbättrades

i-skolorna och

försämrades k-skolorna.

Intrycket att man når

läroplansmålen har stärkts

i i-gruppen (personal) och

sjunkit i k-gruppen.

Negativa känslor-reaktioner har

minskat i k-gruppen (!) och i stort

förblivit oförändrade i i-gruppen.

Ergonomiska besvär ökade i

k-gruppens personal, medan de i

i-gruppens personal vid interventionens

slut, efter en nedgång,

låg samma nivå som i utgångsläget.

Elevernas frånvaro (ej pga. sjukdom)

har ökat, mest i k-gruppen.

Individ

Grupp

Organisation

(= skolenhet)

Utbildning i att

förbättra arbetsmiljö

(både personal och

elever 21 skolor,

varav 7 interventionsoch

14 kontrollskolor.

Utbildningsmaterial

om arbetsmiljö till

både interventionsoch

kontrollskolor.

Konsultation endast

för interventionsskolor.

Servais et

al. (33)


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Första inspektionen omfattade

101 fartyg. Efter 2,5 år

var 78 ännu tillgängliga.

Interventionen är egentligen

preventiv, inte hälsofrämjande.

Brist kontrollgrupp är en

brist som författarna själva

pekar. Deltagandet var

inte slumpmässigt utan

baserat kontakter – direkt

respektive genom fi skarenas

yrkesorganisation.

Sexmånadersuppföljningen

visade lovande effekter av

metoden. Fiskarena själva var

över lag nöjda med åtgärderna

och uppskattade mycket tillfället

att diskutera säkerhet

och tekniska åtgärder med en

utomstående expert.

Resultaten tyder att säkerhetsarbete

som bygger personlig

kontakt och hög participation

kan bli självgenererande

för skyddsarbete.

Det fi nns ett stort behov av

fortsatta åtgärder för att höja

riskmedvetandet.

Av de 78 återstående fartygen

(efter 2,5 år): 58 % hade i

genomsnitt 2 åtgärder vidtagits

redan efter 0,5 år.

58 av 78 ansåg att fl er skyddsåtgärder

behövdes.

Tecken att intresset för skydd

sprids (14 deltagare uppgav att

kollegor visat intresse).

Individ Inga hälsoeffekter

har

mätts.

Besök av skyddsingenjörer

fi ske-fartyg – genomgång

av risker. Uppföljning efter 0,5 år (besök)

samt 2,5 år (per telefon).

Törner et al.

(36)

Törner et al.

(35)

Metodiken fungerade: deltagarna

kom och stannade kvar i studien.

Vid jämförelse av tre interventionsmetoder

kunde ingen av

metoderna urskiljas som bättre

än de andra.

Individ Inga hälsoeffekter

har

mätts.

Törner et al.

(37)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 75

De fl esta (88 %) ansåg

sig ha blivit verkade av

interventionen. 90 % ansåg att

uppmärksamheten verkats

av projektet. 57 % sade sig ha

förändrat säkerheten gården

Totalgruppen visade efter

interventionen inga förändringar

i riskuppfattning eller

upplevd hanterbarhet av risker.

Däremot ökade engagemanget

i säkerhetsfrågor och aktiviteten

i säkerhetsarbetet. Samtidigt

sjönk riskacceptansen och

upplevd press i arbetet.

88 lantbrukare och lantarbetare. Tre

interventionsmetoder: a) hög grad av

struktur, b) styrning genom information

och feedback samt hög grad av struktur,

c) låg grad av styrning och struktur. Tre

diskussionsgrupper för varje metod.

Urvalet baserades frivillighet.

A = medlemmarna antecknar och redovisar

olyckor och tillbud, vilka diskuteras

i gruppen.

B = som A samt tillgång till information

om enkät- och intervjuresultat, inventering

av olycksförlopp och kostnadsanalyser.

C = samtal om risker och olyckor utan

särskild styrning.


76 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Friskvård och livsstil (stresshantering, konsumtionsmönster, fysiska och mentala aktiviteter)

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Studien bygger 303

medarbetare i 4 IT- och 2

medieföretag.

Hälsofrämjande resultat kan

uppnås med tillgång till webbaserade

neurokognitiva

övningar som låter var och en

följa och verka sin hälsoriskprofi

l. Effekterna och användningen

av IT-verktyget tycks dock

avklinga efter ett halvår.

Individ Skattningar av sömnkvalitet,

mental energi, koncentrationsförmåga,

socialt stöd och upplevd

förmåga att hantera stress

signifi kant bättre i interventionsgruppen

än i referensgruppen.

IT-baserade verktyg som låter individen

följa och vid behov minska sin egen

hälsoriskprofi l.

Arnetz &

Hasson

(18)

Samarbetet mellan koncernen

och den fackliga organisationen

har ”legitimerat” ledningens

önskan att förbättra medarbetarnas

hela livskvalitet.

Viktminskning, medvetenhet

om kostens betydelse, enstaka

rökare har slutat röka (inga

kvantitativa uppgifter) ett av

bolagen i koncernen.

Individ Inga dokumenterade

hälsoutfall.

Avner (13) Utbildning i friskvård, kostkunskap,

stresshantering, träningskort, rökavvänjning.

Friskvårdskonsulent.

Små yrkesgrupper (”Kunskapsvertikaler”)

Regelrätt kunskapsöversikt

som bygger vetenskapliga

och grå studier från fl era

länder.

1. Goda effekter av båda

programmen, men effekterna

avklingar med tiden.

1. Ökat välbefi nnande och

arbetstillfredsställelse av SHP.

Ökad innovativ förmåga av

IPP.

2. Studien av utbildningseffekter

i samband med

omorganisation visade ökning

av stresshormon (prolaktin) i

kontrollgruppen och

minskning i utbildningsgruppen.

Positiva effekter

bestod vid uppföljning efter

30 veckor.

Individ Inga tydliga

hälsoeffekter

har

dokumenterats.

1. Stressreducerande program:

jämförelse av traditionell stresshantering

(SHP) med utbildning i

innovativ coping (IPP). Slumpvis

fördelning av deltagare.

2. Studie av utbildningseffekter i

samband med omorganisation

Backman et

al. (14)


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Utvärderingen bygger

intervjuer med 42 personer

som ingick i en riskgrupp

(intervention respektive

kontroll, totalt 128) av totalt

568 i projektet.

En majoritet i både interventionsgrupp

och kontrollgrupp

försökte eller hade lyckats

genomföra förändringar av sin

livsstil. De fl esta i interventionsgruppen

hade förändrat sina

kostvanor. Hälften hade börjat

motionera. Hälften försökte

slappna av och stressa mindre.

Enstaka hade slutat röka.

Individ

(grupp)

Information via föredrag, broschyrer

och böcker om sund livsstil – rökning,

kost, alkohol, motion, stresshantering.

Gruppträffar, individuella samtal med

sjuksköterskor

Bergholtz

(4)

Utvärderingen baserad 28

remitterade personer.

De som deltagit är mycket nöjda

(enkätsvar). Chefer mindre nöjda

pga. bristande återkoppling.

”Några individer har utökat

sin aktivitetsnivå och fl era har

kommit vidare med sin fysiska

träning. ... fl era förbättrat sin

förmåga att hantera sin situation,

… förbättrad kroppsuppfattning

och ökad förmåga att

lyssna kroppens signaler …

stöd i att hitta nya livsstrategier

… kommit vidare med regelbundna

matvanor”.

Betydande

minskning

av sjukskrivningen

bland de 28

remitterade.

50 % i

arbete.

Individ

Grupp

Stressmottagning vid FHV (Garudateamet)

– metodutveckling. Individuell

information om sömn, motion, kost,

stress, hälsa och livsstil.

På gruppnivå medverkan i systematiskt

arbetsmiljöarbete.

Brynolfsson

(2) samt

Bergman

(22)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 77


78 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Se ovan under ”Arbetsorganisation”

Johnsson

(11)

Karlsson &

Söderström

(26)

Söderström

(27)

Två kontrollgrupper, varav en arbetar med

årsarbetstid och den andra fortsätter att

arbeta enligt tidigare modell. Dessa grupper

”incheckades” senare, i maj–juni 2002.

Författarna har jämfört sina resultat med vad

de kunnat träffa i litteratur. Av de funna

studierna visar ett par konditionsförbättringar

efter 8–9 veckor av träning, medan

andra inte alls visat någon konditionsförbättring.

Författaren pekar, att valet av träningsform

kan inverka om konditionen förändras

eller ej. I projektet ”Frisk tid” valde de fl esta

styrketräning som inte i sig själv verkar

konditionen.

Konditionen i utgångsläget inverkar också

– den som startar från en låg nivå har lättare

att uppnå en förbättring – men i den aktuella

studien fi nns troligen ingen sådan effekt.

Förf noterar att deltagarna kände stress för

att samma arbetsuppgifter skulle utföras

kortare arbetstid, då träningen tog 1 timme

av arbetsdagen och även egen administration.

Studien visar en tendens till att

fysisk träning arbetstid en

gång i veckan har verkat en

grupp städerskor att förbättra

sina motionsvanor. Den visar

även att den subjektiva upplevelsen

av den egna hälsan i

förhållande till andra i samma

ålder förändrats positivt. Ingen

förändring av konditionen kan

visas i denna studie. En

långvarig och välorganiserad

intervention är av vikt för att en

förändring av dessa faktorer ska

uppnås.

BMI-genomsnitt har

minskat från 25,8 till 25,5

men inom gruppen fi nns

också individer vilkas BMI

ökat. Den genomsnittliga

konditionen i gruppen

har förbättrats, vilket

kan tillskrivas markant

förbättring hos hälften av

deltagarna. Motionsvanorna

har förbättrats.

Vid första

uppföljningen (9

månader) kunde

ingen inverkan

städerskornas

kondition

men väl efter

1,5 år. Då visade

sig också en

förändring av

motionsvanor.

Besvären i

rörelseorganen

hade minskat

något, dock

inte statistiskt

säkerställt.

Individ

Grupp

A) periodplanerad arbetstid

enligt nytt avtal,

B) friskvårdsinsatser

arbetstid,


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Se under Arbetsorganisation

Landstad et

al. (28)

Metodologiska noteringar: studien

bygger subjektiva uppgifter

– självskattningar.

Att delta i CBT-träningen kräver

mer av deltagarna

Kliniskt relevanta förbättringar.

Kognitiva beteendeinriktade

”sömnskolor” kan vara ett sätt

att förebygga långvariga sömnproblem.

Arbetsplatser skulle kunna

engageras för att förebygga eller

avhjälpa sömnproblem genom

bättre arbetsförhållanden eller

genom att uppmuntra den som

har sömnproblem att söka hjälp i

form av CBT.

Färre negativa effekter

dagtid av sömnbrist, mera

positiv attityd och mindre

ångest om sömn.

Individ I terapigruppen uppnådde

64 % en signifi kant

förbättring som liknar

normal sömn mot 35 % i

kontrollgruppen.

Randomiserad, prospektiv

studie: (165 frivilliga, 136

fullföljde)

En grupp (72 st) fi ck

enkel information om

sömnhygien som de

själva kunde tillämpa. Den

andra gruppen (64 st) fi ck

6 sessioner av kognitiv

beteendeterapi (CBT) i

grupp.

Linton &

Jansson

(31)

Liten grupp (14). Redovisningen

inte helt tydlig.

Konsulternas rekommendation:

Friskvårdsprogram bör införas

för alla anställda.

Kunskap och redskap för

att ta eget ansvar för sin

hälsa.

Individ Enkät visar genomgående

bättre värden för självbedömd

hälsa, energi, trötthet,

fysisk begränsning,

lugn och harmoni.

Palm (29) Friskvård i form av

föreläsning (motivation

till motion) – qigong

– personlig träning samt

föreläsning om kost

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 79


80 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Prospektiv, randomiserad och

kontrollerad studie. 546 deltagare

(79 % av inbjudna)

15 variabler mättes. Nedbrytningen

av materialet samt bortfall gör att

resultaten baseras relativt små

grupper.

Projektet omfattar även en sociologisk

utvärdering av projektet som

sådant för att analysera arbetsklimat,

spridningseffekter m.m.

Mycket talar för att den kunskap

som förmedlat genom stresshantering

är färskvara som lätt

faller i glömska.

Kontrollgruppen (som fi ck

genomgå tester och funktionsbedömningar)

mera positiv

till projektet än deltagarna i

Standard.

De fl esta signifi kanta

förbättringarna kom i

grupperna Kvinnokraft

och Stresshantering efter

6 och 12 månader för att

sedan avklinga. Positiva

effekter också för hemsituationen.

Motionerandet hos

gruppen Kvinnokraft har

avtagit (!)

Standard: endast ett fåtal

deltagare ansåg att programmet

gett något.

Endast marginella effekter

arbetsplatserna: 16 %

ansåg att förändringar

skett till följd av projektet.

Stresshantering: goda

effekter så länge projektet

gick.

Kvinnokraft: andelen med

besvär i rörelseapparaten

minskade efter ett år för

att sedan åter öka.

Ingen annan redovisning

av hälsoeffekter.

Individ

(Grupp =

Arbetsplats)

Tre interventionsgrupper,

Kvinnokraft (individuellt

träningsprogram), Stresshantering

(gruppvis) och

Standard träningsprogram.

Svenning

(5)

(Interventionsgrupp n = 66 och

kontrollgrupp n = 50)

Fördelningen de tre metoderna

är oklar.

Studien innehåller också en

etiologisk del, där mentala besvär,

ögonbesvär, nack- och skulderbesvär

samt hudbesvär korreleras

med ergonomiska och organisatoriska

förhållanden.

Rapporten hänvisar dessutom till

belägg från annan forskning.

Resultaten har även rapporterats i

vetenskapliga artiklar.

Stressreducering verifi erad genom

biokemiska och subjektiva

mätningar. De positiva effekterna

försvann när den organiserade

träningen upphörde.

Genom en personalekonomisk

utvärdering

har man funnit att stressreducerande

åtgärder

(särskilt TA) har tydliga

effekter i form av högre

arbetsprestation, mindre

oro samt starkare lojalitet.

Stressreducering verifi

erad genom biokemiska

och subjektiva mätningar.

De positiva effekterna

försvann när den organiserade

träningen upphörde.

Individ

Företag

Stresshantering med tre

olika metoder: tillämpad

avspänning (TA), progressiv

avspänning (PA)

samt tai-chi.

Wiholm et

al. 19)


Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

? Effekterna av olika interventioner

kan inte utläsas, eftersom de

varierar mellan orter och inte

redovisas i detalj medan rapporten

endast redovisar en totalbild.

Varierande i 6 kommundelar

och 4 landsting

Vingård et

al. (32)

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 81


82 hälsofrämjande arbete arbetsplatser

Diverse

Författare Intervention/er Nivå Utfall Intermediära utfall Resultat/slutsats Kommentarer

Regelrätt kunskapsöversikt

som bygger vetenskapliga

och grå studier från fl era

länder.

Utbildning ökar medvetenheten

och minskar riskerna men bör

följas upp. Underrapportering

kan misstänkas före utbildningsinsatser.

Ökad medvetenhet om

risker. Färre incidenter i den

amerikanska studien. Ökad

rapportering i den svenska.

Individ Inga rapporterade hälsoeffekter

Registrering av incidenter,

vålds- och hotförebyggande

utbildning i vård och

omsorg, (En svensk och

en amerikansk studie.)

Backman

(14)

Svårbedömd pga. den ickekvantitativa

metoden, liten

interventionsgrupp (24) samt

avsaknad av kontrollgrupp.

I ett efterord rapporterar Björnstad

att hon genomfört en

kortare variant av projektet.

Syftet har uppnåtts väl. De

deltagande själva anser att alla

socialarbetare borde få en sådan

hjälp och att den borde ges i

form av återkommande perioder.

Projektets uppläggning gav

förutsättningar för starka och

individuella kreativa processer

för så gott som samtliga. Intervjun

med klienten blev en lärorik

upplevelse för de fl esta.

En del mådde inte så bra

vid återkomsten till arbetet

(känner sig sämre i yrket; omvärderar

arbetsmodellen).

Många beskrev en annan

grundkänsla arbetsplatsen:

har gått ur ekorrhjulet, känner

inte skuld som förut, sätter

gränser.

Många känner sig säkrare i

sin yrkesroll.

Många bestämde sig för

åtgärder för att ”möjliggöra

verkliga möten” med

klienterna, såsom att ändra

besökstiderna och ge mera tid

till varje besök.

Många inspirerades att

fortsätta använda sig av

klientintervjuer.

Har utvecklat större

yrkesstolthet, bejakar sina

behov och tillåter sig att sätta

gränser.

Individ Inga kliniskt konstaterade

hälsoeffekter.

Dock uppger chefer till

deltagarna att allvarliga

processer mot utbrändhet

har stoppats i fyra fall av

de 24 deltagarna.

Flera deltagare har vidare

uppgett, att projektet

hjälpt dem att defi niera

svårigheter i arbetet som

hängt samman med

uppväxtvillkor och som

kunnat innebära risk för

utbrändhet.

Djupintervju med f.d.

klient samt tid för

refl ektion

Målgrupp: socialsekreterare

och utredningsassistenter.

Björnstad

(38)


Författare och referenspersoner

Författare:

• Mats Bjurvald, civilingenjör och ergonom, ansvarig för arbetsgruppen Arbetsliv och hälsa vid

avdelningen för Samhälle och hälsa, Statens folkhälsoinstitut. Han har ett långt förflutet inom

arbetsmiljöområdet och är särskilt intresserad av belastningsergonomiska och psykosociala

belastningar i arbetet samt samspelet mellan belastande och hälsofrämjande faktorer i arbetslivet

och livet i övrigt.

• Carina Källestål, docent, arbetar som enhetschef för Interventionsenheten, Statens folkhälsoinstitut.

Ansvarig för det metodologiska arbetet med kunskapsöversikter vid Statens folkhälsoinstitut.

• Ewa Menckel, forskare vid Arbetslivsinstitutet, Stockholm, och adjungerad professor vid

Högskolan i Halmstad, har varit svensk kontaktperson för det europeiska nätverket för hälsofrämjande

arbetsplatsen i sju år. Hon har tillsammans med Lars Österblom skrivit boken

Hälsofrämjande processer arbetsplatsen. Om ledarskap, resurser och egen kraft” (2000) och

den uppdaterade versionen ”Managing Workplace Health. Sweden meets Europe” (2002).

• Anders Schærström, filosofie doktor, arbetar som utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Han var

dessförinnan programsekreterare för delprogrammet Arbetsmiljö och hälsa inom forskningsprogrammet

SALTSA, som drivs av Arbetslivsinstitutet tillsammans med LO, SACO och TCO.

• Lothar Schelp, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, har tidigare arbetat vid

Statens folkhälsoinstitut, men arbetar nu som forskningsråd vid Räddningsverket.

• Cecilia Unge, utredare vid Statens folkhälsoinstitut.

Referensgrupp:

Mats Bjurvald, civilingenjör och ergonom, ansvarig för arbetsgruppen Arbetsliv och hälsa vid avdelningen

för Samhälle och hälsa, Statens folkhälsoinstitut.

Cathrin Frisemo, Arbetslivsinstitutet, Syd, Malmö.

Malin Josephson, medicine doktor, beteendevetare, arbetar Sektionen för Personskadeprevention,

Karolinska Institutet, med frågor om psykosociala arbetsvillkor och hälsa för anställda inom offentlig

sektor.

Inga-Lill Pettersson, legitimerad psykolog, med., enhetschef för Arbetshälsoenheten vid Arbets- och

Miljömedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Hennes särskilda intressen rör psykosocial

arbetsmiljö, stress, hälsa och förebyggande hälsofrämjande arbete, särskilt inom vård och

omsorg.

Externa granskare:

hälsofrämjande arbete arbetsplatser 83

• Ewa Menckel, forskare vid Arbetslivsinstitutet, Stockholm, och adjungerad professor vid

Högskolan i Halmstad.

• Karl Kuhn, Chief Scientist vid Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin, Dortmund.

• Carina Nilsson, filosofie licentiat, före detta utredare, Landsorganisationen.


Statens folkhälsoinstitut är ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier

folkhälsoområdet. Mot bakgrund av den ökande sjukfrånvaron är kartläggningen av

kunskapen om hur man kan arbeta med hälsofrämjande processer arbetsplatser en

viktig uppgift.

Denna rapport sammanfattar den vetenskapliga litteraturen i form av systematiska

sammanfattningar (reviews) och svenska rapporter om tidigare gjorda och gående

försök i det svenska arbetslivet att arbeta hälsofrämjande. Rapporten inleds med att det

hälsofrämjande arbetet sätts in i en historisk ram och med ett försök till definition av

begreppet hälsofrämjande som det används och utvecklats i Sverige.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11

E-post fhi@strd.se

Internet www.fhi.se

ISSN 1651-8624

ISBN 91-7257-290-6

Rapport R 2004:32

More magazines by this user
Similar magazines