Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga ...

uppföljning av nationella handlingsplanen 2001–2005 27
Figur 2:12. Andelen alkoholkonsumenter, elever i skolår 9, pojkar respektive flickor, 1998–2006.
Källa: CAN.
Andelen icke-konsumenter har också ökat (CAN, 2005). År 1998 var 21 procent av pojkarna
och 17 procent av flickorna icke-konsumenter. År 2005 var motsvarande andelar 29 respektive
26 procent. Den ålder som dominerade för berusningsdebut under referensperioden och även
efterföljande fem år var för både pojkar och flickor 14 år. Andelen pojkar och flickor som upplevt
sin första berusning före 14 års ålder har dock minskat mellan 2000 och 2005. Andelen
som aldrig varit berusade uppmättes för pojkar och flickor till 36–37 procent år 1998 och till
34–35 procent år 2000. En ändrad frågekonstruktion har använts sedan år 2000, vilket gör
jämförbarheten mellan referensperioden och efterföljande år är vansklig. Andelen elever som
aldrig varit berusad tycks dock ha ökat mellan 2000 och 2005, för pojkar från 32 till 48 procent
och för flickor från 33 till 43 procent.
Sammanfattningsvis ses en ökande alkoholkonsumtion, ökande andel storkonsumenter
och ett ökat berusningsdrickande under referensperioden, medan man under planperioden kan
notera en fortsatt ökning av dessa företeelser initialt, därefter en utplaning eller minskning.
Debutåldern för alkoholkonsumtion och berusning tycks också ha höjts under planperioden.
2.3 Medicinska och sociala skadeverkningar
Alkoholen påverkar flertalet av kroppens organ och en rad sjukdomar och skador, kroniska
eller akuta, kan relateras till alkohol. Levercirros, bukspottkörtelinflammation, vissa cancerformer,
hjärt-kärlsjukdomar samt hjärnskador är exempel på effekter av hög alkoholkonsumtion
under lång tid. Sjukdomar eller skador av akut karaktär, som ofta har samband med berusningsdrickande,
är alkoholförgiftning och olika typer av kroppsskador till följd av olycksfall
och våld. I det följande redovisas utvecklingen av medicinska och sociala skadeverkningar i
termer av dödlighet, sjuklighet och vård samt olycksfall och brott. De brottskategorier som är
viktigast från alkoholsynpunkt är rattfylleri, misshandel och brott mot alkohollagen. Brott mot
alkohollagen har behandlats ovan.
2.3.1 Dödlighet
För att följa utvecklingen av alkoholrelaterade dödsfall används data från Dödsorsaksregistret
vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum. Registret täcker 99 procent av alla dödsfall och
kodas av särskilt utbildade kodare enligt internationellt fastställda regler 26 .
26 Nuvarande klassificeringssystem för dödsorsaker benämns ICD-10 och togs i bruk 1997.
Innan dess användes ICD-9. Jämförelser av statistik mellan perioder med olika klassificeringssystem
bör göras med försiktighet.