Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga ...
Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga ...
Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6 uppföljning <strong>av</strong> <strong>nationella</strong> <strong>handlingsplanen</strong> 2001–2005<br />
Sammanf<strong>att</strong>ning<br />
Under åren 2001–2005 genom<strong>för</strong>des en nationell handlingsplan <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>ebygga alkoholskador.<br />
Målen i <strong>handlingsplanen</strong> skulle uppnås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende<br />
och genom <strong>att</strong> sänka <strong>den</strong> totala alkoholkonsumtionen. Huvudinriktningen i <strong>handlingsplanen</strong><br />
var <strong>att</strong> stimulera <strong>för</strong>ebyggande insatser på kommunal nivå. I ett internationellt perspektiv<br />
<strong>av</strong>s<strong>att</strong>es betydande resurser i statsbudgeten <strong>för</strong> <strong>att</strong> genom<strong>för</strong>a insatserna, drygt 900 miljoner<br />
kronor. Statens folkhälsoinstitut (FHI) g<strong>av</strong>s uppdraget <strong>att</strong> följa upp <strong>handlingsplanen</strong>.<br />
Sammantaget har alkoholutvecklingen under planperio<strong>den</strong> varit negativ. Särskilt de <strong>för</strong>sta<br />
åren 2001–2003, präglades <strong>av</strong> kraftigt ökad alkoholkonsumtion. Mot slutet <strong>av</strong> perio<strong>den</strong>,<br />
2004–2005 ses dock en stabilisering <strong>av</strong> alkoholkonsumtionen på en nivå som understiger<br />
genomsnittet inom EU. I vissa viktiga <strong>av</strong>seen<strong>den</strong>, bland annat vad <strong>av</strong>ser ungdomsdrickande<br />
och berusningsdrickande, ses minskningar. De akuta alkoholskadorna ökade dock under hela<br />
planperio<strong>den</strong>, liksom alkoholrelaterad brottslighet. Även de kroniska medicinska skadorna<br />
ökade, men i mindre omf<strong>att</strong>ning än <strong>för</strong>väntat.<br />
Insatserna <strong>för</strong> <strong>att</strong> begränsa alkoholens tillgänglighet <strong>för</strong>svagades: bland annat blev alkoholen<br />
billigare, privatin<strong>för</strong>seln ökade och Systembolagets öppethållande utökades. De alkoholpolitiska<br />
instrument som ändå fanns kvar, exempelvis kommunernas möjlighet <strong>att</strong> begränsa<br />
antalet serveringstillstånd och utöva tillsyn, utnyttjades bara delvis. Dock <strong>av</strong>stod Sverige – till<br />
skillnad från Finland – från <strong>att</strong> sänka spritsk<strong>att</strong>en. Betydelsen <strong>av</strong> detta beslut framgår <strong>av</strong> en<br />
jäm<strong>för</strong>else <strong>av</strong> alkoholutvecklingen i Sverige och Finland, där <strong>den</strong> finska varit betydligt mer<br />
ogynnsam.<br />
Däremot ökade insatserna <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska efterfrågan, främst informationsinsatser riktade<br />
till barn, ungdomar och deras <strong>för</strong>äldrar, liksom <strong>nationella</strong> mediekampanjer. Kommunernas<br />
<strong>för</strong>ebyggande arbete blev mer strukturerat och ökade i omf<strong>att</strong>ning. Däremot sågs en relativt<br />
begränsad tillämpning <strong>av</strong> nya, kunskapsbaserade metoder i det <strong>för</strong>ebyggande arbetet. Vidare<br />
sågs en obalans i resurs<strong>för</strong>delningen, där merparten satsades på ungdomsområdet och en<br />
mindre del på insatser <strong>för</strong> vuxna. Exempelvis har <strong>den</strong> alkohol<strong>för</strong>ebyggande aktiviteten inom<br />
sjukvår<strong>den</strong> varit låg.<br />
De största satsningarna inom <strong>handlingsplanen</strong> gjordes på områ<strong>den</strong> med relativt liten <strong>för</strong>väntad<br />
effekt på alkoholproblem. Likväl ses en något mindre negativ alkoholutveckling än<br />
vad som befarades. Några säkra <strong>för</strong>klaringar till detta <strong>för</strong>eligger inte. Möjligen skapade <strong>den</strong><br />
ökande alkoholkonsumtionen i sig en motreaktion. Ett tecken på det kan vara <strong>den</strong> kraftiga<br />
medlemstillströmningen till nykterhetsrörelsen. Svenskarna <strong>för</strong>efaller gradvis ha blivit mer<br />
oroade över alkoholutvecklingen, och i ökande utsträckning acceptera restriktiva inslag om<br />
sådana kan begränsa skadorna. Exempelvis har stödet <strong>för</strong> Systembolaget ökat. Det är troligt<br />
<strong>att</strong> de samlade insatser som genom<strong>för</strong>des inom ramen <strong>för</strong> <strong>handlingsplanen</strong> – även om de haft<br />
liten effekt på drickandet i sig – har bidragit till <strong>den</strong>na ökade krismedvetenhet och <strong>att</strong> <strong>den</strong>na<br />
opinionseffekt bidragit till <strong>att</strong> hejda ökningen i alkoholkonsumtionen. Troligen hade <strong>den</strong> skade<strong>för</strong>ebyggande<br />
effekten blivit större om <strong>den</strong>na opinionseffekt i högre grad hade kombinerats<br />
med mer verksamma insatser <strong>för</strong> <strong>att</strong> begränsa tillgängligheten.
Change language