Ladda ner - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

Efter en lång tvist fortsätter nu bygget av Spantrutan på Varvsholmen i Kalmar. Men ännu delar kvarteret stadens arkitekter. Vad ska egentligen räknas som en våning? Det har gå t nära två år sedan som han bodde för långt bort. den sommardag då de första Huruvida bygglovet avvek från spadtagen togs för CA Fastigheters nu omdiskuterade fler innebär a t CA Fastigheter nu detaljplanen prövades inte. Det bostadshus i kvarteret Spantrutan på Varvsholmen i Kalmar. nerkronorsbygget igen, efter a t har kunnat återuppta 375miljo Detaljplanen medgav en sex det stå t sti l i drygt e t och e t våningar hög byggnad men ti l halvt år. lät inte inredd vind. På en i lustrerande sektion finns också e t Mats Dahlström blev intervjuad När Spantrutans arkitekt bo tenplan för garage och verksamheter beskriven som våning klarade han a t nedre bo ten i Barometern i augusti 2011 för 0. Vid bygglovsgivningen medgav samhällsbyggnadsnämndens eftersom det ska bli garage, för inte räknas som våningsplan ordförande en inredd vindsvåning som en mindre avvikelse å tonde planet är indraget klasråd och kaféer där. Och då det från detaljplanen. sas det som vind och räknas inte När grannarna på Varvsholmen läste a t kvarteret sku le få det ska bli bostäder där, förtyd he ler i detaljplanen, trots a t å ta våningar hörde de av sig till ligade han. lokaltidningen Barometern. De När Arkitekten når Mats menade a t de i samrådet y trat Dahlström nära två år senare sig över en plan som angav sex uttrycker han sig inte lika tvär våningar och a t de blivit lovade a t vinden inte sku le inredas. – Jag har funderat på om man En person på inti liggande Ängö i en detaljplan verkligen kan överklagade. Ti l hjälp hade han skriva bort a t en våning är en sin svärson, en planarkitekt på våning? Det var nervöst med a la Landskrona stad. omtagen i höstas. Då kände jag Länsstyrelsen i Kalmar ansåg mig rä t nedstämd. också a t det rörde sig om Han tycker det är skönt a t å ta våningar, och upphävde bygget äntligen påbörjats, och bygglovet eftersom det stred a t det var bra att få det klargjort vem som är berörd granne mot detaljplanen. CA fastigheter drev då ärendet vidare till och inte. På frågan om vilka Mark och miljödomstolen som problem han tycker a t processen belyser säger han a t hö l fast vid domen men gjorde bedömningen a t det handlade han varit nyfiken på om han om nio våningar då e t bjälklag som projektets arkitekt sku le på det så ka lade plan 0 var a t kunna klandras för något han anse som y terligare en våning. gjort i samråd med Kalmar Fastighetsbolaget överklagade hos Mark och miljöö – Den första länsarkitek kommuns arkitekter. verdomstolen, som dock inte ten som granskade detaljplanen tyckte den var glasklar. gav prövningsti lstånd. Kalmar kommun tog då över. I november i fjol slog överdomstolen underkände den. Man känner, Och sedan kom en annan och fast a t Ängöbon som överklagat inte hade rä t ti l det efter slippa de här vad kunde man ha gjort för a t obehagen? säkert. tolka. 64 / DEBATT / arkitekten / 09 / september 2013 citerat ”It is not obvious, to economists anyway, that cities should exist at all.” Artikelförfattaren (av hävd anonym i tidskriften) hittar dock ett antal fördelar i The Economist. ”All annan industri har lyckats rationalisera och minska kostnaderna, men vi i byggsektorn snyltar åt oss det som andra industrier rationaliserat bort.” Arkitekt Fredrik von Platen intervjuad av Marie Bergström i Byggvärlden. ”Tidigare fanns en dröm i Sverige om att ha en alldeles egen bostad. Och det är fortfarande relevant för många, så klart, men med den nuvarande ekonomiska situationen föredrar allt fler att bo tillsammans, i hus eller lägenheter.” Marie Lundström, creative director på Ikea. Intervjuad av Julie Cirelli i Form. Från och med nästa nummer av Arkitekten har läsardebatten ny form. Inläggen samlas i avdelningarna Brev till redaktionen och i Opinion. Vi hoppas fortfarande att ni tycker till i och om tidningen! ”Spantrutan borde inte ha fått byggas” En våning är inte detsamma som en bostadslägenhet. Kalmar kommuns beslut att ge projektet Spantrutan bygglov var felaktigt, skriver arkitekt Frank Matl. Jag läste med stor förvåning i nr 5/2013 artikeln Våningstvisten blev aldrig löst (se faksimil), om ett problem som egentligen inte borde vara något problem alls. Det mest förvånande är att så många ”experter” inom olika myndigheter har varit inblandade i detta käbbel utan att lyckas komma fram till det enda och självklara beslutet. Om man tittar i Byggandets ord (som utgår från Terminologicentralen, TNC), hittar man under ordet våning följande betydelse: ”Del av hus avgränsad av motsvarande ytor i två varandra följande bjälklag och ytterväggarnas utsidor.” TNC säger dessutom: ”Termen våning används ibland i betydelsen bostadslägenhet, vilket bör undvikas”. Punkt slut! Om detaljplanen tillåter sex våningar utan att precisera om det gäller bostadsvåningar, då borde hela det ritade huset ha fem bostadsvåningar och en bottenvåning för garage och verksamheter. Har man dessutom kommit Våningstvisten blev aldrig löst efter domen Rendering av kvarteret Spantrutan, av Mats Dahlström Arkitektkontor. Den omdiskuterade sektionen. Sex, åtta e ler nio våningar? Efter den slutgiltiga domen begärde Ängöbons svärson, arkitekten Harald Klein, a t län styrelsen i Kalmar sku le genomföra en ti lsyn av Kalmar kommun gä lande Spantrutan. Men länsstyrelsen fann inga skäl a t agera ”eftersom det i PBL saknas lagstöd för a t ingripa i denna typ av ärenden”. arkitekten / 05 / maj 2013 / nyheter / 15 Staffan Strindberg är verksam arkitekt i Kalmar och ledamot i Sveriges Arkitekters etiska nämnd. Han menar a t det är upp till den enskilde arkitekten a t tydliggöra för sina beställare vad detaljplanen medger. Men först och främst är det kommunens agerande han är kritisk ti l. Han säger a han tycker det är märkligt a t en byggnad som i två instanser har bedömts vara å ta e ler nio våningar har få t bygglov trots a t detaljplanen ti låter högst sex våningar. – A t betrakta det som en mindre avvikelse sä ter hela detaljplaneinstrumentet ur spel. Jag tycker det är rä tsvidrigt. Kalmars stadsarkitekt Staffan Lindholm hå ler inte med. Han tycker a t de gjorde en tydlig sektionsritning som det var självklart hur man sku le – Den hade en garagevåning och sex bostadsvåningar på det. Men det gick tydligen att uppfa ta på e t annat sä t. Det är ingen lätt uppgift a t göra det begripligt för a la. Sta fan Lindholm säger a t Varvsholmen har varit en viktig nyckel för a t föra in moderna perspektiv och visa a t något kan hända i staden. – Att projektet stå t sti l har ge t jä tedåliga signaler utåt. Det syns ju från Ölandsbron. För Kalmar är Varvsholmen en rejäl exploatering, så det känns väldigt bra att processen fortsä ter. En symbol för framsteg e ler rä tsosäkerhet? Sta fan Strindberg tycker a t bygget varslar i la för stadens framtid. – Kalmar står inför stora utmaningar. Man vi l ti l exempel bygga e t ny t universitet i den gamla hamnen. Om nu Spantrutan är en mindre avvikelse, vad kommer a t ti låtas framöver? överens om en oinredd vindsvåning får huset innehålla en vindsvåning, fyra bostadsvåningar samt ett bottenplan med garage och verksamheter. Det av Mats Dahlström ritade huset är alltså ett åttavåningshus och ingenting annat. (Bjälklagen i trapphuset har ingen påverkan på husets våningsplan.) I enlighet med det korrekta beslutet från Länsstyrelsen i Kalmar borde huset inte tillåtas att byggas eftersom det strider mot den gällande detaljplanen. Den förklaring som lämnades rebecka gordan av arkitekten Mats Dahlström, att bottenplanet inte räknas som våningsplan eftersom det ska inrymma garage, förråd och kaféer är milt sagt förvånande. Vem om inte en arkitekt borde känna till betydelsen av ordet våning? Det mest förvånande i denna träta är att Kalmar kommun fick köra över de korrekt fattade besluten, att inte tillåta bygga Spantrutan på Varvsholmen i Kalmar, tagna av både Länsstyrelsen i Kalmar och Markoch miljööverdomstolen utan att någon av de inblandade har överklagat det otillbörliga agerandet. En kommun får inte lov att bygga i strid med gällande detaljplanen utan att ändra denna. frank matl sar/msa Frank Matl är pensionerad arkitekt, driver egna företaget Fama Arkitektfirma. Var tidigare verksam vid Länsstyrelsens kulturmiljöenhet i Malmö. När du läser... ...det här har det redan hänt. Ett historiskt möte mellan Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designföretagen om praktiknära kunskaps utveckling för arkitekter och tekniska konsulter. 12 september hölls Forskningsforum. Rubrik: Vad vill arkitekter forska om? Arkus med sina medlemsföretag har jobbat med de här frågorna sedan 1986 och vi deltar mer än gärna i diskussionen. Läs mer om hur vi ser på saken under Planen på www.arkus.se. FORSKNING OCH UTVECKLING INOM ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
arkitekten / 09 / september 2013 / DEBATT / 65 citerat ”Tillgänglighet handlar om mänskliga rättigheter” Arkitekt Jan Lamby svarar på Margareta Cederfelts debattartikel i Arkitekten 8.13. Replik: Tävlingar Det var ett tag sedan någon öppet deklarerade att ”allt måste inte fullt ut vara tillgängligt”. Men nu gör Margareta Cederfelt detta. Tyvärr befarar jag att det inte är sista gången vi läser en artikel på det temat. Trots att ett flertal undersökningar och utredningar visat på motsatsen, så fortsätter vissa med mantrat ”tillgänglighet är för dyrt”. Margareta Cederfelt lever uppenbarligen kvar i en värld där alla inte är medborgare fullt ut. Hon använder det förlegade uttrycket ”handikappade”. En grupp för sig, som helst inte ska synas bland andra så kallade vanliga människor. I hennes värld har personer med funktionsnedsättning ingen anledning att besöka eller Artikeln innehåller intressanta synpunkter. För att de ska bli tydligare vill tävlingsnämnden tipsa om att de nuvarande tävlingsreglerna finns tillgängliga under arkitekttävlingar på Sveriges umgås med de som inte har någon sådan nedsättning. Hon säger sig ha läst Boverkets rapport, och lovordar vissa inslag i den. Tydligen har hon hoppat över avsnitten om tillgänglighet. Där står att det är mycket små besparingar som kan göras, om man slopar tillgänglighetskraven. Även om man då kan krympa ytorna något, får det marginella effekter. Att sänka standarden är möjligen en bättre väg att gå. Tittar man på situationen i Stockholm så tror jag markpriserna är en starkt kostnadsdrivande faktor. Det handlar ändå inte om pengar, det handlar om mänskliga rättigheter. Har Margareta Cederfelt hört talas om FN:s kon- Arkitekters hemsida. Av regeldokumentet framgår vilka parter, både från arrangörernas och från de tävlandes håll, som varit med och tagit fram reglerna. Nuvarande regler har gällt sedan 1998. Tävlingsnämnden, som hanterar dem kontinuerligt vid utvärderingen av tävlingsprogram, finner reglerna enkla, tydliga och funktionella i relation både till tävlingar som omfattas av LOU och de som arrangeras av privata beställare. Jan Lamby är arkitekt med egen verksamhet i kontoret Apertura och certifierad sakkunnig i tillgänglighet enligt PBL/TIL2. ”Dags att se över tävlingsreglerna” Tävlingsnämnden genom ordförande Jan Enfors besvarar Magnus Rönns artikel i Arkitekten 8.13. Replik: Tävlingar ”Mycket små besparingar som kan göras om man slopar tillgänglighetskraven.” vention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning ? Den har Sverige ratificerat 2009. Konventionen stipulerar att hinder och bristande tillgänglighet ska undanröjas. Men här vill tydligen Margareta Cederfelt i strid med konventionen till och med skapa nya hinder. Hon avslutar sitt inlägg med att skriva att ”vi ifrågasätter alla byggregler som inte är grundläggande för människors säkerhet och hälsa”. Ska vi tolka det som att funktionshindrade inte är människor och därmed inte behöver omfattas av några byggregler? jan lamby sar/msa Med tanke på att reglerna nu ändå är 15 år gamla är det möjligt att det är dags för en översyn. Vid Sveriges Arkitekters stämma hösten 2012 beslöts att en arbetsgrupp för utredning av möjligheterna att utveckla tävlingsverksamheten och tävlingsformerna ska tillsättas. Tävlingsnämnden anser att Rönns synpunkter är ett bidrag till det kommande utvecklingsarbetet. jan enfors sar/msa ”Vi ska inte bygga bort kvaliteter utan lägga till nya och förstärka de gamla. Det är svårt och åstadkoms varken med enkla recept eller pekpinnar.” Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer i debattartikel i Svenska Dagbladet. foto: magnus bergström ”Vi vill att det tillsätts en byggpakt ledd av regeringen. Varje större offentlig och privat aktör får redovisa hur många fler bostäder som de skulle kunna påbörja, vad som i dag hindrar dem från att redan nu göra detta, och vilka statliga beslut som behövs.” Socialdemokraterna Gabriel Wikström, Talla Alkurdi och Veronica Palm i debattartikel i Upsala Nya Tidning. ”Så länge kommunalråden kan klippa band och skryta om projekten på Mipim, så länge miljarderna rullar ner i fickorna på de svenska byggjättarna, är subventioner en självklarhet. Gäller det däremot att skapa rimliga förutsättningar för studenterna i det utbildningssystem vår framtid hänger på är det uteslutet.” Arkitekt Ola Andersson i krönika i Dagens Nyheter. “Art and architecture require the courage to take risks. I therefore disagree with the comparison by Rem Koolhaas, who says that we architects and artists are hostages who, with the investors’ guns pointed at our heads, should respond to the question of how we are doing with ‘Fine!’.” Ur Coop Himmelb(l)aus grundare Wolf D. Prixs tal vid öppningen av KunstFestspiele Her renhausen i Hannover i juni.
Page 1 and 2:
SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH M
Page 3 and 4:
Maria Blom, maria.blom@arkitekt.se
Page 5 and 6:
arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14: arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 15 and 16: EGMONT HØJSKOLEN, arkitekten VANDH
Page 17 and 18: KAKEL & KLINKER FRÅN HELA VäRLDEN
Page 19 and 20: För att en möbel ska ta plats i v
Page 37 and 38: PechaKucha was devised by Astrid Kl
Page 43 and 44: LÅT OSS PRESENTERA: BEYOND RETRO V
Page 47 and 48: arkitekten / 0? / månad 200? / 47
Page 49 and 50: Ett självklart val vid fastighetsa
Page 51 and 52: Krönikör: Madeleine Brandin, made
Page 63: arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 71 and 72: Samhällsbyggnadssektorn söker Sam
Page 75 and 76: arkitekten / 09 / september 2013 ar
Page 83 and 84: BEBODDA PLATSER HAKAN FORSELL STUDI
show all

Ladda ner - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?