Ladda ner - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

8 / arkitekten / 09 / september 2013 1992 En internationell aktion inleds för att återställa huset i originalskick. 1994–96 De första restaureringsprojekten genomförs, glasväggen vid entrén och en takterass. 1997 Vaktmästarbostaden åtgärdas. 1999–03 Takreparationer, bland annat restaurering av takfönster. Restaurering av entrédörrar. 2004–05 Tidningsrummet restaureras. 2006–10 Föreläsningssalen, med det berömda vågformade taket, återställs. 2010–13 Med hjälp av ryska statens pengar restaureras hela byggnaden i grunden. Tekniska system i större delen av byggnaden åtgärdas. Alla ytskikt invändigt (inklusive de redan restaurerade delarna), alla fasadytor och all fast inredning återställs. Parkmiljön runt biblioteket återställs till så som det såg ut på 1930-talet. ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ ▼ Milstolpar under 20 års restaurering Sovjet var ett slutet land och ända in på 80-talet stod det i ansedda arkitekturhistoriska översiktsverk att biblioteket hade förstörts under kriget. Men så var inte fallet. När Sovjet föll 1991 var det visserligen i dåligt skick, men det stod där och det var ingalunda förfallet bortom allt hopp. Därför bildades en finländsk restaureringsförening på Alvar Aaltos änka Elissas initiativ och en räddningsaktion inleddes. I Finland fanns det dock många som inte tyckte att man skulle lägga kraft på att restaurera något som låg på rysk mark. Därför kom Aalto-sällskapen i andra länder att spela en stor roll. Kanske främst det svenska sällskapet, som bildades 1996 och som redan från starten såg restaureringen som sin huvudsak. Pengar samlades in på många sätt. – Vi införde en sorts Aalto-skatt för våra medlemmar, säger Rasmus Wærn, arkitekt och sällskapets ordförande mellan 2004 och 2011. Medlemmarna uppmanades att skänka pengar till restaureringen utifrån hur många Aalto-föremål, som vaser och möbler, de hade hemma. Även svenska staten bidrog med medel till biblioteket i sin forna utpost i öst. Dessutom skänkte många andra privata donatorer pengar. Men trots all hjälp räckte slantarna bara till små enskilda projekt, aldrig till ett helhetsgrepp. I alla fall inte förrän Putin blandade sig i historien. Maija Kairamo är generalsekreterare i restaureringsföreningen och den som visar runt på byggarbetsplatsen. Tapani Mustonen hinner inte. Hon förklarar också anledningen till stressen. 2010 möttes Finlands dåvarande president Tarja Halonen och Vla- Tapani Mustonen har övervakat restaureringen ända sedan starten. dimir Putin, som då var Rysslands premiärminister. – Hon frågade honom ’Hur mår Viborgs bibliotek? Det är ett gemensamt bekymmer vi har.’ Putin svarade att han inte visste men att han skulle undersöka saken, säger Maija Kairamo. Några månader senare avsatte ryska staten 6,5 miljoner euro för att återställa biblioteket i originalskick. Det är mångdubbelt mer än vad restaureringen fram till den tidpunkten hade kostat. – Sedan började allt rulla väldigt snabbt, säger Maija Kairamo. Men på klassiskt Putinmanér vill mannen som numera åter är Rysslands president själv kontrollera hur pengarna använts. De som jobbar med restaureringen har fått indikationer på att han personligen kommer att komma och inspektera under andra halvan av september. Och när högste chefen kommer, då gäller det att det mesta är klart. Därav stressen. Rasmus Wærn tror att det svenska Aalto-sällskapet även här spelade en roll. 2008 gav sällskapet ut en bok på ryska om biblioteket, en bok som fick stor spridning bland Rysslands beslutsfattare och kanske ändrade synen på biblioteket en aning. – Boken har säkert en del i ryska statens beslut, säger Rasmus Wærn. Men vi kan aldrig riktigt veta vilken del. Oavsett hur det egentligen gick till när Putin räddade Aaltos mästerverk är Rasmus Wærn övertygad om hela det långa projektets nödvändighet. – Vi och våra barn kommer alltid att ha modernismen att leva i och förhålla oss till. Då är det viktigt att dess rötter faktiskt finns kvar. En av de saker som känns igen från senare byggnader av Alvar Aalto är ljusinsläppet via taket. Glasväggen var en av de första saker som restaurerades när arbetet startade på 90-talet. LP-skivorna väntar på att restaureringen ska bli klar.
arkitekten / 09 / september 2013 / 9 O RD&BILD REKLAMBYRÅ – KAN SJÄLV. Precis så resonerade vi när vi startade 1955. Varför ska vi anförtro våra pensionspengar till någon annan, som i sin tur ska tjäna på dem? Och det har vi lyckosamt hållit fast vid sedan dess. Det innebär bland annat att vi inte befattar oss med säljararvoden eller mäklarprovisioner. Utan vi är en försäkringsförening där alla sparare är delägare som delar på hela vinsten. Och även du är välkommen som delägare – om du är arkitekt eller ingenjör förstås. www.aipension.se
Page 1 and 2: SVERIGES ARKITEKTERS BRANSCH- OCH M
Page 3 and 4: Maria Blom, maria.blom@arkitekt.se
Page 5 and 6: arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 7: arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 15 and 16: EGMONT HØJSKOLEN, arkitekten VANDH
Page 17 and 18: KAKEL & KLINKER FRÅN HELA VäRLDEN
Page 19 and 20: För att en möbel ska ta plats i v
Page 37 and 38: PechaKucha was devised by Astrid Kl
Page 43 and 44: LÅT OSS PRESENTERA: BEYOND RETRO V
Page 47 and 48: arkitekten / 0? / månad 200? / 47
Page 49 and 50: Ett självklart val vid fastighetsa
Page 51 and 52: Krönikör: Madeleine Brandin, made
Page 59 and 60:
arkitekten / 09 / september 2013 /
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Samhällsbyggnadssektorn söker Sam
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
arkitekten / 09 / september 2013 ar
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
BEBODDA PLATSER HAKAN FORSELL STUDI
show all

Ladda ner - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?