Ladda ner - Sveriges Arkitekter
Ladda ner - Sveriges Arkitekter
Ladda ner - Sveriges Arkitekter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BEBODDA<br />
PLATSER<br />
HAKAN<br />
FORSELL<br />
STUDIER<br />
AV VAR<br />
URBANA<br />
SAMTIDS-<br />
HISTORIA<br />
Angeläget om<br />
stadsbyggnad!<br />
ARKITEKTUR<br />
TEXT<br />
»Forsell visar hur en rad väldigt olika fenomen alla på<br />
var sitt sätt bidrar till att våra städer ser ut som de gör. Ett<br />
måste för alla som är intresserade av urban geografi.«<br />
Fredrik Edin, ur tidningen Arbetaren 4 juli<br />
Håkan Forsell har i boken Bebodda platser samlat ett urval av sina<br />
essäer, artiklar, blogginlägg och fältstudier om den urbana värld<br />
som växt fram under efterkrigstiden, och särskilt efter 1989.<br />
Texterna rör sig bland annat från stadsomvandlingar i Balti more<br />
till förfallna flyktingbostäder i Aten, från hip-hop-scenen i Neubrandenburg<br />
till skolsegregationen i Berlin. Och däremellan: Irrfärder<br />
i Växjö. En cricketmatch vid Årstaviken.<br />
Boken ställer viktiga stadsbyggnadsfrågor, som: Hur ser egentligen<br />
den urbana samtidshistorien ut? Vad berättar den byggda<br />
miljön om vilka val samhällen och enskilda har gjort? Hur tolkas<br />
stadslandskapet i olika tider och på olika platser?<br />
Håkan Forsell är urbanhistoriker, docent i historia vid Stockholms<br />
universitet och forskare vid IRS/Center for Metropolitan Studies,<br />
TU-Berlin. Boken är den första i den nya serien Arkitektur Text.<br />
KALL ÖPPNING I BALTIMORE<br />
BLOGGSOCIOLOGI OCH DET FIKTIONALISERADE GETTOT<br />
av vad som verkligen sker där som av den iscensatta, skapade bild som<br />
ges av staden. Men jag har aldrig varit i en stad som har haft så svårt att<br />
skilja vardag från fiktion som Baltimore. The Wire var på många sätt den<br />
bättre vardagen.<br />
Jag pratade med journalisten Michael Stephens som föreläser på Hopkins<br />
medieutbildning. Han menar att detta är helt naturligt: tv-mediet<br />
är skapat för att förmedla en bättre värld: ”Du får ansikten, närvaro och<br />
perso<strong>ner</strong> du kan bry dig om – men ute i samhället får du fragment av<br />
strukturer och institutio<strong>ner</strong> och möter människor du inte har någon<br />
relation till, som du kanske är rädd för, som du hatar.”<br />
Stephens tillfogar efter en stund: ”Behovet av tv-serier som förmedlar<br />
en bild av, eller ett fönster mot, gettot och underklassens liv har<br />
expanderat i direkt proportion till att den amerikanska medelklassen<br />
har isolerat sig och kän<strong>ner</strong> sig säkrare än för några decennier sedan.”<br />
Det är svårt att få förstahandsinformation från dem som faktiskt har<br />
växt upp och lever i den miljö som The Wire skildrar. Den främsta förmedlande<br />
kontakten är rättsväsendet och domstolarna. Tittade underklassen,<br />
langarna och gängmedlemmarna i amerikanska städer själva<br />
på The Wire? Var den populär?<br />
Chicagosociologen Sudhir Venkatesh gjorde under 2008 en fältbloggrapport<br />
på exakt detta tema: genomslaget för The Wire bland riktiga<br />
kriminella. New York Times publicerade bloggen under rubriken: ”What<br />
Do Real Thugs Think of The Wire?” Sudhir Venkatesh är en namnkunnig<br />
forskare på gängbildning och informell ekonomi, och han har gjort<br />
flera inflytelserika studier om moral och transaktio<strong>ner</strong> som bygger på<br />
deltagande observation bland samhällets lägre skikt. Venkatesh bänkade<br />
sig nu med råskinnen framför några avsnitt av The Wire och rapporterade<br />
om deras spontana reaktio<strong>ner</strong>.<br />
Men ju fler avsnitt av “här-sitter-jag-med-ett-gäng-livsfarliga-gängledare-och-analyserar-The<br />
Wire-i-en-soffa-i-Harlem” som publicerades<br />
i New York Times, desto mer växte skepticismen mot Venkatesh. Besökare<br />
på sajten begärde utförligare information om källorna, även bildbevis<br />
på att samtalen ägt rum. Slutligen hängdes Venkatesh ut som en<br />
sensationsakademiker som romantiserade fattigdom och hamrade in<br />
stereotyper: ”[W]e need to begin to start criticizing this man [Venkatesh]<br />
for his racist, highly sensational total fictionalized analysis of poor<br />
Baltimore, Middle East, miljö ur The Wire.<br />
20 21<br />
GLOBAL URBANISM<br />
POST-KRISDEPP OCH DEN FÖRLORADE STADEN<br />
FAKTA: Utgivning i juni 2013, 150 * 225 mm, 320 sidor. ISBN 978 91 86050 83 2.<br />
Pris 225 kr. Pris för tidskriften Arkitekturs prenumeranter 199:-.<br />
Priser inkl frakt inom Sverige.<br />
Screenshot från spelet Kuma War Sadr City.<br />
BESTÄLL HÄR:<br />
Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter<br />
Telefon: 08-702 78 57<br />
Doxiadis var ansvarig för fler pla<strong>ner</strong> och globala arkitektkonstruktio<strong>ner</strong><br />
under decennierna efter andra världskriget än alla hans CIAM-kollegor<br />
tillsammans. Le Corbusier framstår vid en jämförelse som en utpräglad<br />
estetsnobb och en arrogant politisk idiot som knappt fick något<br />
alls uppfört i verkligheten. Att det ändå är Corbusier som fortfarande<br />
får bära hundhuvudet för modernismens ondska säger något om hur<br />
snäva perspektiv man kan få om man inte sätter sig in i den maktutövning<br />
som äger rum i det fördolda.<br />
De senaste decenniernas urbanisering har resulterat i en koncentrerad<br />
välfärdsökning för framför allt medel- och övre medelklass i Västeuropa,<br />
men också i mycket som många nog inte vill förknippa med stadsliv:<br />
förminskning av det offentliga rummet, restriktiv lagstiftning, parallella<br />
sociala verkligheter, fantasilös arkitektur, sanslös ekonomisk<br />
ojämlikhet och eskalerande misstro människor mellan. Titeln till trots<br />
finns inte mycket ”happiness” att skönja i Anna Mintons reportage<br />
Ground Control: Fear and Happiness in the Twenty-First Century City från<br />
2009. Boken försöker förstå vad som har hänt med städer och urbant liv<br />
efter 1990-talets genomgripande nyliberala operatio<strong>ner</strong>.<br />
Huvudtemat är hur ”de senaste decenniernas fastighetsekonomi har<br />
förändrat vår känslomässiga inställning till att bo i en stad”. Att 2008<br />
års globala finanskris skulle följas av en europeisk ekonomisk kris från<br />
2010 som ytterligare skärpte den ojämlika urbana utvecklingen, och där<br />
fastighetsmarknaderna återigen skulle stå i centrum, gör att man skulle<br />
vilja efterlysa en snabb uppföljare.<br />
Minton beskriver städer i Storbritannien under 1980-talet som platser<br />
där privata fastighetsinvesteringar knappast var något som uppmärksammades<br />
i den övergripande ekonomiska verksamheten. I dag är<br />
fastighetsmarknaden bärande i alla västländers ekonomier: bostadska-<br />
44 45
Change language