Soma - Karolinska Sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

10 SOMA O4.1O kvinnorna. Oftast handlar det om tio stycken, och av dem kanske sex håller tillräcklig kvalitet för att kunna användas, medan fyra faktiskt blir använda. Metoden är mycket snabbare i dag än den var när jag började. Då var vi tvungna att ta en del av äggstockarna och patienterna var inlagda i två veckor; nu för tiden går vi in med en ultraljudsnål och de åker hem samma dag. Ah, här är skivan.” Bildskärmen fylls av ett ensamt ägg filmat genom ett mikroskop. Från ena sidan kalibreras en nål sakta till rätt läge. Vi kan se den ensamma spermien simma runt där inuti. Plötsligt skjuter nålen in i ägget, som nästan spricker. Den brutala processen inleder embryogenesisen: ett klipp senare har en första division påbörjat celldelningen och 46 kromosomer delas i två celler. Ett nytt klipp och vi flyttar oss till dag två, när klyvningen givit åtta celler. Dag tre har embryot åter dragits samman till fem tätt packade celler, dag fyra ser vi sex yttre och fyra inre celler, och så vidare. Det känns som att se livet utvecklas – i ordets verkliga betydelse, som att se livet vecklas ut – från dess första skälvande ögonblick. Vilket jag påpekar för Martyn Blayney. – Kanske. Det beror på när du tycker att livet börjar. Det skulle vi säkert kunna tala om över en pint öl eller tre. Bortsett från de dokumenterade problemen med multipla födslar är det just sådana etiska frågor som har präglat agendan kring in vitro-befruktningen. Några uppseendeväckande fall har handlat om par som velat bestämma över sin avkommas egenskaper (ett dövt brittiskt par ville gärna få ett dövt barn), homosexuella par som skaffat barn genom IVF – en situation som efter Lisa Cholodenkos utmärkta film The Kids Are All Right möjligen kommer att ses som mindre iögonfallande – samt olika former av religiöst motstånd, framför allt från den katolska kyrkan som helt motsätter sig in vitro-metoden. Anledningen är raka motsatsen till Carl Djerassis argumentation: barnalstrande får aldrig skiljas från det sexuella umgänget. Tillbaka i patrick Steptoes gamla kontor samtalar jag med dr Thomas Matthews, som sedan 2006 är klinikens medicinska direktör. Han kom till Bourn Hall i januari 1984 och har arbetat med IVF på heltid i 26 år. Jag frågar honom Thomas Matthews och Mike Macnamee har varit med sedan Robert Edwards startade kliniken i början av åttiotalet. hur många patienter det blir. – Vi gör ungefär 1 800 IVF-cykler om året. Eftersom vi var först i världen med att introducera IVF-tekniken är det också en väldigt berömd klinik; folk från hela världen vet vilka vi är. Hur går en vanlig behandling till? – Varje patient som kommer hit går igenom en konsultation. Vi tar olika tester och undersöker dem såväl fysiskt som psykiskt och relationsmässigt för att säkerställa att de är redo för behandlingen och förstår vad de ger sig in på. Vi har en del kriterier – till exempel kvinnans ålder. Hur gammal får man vara? – 43 år, om man betalar för sin behandling och använder sina egna ägg. Man kan fortfarande behandlas med donerade ägg tills man fyllt 49. Efter det utför vi inte behandlingen. Vad händer när ni är tillfredsställda med testresultaten? – Då bokar vi en tid för en behandlingscykel. Det tar minst två, tre månader innan de får inleda behandlingen. Under tiden lär vi dem hur de ska administrera medicinerna från vårt apotek. Den första menstruationsdagen i den månad de bokat tid för inleder de medicineringen. Vi ser till att äggstockarna svarar på medicinerna och när äggen är redo att samlas in kommer de hit. Mannen lämnar sperma, vi genomför IVF-proceduren samma dag, sedan väntar vi antingen två eller fem dagar innan vi återför embryot i livmodern. Vad gör medicinerna? – Den första delen undertrycker all hormonproduktion i kvinnans kropp, så att det inte finns någon förvirring mellan de naturliga hormonerna och de vi vill tillsätta i systemet. Sedan ger vi syntetiska hormoninjektioner för att kunna kontrollera stimulansen av äggstockarna. Hur ofta lyckas proceduren? – Med alla våra behandlingsmetoder, inklusive ICSI, är andelen lyckade fall strax över 35 procent. Om kvinnan är äldre än 38 år sjunker den till ungefär 25 procent. Finns det något vetenskapligt framsteg som ni går och väntar på i dag? – Ja, vi har ännu inte förstått varför så många embryon av hög kvalitet inte implanteras på rätt sätt i livmodern. När vi väl får bättre insikt i frågan – om det finns ett svar – kommer graviditetsgraden att öka dramatiskt. Men vi misstänker att vi av någon anledning nått den högsta graden som den mänskliga rasens fertilitet tillåter. Vi människor är inte lika fertila som andra däggdjur. Etikperspektivet är en viktig del av mitt samtal med Mike Macnamee, som tog över efter Robert Edwards som vetenskaplig direktör på Bourn Hall och huserar i Nobelpristagarens före detta kontor på övervåningen, med en storslagen utsikt mot de lummiga alléerna på husets baksida. – Jag har varit här i 27 år nu. Jag kom hit i början av åttiotalet samtidigt som kliniken grundades, och arbetade med Bob och Patrick Steptoe under IVF-metodens första skälvande år. I början var chansen att ta med sig en bebis härifrån ungefär 15 procent. I dag är resultaten från 38 upp till 45 procent
”Vi misstänker att vi nått den högsta graden som den mänskliga rasens fertilitet tillåter. Vi människor är inte lika fertila som andra däggdjur.” Thomas Matthews Två tunna nålar injicerar en enda spermie i ägget under mikroskopet. ICSI är den senaste revolutionen inom IVF. beroende på åldersgrupp. Det var fantastiskt i början när par som hade genomgått lyckade behandlingar hälsade på och tog med sig de barn vi hade tillverkat. Men det som höll motivationen igång, det som fick oss att fortsätta framåt, fortsätta forska, fortsätta kämpa var de 85 procenten som vi inte lyckades hjälpa. Edwards är pensionerad sedan länge – hur var det att arbeta med honom? – Bob och Patrick var helt formidabla tillsammans därför att de bägge delade en fundamental vilja att hjälpa infertila människor. Trots att de inte var infertila själva insåg de vilken smärta infertilitet kan leda till, och de visste att de kunde hjälpa dem som bar på den smärtan. De kompletterade varandra väl – Patrick tog hand om den kliniska sidan och samlade äggen, medan Bob utvecklade laboratoriedelen. Hur var det när Louise Brown föddes? – Åtta års arbete ledde fram till Louise, med mängder av misslyckade implanteringar. Det krävdes en väldig uthållighet. Och när hon väl blivit till blev det en motreaktion, i synnerhet från den medicinska och vetenskapliga gemensamheten, och så förstås den religiösa delen av samhället. Påven kallade det för en synd och Nobelpristagaren James Watson anklagade Bob för barnamord. De försonades för fem år sedan, här på Bourn Hall, efter att inte ha talat med varandra sedan början av åttiotalet. Watson lät meddela att han hade haft fel, och de förlikades. Men påven tycker sig inte ha fel? – Nej, påven är ofelbar. Det är fascinerande eftersom det helt beror på när religionen i fråga menar att livet börjar. Enligt den katolska tron börjar livet vid befruktningen, vilket är långt innan embryot implementerats, långt före de två viktigaste faserna i embryots utveckling under andra respektive femte dagen, och ungefär 25 veckor innan ett självständigt liv kan upprätthållas. Andra religioner menar att livet börjar när barnet föds, eller någonstans där emellan. Vad alla större religioner däremot verkar eniga om är att vi ska göra vårt bästa för att skaffa barn. Jag tror mig förstå hur starkt de uppfattar sin tro, men du såg den där cellbollen i laboratoriet i dag. Skulle du kalla den för ett liv? Innan jag kom hit kände jag mig inte särskilt katolsk. Men något händer definitivt i det där ögonblicket när spermien penetrerar ägget och celler börjar delas. – En potential för liv kanske. Cellerna har en unik genetisk komposition, skild från föräldrarnas. Men vid naturliga graviditeter lyckas bara ett av fyra koncipierade embryon implanteras i livmodern. Som avelsdjur är vi kort sagt väldigt, väldigt ineffektiva. Det här är den första gången under besöket på Bourn Hall som jag känner att marken viker sig under mina fötter, som jag känner mig villrådig och nära den yttersta udde varifrån Karl Vennberg såg havet drunkna i horisonten. När får egentligen livet sin början? Vad är egentligen ett liv? Jag slås av samma känsla ytterligare två gånger innan jag lämnar kliniken, under promenader med Mike Macnamee och Thomas Matthews på ägorna runt kliniken. Först när Macnamee berättar mer ingående om Edwards och Steptoes stora och varma personligheter: hur alla på Bourn Hall började gråta några veckor tidigare under en fest för att fira Edwards Nobelpris, när Louise Brown läste ett poem tillägnat männen som gjort hennes liv till en möjlighet, och hur de av IVF-pionjären planterade gula träden i området just börjar växa sig starka medan Edwards själv blir allt svagare. Den sista gången jag närmar mig Venngrens yttersta udde är när Matthews på nytt tar upp de olika patienter de försöker hjälpa. ”Vi tar inte bara hand om kvinnorna, förstås”, börjar han, ”utan även männen. Vissa behöver inte hjälp med IVF men med att få sina spermier frusna för framtida bruk. Det kan handla om cancerpatienter som vet att de snart kan bli infertila. Men det handlar också om nya familjestrukturer. Även ensamstående kvinnor kan få behandling nu, och vi diskriminerar inte kvinnor som lever med andra kvinnor. De har också rätt att föda in vitro. Vi försäkrar oss helt enkelt om att det resulterande barnet kommer att växa upp i en kärleksfull, omtänksam miljö med föräldrar som klarar att ta hand om det. Det låter enkelt och självklart, men så är det som bekant inte överallt, lesbiska kvinnor och homosexuella män kan än i dag tvingas vända sig till andra länder för att få uppleva det årets Nobelpristagare kallade ”det viktigaste i livet”. I vissa avseenden har inte mycket ändrats sedan 1944, året då den svenska regeringen avkriminaliserade homosexualitet mellan vuxna för att i stället förklara det vara en sjukdom. Här drunknar havet i horisonten; här är alla segel verkligen villrådiga. n
Page 1 and 2: O4.1O Medicin i saMtiden. ett Magas
Page 3 and 4: 3 SOMA O4.1O LEDARE SOMA är en med
Page 5 and 6: Bourn Hall Clinic, november 2010.
Page 7 and 8: En hoppfull tystnad fyller rummen p
Page 9: De nedfrysta spermierna förvaras i
Page 13 and 14: ”Tänk om det första barnet hade
Page 15 and 16: 4 5 6 7 1 2 lennart nilsson handlin
Page 17 and 18: PGDbiopsi i mikroskop. Unika meto
Page 19 and 20: GE Healthcare Kopplingen till bra v
Page 21 and 22: ighet att få barn? Hur logi våra
Page 23 and 24: nicole silverstolpe är chefsbarnmo
Page 25 and 26: många barn som behöver adopteras,
Page 27 and 28: Frysta mirakel när cAncern SlOg ti
Page 29 and 30: Nya tider kräver befriande beslut
Page 32 and 33: 32 SOMA O4.1O Rosemary och babyn.
Page 34 and 35: 34 SOMA O4.1O ”Vi vet för lite o
Page 36 and 37: Magiskt piller. 36 soMA o4.1o notis
Page 38 and 39: 38 SOMA O4.1O KRöniKA Frivilligt b
Page 40: Sanofi-aventis - en del av svensk h

Soma - Karolinska Sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?