Soma - Karolinska Sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

34 SOMA O4.1O ”Vi vet för lite om vad vi ser när vi tittar på en arvsmassa. Och att inte veta tenderar att generera bättre fiktion än nyheter.” order om lämpliga gester. Att träffa Ishiguros robot är en speciell upplevelse. Det är uppenbart att skapelsen på andra sidan bordet inte är en människa. Dess hud känns som vax. Dess rörelser är lätt mekaniska. Dess läppar formar sig bara klumpigt kring orden som spelas upp någonstans från hans inre. Men trots det, trots att man tittar roboten i ögonen och tänker ”maskin”, kan man inte låta bli att känna irritation över att han aldrig möter ens blick. Att han rör sig så underligt. Maskinen är människolik nog för att ge dig förväntningar. Robotforskningen har alltid strävat efter att förstå och förbättra människor, och den har inspirerat till historier om robotar som tar över världen. Men den som oroar sig behöver bara besöka ett robotlabb och se hur svårt det är att få en robot att gå över golvet utan att falla omkull. Samma strävan – att optimera människan – finns inom genetiken. År 2000 kartlades den mänskliga arvsmassan och så sent som i maj 2010 lyckades forskare från J. Craig Venter Institute i USA skapa en bakteriecell med syntetisk arvsmassa. Hade de skapat konstgjort liv? Var det bara en liten förbättring av redan befintlig teknologi? Debatten försvårades av det faktum att, precis som med medvetande, det faktiskt inte finns någon vetenskaplig definition för liv. I sci-fi-dystopin Gattaca från 1997, där en vanlig människa infiltrerar ett institut av genetiskt modifierade supermänniskor, genomgår Uma Thurman och de andra supermänniskorna regelbundna genetiska tester. I verkligheten kan man få sin arvsmassa analyserad för ett par tusenlappar. Men där filmen ger ett slags Pokemon-kort av intelligens och styrkekoordinater, får man i verklighetens gentester mest veta om man har vått eller torrt öronvax, eller anlag för att tappa håret. De riskkapitalstinna genetikföretagen har inte lyckats göra personlig genanalys till den statusprodukt de hade hoppats på. Industrin förväntade sig ett starkt band mellan Sista gravida kvinnan i Children of Men. personlig analys och hälsovård, men den kopplingen är ännu inte särskilt relevant. Vi vet för lite om vad vi ser när vi tittar på en arvsmassa. Och att inte veta, tenderar att generera bättre fiktion än nyheter. Fiktionens reproduktionsdramer är som sagt alltid visuellt dramatiska. Will Smith promenerar sin schäfer genom ett folktomt Manhattan i I Am Legend. Brad Pitt genomgår en beundrans värd CG-transformation i The Curious Case of Benjamin Button där en man föds gammal och dör ung. En svårmodig Clive Owen, pannan pressad i en evig bekymrad rynka, vandrar runt i en desperat värld av moraliskt förfall i Children of Men där mänskligheten har drabbats av massinfertilitet och tappat allt hopp. Men när nyheter om nytt liv eller en kopia av ett däggdjur sprider sig i verkligheten – den oredigerade, komplicerade världen – är dramatiken inte lika välstrukturerad. Verklighetens reproduktionsdramer kommer smygande. De är ofta komplicerade och förvirrande, för svåra att förstå sig på eller händer för långsamt och för långt borta för att man ska orka titta. Det är lätt att förfasa sig över Aldous Huxleys åttio år gamla Du sköna nya värld med dess statliga befolkningskontroll och droger som håller massorna glada och lydiga. Men verklighetens konstanta underhållning och receptbelagda psykofarmaka känns mest som en naturlig produkt av samhället i dag. Svårt att tänka sig något annat. ❑det är ett välkänt faktum att vi föder färre barn och lever längre. Men hur samhället kommer att förändras av ett överskott på äldre individer är svårt att föreställa sig. Kanske ger barnvagnarna på Manhattan oss en liten glimt. Tvillingexplosionen förekommer inte bara på Upper West Side utan i många västländer. I Sverige har antalet tvillingar ökat med 50 procent de senaste tio åren. I USA har tvillingfödslar ökat med 100 procent de senaste 20 åren och vissa rika områden har en tvillingstatistik på upp till åtta procent (trillingfödslar är fortfarande ovanliga men har ökat med 300 procent). Ökade tvillingfödslar beror på att folk skaffar barn senare i livet. Äldre kvinnor alstrar fler ägg. Den naturliga ökningen är liten men späs ytterligare på av provrörsbefruktning och fertilitetsbehandlingar. Fler tvillingar får rimligtvis inte allvarligare konsekvenser än några enstaka missförstånd och känslan av att vissa människor man känner till lite i periferin plötsligt verkar vara överallt. Värre är antydan om de fertilitetskatastrofer som tas upp i alla sista-människan-på-jorden-skildringar. Eller rentav i verklighetens egna dramer. Den prisbelönta dokumentärfilmen Men in Danger från 2008 målar upp ett olycksbådande scenario. Det är en historia som kopplar ihop anekdoter: Kemikalier från skönhetsprodukter som sipprar genom huden. Studier som visar att man har hittat stora grupper av män som plötsligt har sämre spermakvalitet. En sjö där utsläpp har gjort grodor sterila. Någon har, bokstavligen, hällt något i vattnet. Befolkningsexplosion till trots; kanske har det redan blivit lite svårare att få till ett barn. n universal pictures
En liten guide till stamceller det är Svårt Att prAtA OM ivf utAn Att näMnA StAMceller. Men hur hänger det ihOp? vArför väcker äMnet Så StArkA känSlOr? Och vAd är egentligen en StAMcell? Soma ger dig en kOrt intrOduktiOn till fOrSkArnAS fAvOriter. Hur började det? Stamceller blev ett begrepp i det allmänna medvetandet på 90-talet. Då skrevs det mycket om förhoppningarna om att bota sjukdomar, framför allt diabetes och Parkinsons sjukdom. De riktigt visionära föreställde sig en framtid där man kunde bygga upp nya organ i laboratoriet, skräddarsydda till varje patient. Om det blev möjligt skulle vi lösa två stora problem; bristen på organ och risken för bortstötning av det nya organet hos den transplanterade. Stora genombrott inom stamcellsforskningen har skett under de senaste tio åren, men ganska litet har kommit patienter till nytta i form av nya behandlingar. Ännu, kanske man ska tillägga, för det här är ett område som på intet sätt har slutat växa, även om de flesta forskare är måna om att tona ner den mest otyglade entusiasmen. Vad är en stamcell? Det som skiljer stamceller från vanliga celler är att de kan göra en exakt kopia av sig själva eller bli till en helt annan, mer specialiserad cell vid delningen. De allra mest flexibla av stamcellerna kan bilda alla celler i kroppen. För den som inte är insatt i fackterminologin blir det lätt förvirrat att läsa om forskningen. Det är nämligen skillnad på stamceller och stamceller. Alla kommer vi ifrån den stamcell som har flest möjligheter: det befruktade ägget, modercellen till alla andra celler i kroppen. Efter fem till sju dagar i moderlivet har ett embryo utvecklats till en blastocyst, en mjuk klump av celler. Från dess inre är det möjligt att hämta celler som går att odla i laboratorium. Detta kallas för en embryonal stamcellslinje. För att få en sådan status ska cellerna i odlingen fortsätta att vara ospecifika efter delning och samtidigt behålla möjligheten att kunna bilda alla de celler som ett embryo kan. De kallas då pluripotenta. Varför väcker det så starka känslor? Cellerna till embryonala stamcellslinjer brukar hämtas från befruktade ägg som blivit över från provrörsbefruktningar. Tillvägagångssättet är etiskt prövat och givarna väljer själva om de vill ge sitt tillstånd att donera till stamcellsforskning. Men att använda mänskliga embryon i forskningen är kontroversiellt i några länder, speciellt i USA. År 2001 lade George W. Bush in sitt veto mot statliga anslag till forskning för nya embryonala stamcellslinjer. Däremot var det fortfarande möjligt för amerikanska forskare att använda de redan existerande. Svenska forskare låg långt fram redan då (i dag har man på Karolinska Universitetssjukhuset och i Göteborg utvecklat över 30 stamcellslinjer vardera) och blev därför attraktiva samarbetspartners. Barack Obama har strävat efter att häva förbudet. Under 2010 satte en federal domare dock käppar i hjulet genom att döma till förmån för en kristen grupp, med hänvisning till att det inte är rätt att förstöra embryon för forskningens skull. Domen är överklagad. Finns det andra källor? Som tur är finns det fler källor till stamceller än embryon. Vuxna individer har dem också i benmärg, muskler och hud. 1998 förvånade Jonas Frisén och Urban Lendahl från Karolinska Institutet världen när de i en artikel i Cell kunde visa att stamceller även finns i den vuxna hjärnan. När vi har skadat oss eller när celler slits ut är det dessa vuxna, eller adulta stamceller, som står för reparationen. De adulta stamcellerna har inte samma breda repertoar som de embryonala, utan bildar främst celler som behövs i organet där de sitter. Men det har visat sig att några kan bilda helt andra celltyper med rätt stimulans. Särskilt stor potential har de mesenkymala stamcellerna som hämtas från benmärgen och kan bilda ben-, brosk-, fett- och muskelceller. De är relativt lätta att få fram och har bland annat använts för att få skadad hjärtvävnad att läka. Forskningsfältet där man med stamcellers hjälp försöker förstärka kroppens organ eller på olika vägar tillverka individanpassade transplantat, kallas regenerativ medicin. Vilka är de senaste framstegen? 2007 blev ett revolutionerande år för stamcellsforskningen. Den japanske läkaren och forskaren Shinya Yamanaka och en amerikansk forskargrupp visade oberoende av varandra att vanliga hudceller från en människa kan tillbakabildas till stamceller med samma potential som embryots. De kallas inducerade pluripotenta stamceller (IPS-celler). När helt vanliga celler kan användas som källa försvinner förstås mycket av den etiska problematik som finns i vissa länder. En annan fördel med IPS-celler är att de har samma gener som den individ de hämtas från och därför lämpar de sig åtminstone i teorin fint för transplantation. Nackdelen är att metoden för att ta fram dem kan ge en risk för cancer. Under de senaste åren har forskarna därför på olika sätt försökt förbättra tekniken. Hur påverkas du? I dagens sjukvård är det fortfarande ovanligt med stamceller. Men på ett område har de använts i fyrtio år: vid så kallad allogen stamcellstransplantation. Sådana transplantationer görs för att bota leukemi och vid några andra blodsjukdomar och allvarliga tillstånd, som svår MS. Stamceller används också vid hudtransplantationer efter brännskador. En annan behandling som håller på att etableras är transplantation av ögats hornhinna som odlats från stamceller. Några få kliniska studier har kommit så långt som till test på patienter. I USA pågår ett uppmärksammat försök i företaget Gerons regi, där de försöker läka ryggmärgsskador med celler som utvecklats från en embryonal stamcellslinje. Kanske får vi också se det första preparatet med stamceller på den europeiska marknaden inom kort. Ett tecken på det är att European Medicines Agency (EMA), just nu tar fram ett regelverk för stamcellsläkemedel som ska vara klart före årets slut Text: Catarina Thepper
Page 1 and 2: O4.1O Medicin i saMtiden. ett Magas
Page 3 and 4: 3 SOMA O4.1O LEDARE SOMA är en med
Page 5 and 6: Bourn Hall Clinic, november 2010.
Page 7 and 8: En hoppfull tystnad fyller rummen p
Page 9 and 10: De nedfrysta spermierna förvaras i
Page 11 and 12: ”Vi misstänker att vi nått den
Page 13 and 14: ”Tänk om det första barnet hade
Page 15 and 16: 4 5 6 7 1 2 lennart nilsson handlin
Page 17 and 18: PGDbiopsi i mikroskop. Unika meto
Page 19 and 20: GE Healthcare Kopplingen till bra v
Page 21 and 22: ighet att få barn? Hur logi våra
Page 23 and 24: nicole silverstolpe är chefsbarnmo
Page 25 and 26: många barn som behöver adopteras,
Page 27 and 28: Frysta mirakel när cAncern SlOg ti
Page 29 and 30: Nya tider kräver befriande beslut
Page 32 and 33: 32 SOMA O4.1O Rosemary och babyn.
Page 36 and 37: Magiskt piller. 36 soMA o4.1o notis
Page 38 and 39: 38 SOMA O4.1O KRöniKA Frivilligt b
Page 40: Sanofi-aventis - en del av svensk h

Soma - Karolinska Sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?