Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hans antonson<br />
efter 110 år, förlorade Sverige sin jordbruksminister<br />
till förmån för en landsbygdsminister,<br />
<strong>och</strong> titeländringen säger en hel del om samhällsförändringen.<br />
En intressant aspekt av den<br />
biologiska mångfalden är att den traditionella<br />
ängsfloran har flyttat ut till dikeskanterna.<br />
Diken <strong>och</strong> renar som sköts av Trafikverket utgör<br />
idag Sveriges i särklass största andel mark<br />
med en hävdgynnad flora. Jämtland är känd<br />
för sina diken med rara örter. De finns nästan<br />
överallt att beskåda.<br />
Även om jordbruksnedläggningen har<br />
varit stor i Jämtland har bara skogen ökat i<br />
värde. De moderna sätten att rationellt bruka<br />
skogarna likt plantager med avverkning <strong>och</strong><br />
återplantering av stora områden, har gjort att<br />
ett osynligt ekonomiskt landskap har synliggjorts.<br />
Den jämtländska terrängen är i princip<br />
alltid starkt sluttande från en höjd ner mot<br />
antingen ett vattendrag eller en sjö. Det har<br />
också inneburit att ägogränserna ofta går parallellt<br />
i landskapet vinkelrätt mot älven eller<br />
sjöstranden upp mot höjden. Uthuggningar<br />
i de olika skiften samt återplanteringar med<br />
olika ålder visar tydligt var ägogränserna går i<br />
landskapet. Detta såg man aldrig förr. Då var<br />
ägogränserna osynliga linjer som löpte mellan<br />
olika märken i terrängen såsom skiftesstenar,<br />
gränsrör eller blekningar i tall (avskalad bark).<br />
På vissa platser fanns gärdesgårdar. Men skogarna<br />
var oftast utan gärdesgårdar eftersom<br />
djuren fanns <strong>vid</strong> fäbodarna. Nya sätt att bruka<br />
markerna förändrar alltid landskapet <strong>och</strong><br />
landskapsbilden, så även idag.<br />
En annan verksamhet som har förändrat<br />
landskapets utseende är orsakad av vår mo<br />
Björksvängen, en slalombacke i Storlien. I bakgrunden<br />
syns, att de som skidar på tur har parkerat sina bilar på<br />
rad utmed väg E 14. Parallellt med denna löper tvärbanan<br />
som, i bildens vänstra del, går mot Storlien. foto:<br />
Hans Antonson, 20 april 1984.<br />
Björksvängen, a Storlien ski slope. In the background<br />
we see that people off on a skiing tour have parked<br />
their cars in a line beside the E 14 highway. Parallel to<br />
this runs the Norrland Crossline railroad, which, in the<br />
left-hand part of the picture, goes to Storlien. photo:<br />
Hans Antonson, 20th April 1984.<br />
Vindarnas tempel på Skurdalshöjden i Storlien. Ett<br />
populärt utflyktsmål för dagsutflykten. foto: Hans Antonson<br />
1973.<br />
Vindarnas Tempel (“the Temple of the Winds”) on<br />
Skurdalshöjden, Storlien. A popular destination for<br />
one-day excursions. photo: Hans Antonson 1973.<br />
derna livsföring <strong>och</strong> ökade levnadsstandard.<br />
Vattenkraftverk började byggas ut i Jämtland<br />
under 1920-talet. Med ett bakslag under<br />
1930-talskrisen har utbyggnaden av vattenkraften<br />
fortsatt ända in på 1970-talet. Med<br />
vattenkraften följer att sjöarnas vattenstånd<br />
regleras <strong>och</strong> tillåts fluktuera kraftigt, stora<br />
dammar eller vattenmagasin anläggs, dammvallar<br />
<strong>och</strong> kraftverksbyggnader byggs liksom<br />
112 a.w. bergsten<br />
Bergsten 2, Antonson, Landskap.indd 112 2012-09-18 01:13:19
Change language