Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
landskapet i västjämtland <strong>och</strong> <strong>vid</strong> enaforsholm<br />
Bibehållet skick är också en mycket tydlig formulering.<br />
Mer om detta kan läsas i min artikel<br />
om restaurering.<br />
Termen försöksodlingar kan tolkas mycket<br />
brett <strong>och</strong> som framgår av Kjell Lundquists artikel<br />
i denna bok, blev det både skogsplanteringar<br />
<strong>och</strong> en försöksträdgård. Men om man<br />
ser till den tid Bergsten skrev sitt testamente,<br />
<strong>och</strong> i vilken social omgivning han levde är<br />
det mycket möjligt att han istället menade<br />
försöksodlingar av grödor på åkermark. Som<br />
framgår ovan hade C.F. Liljevalch inrättat<br />
Medstugan som en mönstergård för jordbruk,<br />
med nya stora ekonomibyggnader, röjning<br />
av odlingsmark, dikningar, växelbruk m.m.<br />
Bergsten måste ha känt till Liljevalchs jordbruksrationaliseringar,<br />
dels eftersom Medstugan<br />
bara ligger drygt ett par mil norr om<br />
<strong>Enaforsholm</strong>s Gård, dels eftersom det var en<br />
samtida person som drev rationaliseringarna,<br />
med snarlik bakgrund (industriman, grosshandlare).<br />
Under andra världskriget gjorde akademien<br />
inget särskilt med <strong>Enaforsholm</strong>, det låg<br />
i dvala. Byggnaderna användes som förläggning<br />
av militärer. Vid Holmens sydspets återfinns<br />
<strong>Enaforsholm</strong>s Gårds andra minnessten.<br />
Den är av täljsten <strong>och</strong> infogades i ett träd 1943<br />
av militärer som där byggde en bro. Texten<br />
lyder: ”Här byggde III fältjägarbat:s pionjärer<br />
en bro aug anno 1943. B.N.” Naturligtvis<br />
bedrevs jordbruket <strong>vid</strong>are under denna tid eftersom<br />
Bergsten i testamentet hade skrivit att<br />
rättaren Olof Lidén d.ä. skulle få bo kvar <strong>och</strong><br />
bruka marken så länge han levde. Akademiens<br />
verksamhet inleddes med att professor Gunnar<br />
Torstensson (Lantbrukshögskolans rektor)<br />
tog med sig studenter till <strong>Enaforsholm</strong>. Därefter<br />
(1948) kom Sven Gréen in i bilden. Han<br />
var rektor för Experimentalfältet (platsen för<br />
det som idag är Stockholms universitet i Frescati),<br />
men mer om dessa två herrar kan läsas<br />
i Nils Edlings <strong>och</strong> Kjell Lundquists artiklar i<br />
denna bok.<br />
I enlighet med Bergstens testamente initierades<br />
även andra försöksodlingar <strong>vid</strong> <strong>Enaforsholm</strong>s<br />
Gård, denna gång på åkermark.<br />
Försöken pågick mellan åren 1985–88 <strong>och</strong><br />
1990–93. Initiativet togs av KSLA:s dåvarande<br />
vice preses Fajer Fajersson tillika förädlingschef<br />
<strong>vid</strong> Weibullholms Växtförädlingsanstalt<br />
(numera Svalöf Weibull AB) <strong>och</strong> den ansvarige<br />
var Hans-Arne Jönsson. Syftet med försöken<br />
var att pröva övervintringsförmågan på<br />
odlingsmaterial <strong>vid</strong> Weibull eftersom klimatet<br />
<strong>vid</strong> <strong>Enaforsholm</strong> har, för svensk växtodling,<br />
mycket hårda vintrar. Däremot registrerades<br />
inte avkastningsförmågan. Testmaterialet var<br />
dels enskilda arter såsom rödklöver, vitklöver,<br />
timotej, norrbottnisk rödven, foderlosta,<br />
hundäxing <strong>och</strong> ängsgröe, men även saluförda<br />
vallväxtblandningar. 1985 såddes tre samrutor<br />
som i tre år skördades med vägning. 1990<br />
genomförde man en ny sådd. I detta fall genomfördes<br />
inte någon årlig försöksmässig vägning<br />
av skörden, endast observation. Varje år<br />
stallgödslades försöksytan. Det visade sig att<br />
endast timotej <strong>och</strong> möjligen ängssvingel var<br />
tillräckligt uthålliga under de svåra klimatologiska<br />
förhållanden som råder i området.<br />
Försöken betraktades då som värdefulla <strong>och</strong><br />
resultaten tillämpades i praktiken när olika<br />
vallfröblandningar komponerades för kommersiellt<br />
bruk. Idag är liknande försök på<br />
<strong>Enaforsholm</strong> inte intressanta på samma sätt<br />
eftersom omvärlden har förändrats genom<br />
en minskande mjölkproduktion i länet <strong>och</strong><br />
framförallt genom att mjölkproduktionen söker<br />
sig närmare kusten. Forskningsmaterialet<br />
finns arkiverat hos Svalöf Weibull i Svalöf. 213<br />
Efter Olof Lidén d.ä. tog sonen, Olof Lidén,<br />
<strong>och</strong> sonhustrun Doris över jordbruket.<br />
De drev det <strong>vid</strong>are i 35 år. De hade både kor<br />
<strong>och</strong> häst. Mellan åren 1982 <strong>och</strong> 2002 drevs<br />
jordbruket av Fritz <strong>och</strong> Erene Jönsson. De<br />
ändrade djurbesättningen till får. Det är först<br />
från denna tid vi vet namnen på några av åkrarna.<br />
Lägderna norr om Lillån kallades för<br />
Smedjebacken <strong>och</strong> Storladanbacken. Det är<br />
samma stora lada som avses vilken fanns med<br />
på laga skifteskartan norr om Lillåstugan.<br />
Trots betesdjur har landskapet på Holmen<br />
a.w. bergsten 137<br />
Bergsten 2, Antonson, Landskap.indd 137 2012-09-18 01:13:22
Change language