Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm

landskapet i västjämtland och vid enaforsholm
ten av Holmen. Det är den ekonomiska föreningen
Fjällbete, i vilken Bo och Ingalill är
medlemmar, som står för djuren. Efter slakt
används köttet i restaurangen. Vallarna betas
och slås efteråt, ibland före. Med den nya förvaltningen
är skötseln av Enaforsholms Gårds
marker åter säkrad en tid framöver.
Nu har Enaforsholms Gårds historia och
dess landskap beskrivits före, under och efter
Alexander Wilhelm Bergstens tid. Några
tankar om framtiden har också dryftats. I närmast
kommande avsnitt skall några av Stiftelsens
verksamheter vid Enaforsholms Gård
beskrivas närmare. Det är vegetationsprofilen,
skogsförsöken, försöksträdgården och allmänt
om floran på fjället.
Noter
1 Landskap är ett begrepp med många betydelser.
Många har gett sig i kast med att försöka
definiera begreppet; exempelvis John Brickenhoff
Jackson (1988), Gabriel Bladh (1995), Berbel
och Günter Tress (2001) samt Brunetta och
Voghera (2008). Gemensamt för dessa är att
begreppet delas upp i kategorier som på olika
sätt speglar hur forskarna med sina olika bakgrunder
använder begreppet. Gränsdragningarna
för dem är olika men tre inriktningar
kan ändå läsas ut, nämligen: den geografiska/
ekologiska aspekten, den nordiska och den visuella
aspekten. Som grund för att förstå landskapet
menar jag att dessa inriktningar är av
intresse för att förstå hur landskap tolkas och
uppfattas.
2 Europarådet 2000, Artikel 1a.
3 Sauer 1925.
4 Nykvist 2005.
5 Lundqvist 1969.
6 Heinerud 1999; Heinerud & Olsson 2000.
7 Hemmendorff 1989.
8 Jensen 1989; Sundström 1989a.
9 Wallin & Oskarsson 2002, s. 12f., 29ff.
10 Hemmendorff 1989; Melander 1989.
11 Heinerud 1999; Heinerud & Olsson, 2000.
12 Muntlig uppgift av arkeolog Anders Hansson,
Jämtlands läns museum 2005-09-15.
13 Vikstrand 1993, s. 53.
14 Wallin & Oskarsson 2002, passim.
15 Williams 1996, s. 47.
16 Sandnes 1996, s. 112–113.
17 Vikstrand 1996, s. 99; Gräslund 1996.
18 Nilsson 1996, s. 118–119; Almqvist 2002, s. 26,
31.
19 Bull 1970, s. 32f.; Sandnes 1996, s. 110.
20 Sparrman Eriksson 1954, s. 45.
21 Vikstrand 1996, s. 100.
22 Hallencreutz 1996, not 5.
23 Flemström 1983, s. 30, 34 och 36.
24 Antonson 2004; Jensås 1998.
25 Hülphers 1775, s. 140.
26 Lagerstedt 2004.
27 Hagström 1960 [1751], s. 27, 29.
28 Gauffin 1981; Hansson m.fl. 2005.
29 Salvesen 1979, s. 96.
30 Hansson m.fl. 2005.
31 Antonson 2009.
32 Ahnlund 1948, s. 473f.
33 Rumar 1998, s. 12.
34 Hallan 1966; Marelius 1962 [1763], s. 26.
35 Burman 1991b, s. 44, 47.
36 Burman 1991a [1894], s. 89.
37 Antonson 2004, s. 121ff.
38 Salvesen 1979, s. 154; Antonson 2004, 107; Antonson
2009, s. 633.
39 Brink 1996.
40 Raihle 1990.
41 Hansson m.fl. 2005.
42 Myrdal 1999; Lunden 2002; Myrdal 2003.
43 Magnusson 1986, s. 174.
44 Veale 1966, s. 70.
45 Salvesen 1979, s. 43f.
46 Antonson 2009.
47 Hansson m.fl. 2005, kap. 9.4, 10.3.
48 Antonson 2004, 2009.
49 Hansson 2003, s. 243
50 Hagström 1960 [1751], s. 49.
51 Hülphers 1775, s. 130.
52 Marelius 1962 [1763], s. 25.
53 Burman 1991a [1894], s. 90.
54 Bergström 2001; Fornminnesregistret.
55 Bergström 2001, s. 94.
56 Enagrius 1808, s. 72f.
57 Hagström 1960 [1751], s. 26.
58 Rosenhane 1944, s. 87.
59 Antonson 2000, s. 84.
60 Antonson 1993.
61 Antonson 1993, s. 34–35; Antonson 2004, s.
183–186.
62 Antonson 1993, s. 34–35 & not 114; Antonson
m.fl. 1995, s. 31.
a.w. bergsten 143
Bergsten 2, Antonson, Landskap.indd 143 2012-09-18 01:13:23