Meningsfull matematik - lekfullt lärande

More documents

Recommendations

Info

3 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att hitta sätt att knyta ihop den matematik som finns i verkliga livet och annan praktisk matematik med matematikundervisningen i skolan och att komma bort från ett ensidigt huvudläromedelsberoende. Vi vill prova på några praktiska arbetssätt och se om eleverna lär sig mer och får större förståelse. • Hur kan vi knyta ihop skolmatematiken med matematik utanför klassrummet? • Vilka arbetssätt kan passa när man arbetar med praktisk matematik? 3.1 Avgränsningar För att avgränsa undersökningen valde vi 4 praktiska arbetsområden. Dessa var mönster, affär, mätningar och tiokamrater. Anledningen att just dessa valdes var att vi ser dessa som viktiga för det fortsatta matematikkunnandet och att de också lämpar sig väl för praktiska övningar. Mönster är en viktig grund för eleven i det fortsatta räknandet, en grundläggande del i ett matematiskt tänkande. Mönster i matematikboken är ofta väldigt abstrakt och svårt att knyta till verkliga upplevelser. Det kräver mer än att slutföra ritade mönster för att förståelsen ska falla på plats för de flesta elever. Affären är en viktig del i vardagslivet som inte bara gör magen mätt och glad. Att jobba med en affär praktiskt ger förståelse för pengar, att både räkna och känna igen. Det tränar huvudräkning, både addition och subtraktion, sortering och logiskt tänkande. Det ger också möjligheter till viktigt ”matteprat” och speglar verkligheten. Mätning kräver upplevelser på ett konstruktivistiskt sätt för att det ska falla på plats för eleven. Att själv få mäta ger en större förståelse och ger möjlighet till diskussioner. Tiokamraterna behövs för att kunna bygga vidare på det fortsatta räknandet. Att arbeta praktiskt ger även nya upplevelser och tydlighet till behovet att kunna dessa samt lärande för livet. 10
4 Metod Vi har valt att använda oss av aktioner i vårt matematikutvecklingsjobb för att det är en metod som passar bra när man vill utgå från sin egen situation och hitta sätt att förändra den. Aktionerna blir ett sätt att förbättra verksamheten samtidigt som man studerar den. (Tiller 1999, s52, 57) Genom att använda oss av aktionslärande så får vi möjlighet att göra ett ingrepp och sedan utvärdera resultatet. Vi får även själva delta i forskningsprocessen tillsammans med barnen. Fördelen med detta upplägg är att det är praktiskt och inriktat på problemlösning. En nackdel är att de vunna erfarenheterna kan generaliseras och det kan vara svårt att identifiera vad i processen som skapade de resultat man får. Ett annat problem med att använda sig av aktioner kan vara att det resultat man ser blir objektivt och kan formas i en riktning som man önskar när man ska observera en aktion som man själv är delaktig i och därför är med och förändrar.(Tiller, 1999 s.54) Därför är det viktigt att aktionerna planeras noga; bland annat måste vi ta ställning till vilket material som skall samlas in och när. Våra aktioner kommer att pågå under flera veckor vardera. Detta för att kunna se under tidens gång om eleverna förstår. Vi kommer även att göra uppföljningar efter några månader för att se om kunskapen bestod. 4.1 Urval Vi kommer att genomföra olika aktioner i barngrupper. Vi har valt att arbeta med våra egna barngrupper som vi har i vår verksamhet. Vi känner barnen och vet att de är trygga med oss och på så sätt slipper vi ödsla tid med att lära känna en ny grupp. Barnen är mellan 6 och 10 år gamla fördelade på 4 olika klasser. Vårt urval var inte slumpmässigt utan vi utnyttjade vår arbetssituation. 4.2 Etik God forskningsetik innebär att man visar respekt för de deltagande individerna. Föräldrar har gett sitt samtycke till barnens medverkan i rapporten. All redovisning av aktioner och resultat kommer att redovisas så att full anonymitet råder. Blankett som skickats till föräldrarna finns som bilaga 1. 4.3 Datainsamlingsmetod Våra aktioner har vi genomfört var och en för sig i våra ordinarie barngrupper. Vi har genomfört och observerat under aktionens gång utan medhjälpare. Dokumentationen har bestått av att varje aktion har planerats och utvärderats skriftligt. Vi har ibland tagit foton. Vi har även gjort prov som uppföljning till vissa aktioner för att försäkra oss om att eleverna har förstått. Dessa prov har gjorts upp till ett år efter aktionens genomförande. 4.4 Procedur Vid genomförandena deltog vi var och en för sig med vår egen klass. Vi använde inga särskilda hjälpmedel annat än vad som behövdes för våra försök och som finns noterade vid vår beskrivning av aktionerna. Validitet är ett mått att mäta hur väl undersökningarna stämmer med verkligheten. Av vår undersökning kan man inte dra några generella slutsatser om hur det förhåller sig i landet efter som våra aktioner är utförda i en begränsad del av landet. 11
Page 1 and 2: Meningsfull matematik - lekfullt l
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Inledning…
Page 5 and 6: 1 Inledning Varför finns matematik
Page 7 and 8: örjar skolan möter de emellertid
Page 9: ställer högre krav på lärarens
Page 13 and 14: 4.4.3 Andra aktionen Affären Den a
Page 15 and 16: Han kom då att tänka på att han
Page 17 and 18: lev 4,6 rätt. 3 av barnen hade 5 r
Page 19 and 20: Under hökens vingar En variant av
Page 21 and 22: självkänsla helt körd i botten.
Page 23: Referenslista Ahlberg, Ann (1992) T

Meningsfull matematik - lekfullt lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?