Meningsfull matematik - lekfullt lärande
Meningsfull matematik - lekfullt lärande
Meningsfull matematik - lekfullt lärande
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.3 Vad säger läroplanen?<br />
För att barn ska lära sig <strong>matematik</strong>, måste de få uppleva och upptäcka den i sin omvärld. Tal,<br />
räkning och andra matematiska begrepp måste på ett naturligt sätt föras in i deras medvetande.<br />
Det krävs tid och samspel med andra för att barn ska få en riktig förståelse. Om ett barn möter<br />
<strong>matematik</strong> i många olika situationer och sammanhang får de en god grund för sitt kunnande.<br />
Även läroplanen visar på vikten av att <strong>matematik</strong>en knyts ihop med elevernas vardag. Under<br />
Mål att uppnå i grundskolan kan man läsa: “Skolan ansvarar för att varje elev efter<br />
genomgången grundskola… behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa<br />
det i vardagslivet,” (Lpo 94 s. 12)<br />
I kursplanerna för <strong>matematik</strong> talar man också om att ett av <strong>matematik</strong>ämnets syften är att få<br />
eleverna att förstå varför de behöver lära sig <strong>matematik</strong> och att de får ett intresse för att lära<br />
sig mer ”Utbildningen i <strong>matematik</strong> skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera<br />
<strong>matematik</strong> i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter<br />
förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem”. (Skolverket 2000, s. 26).<br />
Det talas om att eleven ska kunna använda <strong>matematik</strong>en i olika situationer, i kursplanen för<br />
<strong>matematik</strong> både i mål att sträva mot och i uppnåendemålen för år 5 där det står: “Eleven ska<br />
ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i <strong>matematik</strong> som behövs för att kunna beskriva<br />
och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö.”(Skolverket 2000, s.28)<br />
I Att lyfta <strong>matematik</strong>en - intresse, <strong>lärande</strong>, kompetens står det: ”Forskning och beprövad<br />
erfarenhet visar att en mer varierad <strong>matematik</strong>undervisning skapar rika och fruktbara<br />
föreställningar hos barn och elever, föreställningar som gör att lust och fascination kan<br />
bibehållas högt upp i åldrarna.” Det talar emot den trend som man har sett under senare år<br />
som visar att allt större andel av <strong>matematik</strong>undervisningen består av elevers eget arbete i<br />
läroböcker, som ju inte innebär någon individualisering utan tvärtom att alla arbetar med<br />
samma uppgifter fast tempot varierar. Den delegation som tillsattes 2003 av<br />
utbildningsdepartementet för att jobba fram en handlingsplan för <strong>matematik</strong>ämnet tar helt<br />
avstånd för den typen av arbetssätt och anser att den till och med är skadlig. De säger vidare<br />
att för att komma ifrån det negativa arbetssättet måste <strong>matematik</strong>ämnet få mer tid och lärarnas<br />
kompetens måste utnyttjas bättre genom samtal och diskussioner med och mellan eleverna<br />
och användande av andra varierande arbetssätt. Det har blivit något av en trend i den svenska<br />
skolan att läraren ska handleda istället för att lära ut. Matematiklektionerna domineras av tyst<br />
enskilt arbete i läroboken med gemensamma korta genomgångar (SOU 2004:97)<br />
Eleverna får bra träning i att räkna men saknar möjlighet att analysera och lösa problem,<br />
argumentera för sina lösningar och befästa begrepp. Vilket gör arbetssättet haltande för den<br />
enskilde eleven. I samma studie finns också presenterat att många lärare saknar tillräcklig<br />
kompetens för att undervisa i <strong>matematik</strong>. Vilket förstärker den traditionella<br />
undervisningsmetoden och gör läraren osäker i sin roll. En osäkerhet som speglas i oviljan att<br />
prova nya sätt att undervisa.<br />
”Det finns en stor enighet bland <strong>matematik</strong>didaktiker gällande behovet av ämneskunskaper i<br />
<strong>matematik</strong> för effektiv undervisning i skol<strong>matematik</strong>. Då undervisningen byggs på ett<br />
undersökande arbetssätt som ska leda till förståelse och förtrogenhet ställs snarare större krav<br />
på lärarens ämneskunskap än vid en traditionell undervisningsstil”. (Mouwitz s. 45) Hur kan<br />
lärare lära är en delrapport som ska vara ett stöd för planering av kompetensutveckling för<br />
lärare som undervisar i <strong>matematik</strong>. I denna rapport tar man flera gånger upp tidigare forskning<br />
som pekar på vikten av rätt kompetens när man undervisar <strong>matematik</strong>. Det sägs vidare att<br />
läraren behöver ett kunnande som går både på djupet och på bredden för att undervisningen<br />
ska bli effektiv och framgångsrik. Ett arbetssätt där eleven själv får undersöka och upptäcka<br />
8