20.04.2014 Views

Meningsfull matematik - lekfullt lärande

Meningsfull matematik - lekfullt lärande

Meningsfull matematik - lekfullt lärande

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2.3 Vad säger läroplanen?<br />

För att barn ska lära sig <strong>matematik</strong>, måste de få uppleva och upptäcka den i sin omvärld. Tal,<br />

räkning och andra matematiska begrepp måste på ett naturligt sätt föras in i deras medvetande.<br />

Det krävs tid och samspel med andra för att barn ska få en riktig förståelse. Om ett barn möter<br />

<strong>matematik</strong> i många olika situationer och sammanhang får de en god grund för sitt kunnande.<br />

Även läroplanen visar på vikten av att <strong>matematik</strong>en knyts ihop med elevernas vardag. Under<br />

Mål att uppnå i grundskolan kan man läsa: “Skolan ansvarar för att varje elev efter<br />

genomgången grundskola… behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa<br />

det i vardagslivet,” (Lpo 94 s. 12)<br />

I kursplanerna för <strong>matematik</strong> talar man också om att ett av <strong>matematik</strong>ämnets syften är att få<br />

eleverna att förstå varför de behöver lära sig <strong>matematik</strong> och att de får ett intresse för att lära<br />

sig mer ”Utbildningen i <strong>matematik</strong> skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera<br />

<strong>matematik</strong> i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter<br />

förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem”. (Skolverket 2000, s. 26).<br />

Det talas om att eleven ska kunna använda <strong>matematik</strong>en i olika situationer, i kursplanen för<br />

<strong>matematik</strong> både i mål att sträva mot och i uppnåendemålen för år 5 där det står: “Eleven ska<br />

ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i <strong>matematik</strong> som behövs för att kunna beskriva<br />

och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö.”(Skolverket 2000, s.28)<br />

I Att lyfta <strong>matematik</strong>en - intresse, <strong>lärande</strong>, kompetens står det: ”Forskning och beprövad<br />

erfarenhet visar att en mer varierad <strong>matematik</strong>undervisning skapar rika och fruktbara<br />

föreställningar hos barn och elever, föreställningar som gör att lust och fascination kan<br />

bibehållas högt upp i åldrarna.” Det talar emot den trend som man har sett under senare år<br />

som visar att allt större andel av <strong>matematik</strong>undervisningen består av elevers eget arbete i<br />

läroböcker, som ju inte innebär någon individualisering utan tvärtom att alla arbetar med<br />

samma uppgifter fast tempot varierar. Den delegation som tillsattes 2003 av<br />

utbildningsdepartementet för att jobba fram en handlingsplan för <strong>matematik</strong>ämnet tar helt<br />

avstånd för den typen av arbetssätt och anser att den till och med är skadlig. De säger vidare<br />

att för att komma ifrån det negativa arbetssättet måste <strong>matematik</strong>ämnet få mer tid och lärarnas<br />

kompetens måste utnyttjas bättre genom samtal och diskussioner med och mellan eleverna<br />

och användande av andra varierande arbetssätt. Det har blivit något av en trend i den svenska<br />

skolan att läraren ska handleda istället för att lära ut. Matematiklektionerna domineras av tyst<br />

enskilt arbete i läroboken med gemensamma korta genomgångar (SOU 2004:97)<br />

Eleverna får bra träning i att räkna men saknar möjlighet att analysera och lösa problem,<br />

argumentera för sina lösningar och befästa begrepp. Vilket gör arbetssättet haltande för den<br />

enskilde eleven. I samma studie finns också presenterat att många lärare saknar tillräcklig<br />

kompetens för att undervisa i <strong>matematik</strong>. Vilket förstärker den traditionella<br />

undervisningsmetoden och gör läraren osäker i sin roll. En osäkerhet som speglas i oviljan att<br />

prova nya sätt att undervisa.<br />

”Det finns en stor enighet bland <strong>matematik</strong>didaktiker gällande behovet av ämneskunskaper i<br />

<strong>matematik</strong> för effektiv undervisning i skol<strong>matematik</strong>. Då undervisningen byggs på ett<br />

undersökande arbetssätt som ska leda till förståelse och förtrogenhet ställs snarare större krav<br />

på lärarens ämneskunskap än vid en traditionell undervisningsstil”. (Mouwitz s. 45) Hur kan<br />

lärare lära är en delrapport som ska vara ett stöd för planering av kompetensutveckling för<br />

lärare som undervisar i <strong>matematik</strong>. I denna rapport tar man flera gånger upp tidigare forskning<br />

som pekar på vikten av rätt kompetens när man undervisar <strong>matematik</strong>. Det sägs vidare att<br />

läraren behöver ett kunnande som går både på djupet och på bredden för att undervisningen<br />

ska bli effektiv och framgångsrik. Ett arbetssätt där eleven själv får undersöka och upptäcka<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!