Meningsfull matematik - lekfullt lärande

självkänsla helt körd i botten. Det kan vara svårt att reparera och kan medföra att den eleven
inte får med sig den matematik kunskap som behövs i det vuxna livet. Vi har läst så mycket
om vikten av lust och hur bristen på den kan göra att man får matematikångest. Det är något
som vi hör av föräldrar när de pratar om sin egen olustkänsla för matematik och detta gör att
vi frågar oss om dessa föräldrar överför sin olust på barnen och att det på så vis blir ärftligt
med matematikångest? Om så är fallet har vi ett ännu större ansvar att göra matematiken
lustfylld och undersökande.
Vi tror också att många elever faller i fällan att ”först i boken är bäst”. Det blir lätt en tävling i
hur många tal eller sidor eleverna hunnit. Att hinna många tal blir viktigare än att förstå.
Tyvärr understryker många föräldrar den uppfattningen då de också är väldigt bokfixerade.
Har deras barn inte hunnit si och så många sidor så måste det betyda att barnet inte fått
tillräckligt god undervisning. Vi ser det som en viktig uppgift att lyfta den praktiska
matematiken och förståelse både för eleverna, föräldrarna och den pedagogiska personalen.
En sak som vår undersökning inte svarat på är hur vi knyter ihop skolmatematiken och det
praktiska. Några funderingar kring detta har vi dock. Kan det vara så att det bästa är att helt
enkelt stryka vissa delar i boken, åtminstone i de lägre åldrarna? Ja inte stryka helt utan göra
dessa bitar enbart praktiskt? Om arbetslaget sätter sig ned och funderar vilka bitar måste
förstärkas med praktisk matematik och vilka delar kan den praktiska biten helt utesluta boken
så tror vi att vi kan få en bättre och mer givande matematikundervisning. En undervisning
som hjälper elevernas förståelse och kanske plockar bort lite av bokfixeringen. Får vi
dessutom den kompetensutveckling vi behöver i matematik så tror vi att många fler elever
kommer att klara de nationella proven i både årskurs 5 och 9 med betydligt bättre resultat än
idag.
6.2 Metodisk reflektion
Passade då våra arbetssätt? Ja det gjorde de absolut. Det vi märket tydligast var barnens iver
och glädje. Vi känner dock att vi skulle ha gjort vissa saker annorlunda för att resultatet skulle
ha blivit bättre och tydligare. Bland annat känner vi att vi skulle ha testat av barnens
kunskaper innan vi gjorde våra aktioner och under tiden och efteråt för att riktigt kunna
avgöra den praktiska matematikens betydelse för inlärningen. Nu testade vi av barnen efteråt
och vi ser ju att de allra flesta har befäst sin kunskap och att de inte bara lärt för stunden
eftersom vi gjorde testerna minst 6 månader efter aktionerna. Det vi inte kan bevisa är vad de
kunde innan vi gjorde aktionerna. Vi såg tydligt att många hade problem men det finns inte på
papper.
Vi valde dessa aktioner för att vi såg dem som viktiga kunskaper för barnen att ha med sig
och även för att det var områden som kräver praktiskt arbete för att befästa kunskapen. Det
finns dock många fler arbetsområden som lämpar sig och till och med kräver praktiskt arbete.
På vår arbetsplats har vi bytt matematikmaterial för något år sedan och nu finns redan
önskemål om att byta igen. Frågan är dock om vi någon gång kommer att hitta det optimala
materialet som gör att alla elever lyckas utan att vi som pedagoger måste lägga ner extra tid.
Vi tror att det vi måste göra på vår skola är att sätta oss ner och kritiskt granska vårt arbetssätt
utöver matteboksräknandet. För ska vi vara ärliga så läggs det inte ner många minuter per
vecka på praktisk matematik. Vår rapport och våra aktioner visar klart att det är att vara på fel
väg. Vi behöver också få energikickar i form av nya sätt att se på matematiken och mer
kunskap till pedagogerna, både ad gäller hur barnen tänker och vilka undervisningsmetoder
som är mest lämpade. Vår undersökning och det resultat vi fått fram tror vi dock kan vara en
början.
21