Meningsfull matematik - lekfullt lärande

av en tjej som har stora matematikproblem. Vi hade 4, 2, 5 och 8 i rutorna och barnen hade
gett det självklara svaret om att 5 skulle bort för att det var ett udda tal. Alla satt tyst och
funderade ut någon annan lösning när hon räcker upp handen och säger att 8 ska bort. Några
av de ”duktigare” eleverna fnös till och tänkte förmodligen att nu kommer ett helt vansinnigt
fel svar. Vi frågade varför och hon svarade så här:
- 8 har en form som aldrig tar slut.
Många av de elever som normalt inte räcker upp handen och svarar vågade säga och tycka
mycket under våra lattjo lajban veckor. Vi fick till ett härligt och givande matteprat.
5.1.3 Analys
När man arbetar med mönster så är det en förutsättning att göra det praktiskt för att barnen
skall få förståelse och slippa meningslöshetsupplevelserna som talas om i Lusten att lära med
fokus på matematik. De flesta förstod detta med mönster till slut. Det viktigaste under dessa
veckor var den positiva upplevelse det gav eleverna. Även de som normalt inte tycker att
matematik är roligt kände av den positiva stämningen och hade roligt.
5.2 Aktion 2 i F-2 Affären
I f-2 arbetade vi under en längre tid med affären och allt det som hör till en sådan. Första
passet, sedan affären gjorts klar, funderade vi tillsammans runt vilka olika valörer det finns
och hur man kan växla mellan dessa. Passet avslutades med att några hann handla och vi
vuxna fanns tillhands för att hjälpa kassapersonalen. Vi höll på flera pass med att handla. Vi
utvecklade också sorteringstanken med att eleverna fick skriva shoppinglistor som de provade
att handla efter och de blev då tvungna att söka efter en speciell vara istället för att bara ta
någon som de fick syn på. Vi märkte också att affären användes flitigt under lekpass och
fritidstid.
Det visade sig direkt att många inte hade något hum om hur mycket saker egentligen kunde
kosta, vi fick förslag på att en liter mjölk kunde kosta 500 kr, medan andra visste ganska bra.
Några av barnen hade börjat invända mot de priser som de hade satt på varorna. De hade
kollat när de följde sina föräldrar och handlade och hade märkt att våra priser inte stämde med
affärens. Nästa steg blev därför att ta reda på verkliga priser. Vi gjorde en lista med ett antal
olika varor från olika avdelningar och lät grupperna skriva upp vad de kostade i vår affär, sen
gick vi till ICA och lät dem kolla där (vi hade förvarnat personalen om att vi skulle komma).
Nästa gång fick de räkna ut hur mycket det skiljde på våra priser och den riktiga affärens och
bestämma om vi skulle ändra några priser.
Kunskapen om hur varor sorteras in i en affär skilde också mellan barnen, några hade inte ens
tänkt på att det fanns olika avdelningar medan andra kunde berätta en hel massa om var olika
varor kunde hittas och vad som fanns runt omkring. De som inte hade funderat så mycket på
det innan var jätteintresserade och tyckte att det var kul att fundera över var olika saker
passade in.
De flesta visste vilka olika valörer på pengar som finns men det var svårare att växla så det
fick vi träna en hel del på.
Det som barnen uppskattade mest under vårt jobb med affären var besöket på ICA, men
många lekte också mycket i vår affär. Vi märkte att de blev säkrare och säkrare på att se hur
mycket de kunde köpa för de pengar de hade fått och att räkna ut hur mycket växel de skulle
få. Det var populärast att sitta i kassan.
Vi genomförde en uppföljande tipsslinga till vår aktion om affären ca ett år senare för att få
reda på vad barnen komihåg/kunde om priser på de vanligaste varorna som fanns i affären.
Barnen fick gå en slinga där vi hade ställt upp 10 matvarorna tillsammans med en lapp med
tre prisalternativ. Barnen fick svara individuellt. 13 barn deltog i tipsslingan medelresultatet
16