Meningsfull matematik - lekfullt lärande

ställer högre krav på lärarens kunnande än det traditionella där man arbetar efter en given
lärobok med typexempel och övningar. (Mouwitz s.4) När man läser detta känns det mycket
märkligt att många som undervisar i matematik framförallt i de lägre åldrarna har väldigt lite
matematik i sin egen utbildning, ibland nästan ingen alls som vi kan läsa i Att lyfta
matematiken.
2.4 Varför skolutveckling?
”Skolutveckling är en problemlösningsprocess som initieras av upplevda vardagsproblem.”
(Hans-Åke Scherp s. 29) Vi har ett tag hört hur eleverna presterar sämre i de högre
årskursernas matematikundervisning och att högstadieskolans matematik har gjort sitt intåg på
gymnasiet, vilket betyder att elevernas kunskap sjunker. Vad beror det på? Vi har tittat på det
material som används på vår skola samt pratat med kollegor om deras sätt att undervisa och
kommit fram till att det arbetas mycket i de läromedel om är inköpta och lite eller inget av
lektionerna används till praktisk matematik och matematiska diskussioner. Det vill vi försöka
förändra och det är ett arbete som kommer att tid. Att hitta bra arbetssätt och inspirera
arbetslagen att använda det i sin matematikundervisning är en stor uppgift.
Det finns många olika synsätt på skolutveckling men alla har gemensamt att de vill föra
skolans arbete framåt. ”Skolutveckling har ett startdatum, men en skolutveckling värd namnet
har inget slut- det är en ständigt pågående verksamhet.” (Scherp s .20) Något som vi alltid
måste komma ihåg är att skolutveckling är en process som vi alltid kommer att hålla på med i
vårt arbete men vi måste tydliggöra det för oss själva och kollegierna samt påvisa att det är
något som vi måste jobba tillsammans med och inte en och en för att vi ska nå bästa resultat. I
boken Skolutvecklingens många ansikten finns att läsa att redan på 1970-talet framfördes
förslag i samband med propositionen om skolans inre arbete, SIA (Prop, 1975/76:39) som
handlade om att lärare skulle få en ökad möjlighet tillsammans med andra lärare att reflektera
kring sina lärararbeten. (Berg, Scherp 2003)
Skolutvecklingen ska utgå från våra egna verkliga problembeskrivningar samt att de som
deltar måste vara överens om varför de deltar och vilket mål man tillsammans ska jobba mot.
Det är också viktigt att alla som deltar delger sina kollegier sina erfarenheter inget är rätt eller
fel. Skolutveckling är en problemlösnings process som skapas av egna vardagsproblem.
Kunskapen om problemets natur ökar sannolikheten att hitta lösningar. Kunskapsbildning
handlar om att upptäcka mönster i variationen, att benämna mönstret på ett meningsskapande
sätt och att försöka förstå varför det ser ut som det gör. Denna lärprocess utgör grunden för
skolutveckling och det livslånga lärandet. Skolutveckling är heller inget som sker vid sidan
om övrig verksamhet utan den ska finnas mitt i verksamheten för att utveckla. (Scherp s. 29-
30)
9