MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun

More documents

Recommendations

Info

MILJÖREDOVISNING Beräknade fossila koldioxidutsläpp med avseende på energislag 1998-2006 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Bensin 88 599 90 039 85 083 88 672 92 023 88 362 85 869 79 848 78 323 E85 39 101 152 220 Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg** Kol Torv Gasol*** 65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0 62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0 57 556 35 837 0 14 141 9 540 482 19 101 438 54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114 54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123 61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145 61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132 57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384 60 785 13 508 10 914 18 331 3 616 0 25 717 * Lokal mix ** LTO och motorprov ***Uppgifter har ej erhållits för 2005 och 2006 Kommunförvaltningens koldioxidutsläpp Utsläppen från eldningsolja minskade med hela 57 % mellan 2005-2006.Trots att elförbrukningen minskat ökade de fossila koldioxidutsläppen från kommunförvaltningens elanvändning under samma period med 184 % beroende på ökade koldioxidutsläpp från Jämtkrafts elmix. Detta beror främst på att 2006 var ett torrår och att mer nordisk el med ett högre utsläppsvärde därför köpts in. Även koldioxidutsläppen från fjärrvärme till den kommunala verksamheten ökade med 4,2% beroende på ökad användning av torv för fjärrvärmeproduktion, detta trots en minskad fjärrvärmeförbrukning. Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 1998 -2006 (ton) 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 El Fjärrvärme Olja Bilersättning (lokal mix) Resande i tjänsten Antalet miljöbilar ökade från föregående år. 159 (av totalt 449) kommunala fordon och motorredskap var klassade som miljöfordon, varav 67 biogasfordon (i stället för 89 som planerats), 87 etanolbilar, 4 elhybridbilar, 1 elbil och 2 elpackmoppar. En del enheter behåller gamla bilar och kommunala miljöbilar har sålts. Målet som sattes till 2005, att 75 % av kommunförvaltningens fordon och motorredskap skulle drivas med förnyelsebara bränslen har inte nåtts ännu. 2007 var det 35 %. (Att pro- Tjänsteresor flyg Tjänsteresor tåg Tjänsteresor buss Tjänsteresor hyrbil 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor flyg, tåg, buss Färdtjänst Skolskjutsar Busstrafik Swebus/ Stadsbussarna Källa: Jämtkraft, Resia, Stadsbussarna, Bränsleleverantörer och entreprenörer (kan variera mellan åren, mer info hos Grön Trafik) 26
MILJÖREDOVISNING VOC-värden vid Z-gränd (ug/m 3) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 05/06 Diagrammet visar resultat av mätningar (vinterhalvårsmedelvärden) av flyktiga organiska kolväten (VOC), bensen och toulen, i centrala Östersund. Bensen Toulen Linjär (Bensen) centsatsen har blivit lägre jämfört med föregående år beror på att fler fordon och redskap har räknats in i totalsiffran). Utsläppen från resor med egen bil i tjänsten ökade något jämfört med föregående år. Utsläppen från bensin ökade och diesel minskade. Utsläpp från resandet med flyg i tjänsten ökade. Det företag som kommunen anlitar för resor har inte levererat tillförlitliga uppgifter därför är uppgifter om tjänsteresorna osäkra. Luftföroreningar Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer 1 för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormer för benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel kommer att införas. Luftmätningar Svaveldioxid och sot mäts inte längre eftersom halterna har varit konstant låga under många år. Däremot mäts PM 10, små partiklar. Den övre utvärderingströskeln i miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids, vilket innebär att kommunen ska fortsätta att göra mätningar. Mätvärdena för bensen och toluen visar en nedåtgående trend sedan 1994. Vinterhalvårsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen Även mätvärdena för vinterhalvårsmedelvärden för NO2 (kvävedioxid)) visar att miljökvalitetsnormen klarades. De senaste mätningarna av marknära ozon gjordes 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som har gjorts visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Av besparingsskäl har det inte gjorts några mätningar därefter. 2. Hushålls- och industriavfall INRIKTNINGSMÅL Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. RESULTAT: Den totala mängden insamlat hushålls- och industriavfall har inte minskat. 3 314 ton hushållsavfall och 2 255 ton bygg- och industriavfall deponerades. Målet, att högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på tipp) har inte nåtts. Mängden farligt avfall som samlas in från hushållen har ökat varje år. Förutom de nationella målen om att minska den totala mängden avfall, avfall till deponi samt avfallets mängd och farlighet så ska minst 35 % av matavfallet återvinnas genom biologisk behandling senast 2010. Den totala mängden avfall ökar i Sverige men återvinningen av förpackningar fortsätter att öka och de allra flesta förpackningarna samlas in och återvinns. Mellan 2006 och 2005 har den totala volymen insamlade förpackningar ökat från 753 000 ton till 787 000 ton, d v s en ökning med 4,5 %. Statistik från tidigare år på kommunal nivå från hushållsinsamlingen är dock inte jämförbara med tidigare år eftersom ändring av statistiken har gjorts. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (som ansvarar för insamling av tidningar och förpackningar) kommer att minska antalet återvinningsstationer i kommunen med 4 från nuvarande 31 st. Sorteringen av grovavfall kom igång senare än beräknat på grund av tekniska problem. När den sorteringen fungerar kommer mängden avfall till deponi att minska. En analys av det insamlade sorterade brännbara hushållsavfallets sammansättning gjordes med hjälp av en ”plockanalys” under 2007. Resultatet blev att avfallet till största delen bestod av återvinningsbart avfall (producentansvarsmaterial) med 53,1% och brännbart avfall vilket utgjorde 30,2%. Andelen matavfall var mindre: 10,7% medan andelen restavfall var 3, 6% och elektriska och elektroniska produkter 2,4% samt farligt avfall 0,01%. 1. Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 27
Page 1 and 2: ÖSTERSUNDS KOMMUN Miljöredovisnin
Page 3 and 4: INLEDNING Miljöredovisning - EMAS
Page 5 and 6: MILJÖREDOVISNING Kommunstyrelsen a
Page 7 and 8: MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning
Page 9 and 10: MILJÖREDOVISNING Redovisning av mi
Page 11 and 12: MILJÖREDOVISNING NATIONELLT MILJÖ
Page 15 and 16: MILJÖREDOVISNING felaktigt lagda v
Page 19 and 20: MILJÖREDOVISNING för miljöstöd,
Page 21 and 22: MILJÖREDOVISNING tering med hämtn
Page 23 and 24: MILJÖREDOVISNING sund finns inget
Page 25 and 26: MILJÖREDOVISNING Maten vi äter Va
Page 27: MILJÖREDOVISNING Kommunens miljöm
Page 31 and 32: MILJÖREDOVISNING Energitillförsel
Page 33 and 34: MILJÖREDOVISNING Betydande miljöa
Page 35 and 36: MILJÖREDOVISNING Utsläpp från v
Page 37 and 38: MILJÖREDOVISNING Effektmål Social
Page 39 and 40: MILJÖREDOVISNING Effektmål Miljö
Page 41 and 42: Miljön i siffror 1996 2000 2001 20
Page 43: För dig som vill veta mer Har du f

MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun