MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun

ÖSTERSUNDS 

KOMMUN 

Miljöredovisning 2007 

Östersunds kommun

Inledning................................................................1 

Beskrivning av kommunens miljöarbete...................2 

Östersunds kommun - vår verksamhet......................2 

Så här arbetar vi med miljöfrågor ..........................3 

REDOVISNING AV MILJÖTILLSTÅNDET 

I KOMMUNEN MOT BAKGRUND AV DE 

NATIONELLA MÅLEN 

Begränsad klimatpåverkan......................................7 

Frisk luft................................................................9 

Skyddande ozonskikt, 

Grundvatten av god kvalitet...................................11 

Levande sjöar och vattendrag................................12 

Myllrande våtmarker, 

Bara naturlig försurning........................................14 

Ingen övergödning, Levande skogar........................15 

Ett rikt odlingslandskap........................................16 

God bebyggd miljö................................................17 

Giftfri miljö..........................................................20 

Säker strålmiljö.....................................................21 

Ett rikt växt- och djurliv.......................................22 

Maten vi äter........................................................23 

Information..........................................................24 

KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT 

Utsläpp av luftföroreningar och koldioxid...............25 

Hushålls- och industriavfall...................................27 

Energianvändning..................................................28 

Miljön i Östersund................................................30 

Betydande miljöaspekter iÖstersunds kommun och 

miljöpåverkan/miljötillstånd...................................31 

Nämndernas måluppfyllelse...................................37 

Miljön i siffror......................................................39 

ACKREDITERAD MILJÖKONTROLLANT 

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), nr 1002 

Box 857 

50115 Borås 

Tel. 010-516 16 50 

S-000270 

FORMGIVNING: INFOBYRÅN, ÖSTERSUNDS KOMMUN 

FOTO: ROGER STRANDBERG• TOMMY ANDERSSON • BENGT OLA MATTSSON • SVERKER BERGGREN

INLEDNING 

Miljöredovisning - EMAS 

Övergripande politisk vision för Östersunds kommun 

” Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund 

är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling 

och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet.” 

Inledning - ett ekologiskt hållbart Östersund 

Miljöredovisningen är en bilaga till kommunens årsredovisning. 

Den innehåller en beskrivning av kommunens 

miljöarbete och en redovisning av miljötillståndet 

i Östersund mot bakgrund av de nationella miljömålen 

och de fyra kommunala miljömålen. Här finns också en 

sammanfattning av kommunens interna miljöarbete. De 

kommunala miljömålen är: 

• Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska 

minska, varvid utsläppen av koldioxid ska minska 

med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. 

• Mängden hushålls- och industriavfall minska, varvid 

högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 

• Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen 

ska minska med 1 % per år. 

• Miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker 

och bidra till goda sociala levnadsförhållanden samt 

en bra stads- och landskapsmiljö. 

Kommunerna har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet 

för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, 

sitt ansvar för samhällsplanering samt genom 

åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier 

och kommunal samhällsplanering ger ramar 

och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom 

införandet av miljöledningssystem och samordning med 

Agenda 21-arbetet.Till nästa generation ska vi kunna 

lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen 

är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen 

har fastslagit. Kommunen har under 2007 miljöcertifierat 

hela verksamheten enligt ISO 14001 och har 

EMAS registrerats. 

1

Beskrivning av 

kommunens miljöarbete 

Exempel på händelser inom miljöområdet 2007 

+ Östersunds kommun blev, som första kommun i 

Sverige, certifierad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad 

för alla verksamheter. 

+ Biogastankstationen vid Göviken, som kan leverera 

biogas till 300 fordon, invigdes. 

+ Östersunds taxi har köpt in 6 st biogasbilar. 

+ Försäljningen av miljöbilar har ökat och antalet 

miljöbilar som parkerar gratis ökade från 452 år 2006 

till 672 st år 2007. 

+ Energianvändningen i kommunens skolor, förskolor 

och äldreboenden har minskat. 

+ I samband med Europeiska trafikantveckan arrangerades 

ett klimatseminarium som lockade 300 personer, 

det första klimatneutrala arrangemanget i Östersund. 

+ Östersunds kommun utsågs som en av finalisterna i 

2007 års Europeiska trafikantvecka. Totalt deltog 

2016 städer i Europa i arrangemanget. 

+ Sveriges energirådgivare delade ut ett pris till 

Anders Andersson och Svante Örnell på Teknisk förvaltning 

som står bakom minskningen av energianvändningen 

med en tredjedel vid Torvallaskolan. 

+ Kommunens miljöpris gick till Patrik Williamsson 

och Jörgen Svensson på Teknisk förvaltning, som med 

en stor portion engagemang och envishet och utan egen 

vinning har effektiviserat och sänkt oljeförbrukningen 

vid Lits panncentral med 75 % på tre år. 

_ Kommunen har köpt in färre biogasbilar än de 89 

som beslutats, nämligen 69 st. 

_ Färre men längre flygresor i tjänsten leder till mer 

utsläpp. 

_ Färre bilavtal för resor i tjänsten - men längre 

resor med bilavtal leder till mer utsläpp. 

_ Den planerade utbyggnaden av fjärrvärme 

(KLIMP-projekt) i Brunflo har inte fullföljts. 

_ Elanvändningen har minskat, men trots detta har 

de beräknade koldioxidutsläppen från el ökat, beroende 

på att det varit ett ”torrår” och man har köpt el som 

inte har producerats miljövänligt. 

Östersunds kommun 

Östersund har drygt 58 800 invånare och ligger vid 

Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är ca 2 500 km 2 

till ytan, och något mindre än landskapet Blekinge. 

Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. 

Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden 

har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, 

caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan 

är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse 

ur kulturmiljösynpunkt. Det finns ett fåtal större industrier 

och ett stort antal mindre företag i kommunen. 

Verkstadsindustrin är den dominerande industrin. Kommunen 

är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare 

är landstinget, Solectron och Milko. Här finns 

också Mittuniversitetet som har närmare 4 000 studenter 

och 2 600 anställda på flera orter. 

Vår verksamhet 

Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt 

hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande 

visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten 

för det långsiktiga politiska arbetet. Kommunen tillhandahåller 

service för medborgare, företag och besökare, 

till exempel social omsorg, utbildning och teknisk service 

som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten 

och avfallshantering. Kommunen ansvarar också 

för samhällsplanering och myndighetsutövning. Verksamheten, 

som inte är vinstdrivande, finansieras med 

skattemedel och avgifter. Kommunen och de kommunala 

förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad 

lagar och förordningar bland annat kommunallagen, 

förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lokala 

föreskrifter och lagen om offentlig upphandling. 

Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige 

och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat 

ansvara för mål och prioriteringar inom sina respektive 

områden. De kommunala nämnderna presenteras nedan. 

För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna i 

sin tur förvaltningar med anställd personal. Kommunen 

har cirka 4 600 fast anställda (årsanställda). 

2

MILJÖREDOVISNING 

Kommunstyrelsen arbetar med samordning, styrning 

och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande 

fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär 

bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, 

att internkontroll genomförs och att de mål och 

strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i 

hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering 

för kommunstyrelsen och fullmäktige samt 

frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, 

näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning, flyktingfrågor 

och integrationsservice. 

Barn och Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, 

skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, 

områdesgårdar och för samverkan mellan skola och 

arbetsliv. 

Vård och Omsorgsnämnden ansvarar för vård och 

omsorg till äldre och funktionshindrade, och för de 

insatser som görs med stöd av lagen om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS). Den kommunala 

hälso- och sjukvården ryms också inom nämndens 

ansvarområde. Verksamheten bedrivs både av kommunens 

enheter och av externa entreprenörer. 

Miljö- och samhällsnämnden ansvarar för plan- och 

byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, 

trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala 

trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik 

inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. 

På Samhällsbyggnad finns också kompetens 

för Agenda 21 och den kommunala lantmäterimyndigheten. 

Socialnämnden ansvarar för områden som gäller individ- 

och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden 

för tillsyn enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. 

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för och beställer 

verksamheten av kultur- och musikskolan och biblioteket. 

Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar 

och ansvarar och beställer verksamhet för 

idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. 

Utförarstyrelsen ansvarar för den tekniska verksamheten 

inom en mängd områden, som till exempel vatten, 

fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar 

och parker. 

Styrelsen ansvarar också för service till förvaltningar 

som upphandling, städ, kommunservice, datasupport/drift, 

matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. 

Så här arbetar vi med miljöfrågor 

Agenda 21 

Den lokala Agendan som antogs av kommunfullmäktige 

år 1997 är en långsiktig plan med visioner som sträcker 

sig fram till år 2025.Till visionerna fanns ett antal delmål 

uppsatta. En uppföljning av delmålen har redovisats 

för fullmäktige under 2007. Målen beaktas i ledningssystemet. 

En bred samhällsdialog kommer att föras 

under 2007 - 2008 om hur vi bygger ett hållbart samhälle 

och Agendans visioner kommer att revideras och 

ta sikte på de närmaste 30 åren. 

Investeringsprogram för miljön 

I Östersunds kommun har ett långsiktigt och gediget 

miljöarbete pågått under många år, vilket har varit en 

förutsättning för att kunna utveckla samlade och 

genomtänkta investeringsprogram. Kommunen har 

beviljats statligt bidrag till lokalt investeringsprogram, 

LIP med inriktningen på luft- och klimatfrågor, energifrågor 

och biologisk mångfald. Östersund har även fått 

bidrag till åtgärder för att minska klimatpåverkan från 

klimatinvesteringsprogrammet KLIMP. Flera projekt 

handlar om omställning till förnybar energi. Några 

exempel är: Grön Trafik - mobilitetskontor, Biogasanläggning 

och tankanläggning för fordonsbränsle, Miljöbilar 

i kommunförvaltningen och Elproduktion av biogas, 

Energieffektivisering, folkbildning och information 

samt fjärrvärme. 

Samarbetsavtal 

Kommunen har tecknat samarbetsavtal under tiden 

2004 - 2007 med Vägverket för att utveckla kommunens 

trafikmiljöarbete. Vägverket finansierar en del av 

detta och kommunen motfinansierar projektet. I samarbetsavtalet 

ingick bland annat en del av arbetet med 

Grön Trafik, samarbete med Sundsvall och Trondheim 

och ett projekt om jämställt transportsystem. Samarbetet 

har fått ett gott betyg vid den utvärdering som 

gjordes och fortsätter 2008 – 2011. 

Miljötillsyn 

Tillsynsverksamheten sköts av miljö och hälsa. Den 

grundläggande delen i verksamheten är handläggning 

av tillstånds och anmälningsärenden samt tillsyn över 

verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning 

av miljörapporter och egenkontroll. Information 

och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten. 

Miljöövervakning i form av mätningar av vattenoch 

luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av 

miljö och hälsa. 

Miljöledningssystem enligt 14001 

Kommunstyrelsen har infört miljöledningssystem i 

3


Miljöutredning/ 

miljöaspekter 

Hur ska vi 

förbättra oss? 

Ledningens 

genomgång 

Hur ser vi på miljön? 

Miljöpolicy 

Ständig förbättring 

Vad ska förbättras? 

Inriktningsmål 

Hur går arbetet? 

Uppföljning 

Avvikelser 

Införande & drift 

Rutiner/ 

dokumentation 

Effektmål & 

handlingsplaner 

Östersunds kommun. Syftet är att kommunen ska minska 

sin miljöbelastning. En organisation har fastställts 

för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den 

politiska ledningen och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna, 

förvaltningschefer/personal- och 

informationschef) står för ledningen av arbetet. Arbetet 

samordnas i ett miljöforum där centrala och lokala 

processansvariga träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet. 

För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma 

rutiner tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken 

på kommunens hemsida: www.ostersund.se. 

Där finns också miljöpolicy, miljömål och information 

exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner 

mm. Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer 

som planerar och genomför internrevisioner för att 

se hur väl infört miljöledningssystemet är och fungerar. 

Miljöledningssystemet genomgår även årliga revisioner 

av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor. Att organisationen 

har ett miljöledningssystem innebär att man 

strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete och 

genom att arbeta enligt den internationella standarden 

ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Arbetet med 

att införa miljöledningssystem slutfördes under våren 

2007 då ett ackrediterat företag besökte kommunens 

alla förvaltningar. Kommunen miljöcertifierades under 

våren 2007. 

EMAS 

EMAS är en förkortning av ”Eco Management and 

Audit Scheme” och är EU:s miljöstyrnings-miljörevisionsordning. 

EMAS syftar till att effektivisera och 

ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett 

trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun 

har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt bilden ovan. 

Miljöpolicy för Östersunds kommun 

• Kommunens verksamhet ska bygga på ett kretsloppstänkande 

och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos 

kommunens invånare. 

• Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras 

av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik 

variation av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. 

• Användningen av energi och material ska vara 

effektivt i förhållande till nyttan. 

• Kommunen ska i all sin verksamhet sträva efter 

att med god marginal klara alla gällande lagkrav 

inom miljöområdet. 

• Kommunen ska i sin verksamhet sträva efter att 

minimera sin negativa inverkan på omgivningen i 

form av utsläpp till luft, mark och vatten. 

• Kommunens ska inte använda kemiska bekämpningsmedel 

i den egna verksamheten och på kommunal mark. 

• Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och 

utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga 

förorening. 

• Kommunen ska i sin roll som Agenda-21 ansvarig 

formulera och förankra lokala och regionala miljömål 

och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv 

genom indirekta åtgärder. 

• Kommunen ska verka för att leverantörer och entreprenörer 

informeras om kommunens miljöarbete. 

• Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras 

med alla anställda. 

4


Miljöredovisning 

Enligt EMAS ska en offentlig redovisning tas fram som 

granskas av en oberoende revisor. En miljöredovisning 

upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens 

miljöarbete och fungerar som underlag till det 

fortsatta miljöarbetet. 

Miljöutredning 

En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur 

kommunens verksamhet påverkar miljön. Det är viktig 

kunskap för se att vi arbetar med rätt områden och 

lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet 

i kommunen har granskats med utgångspunkt 

från Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget 

Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare 

fyra områden: upphandling, utbildning och medvetenhet, 

brand och olycka samt tillsyn. 

Miljöaspekter 

För respektive miljömål har sedan de förhållanden och 

aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende 

på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor 

miljöpåverkan. De klassas därefter som ”ingen betydande 

miljöaspekt” eller ”betydande miljöaspekt” och prioriteras. 

Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och 

miljöområden som är betydelsefulla samt ange där kommunen 

är beredd att genomföra åtgärder. En förteckning 

över de betydande miljöaspekterna finns i bilaga 1. 

Miljöpolicy för Östersunds kommun 

Kommunens miljöpolicy anger den inriktning som kommunens 

miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid 

ledningens genomgång och uppdateras vid behov. 

Mål och uppföljning 

Utkräva ansvar 

Formulera mål 

Följa upp och utvärdera 

Fördela resurser 

Kommunfullmäktige har i budget 2007 beslutat om 

fyra inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen 

(se sid 1). Uppföljning av målen redovisas fr o m sida 7. 

Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen 

av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. 

Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål 

som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten 

antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner 

som innefattar ansvar, resurser och tidplan 

för genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker 

löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en 

revidering av miljöaspekterna har gjorts. 

Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna 

och årsredovisningen. Respektive 

nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna 

ansvarar för att handlingsplaner upprättas, 

genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med 

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i 

den kommungemensamma budgetprocessen. För uppföljning 

av nämndernas mål se bilaga 2. 

Ständig förbättring 

En gång om året följer ledningen upp miljöledningsarbetet 

(förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) 

och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar 

ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, 

lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov av 

nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, 

avvikelser som inträffat under året mm. 

Arbetet med att utveckla vårt miljöledningssystem för 

att bli effektivare och ständigt förbättra oss fortsätter 

kontinuerligt. Att införa ett miljöledningssystem i en så 

omfattande verksamhet som en kommun innebär en 

stor arbetsinsats när det gäller att utveckla rutiner, 

kunskap och miljömedvetenhet. 

• Under 2007 har följande aktiviteter genomförts: 

- Förbättring av Miljöhandboken 

- Miljöforum har arbetat med ständiga förbättringar i 

miljöledningssystemet och åtgärder i handlingsplanen 

- Internrevisioner för perioden 2007-2009 har planeras 

i hela kommunen 

- Systemrevision av hela kommunen slutfördes under 

2007. En första uppföljning genomfördes under hösten. 

- Förvaltningarna har arbetat med lagförteckningen och 

säkerställt att kommunen följer aktuell lagstiftning. 

- Ledningens genomgång har genomförts i alla förvaltningar. 

- Miljöutbildning och infoträffar för miljöombud har 

genomförts under året. 

• De miljömål som gäller för 2008 är: 

- Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. 

Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 

2010 i jämförelse med 1998. 

- Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 

2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 

- Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar 

5


med 1 % per år. 

- Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och 

bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra 

stads- och landskapsmiljö. 

Nästa EMAS-miljöredovisning 

Nästa EMAS- redovisning avser 2008 och kommer ut 

under våren 2009. 

Kontakt 

För ytterligare information hänvisar vi till: 

• Ulla Nordin, 063-14 38 87, 

• Christina Breding, 063-14 46 52 eller 

• Iren Karlsson Berglund, 063-14 32 72. 

Mer information går också att hitta på kommunens 

hemsida www.ostersund.se 

6


Redovisning av miljötillståndet i 

kommunen mot bakgrund av de 

nationella miljömålen 

NATIONELLT MILJÖMÅL 

Begränsad klimatpåverkan 

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention 

för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans 

påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt 

och i sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen 

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har ett 

ansvar tillsammans med andra länder för att detta mål uppnås.” 

Utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter att öka 

och koldioxidhalten i atmosfären ökar. Klimatförändringarna 

uppmärksammas av alltfler och forskningsrapporter 

pekar på att förändringarna tycks gå snabbare än vad 

man tidigare trott. Växthuseffekten orsakade rekordmånga 

naturkatastrofer i världen 2007 - nästan 20 

procent fler än förra året enligt en rödakorsrapport. 

Sverige hör dock till det fåtal industriländer som under 

2006 redovisade en minskning av de nationella utsläppen 

av växthusgasen koldioxid. Mellan 1990 och 2006 

var minskningen 8,7 procent, samtidigt som den ekonomiska 

tillväxten varit 44 procent, enligt SCB 1 . Minskningen 

beror dels på fortsatt utbyggnad av fjärrvärme, 

dels på ökad andel diesel- och miljöbilar. Förändringar i 

temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar 

samhället och miljön och frågor om hur framtida 

extremväder påverkar samhället och miljön är viktiga. 

Den ökade växthuseffekten påverkar även oss i Östersund. 

Man räknar med att Östersund kommer att få ett 

betydligt varmare och blötare klimat med kortare snöperiod 

och längre vegetationsperiod. Årsmedeltemperaturen 

i Jämtland har ökat med 0,9 grader under perioden 

1991 – 2005 jämfört med den föregående 30-årsperioden 

enligt Naturvårdsverket. Den största förändringen 

har skett under vintern då det blivit 2,1 grader 

varmare, under våren 0,7 och sommaren 0,5 grader 

varmare. 

Utsläpp av koldioxid 

De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun är 

relativt låga jämfört med flera andra kommuner. (SCB 

uppgifter). Kommunens mål är att utsläppen av luftföroreningar 

och koldioxid ska minska. Utsläppen av 

koldioxid ska minska med 25 % till 2010 i jämförelse 

med 1998. Utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 

1998 till år 2006 minskade med 15,4 %. Mellan 2005- 

1. Statistiska Centralbyrån 

7


2006 ökade de beräknade utsläppen med ca 6,1 % % 

vilket motsvarar 15 367 ton.Transporter stod under 

2006 för huvuddelen av de totala koldioxidutsläppen 

med 68 %, medan uppvärmning och el stod för 32 %. 

Även metangas påverkar klimatet. En av källorna till 

metanutsläpp är avfallsdeponier. Vid Gräfsåsens avfallsanläggning 

utvinns biogas ur deponin och sedan nyttjas 

värmen på fjärrvärmenätet (se även God Bebyggd 

miljö). En elmotor har installerats som även producerar 

el av biogasen. På Gövikens avloppsreningsverk rötas 

slam och biogas utvinns, ca 4 000 MWh per år. Under 

2007 invigdes en anläggning där biogasen förädlas till 

fordonsgas och tankstationen betjänar både kommunförvaltningens 

fordon ( 2 sopbilar, 69 personbilar) och 

privata fordon. 

Klimatkommunerna 

Östersunds kommun deltar i ett klimatnätverk där 20 

kommuner och ett landsting tillsammans arbetar för 

att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Nätverket 

stöder kommuner som vill arbeta med klimatfrågan 

samt är en pådrivande aktör för det nationella 

klimatarbetet. 

Klimp 

Klimatinvesteringsprogrammen är en statlig stödform 

för att stimulera åtgärder som minskar klimatpåverkan. 

Hittills har 1,5 miljarder beviljats i bidrag för klimatinvesteringsprogram 

vid fyra tillfällen mellan 2003 och 

2007. Sammanlagt pågår 92 klimatinvesteringsprogram 

i kommuner, landsting och företag runt om i 

Sverige och de beräknas minska utsläppen av växthusgaser 

med över en miljon ton årligen, räknat som koldioxidekvivalenter. 

Östersunds kommun var med i den 

första ansökningsomgången 2003 och beviljades bidrag 

till 13 projekt med 24,4 miljoner i bidrag. En andra 

ansökan som lämnades in i maj 2004, beviljades 7,2 

miljoner till 4 projekt. Även vid det tredje tillfället fick 

kommunen bidrag, med 9,5 miljoner till 8 projekt. I 

kommunen drivs nu sammanlagt 25 projekt med 35,5 

miljoner kronor. Den totala miljöinvesteringen är 116 

miljoner i Östersunds kommun. Omställning av trafiken 

i grönare riktning, bland annat förmedling av bidrag till 

företag, privatpersoner och bilpooler för inköp av biogasbil, 

bidrag till konvertering av fordon till etanol eller 

biogasdrift, tankanläggning för biogas, biogasdrivna 

renhållningsfordon samt utbyggnad av fjärrvärme och 

energieffektivisering är några exempel på projekt. Mer 

info finns på hemsidan: www.ostersund.se 

Hållbara transporter och resor 

I Östersunds kommun står transporter och resor för 

68% av de fossila koldioxidutsläppen. Enligt Vägverkets 

regionala långtidsprognos för personbilar kommer 

lastbilstrafiken i Jämtland att öka med 25 % och personbilarna 

med 4 % mellan 2006-2020. Kommunen 

arbetar aktivt på olika sätt för att få mer hållbara 

transporter. Miljö- och samhällsnämnden har beslutat 

att tillåta miljöbilar att parkera gratis i Östersunds 

kommun. I december 2007 parkerade 670 miljöfordon 

gratis. Försäljningen av miljöbilar ökade under året och 

alltfler privatpersoner köpte miljöbilar. Kommunen har 

beslutat att endast miljöfordon ska köpas in (om inte 

synnerliga skäl föreligger). 159 av totalt 449 fordon och 

motorredskap var miljöfordon, varav 69 biogasfordon. 

Kommunens resepolicy anger att kommunens kostnader 

för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert 

och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. Krav 

ställdes vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst. 

Klimat- och mobilitetskontoret: Grön Trafik driver 

många projekt för hållbara transporter med syfte att 

minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. 

Projektet ”Smarta resvanor i Östersunds 

kommunförvaltning” startades. Grön Trafik har informerat 

om miljöbilar vid olika tillfällen och ett biogasseminarium 

har anordnats. Krav har ställts i Stadsbussupphandlingen 

vilket resulterat i att from 2010 kommer 

c:a 30 etanolbussar att köra på Östersunds gator. 

Östersund taxi har köpt in miljöbilar och fler E85-tankställen 

(etanol) har tillkommit och nu finns 9 tankställen 

i Östersunds kommun. 

Energi 

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen 

är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen 

står för den största delen av de minskade fossila 

koldioxidutsläppen i kommunen. Läs mer under 

”Frisk luft”. 

Kommunens energirådgivare informerar på olika sätt 

om energisparåtgärder mm. I ett av KLIMP-projekten 

ingår anslutning av småhus till fjärrvärme där kommunen 

energirådgivare förmedlar bidrag till 370 småhusägare 

som ska ansluta till fjärrvärmenätet samt folkbildning 

och information om detta. Energikontoret fortsatte 

under året sin verksamhet. Huvudmålet för arbetet 

är energieffektivisering, ökad användning av förnyelsebara 

energikällor samt minskad miljöpåverkan. 

Energikontoret samarbetar med de kommunala energirådgivarna 

i länet och medverkar i flera olika projekt 

för att ställa om till förnyelsebara bränslen. 

8



Frisk luft 

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, 

växter och kulturvärden inte skadas.” 

I tätorter förekommer förhöjda halter av luftföroreningar 

som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på 

vissa material. De föroreningar som har störst betydelse 

är kvävedioxid, ozon och partiklar. De största källorna 

är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, 

främst småskalig vedeldning. Det nationella 

målet Frisk Luft bedöms bli mycket svårt att nå enligt 

Miljömålsrådet 1 . 

Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara 

sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, 

trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och 

svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och 

små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade 

vägar. Marknära ozon, som bildas av kväveoxid- och 

kolväteutsläpp från bl a trafiken kan skada skog och 

grödor och är skadligt för människors hälsa. Vid höga 

ozonhalter kan känsliga personer få huvudvärk, andningsbesvär 

samt ögonirritation. Lokalt bidrar vi i 

Östersund i mycket liten omfattning till bildandet av 

marknära ozon. Merparten förs hit från kontinenten. 

Halterna är högre i södra Sverige. 

Det är transporterna, framförallt biltrafiken som ger 

upphov till de största luftföroreningsutsläppen. Den 

förbättrade luftkvalitén i Östersund centrum under de 

senaste åren beror bland annat på ökad andel katalysatorbilar, 

bättre bränslen, utbyggnad av fjärrvärmenätet 

och förbifart utanför staden samt mindre utsläpp från 

bussparken. Om transporterna fortsätter att öka så kan 

dock den positiva trenden dämpas. 

Miljökvalitetsnormer 

En miljökvalitetsnorm anger en viss lägsta miljökvalitet 

(för t ex luften) inom ett område. Normerna är satta 

till skydd för människors hälsa och miljön. Varje kommun 

ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls 

inom kommunen genom mätningar eller beräkningar. 

Om en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas måste 

kommunen upprätta ett åtgärdsprogram. För utomhusluften 

finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxid, 

kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära 

ozon och PM 10 (små partiklar). Miljökvalitetsnormer 

för benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel kommer 

att införas. 

Luftmätningar 

Resultatet av luftmätningarna visar på en fortsatt bra 

luftkvalitet. Svaveldioxid och sot mäts inte eftersom 

halterna har varit konstant låga under många år. Däremot 

mäts PM 10 (små partiklar) och bensen och toluen 

(flyktiga organiska kolväten). Miljökvalitetsnormerna 

överskrids inte. Mätvärdena för bensen och toluen visar 

en nedåtgående trend sedan 1994. Även vinterhalvårsmedelvärden 

för NO2 (kvävedioxid)) visar att miljökvalitetsnormen 

klarades. De senaste mätningarna av marknära 

ozon gjordes 2002/03. Mätningarna som har 

gjorts visade månadsmedelvärden som underskrider 

miljökvalitetsnormen Av besparingsskäl har det inte 

gjorts några mätningar därefter. Mätningarna gjordes 

i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden 

(Högbyn och Bränna). Läs mer på hemsidan: 

www.ostersund.se. 

Beräkningar som gjorts (Luft- och klimatplanen 2001) 

visar att skoterutsläppen står för ca en tredjedel av 

utsläppen av flyktiga organiska ämnen. Fyrtaktsmotorer 

och mindre miljöstörande drivmedel (alkylatbensin) 

finns på marknaden. Det finns två tankställen för alkylatbensin 

i kommunen. När det gäller motorredskap 

avvaktar de kommunala förvaltningarna att utrustning 

ska komma som är anpassat till förnyelsebara bränslen. 

Man använder alkylatbränsle så länge i gräsklippare, 

motorsågar och liknande. 

Trafik 

Busstrafiken i tätorten sköts av Stadsbussarna och för 

busstrafiken utanför tätorten ansvarar Länstrafiken. 

Antalet bussresor inom tätorten var lika jämfört med 

tidigare år. Inga bussar drivs ännu med förnyelsebara 

bränslen men med start 2008 kommer etanolbussar att 

rulla i stadstrafiken. Frösö flygplats har trafikerats av 

både civilt och militärt flyg. Den militära verksamheten 

lades ner under 2005. Antalet resor till och från Östersunds 

flygplats minskade något 2007 jämfört med året 

innan. Järnvägsförbindelse finns med Norge och mot 

Sundsvall-Stockholm samt längs Inlandsbanan som går 

från Gällivare i norr till Mora i söder. På den senare 

går godstrafiken året om och passagerartrafik under 

turistsäsongen. Pendlartrafik från Sveg under helgerna 

startade 2007. Östersunds har ca 89 km cykelväg med 

vägvisning längs huvudcykelstråken som prioriteras när 

1. Miljömålsrådet utvärderar arbetet med att nå de nationella miljömålen och består av företrädare för myndigheter, organisationer och näringslivet. 

9


det gäller snöröjning och underhåll. Huvudcykelstråken 

markeras på skyltarna genom cykelsymboler i färgerna 

rött, grönt, blått och orange och finns markerade i 

cykelkartan. På dessa cykelvägar går det bra att vintercykla 

med dubbdäck. 

Energi 

Större delen av fjärrvärmen produceras av biobränsle 

vid Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik. Kraftvärmeverket 

kompletteras av en ackumulatortank som ger 

ökad drift- och leveranssäkerhet av fjärrvärme och 

minskar behovet av olja. Ackumulatortanken fungerar 

som en termos för ca 26 miljoner liter hetvatten. 

Elförbrukningen i kommunen har minskat under de 

senaste åren men Agendamålet att elförbrukningen ska 

minska med 1% per år jämfört med 1996 nås inte. (se 

även kap ”Energianvändningen ska minska”). Vid 

Gräfsåsens avfallsanläggning utvinns biogas ur deponin 

(tippen). En elmotor har installerats som producerar el 

av biogasen och sedan ska värmen nyttjas på fjärrvärmenätet. 

förskolor och äldreboenden. Energibokslutet för 2006 

visar på en minskning av energianvändning för uppvärmning 

med 3,8 % mellan 2005 och 2006. Fastighetsel 

(all el utom uppvärmning) minskade under samma 

period med 3,4 % och oljeanvändningen med 32,3 %. 

I de lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifterna finns 

förbud inom detaljplanelagt område för småskalig 

vedeldning för uppvärmning utan miljögodkänd panna 

och ackumulatortank under 1 juni till 15 augusti. 

Många hushåll installerar värmepumpar och det finns 

nu ca 805 st registrerade i kommunen. En nackdel med 

värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en 

tredjedel baseras på el. Efterfrågan på el i kommunen 

är i genomsnitt under ett år större än produktionen. 

Den el som köps in kan i sin tur ha producerats vid ett 

kolkraftverk vilket gör att vi då indirekt bidrar till den 

globala växthuseffekten. Det är fler faktorer som 

påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är 

värmepumpen ett bra miljöval. 

Teknisk förvaltning - Fastighet genomför åtgärder för 

att minska energianvändningen i kommunens skolor, 

10



Skyddande ozonskikt 

”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger 

skydd mot skadlig UV-strålning.” 

Trots att freonerna (CFC och HCFC ) i stort sett är 

avvecklade kommer redan utsläppta freoner att fortsätta 

skada ozonskiktet under många år. Enligt miljömålsrådet 

kan en återhämtning av ozonskiktet förväntas 

först efter år 2050. En oroande faktor är det komplicerade 

samspelet mellan klimatförändringen och utvecklingen 

av ozonskiktet. De senaste decennierna har ozonskiktet 

i stratosfären varit märkbart tunnare än normalt, 

även över Sverige. Skadat ozonskikt innebär att 

mer av den ultravioletta strålningen tränger ner till jordytan. 

Ökning av hudcancer, ögonskador, genetiska förändringar 

hos människor och djur är några exempel på 

de skador som uppstår. Internationella överenskommelser 

har gjorts för att komma till rätta med problemet. 

Sträng lagstiftning och information har varit effektiva 

medel för att minska användningen av ozonnedbrytande 

ämnen i Sverige. Fortfarande finns dock stora mängder 

lagrade i olika produkter. 

Avvecklingen av de värsta ozonskiktspåverkande ämnena 

i Östersund är i stort sett klar. CFC , som är ett av 

de ämnen som påverkar ozonskiktet mest, har varit förbjudet 

i flera år och finns nu endast kvar i små anläggningar. 

Dessa får användas tills de ska skrotas. 

HFC används i stor utsträckning som ersättningskemikalie.Den 

har ingen påverkan på ozonskiktet, men däremot 

påverkar utsläpp av HFC växthuseffekten. Mängden 

HFC har minskat. Detta beror delvis på att några 

större företag har lagts ned samt att andra typer av 

köldmedier används som t ex ammoniak och koldioxid. 

Även HFC kommer att avvecklas på sikt. 


Grundvatten av god kvalitet 

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning 

samt bidra till en god livsmiljö 

för växter och djur i sjöar och vattendrag.” 

I större delen av landets västra delar är grundvattennivåerna 

över eller mycket över de normala. I de östra 

delarna av Svealand och nedre Norrland är de under de 

normala. Grundvattensituationen är god eller tillfredsställande 

i praktiskt taget hela landet. (källa Sveriges 

Geologiska undersökning) De mest påtagliga problemen 

för brunnsvatten i Sverige gäller nitrat i de sydliga jordbruksintensiva 

länen, bekämpningsmedel i Skåne, Uppsala, 

Västmanlands och Gotlands län samt ökande 

kloridhalter i anslutning till saltade vägar i södra och 

mellersta Sverige. I Jämtland har vägarna inte saltats 

tidigare. Från hösten 2007 saltas en del av E 14. 

Kommunen har för närvarande fyra kommunala grundvattentäkter. 

För att skydda dem har skyddsområden 

fastställts. Grundvattentäkterna ligger i Tandsbyn, Häggenås, 

Lit och Lillsjöhögen. Installation av värmepumpar 

ökar. Därför behöver nuvarande skyddsområden 

kompletteras med regler om värmepumpar. För att kontrollera 

vattnets kvalitet tas regelbundet prover både i 

vattenverken och ute på ledningsnätet. 

Cirka 10 % av kommunens invånare får sitt dricksvatten 

från egna eller mindre gemensamhetsanläggningar 

som vanligen är grundvattentäkter. Gemensamhetsanläggningarna 

är av varierande storlek och försörjer 

mellan 5 och 60 hushåll. Enligt gällande regler ska 

vattenkvalitén kontrolleras regelbundet genom provtagning. 

Det finns inga fastställda skyddsområden för 

gemensamhetsanläggningarna. Det finns en förteckning 

över anläggningarna med kartor där verksamhetsområde, 

vattentäktens placering och skyddsvärt tillrinningsområde 

finns inritat. Detta för att kunna ta hänsyn till 

vattentäkterna vid handläggning av olika tillstånd och 

vid eventuella kemikalieolyckor. 

Läs mer om vatten på hemsidan: www.ostersund.se/vatten. 

11



Levande sjöar och vattendrag 

”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara 

och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. 

Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, 

kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och 

vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt 

som förutsättningar för friluftsliv värnas.” 

Vattenproblem kan bero på att det finns för lite eller 

för mycket vatten. Ofta är problemet att vattnet är 

förorenat på olika sätt. Konkurrens om delade vatten 

eller överutnyttjande av levande resurser kan leda till 

konflikter. Flertalet vattenproblem är också hot mot 

livet i vattenmiljöer. Många av problemen hänger samman. 

Listan över vattenproblem i världen kan göras 

mycket lång och här nämns bara några exempel. 

EU:s vattendirektiv som började gälla för några år 

sedan, innebär bland annat ett nytt sätt att förvalta 

vatten och att en vattenmyndighet har inrättats. I 

direktivet finns en tidtabell för olika delmoment med 

målet en god vattenstatus år 2015. Det finns miljökvalitetsnormer 

för fisk- och musselvatten. Länsstyrelsen 

ansvarar för att provtagning sker. 

Mer information finns på: www.vattenportalen.se 

90% av invånarna får sitt dricksvatten från något av 

de kommunala vattenverken, som drivs av Vatten Östersund. 

Större delen av råvattnet tas ifrån Storsjön. Näs/- 

Fåker tar sitt dricksvatten från Näkten. I kommunen 

finns de stora vattendragen Indalsälven, Långan och 

Hårkan. Här finns också Storsjön som är landets femte 

största sjö och Locknesjön som genom sin unika vattenkvalité 

har bedömts vara av riksintresse och kommer 

att föreslås som Natura 2000 område (EU:s nätverk 

för värdefull natur ) av länsstyrelsen. Näkten, Locknesjön 

och Storsjön klassificeras som mycket näringsfattiga. 

Sjöarnas vattenkvalité kontrolleras regelbundet 

genom provtagning. (se även kap " Ingen övergödning"). 

Storsjön har ett stort antal tillflöden. De flesta är små 

bäckar. Vattenmiljöerna i Storsjön har påverkats kraftigt 

av mänsklig aktivitet under det senaste århundradet. 

Sjön är reglerad och vattenståndsvariationerna har 

påverkat den biologiska mångfalden. Främmande arter 

som till exempel kanadaröding, har satts ut. De små 

bäckarna är en viktig livsmiljö för många organismer, 

inte minst laxfiskar. Dammbyggen, jord- och skogsbruk, 

12


felaktigt lagda vägtrummor och sjöregleringen är exempel 

på faktorer som påverkar vattenlevande organismer 

negativt. 

Vattenskotertrafik är tillåten i allmänna farleder (Frösön 

- Genvalla, Frösön - Rödön, Isön - Norderön) samt i 

av länsstyrelsen anvisade områden. 

Indalsälvens vattensystem kontrolleras genom Indalsälvens 

vattenvårdsförbund som är en sammanslutning av 

intressenter inom avrinningsområdet. Målet är att Indalsälven 

ska bevaras som ett klart och näringsfattigt vattendrag 

med hög buffringsförmåga mot försurning. Indalsälven 

ska ha dricksvattenkvalité. Avrinningsområdet omfattar 

ca 27 000 km2 och är ett av de största avrinningsområden 

i Sverige. Inom avrinningsområdet bor ca 

110 000 människor främst koncentrerade till Storsjöbygden. 

Större delen av avrinningsområdet har en högmycket 

hög buffringsförmåga mot försurning och endast 

tre mindre delområden, totalt ca 10 %, uppvisar försurningsskador 

som föranleder kalkning. Indalsälven är 

utbyggd för vattenkraft och genererade 2001 ca 14 % 

av Sveriges vattenkraft. Indalsälven i sin huvudfåra är 

ett klart, syrerikt och mycket näringsfattigt vattendrag 

som har ett gott naturligt skydd mot försurande ämnen 

och försurning. En tydlig återhämtning efter försurningspåverkan 

på 1990-talet har skett, särskilt i älvens övre 

delar. Den industriella föroreningsbelastningen är idag 

liten utom möjligen i älvens allra nedersta delar och 

påverkan av näringsämnen, främst fosfor är så låg att 

älven närmast riskerar att bli ”för näringsfattig”. Älven 

har gradvis, sedan 1960-talet, gått mot ett allt näringsfattigare 

tillstånd. Påverkan från jord och skogsbruk 

samt avloppsutsläpp och dagvatten från bebyggda områden 

utgör idag de största kända föroreningskällorna. 

Förekomsten av organiskt material och kväve ökar i 

strömningsriktningen och det finns även en liten tendens 

till ökning med tiden. Oroväckande i sammanhanget är 

att syretäring och syrebrist har kunnat påvisas i Midskogs 

bottenvatten på senare tid. Den utlösande orsaken 

var två extremt varma somrar men det kan inte uteslutas 

att en viss ökning av halten organiskt material kan 

ha spelat en roll i sammanhanget. 

Badvatten 

Miljö och hälsa kontrollerade badvattenkvalitén genom 

provtagning vid 16 platser i kommunen. Under år 2007 

togs 33 badvattenprover varav 3 st bedömdes som tjänliga 

med anmärkning. Badvattnets kvalité kan påverkas 

av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning 

leder till förnyad provtagning eller utredning av om det 

kan finnas föroreningskällor. 

Avlopp 

I kommunen finns 8 st avloppsreningsverk, som drivs av 

Östersund Vatten. Nästan 90 % av kommunens invånare 

och största delen av företagen i kommunen är anslutna 

till ett kommunalt reningsverk. För att undvika att orenat 

avloppsvatten rinner ut i Storsjön, arbetar Vatten 

Östersund med att förnya spill- och dagvattenledningarna. 

Man arbetar för att skötsel och tillsyn av oljeavskiljare 

ska bli bättre. 

Det finns också ett antal mindre reningsverk som ägs 

av bysamfälligheter etc. Några anläggningar fungerar 

mindre bra. De hushåll som inte är anslutna till ett 

reningsverk, avleder sitt avloppsvatten till en slamavskiljare 

med infiltrationsanläggning eller markbädd. 

Det finns ca 2 500 enskilda avloppsanläggningar i 

kommunen (se även "Ingen Övergödning"om tillsyn av 

enskilda avlopp). 

Mer information finns på hemsidan:www.ostersund.se 

Älven håller ur ett fysikaliskt/kemiskt perspektiv som 

regel dricksvattenkvalitet. I områden med bebyggelse 

påverkas vattnet av bakterier. Vattenvårdsförbundets 

målsättning att Indalsälvens vatten skall hålla dricksvattenkvalitet 

uppfylls därför inte. (källa: Rapport 

Indalsälvens vattenkvalitet 2006). 

Mer information finns på www.indalsalven.se 

13



Myllrande våtmarker 

”Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande 

funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla 

våtmarker bevaras för framtiden.” 

Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen, 

ca en femtedel av landytan består av våtmark. Dessa 

fungerar som reningsverk och är viktiga för vattnets 

kretslopp. Många växter och djur är beroende av våtmarker 

under hela eller delar av sin livscykel. Merparten 

av Sveriges våtmarker är påverkade av mänskliga 

ingrepp och omkring en fjärdedel har försvunnit genom 

utdikning och uppodling. 

Våtmarker utgör en stor del av länets yta och de har 

en betydelsefull funktion i ekosystemet. Ett karaktäristiskt 

inslag i de centraljämtska myrmarkerna är blekeområdena, 

som vid lågvatten framträder som öppna 

och vidsträckta blekefält. Blekeområdena förekommer 

i kalkrika trakter och har därmed en mycket begränsad 

geografisk utbredning. Storsjöområdet har många kalkblekeområden, 

kanske flest i världen. Den höga halten 

kalk beror på berggrunden. Här finns artrika rikkärr, 

unika kalkbarrskogar och Europas största samling av 

orkideér. Även andra sällsynta och utrotningshotade 

arter är många. Få platser i Sverige kan uppvisa så rikligt 

med orkidéer på ängar och rikkärr som Storsjöbygden. 

I Odensalakärrets naturreservat finns bland 

annat brudsporre, flugblomster och purpurknipprot och 

i Fillstabäckens reservat finns det många kalkkrävande 

växter, till exempel majviva. 

Torvtäkter orsakar en långsiktig förändring av landskapsbilden 

och förutsättningar för flora och fauna på 

plats. I Östersund bryter Jämtkraft torv för värmeproduktion. 

Natura 2000 

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden 

inom EU:s medlemsländer. Syftet är att skydda värdefulla 

naturtyper och livsmiljöer. Sverige har många 

myrar, sjöar, vattendrag samt skogar med rik biologisk 

mångfald. Sammanlagt har cirka 3 500 områden med 

en total yta av över 6 miljoner hektar pekats ut av 

regeringen. Områden som är föreslagna till Natura 

2000 är skyddade mot åtgärder som kan skada områdets 

livsmiljöer. I Jämtland har 212 skyddsvärda naturmiljöområden 

identifierats. I Östersund finns 29 st och 

en del av Ramsarområdet (en global överenskommelse 

som särskilt avser att skydda våtmarkerna som livsmiljöer) 

vid Tysjöarna (huvudsakligen i Krokoms kommun) 

Tysjöarna är Jämtlands största blekeområde och är en 

av de mest artrika lokalerna för rastande och häckande 

fåglar. 135 fågelarter har observerats. 

Mer information om Natura 2000 och Ramsar finns 

på:www.z.lst.se 


Bara naturlig försurning 

”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning 

ska underskrida gränsen för vad mark och 

vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller 

inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller 

kulturföremål och byggnader.” 

Försurningspåverkan på mark och vatten har minskat i 

Sverige enligt miljömålsrådet. Luftföroreningar och den 

försurning av mark, luft och vatten som nedfallet av svavel 

och kväveföreningarna leder till är ett miljöproblem 

för Jämtland. Hårdast drabbad är fjällkedjan där berggrunden 

och jordarten gör att motståndskraften mot försurning 

är låg. Huvudsakligen kan nedfallet hänföras till 

utsläppskällor på kontinenten. Länets egna bidrag är 

litet. Svavelnedfall och och nedfall av kväve har minskat 

men variationen är stor och trenden osäker. 

I Östersund finns till stor del områden som har god neutraliseringsförmåga 

och som alltså inte påverkas så 

mycket av försurningen. I kommunen finns inga större 

industrier med processer som släpper ut ämnen som 

bidrar till försurning, men långväga transporterade luftföroreningar 

påverkar situationen. Användningen av eldningsolja 

har minskat till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. 

Utsläppen av svavel och kväveoxider från 

Jämtkrafts fjärrvärmeanläggning har minskat, se ”Frisk 

luft”.Transporter ger upphov till kväveoxidutsläpp. 

14



Ingen övergödning 

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska 

inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, 

förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna 

till allsidig användning av mark och vatten.” 

Miljömålsrådet bedömer att det nationella målet kommer 

att vara svårt att nå inom en generation. Detta på grund 

av att återhämtningstiden i de naturliga systemen är så 

lång. Övergödning orsakas av näringsämnen (kväve och 

fosforföreningar) som tillförs mark och vatten direkt, till 

exempel från avloppsreningsverk eller indirekt genom 

läckage från gödselanläggningar eller enskilda avlopp. 

Näringsämnen kan också tillföras som luftnedfall. Långväga 

lufttransporterade kväve och fosforföreningar registreras 

i de nederbörds och luftmätningsstationer som finns 

i länet. Halterna är förhållandevis höga i fjällkedjan. I 

Östersjön är situationen allvarlig. 

Halterna av näringsämnen i Indalsälven är låga enligt de 

provtagningar som genomförs av Indalsälvens vattenvårdsförbund. 

Mer information finns under avsnittet ”Levande 

sjöar och vattendrag” och på: www.indalsalven.se 

De hushåll som inte är anslutna till ett reningsverk, avleder 

sitt avloppsvatten till en slamavskiljare med infiltrationsanläggning 

eller markbädd. Det finns ca 2 500 

enskilda avloppsanläggningar i kommunen. Bristfälliga 

avloppsanläggningar kan innebära att avloppsvattnet 

förorenar vattentäkter eller bidrar till övergödning av 

sjöar och vattendrag. 

Mätningar av halterna av kväve och fosfor har mätts i 

Locknesjön, Näkten och Storsjön sedan 1985 och i 

Semsån sedan 1995. Halterna av näringsämnen är stabilt 

låga. 


Levande skogar 

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk 

produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska 

mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och 

sociala värden värnas.” 

Miljömålsrådet bedömer att det blir svårt att nå det 

nationella miljömålet inom en generation. Miljöpåverkan 

minskar, men naturen behöver lång tid för att återhämta 

sig. Samhällets behov av skogsråvara leder till stora 

avverkningar och högre energipriser leder till större uttag 

av råvaror för bioenergi.Uttag av avverkningsrester innebär 

i regel en utarmning av marken. Askåterföring till 

skogsmarken bedöms komma att öka men är fortfarande 

för låg. Även under 2007 drog en kraftig storm in över 

södra Sverige i början av januari och orsakade omfattande 

stormskador på skog. 

I Jämtlands län finns ca 2,6 miljoner hektar produktiv 

skogsmark, vilket motsvarar nästan 12 % av Sveriges 

skogsmarksareal. Den kalkrika berggrunden i delar av 

länet ger unika förutsättningar. Blekeområden, järnockrakällor 

och rikkärr är relativt vanliga.(se även kap ”Myllrande 

våtmarker”). Av all Sveriges kalkbarrskog finns ca 

1/3 i länet. Fortfarande finns också naturskogsområden 

kvar, både brandpräglade tallskogar och rikare granskogar, 

och många av pärlorna finns med i Natura 2000-nätverket. 

Ett område är utvalt till Natura 2000 på grund av 

dess speciella naturvärden. För att dessa ska finnas kvar, 

måste vissa åtgärder och verksamheter kunna begränsas. 

Därför är Natura 2000-områdena skyddade enligt svensk 

lag. 

Skogarna i vår kommun utgörs till största delen av barrskog, 

med granen som dominerande inslag i Storsjöområdet. 

Sumpskogar är vår artrikaste skogsmiljö och sådana 

finns mest norr om Östersund. Den totala ytan produktiv 

skogsmark i kommunen är ca 151 244 ha och 33 585 ha 

15


är FSC-märkt. (Forest Steward-ship Council, som är en 

internationell organisation som arbetar för ett långsiktigt 

skogsbruk där hänsyn tas till miljön och människor som 

lever av och i skogen). Mindre än en procent av kommunens 

yta är skyddad (Totalt 22 km3). 

Kommunens skogsinnehav är ca 5 400 ha sedan januari 

2007, försvarsnedläggningen i kommunen innebär att 

kommunen kommer att förvärva mer mark. All mark 

ska inventeras och saneras av förvaret innan köp. 

Sedan 2003 är kommunens eget skogsbruk FSC-certifierat, 

revision har genomförts 2005 utan anmärkning. 

Certifieringen innebär bland annat att minst 5% av 

arealen ska avsättas för särskilda hänsyn till naturvård. 

För tillfället är ca 9% av arealen avsatt. Man 

sparar en korridor längs vattendrag s k kantzoner , 

högstubbar, torrakor och död ved. Rödlistade arter 

inventeras och skogsbruksplaner finns upprättade för 

all skog. Aspen används som bränsle i motorsågarna. 

Man ställer krav på sina entreprenörer ex. miljöanpassade 

maskinoljor, oljebyten ska ske på verkstad och 

förarna ska ha Grönt kort. Cirka 10-11 000 m3 avverkas 

per år. En naturvårdsplan upprättades 1996. Det 

finns ett program för stadsnära skogar i Östersund. 

Skogen sköts enligt en särskild skötselplan. Målet är 

att skogen skall bjuda på en intressant variation och 

mångfald. 


Ett rikt odlingslandskap 

”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för 

biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska 

skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” 

Ett rikt odlingslandskap omfattar i princip allt miljöarbete 

som görs inom odlingslandskapet. Åkermarken ska 

vara användbar för livsmedelsproduktion nu och i framtiden 

och jordbruket ska inte heller påverka omgivande 

miljö negativt. Den biologiska mångfalden ska bevaras 

och skötas samt nyttjas på ett hållbart sätt. Detta gäller 

för växter, djur och livsmiljöer som tillhör odlingslandskapet. 

De kulturhistoriska värdena ska bevaras och tydliggöras. 

Lantbruket i Jämtlands län består av ca 58 000 ha jordbruksmark 

(1 % av länets yta) varav 42 500 ha är 

åkermark och resten är naturbetesmark. Länets jordbruk 

är i huvudsak inriktade på mjölk- och köttproduktion. 

Vall är den absolut största grödan. I övrigt odlas spannmål 

till foder, potatis och mindre ytor med bär och grönsaker. 

På många av länets jordbruksfastigheter finns 

höga naturoch kulturmiljövärden. Det dominerande 

djurslaget är nötkreatur men även lamm och svin finns. 

Getnäringen är väl utvecklad i länet och utgör ett starkt 

fäste för getostproduktionen i landet. Antalet hästar 

ökar. Det är viktigt att värdefulla betesmarker och slåtterängar 

sköts på ett sätt som bevarar och förstärker markernas 

naturoch kulturmiljövärden. 

Storsjöbygden, som är ett av Norrlands största jordbruksdistrikt, 

är av riksintresse för kulturmiljövården. 

Verksamheten är huvudsakligen inriktad på mjölk- och 

köttproduktion. Här finns ca 12 000 ha åkermark. Det 

finns ca 350 djurhållare i kommunen (avser lantbrukets 

djur och/eller hästar). Mer än hälften av arealen har fått 

stöd för ekologisk odling. Från 2007 gäller nya regler 

16


för miljöstöd, varför uppgifterna inte är jämförbara från 

tidigare år. 

Antalet KRAV godkända jordbrukare har minskat under 

de senaste åren, från 19 st som mest till 7 st år 2006. 

Mejeriet, Milko, som ligger i Östersund har KRAV-godkänd 

1 verksamhet och är miljöcertifierat. 

De ängs- och hagmarker som finns bevarade har stora 

biologiska och kulturhistoriska värden med en rik flora 

och fauna. Omfattningen av artrika vägkanter är stor. 

Dessa sköts av Vägverket enligt upprättade skötselplaner. 

Där kommunen är väghållare sköts vägkanterna på 

samma sätt. 

Det finns 249 kommunala odlingslotter. De ligger i Odensala,Torvalla, 

Mariedal på Frösön och i Lit. Av dessa hyrdes 

239 ut under förra året. 


God bebyggd miljö 

”Städer tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra 

en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en 

god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden 

ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar 

ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat 

sätt och så att en långsiktigt god hushållning med 

mark, vatten och andra resurser främjas.” 

God bebyggd miljö omfattar de flesta aspekterna i vår 

levnadsmiljö. Vi tillbringar största delen av vårt liv inomhus, 

ca 90 %. Dålig inomhusmiljö kan bland annat bidra 

till uppkomsten av allergier och förvärra överkänslighetsreaktioner. 

Ökad trafik, ökade avfallsmängder, och brist 

på kunskap om problemen i inomhusmiljön gör att miljömålsrådet 

bedömer att det är osäkert om målet kan nås i 

tid. Positivt är dock att användningen av fossila energikällor 

för uppvärmning har minskat med nästan 50 % i 

Sverige mellan 1995 – 2005. Den totala energianvändningen 

per ytenhet har minskat. Bebyggelsen står för ca 

40 % av den totala användningen av energi i Sverige. 

Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att 

kunna uppnå en god bebyggd miljö. Den fysiska planeringen 

är tänkt att medverka till en långsiktigt hållbar 

utveckling. En checklista ” Att välja bestämningsfaktorer 

utifrån miljökvalitetsmål och folkhälsomål i konsekvensbedömningar 

för översiktsplaner” har tagits fram i samband 

med arbetet med översiktsplanen för västra Frösön 

för att ge ett bättre beslutsunderlag. 

Avvecklingen av Östersunds garnison har påverkat samhällsplaneringen. 

Ca 300.000 kvm lokaler och stora 

markområden får en annan användning och många nya 

planer för bebyggelse har tagits fram.Till exempel Stadsdel 

Norr, på gamla I 5, ska innehålla bostäder, arbetsplatser, 

service, idrottsanläggningar och grönområden. 

Buller är det miljöproblem som påverkar flest personer. 

Buller ger sämre livskvalitet och försämrar inlärningsförmågan. 

Det finns också indikatorer som tyder på att buller 

kan öka risken för förhöjt blodtryck. Ett stort antal 

människor i Sverige utsätts för buller över de riktvärden 

som riksdagen fastställt för trafikbuller både utomhus vid 

sin bostad och inomhus. Därför upplevs trafikbuller ofta 

som det största miljöproblemet i tätorter. 

I Östersunds kommun har bullernivåer beräknats vid de 

fastigheter som är belägna efter det kommunala vägnätet. 

Beräkningarna visar att bullernivåerna överskrider de 

nationella riktvärdena vid flera fastigheter. Miljö och 

hälsa utför bullerberäkningar med hjälp av dataprogram 

på vägtrafik och tågtrafik vid bygglovprövningar och vid 

planläggning. Vid nybebyggelse ställs krav på att riksdagens 

riktvärden ska klaras. Dessutom görs ljudnivåmätningar 

och bullerklagomålsärenden handläggs. Samarbete 

med arrangörer av konserter och verksamhetsutövare för 

att få dem att följa regler sker också. 

Strandnära områden i Östersund har inventerats med 

avseende på tillgänglighet, rekreation och friluftsliv samt 

1. KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion som verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion och kontrollera att 

de efterlevs. 

17


natur och landskapliga värden och sammanställts i ett 

strandprogram. Verksamheten i Vinterstaden fortsätter 

att utvecklas och Badhusparken är samlingspunkten för 

aktiviteter med snöborg, grillplatser och skridskobanor 

bland annat. 

För att öka intresset för hållbart byggande hos företrädare 

för byggbranschen och allmänheten har Samhällsbyggnad 

varit medarrangör i ett seminarium med inriktning 

på ”Passivhus” – energisnåla hus. Dessutom har 

ByggaBoDialogen (som aktivt verkar för en hållbar 

utveckling inom bygg och fastighetssektorn) genomfört 

ett utbildningstillfälle i Östersund. 

Sten, grus, sand mm har stor betydelse för samhällsbyggandet 

och det behövs för betongtillverkning, anläggande 

av vägar mm. Naturgrus är en ändlig resurs och utvinning 

kan innebära att naturvärden skadas. Grustäkter 

orsakar permanenta ingrepp i naturen.Täktverksamheten 

i Östersund är huvudsakligen bergtäkter. Påverkan på 

grundvattentäkter är troligen liten eller obefintlig. För att 

minska användningen av naturgrus används bland annat 

urgrävningsmassor och krossad asfalt som fyllnadsmassor 

vid anläggning. 

Avfall och återvinning 

Enligt Naturvårdsverket sker avfallshanteringen i dag 

mer resurseffektivt och med mindre miljöpåverkan än 

för tio år sedan. Samtidigt konstateras att det fortfarande 

finns mycket som kan förbättras. Ett nationellt 

delmål är att senast år 2010 skall minst 50 procent av 

hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, 

inklusive biologisk behandling och senast år 2010 ska 

minst 35 % av matavfallet återvinnas genom biologisk 

behandling. Den totala mängden avfall ökar i hela 

Sverige och även i Östersund. För att minska mängden 

avfall behövs åtgärder i samband med produktion och 

konsumtion. Kommunerna får betala en avgift, deponiskatt 

(435 kr per ton), för avfall som deponeras. 

Återvinningen av förpackningar fortsätter att öka i 

Sverige. Statistik från tidigare år på kommunal nivå 

från hushållsinsamlingen är dock inte jämförbara eftersom 

ändring har gjorts av beräknade mängder och statistiken 

har gjorts. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen 

(som ansvarar för insamling av tidningar och 

förpackningar) kommer att minska antalet återvinningsstationer 

i kommunen med 4 från nuvarande 31 st. 

Alla hushåll och även företag i kommunen har möjlighet 

att källsortera sitt avfall. För hushållen innebär det sor- 

18


tering med hämtning av brännbart, komposterbart och 

restavfall (deponirest) vid fastigheten. En analys av det 

brännbara (utsorterat brännbart) hushållsavfallets sammansättning 

gjordes med hjälp av en ”plockanalys” under 

2007. Resultatet blev att avfallet till största delen bestod 

av återvinningsbart avfall. (Läs mer i del 1 under Avfallsmängderna 

ska minska). Grovavfall hämtas efter budning. 

Förpackningar och tidningar ska sorteras ut och 

lämnas vid någon av Förpackningsinsamlingens återvinningsstationer. 

I Östersund sorteras förpackningar av 

papper, glas (färgat och ofärgat), metall och hårdplast. 

Förpackningar som består av mjuk plast sorteras som 

brännbart. Utsorterat tidningspapper lämnas på återvinningsstation 

och däck till återförsäljare. 

Företag får lämna de förpackningar som omfattas av 

producentansvaret till Jämtfrakts anläggning i Lugnvik. 

Mängden industri-, bygg- och rivningsavfall till Gräfsåsen 

har minskat betydligt de senaste åren. Minskningen 

beror dels på bättre sortering och dels på att en del går 

till Jämtfrakts sorteringsanläggning. 

Renhållning Östersund, ansvarar för insamling och transport 

av hushållsavfallet i kommunen. De har också en 

rådgivande verksamhet och informerar både hushåll och 

företag om kretsloppsanpassning och avfallshantering. 

För att få en bättre sortering av hushållsavfallet delas 

kompostpåsar ut till hushållen och kvaliteten har förbättrats. 

Vid Gräfsåsens avfallsanläggning, som drivs av Renhållning 

Östersund, finns bl. a en sorteringsplatta där utsorterat 

återvinningsmaterial lämnas för att sedan tas omhand. 

Vid Gräfsåsen deponeras (tippas) även det restavfall 

som inte går att återanvända. Det organiska 

materialet som samlas in komposteras på Gräfsåsen. 

Komposterbart hushållsavfall behandlas i en öppen 

strängkompost och det färdigkomposterade materialet 

används som täckmaterial på deponin. Slam från 

Gövikens avloppsreningsverk rötas och komposteras 

med hästgödsel till anläggningsjord. 

Vid återvinningscentralerna kan hushållen lämna sorterat 

material som till exempel förpackningar, vitvaror, 

trädgårdsavfall, metallskrot mm. Kommunens återvinningscentral 

i Odenskog är välbesökt. Z-rondellen är 

Östersund kommuns återvinningsmarknad med uppgift 

att skapa meningsfull sysselsättning. Z-rondellen tar 

hand om grovsopor, kasserade möbler och annat som 

går att renovera för att sedan sälja vidare i den egna 

butiken. 

Farligt avfall 

Mängden farligt avfall som samlas in från hushållen har 

ökat. Ökningen beror till viss del på ändrad lagstiftning 

som gör att fler avfallsslag räknas som farligt avfall. 

Till viss del beror det på ökad kunskap om farligt avfall 

och att det ska tas om hand säkert. Här finns också en 

bra insamlingsorganisation. Farligt avfall kan hushållen 

lämna vid de bemannade återvinningscentralerna i Lit, 

Brunflo eller Odenskog eller i den röda miljölådan som 

finns i många flerfamiljshus. Mängden insamlat farligt 

avfall från företagen är numera svår att ta fram eftersom 

förändring i lagstiftning och insamlingsorganisation 

har skett under 2007. 

Dricksvatten och avlopp 

I kommunen får 90 % av invånarna sitt dricksvatten 

från något av de 6 kommunala vattenverk, som drivs av 

Östersund Vatten. För att kontrollera vattnets kvalitet 

tas regelbundet prover både i vattenverket och ute på 

ledningsnätet. 10 % av kommunens invånare får sitt 

dricksvatten från egna vattentäkter eller mindre vattenverk 

som ägs gemensamt av ett antal fastighetsägare. 

Avlopp 

I kommunen finns det 8 avloppsreningsverk, som drivs 

av Östersund Vatten. Varje dygn renas upp till 20 000 

000 liter avloppsvatten från drygt 53000 personer. 

Nästan 90 % av kommunens invånare och största delen 

av företagen i kommunen är anslutna till ett kommunalt 

reningsverk. Det finns också ett antal mind-re avloppsreningsverk 

som ägs av bysamfälligheter eller föreningar. 

De hushåll som inte är anslutna till ett reningsverk, 

avleder sitt avloppsvatten till en slamavskiljare med 

infiltrationsanläggning eller markbädd. Det finns ca 

2 500 enskilda avloppsanläggningar i kommunen (se 

även kap "Ingen övergödning"). 

När avloppsvatten renas från näringsämnen och en del 

organiska ämnen som fett, proteiner och kolhydrater 

bildas slam. Slam kan få spridas på åkermark och återgå 

till ett kretslopp mellan stad och land om gränsvärderna 

klaras. Slammet från Gövikens reningsverk klarar 

de rikt- och gränsvärden som finns med god marginal). 

Vid Gövikens reningsverk sker en rötning av slammet. 

Därefter komposteras slammet för att vidareförädlas till 

anläggningsjord. Energin i slammet tas tillvara som 

biogas. Biogasen uppgraderas sedan till fordonsbränsle 

i en anläggning som invigdes den 22 maj 2007. Biogasen 

ger minimal klimatpåverkan. Kommunen har 69 personbilar 

samt två sopbilar som drivs med biogas. Biogasen 

beräknas räcka till ca 300 fordon. 

19



Giftfri miljö 

”Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som 

skapats i eller utvunnits av samhället och som kan 

hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.” 

Kemikalier används på många olika sätt i olika produkter. 

Under de senaste 50 åren har produktionen ökat 

markant i hela världen. Det innebär att människor och 

miljö utsätts för en mängd olika kemiska ämnen. Det 

sker via mat och dricksvatten, i inomhusmiljön eller 

arbetsmiljön. Det finns risker med de flesta kemikalier. 

Många kemiska ämnen är farliga för människors hälsa 

och miljön. Uppåt 40 % av alla svenskar har någon 

form av allergi. En källa till allergi är exponering för 

allergiframkallande kemiska ämnen och produkter, till 

exempel vissa rengöringsmedel, färger eller lacker. 

Kemikalieinspektionen anser att utvecklingen fram till 

en hållbar kemikalieanvändning går för långsamt. 

Större satsningar behöver göras för att hindra att nya 

gifter sprids. Större delen av medlen idag går till att 

sanera förorenade områden och att följa halterna av 

redan förbjudna ämnen i miljön. Detta medan vi ser allt 

fler exempel på att giftiga ämnen når oss via varor. 

Nonylfenol i textilier och bly i smycken och leksaker är 

sannolikt bara toppen på ett isberg. 

Miljömålsrådet bedömer att målet Giftfri miljö inte 

kommer att nås inom en generation. Det beror bland 

annat på den diffusa spridningen av gifter från varor 

och byggnader, på att giftiga ämnen kommer att bildas 

oavsiktligt och på att långlivade ämnen som redan finns 

spridda i miljön kommer att finnas kvar under lång tid. 

Bristen på information om vilka farliga kemikalier som 

ingår i varor är ett stort problem. Det gör det svårare 

för leverantörer och konsumenter att kunna välja bort 

farliga kemikalier. Den 1 juni trädde EU:s nya kemikalielagstiftning 

i kraft, REACH. Denna innebär en förstärkning 

av skyddet för hälsa och miljö men den är 

inte tillräcklig för att målet ska kunna nås. 

Det finns inga uppgifter om den totala kemikalieanvändningen 

i kommunen men Länsstyrelsen gjorde 2005 en 

kartläggning av kemikalier och kemiska produkter inom 

verksamheter och hushåll i Jämtlands län. Syftet med 

kartläggningen var att få information om hälso- och 

miljöfarliga produkter för att sedan kunna arbeta vidare 

med utfasning av de farligaste kemikalierna. Drivmedel 

och eldningsolja stod för den största mängden hälsooch 

miljöfarliga ämnen. 

Kommunen har, för flera år sedan, tagit policybeslut om 

att bekämpningsmedel inte ska användas på kommunens 

mark och att vägsalt inte ska användas i kommunen 

(med undantag för den inblandning som sker för 

att förhindra klumpbildning i sanden). Vägarna i Jämtland 

saltas normalt inte, men från hösten 2007 saltar 

Vägverket en sträcka längs E 14. I södra Sverige, men 

även längs Norrlandskusten har man konstaterat att 

salt från halkbekämpade vägar kan tränga ner till 

grundvattnet. 

Under 2007 har Banverket och Inlandsbanan spridit 

Round-up på vissa järnvägssträckor. Kommunens vattentäkter 

analyseras årligen enligt Livsmedelsverkets anvisningar 

med avseende på innehåll av bekämpningsmedel 

- inga problem någonstans. 

Grön räddningstjänst 

Miljö- och hälsa medverkar i nätverket Grön räddningstjänst 

som bland annat består av representanter från 

polis, räddningstjänst och miljöförvaltningar i Sverige. 

Nätverket arbetar för att öka kunskaperna om miljöpåverkan, 

öka samverkan mellan aktörerna och för 

att öka kommunernas miljömedvetande i det skadeförebyggande 

arbetet. 

Föroreningar i slam 

Förekomsten av föroreningar i slam från avloppsreningsverken 

speglar samhällets användning av olika 

produkter som innehåller skadliga ämnen. Huvuddelen 

av slammet klarar de riktvärden som finns med god 

marginal. 

Förorenade områden 

Vissa områden har blivit förorenade av industriverksamhet, 

olyckshändelser eller avfallshantering. Om 

dessa områden inte dokumenteras och saneras finns det 

risk för att föroreningar sprids i miljön. Kommunen 

måste känna till var, och om, förorenad mark finns för 

att få till stånd en effektiv och uthållig samhällsplanering 

Länsstyrelsen identifierar branscher och inventerar 

förorenade områden samt tar fram ett årligt regionalt 

program för efterbehandling av förorenade områden. 

Sedan de förorenade områdena riskklassats prioriteras 

de inför vidare undersökningar och åtgärder. I Öster- 

20


sund finns inget område som har klassats som högsta 

riskklassen. Det finns 4 riskklasser varav 1 innebär 

mycket stor risk, 2: stor risk, 3: måttlig risk och 4: liten 

risk. Ingen efterbehandling har slutförts under året. 

Det finns 12 st områden i riskklass 2, 41 st i riskklass 3 

och: 12 st i riskklass 4. 

Projekt 

För att kontrollera egentillsynen har 24 st bensinstationer 

i Östersunds kommun besökts. Vid tillsynsbesöken 

framkom att den egenkontroll som bedrivs vid bensinstationerna 

varierar i både omfattning och kvalitet. 

Inventering och inspektion av miljöfarlig verksamhet på 

Söder i Östersund har gjorts. Genomförda inspektioner 

visar på brister hos företagen främst vad det gäller 

avfallshantering. Övriga områden där brister konstaterats 

är förvaring av kemikalier och tillstånd för hantering 

av brandfarlig vara, samt rutiner och kontroll av 

oljeavskiljare. 

PCB 

PCB är ett långlivat miljögift som finns väl spritt i samhället. 

Det har lång nedbrytningstid och finns kvar länge 

i miljön. PCB förekommer bland annat i byggnader. 

Kommunens fastigheter har inventerats med avseende 

på förekomst av PCB och alla byggnader har sanerats. 

Flera andra fastighetsägare har inventerat sina byggnader. 

Det finns inga uppgifter om hur många som är 

inventerade och därför är det svårt att veta hur stort 

problemet är. En ny lagstiftning trädde i kraft i början 

av 2007. Enligt denna ska inventering och sanering ske 

stegvis. Förordningens krav på inventering gäller inte 

småhus, som villor och radhus. 

Du kan själv bidra till en 

giftfri miljö genom att: 

• fråga efter och välja miljöanpassade produkter 

• använda kemiska produkter med försiktighet 

• förvara farliga produkter på ett säkert sätt 

• lämna in farligt avfall 


Säker strålmiljö 

”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska 

skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre 

miljön.” 

Ett av de nationella delmålen är att riskerna med elektromagnetiska 

fält ska kartläggas. Utvecklingen av trådlös 

teknik har väckt oro hos allmänheten. Det saknas en heltäckande 

bild över exponeringen av elektromagnetiska 

fält. Inga nya forskningsresultat som kräver ändrade riskbedömningar 

har framkommit under året. 

Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i 

berg och jordtäcke och som kan överföras till grundvatten. 

Radongas ger upphov till strålning när den sönderfaller. 

Strålningen kan utgöra en hälsorisk och beräknas ge 

upphov till ca 500 lungcancerfall per år. Radon som förekommer 

i bostäder kommer dels från marken och dels 

från radioaktivt byggnadsmaterial. Radongas i inomhusluften 

kan också komma ifrån radonhaltigt grundvatten. I 

vissa områden är den naturliga halten av radongas högre. 

Dessa kallas för högriskområden. I kommunen finns flera 

högriskområden. Alla fastigheter inom högriskområden i 

kommunen är mätta. Undersökningarna koncentreras nu 

till villor, de har hög andel markyta och därigenom exponering, 

speciellt med utrymmen under markplan. 

Riktvärde för olägenhet för människors hälsa är 200 

Bq/m3. Bidrag för åtgärder finns att söka hos länsstyrelsen. 

Före 2010 ska radon mätas i alla skolor och förskolor 

enligt socialstyrelsens normer. Boverket anser att det 

är för få villaägare som mäter och åtgärdar radon. 

Därför startades en informationskampanj hösten 2005 

för att uppmärksamma problemet.Under mätsäsongen 

2006/07 genomfördes 213 radonmätningar i bostadshus. 

Av dessa visade 23 st högre värden än 200 Bq/m3. 

På uppdrag av Statens strålskyddsinstitut mäts bakgrundsstrålningen 

regelbundet i centrala Östersund och i 

närheten av Munkflohögen. Halterna är stabila och låga. 

Solarier 

Antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka i Sverige, 

beroende på att det tar tid att förändra attityder och 

beteenden kopplade till solbränna. 

SSI avråder från att sola i solarium för att bli brun. 

Personer med ljus och känslig hud, liksom barn och unga 

under 18 år ska inte alls använda solarium. Den som har 

många bruna födelsemärken bör inte heller sola. Att använda 

solarium mer än tio gånger per år anses öka risken 

för hudcancer. 

21



Ett rikt växt- och djurliv 

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. 

Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva 

i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god naturoch 

kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 

Miljömålet antogs av riksdagen i november 2005.Trots de 

insatser som gjorts de senaste decennierna har utvecklingen 

för den biologiska mångfalden inte förbättrats i 

nödvändig omfattning bedömer miljömålsrådet. Därför 

kommer målet vara svårt att nå inom utsatt tidsperiod. 

Klimatförändringarnas effekt på den biologiska mångfalden 

behöver analyseras. Minskningen av flera av våra 

fågelarter kan bero på förändringar i arternas övervintringsområden. 

Länsstyrelsen bedömer att målet är mycket svårt att nå i 

Jämtlands län. Insatser för att miljöanpassa mänskliga 

aktiviteter har gjorts under de senaste årtiondena, men 

det har inte lett till att utvecklingen för den biologiska 

mångfalden förbättras i tillräckligt för att uppfylla nationella 

och internationella mål. En bidragande orsak till 

bedömningen är ett förväntat ökat tryck på uttag av biomassa 

från jord- och skogsbruk, samt att det går för 

långsamt att skapa skyddade områden.Därmed kommer 

det vara svårt att stoppa förlusten av arter, och få hotade 

arter att överleva. Det behövs också nya styrmedel 

och riktade resurser för att säkra långsiktigt skydd av 

strategiskt viktiga landskapstyper samt resurser för att 

identifiera och inventera sådana områden. 

Regionaliserade landskapsstrategier behöver därför 

utformas så snart som möjligt. 

I kommunens miljöpolicy står det att nyttjande av mark 

och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning 

som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper 

och arter bibehålls. 

I Naturvårdsplanen (antagen 1996) redovisas de naturvärden 

som finns i kommunen. Tre naturtyper anges, 

som kan sägas utgöra särdrag för kommunen: 

• Öppet odlingslandskap - det gamla välhävdade landskapet 

kring Storsjön, Locknesjön och Näkten med de 

kalkrika miljöernas karasktärsväxter som brunkulla, 

ängsgentiana och rosettjungfrulin. 

• Sumpskog - Inom kommunen har vi marker som naturligt 

är både kalkpåverkade och näringsrika. I dessa 

områden utvecklar sumpskogarna en stor art-rikedom. 

• Blekeområden, med anslutande rikkärr, är en naturtyp 

som finns nästan enbart i Jämtland. 

Naturvårdsplanen ska vara ett underlag vid kommunens 

planering och handläggning. 

22


Maten vi äter 

Vad vi äter spelar stor roll för både hälsan och miljön. 

Maten är en del av vårt kretslopp. Varugruppen livsmedel 

omfattar en stor del av den offentliga upphandlingen 

i landet och är av stor betydelse ur miljösynpunkt för 

att åstadkomma en hållbar utveckling. Inom kommunen 

är det enheten Matproduktion som ansvarar för maten 

till de flesta skolorna och servicehusen. Varje dag serveras 

ca 9 500 luncher från 31 kök. Dessutom tillagas 

frukost och middag till sjukhem och servicehus, samt 

mellanmål till fritids och förskolor. 

Ekologiska kvitton 

Vilken effekt har valet av ekologiska livsmedel för miljön? 

Konsumentverket har tagit fram en beräkningsmodell 

som gör det lättare att informera om vilka miljöförbättringar 

som åstadkoms i lantbruket genom att välja 

ekologiska livsmedel. 

Mer Värd Mat projektet, där livsmedelsnäringen i länet 

samverkat för att skapa efterfrågan på lokalt producerad 

mat har avslutats. Symbolen ”Smakrikt Jämtland/- 

Härjedalen” berättar att maten är lokalt producerad. 

Nu är det ”Matakademien” som arbetar för att sprida 

information om länets lokalt producerade mat, stödjer 

utvecklingen av lokalt producerade råvaror och inspirerar 

länets krogar att servera lokal mat. Dessutom vill 

Kommunfullmäktige har beslutat att 20 % av skolmaten 

ska vara ekologisk. Under 2007 var 15 % av skolmaten 

ekologisk. Beslut har också tagits om att det ska ställas 

kvalitetskrav motsvarande Rättvisemärkt på det kaffe 

och thé som kommunen köper in. Det innebär att alla 

led i produktionen och distributionen får rimligt betalt 

för sina varor. Kriterierna säger också att man vill stoppa 

otillbörligt utnyttjande och onödiga mellanhänder 

och de anställda skall ha rätt att organisera sig och rätt 

till ett ordentligt anställningsavtal. Rättvisemärkt har 

också inskrivet i sina kriterier att odlingen måste ske 

med respekt för mänskliga rättigheter. 

man stödja den lokala kokkonsten och vår traditionella 

mat, stimulera nytänkande och utveckling av den lokala 

kokkonsten samt genom utbildning förbättra kunskap 

om och tillagning av vår lokala mat. 

I Östersund finns 365 livsmedelsanläggningar. Hos dessa 

görs tillsyn av hantering och hygien. Även tillfällig livsmedelshantering 

vid marknader och evenemang kontrolleras. 

Från 2006 gäller en EU-gemensam livsmedelslagstiftning 

som innebär att livsmedelsföretagarens eget 

ansvar tydliggörs. Syftet är en säker livsmedelshantering 

från jord till bord. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida: 

www.slv.se. 

Under året har 373 livsmedelsprover tagits. Resultatet 

visar att 12 % (43 prov var tjänliga med anmärkning) 

och 1 prov var otjänligt. 

23


Information 

Det är viktigt att miljömedvetandet hos kommunens 

medborgare ökar för att engagemanget i det lokala och 

globala miljöarbetet ska öka. Information om miljöfrågor 

sker på olika sätt, till exempel via kommunens hemsida, 

publikationer, via utskick av information eller vid 

deltagande i olika evenemang, mässor och utställningar. 

Information ges också i form av föreläsningar för allmänheten, 

på skolor, hos företag eller för föreningar. I 

flera av projekten inom klimatinvesteringsprogrammet 

(KLIMP) har information och utbildning bedrivits, till 

exempel av Grön Trafik och energirådgivaren. 

Miljöombud 

Inom den kommunala verksamheten finns drygt 200 

miljöombud. De är nyckelpersoner som finns på olika 

förvaltningar och enheter. Miljöombuden har gått miljöutbildning 

och har bland annat till uppgift att informera 

sina kollegor i miljöfrågor. De är också mycket viktiga 

för att driva miljöarbetet framåt inom verksamheten. 

Två träffar ordnades under året för vidareutbildning 

information och erfarenhetsutbyte. En utbildningsdag 

för nya miljöombud arrangerades. Informationsbrevet 

"Miljöbladet", som tas fram av Agenda 21 samordnaren, 

skickades ut tre gånger under året och information 

till miljöombuden lades ut på hemsidan. 

Skolan 

Grön Flagg strävar efter att, utifrån barns och ungdomars 

perspektiv, följa principerna i miljöledningssystemen 

EMAS och ISO 14001. År 2007 hade antalet skolor 

med Grön flagg ökat till 9 st. De är: Palmcrantzskolan, 

Wargentinskolan, Primrose, Norra skolan, Körfältsskolan,Tavelbäcksskolan, 

Ängsmon, Litsvägen och 

Emanuel förskola. Palmcrantzskolan som har 1 300 

elever har arbetat för bättre kunskap om miljön och ett 

större miljöengagemang på skolan. Läs mer på hemsidan: 

www.pcnatur.com. 

Även Wargentinskolan har ett miljöråd och har genomfört 

informationsaktiviteter och temadagar. Norra skolan 

som har jobbat aktivt med miljöfrågor under många 

år belönades 2007 med Centerpartiets miljöpris. 

Grön Trafik arrangerade flera olika projekt med olika 

samarbetspartners under året. Det första klimatneutrala 

seminariet under Europeiska trafikantveckan, biogasseminarium 

och invigning av biogastankstationen miljöbilsföreläsning 

är några exempel på informationsaktiviteter 

som genomfördes lokalt men information gavs 

även i Trondheim, Umeå, Sundsvall, Stockholm m m. 

Teknisk förvaltning-fastighet tog under året fram ett 

informationsmaterial för skolpersonal: ”Många bäckar 

små” – om energisparande. 

På hemsidan: www.ostersund.se under miljö och hälsa 

finns en länk till mer informationsmaterial m m under 

skolmaterial, studiebesök. 

Mässor, utställningar etc 

Östersunds kommun arrangerar sedan flera år den 

Europeiska trafikantveckan som är en internationell 

miljökampanj under tiden 16-22 september. EU-kommisionen 

utsåg Östersunds Europeiska trafikantvecka för 

2007 som ett av tio bästa arrangemangen. Huvudarrangör 

var Grön Trafik som arrangerade veckan tillsammans 

med ett 40-tal organisationer, företag och föreningar. 

Miljöpris 

Östersund kommuns miljöpris delas ut till enskild person, 

företag, organisationer eller sammanslutningar 

inom kommunen. Priset kan delas ut för både ideella 

och yrkesmässiga insatser. Årets miljöprisvinnare blev 

Patrik Williamsson och Jörgen Svensson på Teknisk förvaltning 

med motiveringen: Minskning av användningen 

av olja och effektivisering av energianvändningen är en 

viktig miljöfråga. Miljöpriset tilldelas Patrik och Jörgen 

som med en stor portion engagemang och envishet och 

utan egen vinning har effektiviserat och sänkt oljeförbrukningen 

vid Lits panncentral med 75 % på tre år. De 

är goda förebilder och kan inspirera oss andra till praktiska 

åtgärder som ger positiva miljöeffekter. 

Företagens miljöarbete 

I många företag pågår ett ambitiöst miljöarbete och 

antalet miljöcertifierade företag i Östersund ökar. I 

kommunen finns enligt databasen www.certifiering.nu, 

35 st miljöcertifierade företag (ISO, EMAS, PEFC). 

Kommunens Agenda-21 samordnare anordnar i samarbete 

med företagen regelbundna miljöfrukostträffar 6-8 

ggr per år för företag och organisationer. Detta för att 

knyta kontakter, få tips och idéer om miljöarbete från 

de andra deltagarna.Träffarna anordnas med olika 

teman och med olika frukostvärdar. 

• Avfall, frukostvärd: Lundstams AB 

• Bioenergi, frukostvärd: Jämtkraft 

• Klimat i förändring, Agenda 21 

• Utan bussen stannar Sverige:, Stadsbussarna Östersund 

AB 

• Information om nya lagar och regler, kommunens 

miljöarbete, Revision av Agenda 21; frukostvärd: 

Samhällsbyggnad, miljö och hälsa. 

24


Kommunens miljömål och resultat 

Kommunens miljömål styr mot flera av de nationella miljömålen 

1. Luftens kvalitet 

INRIKTNINGSMÅL 

Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska 

minska, varvid utsläppen av koldioxid ska minska med 

25 % till 2010 i jämförelse med 1998. 

RESULTAT: Utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 

1998 till år 2006 minskade med 15,4 %. Mellan 2005- 

2006 ökade de beräknade utsläppen med ca 6,1 %. 

Resultatet av mätningarna av luftföroreningar visar på en 

bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Det finns 

dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för 

höga vid mer trafikerade gator. 

Utsläpp av växthusgaser 

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i världen 

och klimatfrågorna har fått stor uppmärksamhet under 

året. Sverige hör dock till det fåtal industriländer som 

under 2006 redovisade en minskning av de nationella 

utsläppen av växthusgasen koldioxid. Förändringar i 

temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar 

samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder 

påverkar miljön, dimensionering av anläggningar, 

fysisk planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehov 

övrigt är viktiga. Årsmedeltemperaturen i 

Jämtland har ökat med 0,9 grader under perioden 

1991 – 2005 jämfört med den föregående 30-årsperioden 

enligt Naturvårdsverket. Den största förändringen 

har skett under vintern då det blivit 2,1 grader varmare. 

Utsläpp av koldioxid 

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) är de fossila koldioxidutsläppen 

i Östersunds kommun låga jämfört med 

Sverigegenomsnittet. De fossila koldioxidutsläppen i 

Östersunds kommun som geografisk enhet ökade mellan 

2005-2006 med ca 6,1 % vilket motsvarar 15 367 

ton.Transporter stod under 2006 för huvuddelen av de 

totala koldioxidutsläppen med 68 %, medan uppvärmning 

och el stod för 32 %. Utsläppen från el har beräknats 

genom extrapolering av utsläppen från Jämtkrafts 

elmix 1 som utgör 89,9% av den total elförbrukning 

inom kommungränserna. 

Inom vissa områden minskade utsläppen och på andra 

skedde ökningar. Utsläppen från eldningsolja 1 minskade 

mest följt av minskningar av bensin och flyg. För 

ökningarna stod främst el, sedan eldningsolja 2-5, diesel, 

torv, samt drivmedlet E85. Användningen av E85 2 

ökade mellan 2005-2006. Den totala effekten av den 

ökade E85-användningen är dock positiv då bensin och 

diesel ersätts och medför därför en minskning av de 

fossila koldioxidutsläppen med 693 ton. Den stora 

ökningen av utsläppen från el beror inte på ökad konsumtion, 

elkonsumtionen har faktiskt minskat under 

perioden, utan att utsläppen från den lokala elmixen 

var höga under året. Enligt Jämtkraft beror den höga 

emissionsfaktorn för 2006 på att det var ett dåligt år 

för vattenkraften vilket medförde större inköp från den 

nordiska elmarknaden för att täcka upp produktionsbortfallet. 

Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun 

geografisk enhet beräknade från leveransdata (ton) 

300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

84 151 

68 830 

69 998 

58 469 

61 404 

88 018 

75 380 

54 046 

68 470 

100 000 

50 000 

165 728 

159 741 

152 179 

149 614 

155 492 

158 713 

154 960 

142 000 

142 943 

0 

1998 1999 2000* 2001 2002 

Transporter 

Uppvärmning och el 

2003 2004 

2005** 

* exkl EO2-5 

** exkl Gasol 

2006 

Källor: SCB, Jämtkraft, Herjeåns AB, 

Vattenfall regionnät AB, Luftfartsverket 

1. 76% förnybart (vatten, biobränsle,vind) 19 % kärnkraft och 5 %fossilt (köpt el plus torv) 

2. Etanol med 15 % bensininblandning 

25


Beräknade fossila koldioxidutsläpp med avseende på energislag 1998-2006 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

Bensin 

88 599 

90 039 

85 083 

88 672 

92 023 

88 362 

85 869 

79 848 

78 323 

E85 

39 

101 

152 

220 

Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg** Kol Torv Gasol*** 

65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0 

62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0 

57 556 35 837 0 

14 141 9 540 482 19 101 438 

54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114 

54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123 

61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145 

61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132 

57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384 

60 785 13 508 10 914 18 331 3 616 0 25 717 

* Lokal mix ** LTO och motorprov ***Uppgifter har ej erhållits för 2005 och 2006 

Kommunförvaltningens koldioxidutsläpp 

Utsläppen från eldningsolja minskade med 

hela 57 % mellan 2005-2006.Trots att 

elförbrukningen minskat ökade de fossila 

koldioxidutsläppen från kommunförvaltningens 

elanvändning under samma period 

med 184 % beroende på ökade koldioxidutsläpp 

från Jämtkrafts elmix. Detta beror 

främst på att 2006 var ett torrår och att 

mer nordisk el med ett högre utsläppsvärde 

därför köpts in. 

Även koldioxidutsläppen från fjärrvärme till 

den kommunala verksamheten ökade med 

4,2% beroende på ökad användning av torv 

för fjärrvärmeproduktion, detta trots en 

minskad fjärrvärmeförbrukning. 

Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 1998 -2006 (ton) 

5000 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

5000 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

El Fjärrvärme Olja Bilersättning 

(lokal mix) 

Resande i tjänsten 

Antalet miljöbilar ökade från föregående 

år. 159 (av totalt 449) kommunala fordon 

och motorredskap var klassade som miljöfordon, 

varav 67 biogasfordon (i stället för 

89 som planerats), 87 etanolbilar, 4 elhybridbilar, 

1 elbil och 2 elpackmoppar. En 

del enheter behåller gamla bilar och kommunala 

miljöbilar har sålts. Målet som sattes 

till 2005, att 75 % av kommunförvaltningens 

fordon och motorredskap skulle 

drivas med förnyelsebara bränslen har inte 

nåtts ännu. 2007 var det 35 %. (Att pro- 

Tjänsteresor 

flyg 

Tjänsteresor 

tåg 

Tjänsteresor 

buss 

Tjänsteresor 

hyrbil 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

Bensin Diesel E85 Alkylatbensin 

Tjänsteresor 

flyg, 

tåg, buss 

Färdtjänst 

Skolskjutsar 

Busstrafik 

Swebus/ 

Stadsbussarna 

Källa: Jämtkraft, Resia, Stadsbussarna, Bränsleleverantörer och entreprenörer (kan variera mellan 

åren, mer info hos Grön Trafik) 

26


VOC-värden vid Z-gränd (ug/m 3) 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 05/06 

Diagrammet visar resultat av mätningar (vinterhalvårsmedelvärden) av flyktiga organiska kolväten (VOC), 

bensen och toulen, i centrala Östersund. 

Bensen 

Toulen 

Linjär 

(Bensen) 

centsatsen har blivit lägre jämfört med föregående år 

beror på att fler fordon och redskap har räknats in i 

totalsiffran). 

Utsläppen från resor med egen bil i tjänsten ökade 

något jämfört med föregående år. Utsläppen från bensin 

ökade och diesel minskade. Utsläpp från resandet 

med flyg i tjänsten ökade. Det företag som kommunen 

anlitar för resor har inte levererat tillförlitliga uppgifter 

därför är uppgifter om tjänsteresorna osäkra. 

Luftföroreningar 

Östersund har ren luft. Luftkvalitén kan dock vara 

sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, 

trafik och i vissa fall eldning. Vid kall väderlek och 

svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och 

små partiklar periodvis bli förhöjda vid hårt trafikerade 

vägar. För utomhusluften finns miljökvalitetsnormer 1 

för kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, 

bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar). 

Miljökvalitetsnormer för benso(a)pyren, arsenik, kadmium 

och nickel kommer att införas. 

Luftmätningar 

Svaveldioxid och sot mäts inte längre eftersom halterna 

har varit konstant låga under många år. Däremot mäts 

PM 10, små partiklar. Den övre utvärderingströskeln i 

miljökvalitetsnormen för PM 10 överskrids, vilket innebär 

att kommunen ska fortsätta att göra mätningar. 

Mätvärdena för bensen och toluen visar en nedåtgående 

trend sedan 1994. Vinterhalvårsmedelvärdet klarar miljökvalitetsnormen 

Även mätvärdena för vinterhalvårsmedelvärden 

för NO2 (kvävedioxid)) visar att miljökvalitetsnormen 

klarades. De senaste mätningarna av 

marknära ozon gjordes 2002/03. Mätningarna gjordes 

då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden 

(Högbyn och Bränna). De mätningar som har 

gjorts visade medelvärden per månad som underskrider 

miljökvalitetsnormen. Av besparingsskäl har det inte 

gjorts några mätningar därefter. 

2. Hushålls- och industriavfall 


Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid 

högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 

RESULTAT: Den totala mängden insamlat hushålls- och 

industriavfall har inte minskat. 3 314 ton hushållsavfall och 

2 255 ton bygg- och industriavfall deponerades. Målet, att 

högst 2000 ton hushållsavfall ska deponeras (läggas på 

tipp) har inte nåtts. Mängden farligt avfall som samlas in 

från hushållen har ökat varje år. 

Förutom de nationella målen om att minska den totala 

mängden avfall, avfall till deponi samt avfallets mängd 

och farlighet så ska minst 35 % av matavfallet återvinnas 

genom biologisk behandling senast 2010. Den totala 

mängden avfall ökar i Sverige men återvinningen av 

förpackningar fortsätter att öka och de allra flesta förpackningarna 

samlas in och återvinns. Mellan 2006 och 

2005 har den totala volymen insamlade förpackningar 

ökat från 753 000 ton till 787 000 ton, d v s en ökning 

med 4,5 %. Statistik från tidigare år på kommunal 

nivå från hushållsinsamlingen är dock inte jämförbara 

med tidigare år eftersom ändring av statistiken har 

gjorts. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen 

(som ansvarar för insamling av tidningar och förpackningar) 

kommer att minska antalet återvinningsstationer 

i kommunen med 4 från nuvarande 31 st. Sorteringen 

av grovavfall kom igång senare än beräknat på 

grund av tekniska problem. När den sorteringen fungerar 

kommer mängden avfall till deponi att minska. 

En analys av det insamlade sorterade brännbara hushållsavfallets 

sammansättning gjordes med hjälp av en ”plockanalys” 

under 2007. Resultatet blev att avfallet till största 

delen bestod av återvinningsbart avfall (producentansvarsmaterial) 

med 53,1% och brännbart avfall vilket 

utgjorde 30,2%. Andelen matavfall var mindre: 10,7% 

medan andelen restavfall var 3, 6% och elektriska och 

elektroniska produkter 2,4% samt farligt avfall 0,01%. 

1. Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 

27


Insamlade mängder hushållsavfall 1993-2007 i ton 

(exklusive farligt avfall) 

20 000 

15 000 

10 000 

5000 

Ton/år 

0 

Brännbart 

Deponi 

Kompost 

Mål: 2000 ton 

till deponi 

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 

Källa: Renhållning Östersund 

Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) 

Nätleveranser 

MWh 


Mål i Agenda 21 

800000 

700000 

600000 

500000 

400000 

300000 

200000 

100000 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Källa: Jämtkraft, Herjeåns AB, Vattenfall regionnät AB 

Farligt avfall 

Den totala mängden farligt avfall som samlas in har 

ökat varje år (senaste statistik från 2006) och mängden 

farligt avfall som samlas in från hushållen har ökat 

varje år. Under 2007 ändrades reglerna för transport 

av farligt avfall från företag (det sk transportmonopolet). 

Det innebar fler aktörer och någon samlad statistik 

över insamlade mängder farligt avfall från företag 

går för närvarande inte att ta fram på kommunnivå. 

3. Energianvändning 


Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen 

ska minska med 1 % per år. 

RESULTAT: Enligt SCB statistik har den totala energianvändningen 

minskat i Östersund mellan 1995 - 2004. 

Elanvändningen har minskat med 5,9 % från 1996-2006. 

Målet att elförbrukningen ska minska med 1 % per år 

jämfört med 1996 nås dock inte, det skulle ha inneburit 

en minskning med 9,6 % under denna period. 

Generellt använder vi energi för uppvärmning, industri 

och service samt transporter. En del av energin ”försvinner” 

vid distribution och omvandling. För transporter 

dominerar fortfarande de fossila bränslena men oljans 

andel av den totala energitillförseln har minskat. En 

stor andel av energin används till byggnader. Minskningen 

i elförbrukning jämfört med 1996 beror enligt 

Jämtkraft på varmare väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, 

kraftvärme och Arctura – ackumulatortanken 

och ökad pelletseldning. 

Kommunförvaltningens energianvändning 

Kostnader för el och värme utgör ca 25 % av driftskostnaden 

för en byggnad.Teknisk förvaltning/Fastighet 

genomför åtgärder för att minska energianvändningen i 

kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Varje 

månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas 

och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. 

Energibokslutet för 2006 visar på en minskning av 

energianvändning för uppvärmning med 3,8 % mellan 

2005 och 2006. Fastighetsel (all el utom uppvärmning) 

minskade under samma period med 3,4 % och oljeanvändningen 

med 32,3 %. Målsättningen är att energianvändningen 

ska minska med 15 % 2008 jämfört 

med 2004 samt att all oljeanvändning för uppvärmning 

ska ha upphört år 2009. Målet blir svårt att nå eftersom 

Jämtkrafts planer på utbyggnad av fjärrvärmenätet 

i Brunflo inte har fullföljts, och den största användningen 

av olja (47 % av TF fastighets oljeanvändning) 

sker i Kastalskolan i Brunflo. 

Direktel eller vattenburen el för uppvärmning planeras 

vara avvecklad till 2010. Installerad bergkyla utanför 

rådhuset (kylning av datorer), i stället för konventionell 

kyla beräknas spara 110 MWh/år. 

Fjärrvärme 

Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och produktionen 

är till största delen baserad på biobränsle. 

Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulatortank 

som ger ökad drift- och leveranssäkerhet av fjärrvärme 

och minskar behovet av olja. Ökningen av energitillförseln 

de senaste åren beror till största delen på 

att det åtgår en hel del bränsle för att producera el i 

det nya kraftvärmeverket i Lugnvik.Trots detta har 

totala mängden NOx (kväveoxider) minskat för att 

sedan stanna på samma nivå. 

28


Energitillförsel samt svavel och NOx-utsläpp fjärrvärme Östersund 

GWh, ton 

29


4. Miljön i Östersund 


Miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker och 

bidra till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra 


RESULTAT: Det är svårt att svara entydigt ja eller nej. 

Målet omfattar i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön 

och indikatorer och nyckeltal måste tas fram och utvecklas. 

För den sociala dimensionen hänvisas till Välfärdsredovisning 

2007. 

Hållbar utveckling omfattar den ekonomiska, den ekologiska 

och den sociala dimensionen. I denna utvärdering 

av målet för 2007 har de betydande miljöaspekterna 

redovisats. För den sociala dimensionen hänvisas till 

Välfärdsredovisning 2007, främst till avsnitten: 

Bakgrund samt Målområde: 1. Delaktighet och inflytande, 

2. Ekonomisk och social trygghet, 3.Trygga och goda 

uppväxtvillkor samt 5. Sunda och säkra miljöer och 

produkter. 

För aspekten skydd av kommunala vattentäkter konstateras 

att samtliga kommunala grundvattentäkter har 

skyddsområden. En översyn av skyddsföreskrifterna har 

påbörjats. Aspekten har stor betydelse för en godtagbar 

dricksvattenförsörjning. Aspekten användande av Storsjön 

som resurs är en väsentlig del av kommunens 

naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjningen. 

Storsjön är även betydelsefull som mottagare av 

avloppsvatten. Det pågår f n arbete för att åstadkomma 

ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen. Sjön 

är näringsfattig och har god bakteriologisk och kemisk 

kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer. För 

aspekten radon i bostäder genomfördes under 2007 

213 mätningar. Åtgärder har vidtagits vid förhöjda 

halter för att minska riskerna för olägenhet. Kommunen 

har dock en berggrund som medför höga halter inom 

många områden. För aspekten hantering av slam konstateras 

att allt slam komposterats och använts som 

anläggningsjord under 2007. I slammet från våra avlopp 

koncentreras ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker, 

ex vis kemikalier och läkemedelsrester. För aspekten 

användning och återvinning av miljöstörande ämnen 

redovisas en insamling av 1 231 ton farligt avfall under 

2006. Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet 

sker i kontrollerade former, eftersom kemiska 

produkter kan ha stor påverkan på såväl hälsa som 

miljö. Insamlingen i Östersund har under året utförts 

med bra kvalité. 

Kvalitén i upphandlingen är av stor betydelse för miljöutvecklingen. 

Kommunen upphandlar varor och tjänster 

för drygt 1 miljard kronor årligen, varför en medvetenhet 

om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse. 

För kommunförvaltningen har under 2007 troheten mot 

ramavtal varit mycket hög eller ca 98 %. Detta förhållande 

medverkar med stor sannolikhet till minskad miljöbelastning. 

All upphandling sker utifrån den policy som 

gäller för kommunen, och där kvalitets- och miljökrav 

är särskilt uttalade. 

Utbildningen av miljöombud, miljöfrukostar etc. sköts 

via Agenda-samordnaren för kommunen. Under 2007 

har 2 informationsträffar med miljöombuden genomförts 

och 3 informationsblad har getts ut till samtliga 

ombud. 5 miljöfrukostar har hållits för företagen i 

kommunen, och samtliga har varit välbesökta. 9 av 

kommunens skolor har erhållit s k Grön Flagg, dvs. en 

typ av miljödiplomering.Totalt är betydelsen för miljöutvecklingen 

svår att mäta, men torde vara av väsentlig 

betydelse utifrån att nyheter och ajourhållning av lagstiftning 

kan ske, en kraftsamling inom bestämda insatsområden 

är möjlig, kunskapsnivån generellt i miljöfrågor 

höjs etc. 

På nästa sida redovisas tillståndet för de miljöaspekter 

som har betydande miljöpåverkan (värdering 3/prioriterade) 

och styr mot alla kommunens inriktningsmål. 

30


Betydande miljöaspekter i Östersunds kommun 

och miljöpåverkan/miljötillstånd 

Prioriterad 

miljöaspekt 

Skydd av kommunala 

grundvattentäkter. 

Resultat 

Antal kommunala grundvattentäkter/Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde: 

4 st/4 st 

Översyn av skyddsområde har startat. Det är viktigt för dricksvattenförsörjningen att 

grundvattentäkterna är väl skyddade. Detta för att minska risken för att vattentäkterna 

påverkas av utsläpp från ex, avlopp, värmepumpar eller kemikalier från bilolyckor. 

Användande av 

Storsjön som resurs. 

Resursanvändande vid 

samhällsbyggande och 

fysisk planering 

Radon i bostäder 

Skyddsområde ytvattentäkt: Upprättande pågår 

Miljökvalitetsnormer (se miljöbalken) klaras: Miljökvalitetsnormer klaras 

Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön= status: Näringsfattig, god 

vattenkvalité enligt provtagning 

Dagvattenpåverkan: Provtagningsprogram för dagvatten på gång, Badvattenprover resultat: 

2007:16 badplatser har provtagits, detta resulterade i 33 prover varav 3 tjänliga 

med anmärkning. 

Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning 

i Östersunds kommun. Storsjön är även betydelsefull som mottagare 

för avlopps- och dagvatten samt regleringsmagasin för vattenkraft. Storsjön spelar också 

en viktig roll för det rörliga friluftslivet, fiske och turism. 

Nyckeltal ska utvecklas. Användning av naturgrus (delmål, miljömålsuppföljning nationellt). 

Uppgift saknas f n, men kan tas fram. Den fysiska planeringen är viktig när det 

gäller de fysiska villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, 

industriverksamhet, resurshushållning. En stor omställning pågår efter försvarsnedläggningarna. 

Kommunerna har i den fysiska planeringen ett instrument med långsiktig och 

stor genomslagskraft när det gäller användningen av naturresurser och byggande av 

fysiska strukturer. Genom planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen avgörs de fysiska 

villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, industriverksamhet, 

resurshushållning. Villkoren avser exempelvis energianvändning, trafikbelastning, vattenoch 

kemikalieförbrukning, hantering av varor, produkter och avfall. Flera områden kommer 

att öppnas för nya arbetsplatser och nya bostäder med möjlighet till förändrade lösningar 

för kollektivtrafik, energiförsörjning, gång- och cykeltrafik mm. 

Antal radonmätningar i bostäder under året/antal med värden över riktvärdet: 

Antal/mätsäsongen 2006/07: 213/23 

Åtgärdade bostäder: Uppgift saknas 

Antal radonmätningar i skolor/förskolor/antal med värden över riktvärdet: Inga skolor 

eller förskolor med värden över riktvärdet enl. tidigare mätningar 

Totala antalet mätta bostäder/antal som behöver mätas: 3 650 småhus, 4 000 lgh har 

mätts. 

Radon från berggrunden eller byggmaterial kan ge höga radonhalter inomhus vilket ökar 

risken för lungcancer. Gasens sönderfallsprodukter förs med inandningen ner i lungorna 

och avger där sin strålning, vilket ökar risken för lungcancer. Ungefär lika många avlider 

av påverkan från radon som dödas i trafiken, ca 500 personer per år. Riktvärde för olägenhet 

för människors hälsa sänktes år 2004 till 200 Bq/m3. 

31


Prioriterad 

miljöaspekt 

Hantering av slam från 

enskilda avlopp och 

kommunala reningsverk 

Användning/återvinning 

av miljöstörande ämnen 

(:Prioriterad/inte prioriterad) 

Användning av 

bekämpningsmedel 

Förorenade områden 

(värdering 2, ej prioriterad 

miljöaspekt) 

Köldmedianvändning 

Koldioxidutsläpp i 


Andel slam som kommer till användning (som t ex jordförbättringsmedel) slam som deponeras: 

Allt slam komposteras och används som anläggningsjord. I slammet från våra 

avlopp koncentreras ämnen som t.ex. kemikalier och läkemedel. Slammet bör användas 

som en resurs och deponering av slam är inte tillåtet efter år 2005. Det finns fastställda 

rikt- och gränsvärden för olika ämnen i slam ex. kvicksilver och kadmium. Slammet kan 

användas som en resurs att framställa ex. anläggningsjord, energi och fordonsbränsle av. 

Innehåll av miljöstörande/giftiga ämnen i slam i förhållande till rikt- och gränsvärden: Se 

miljöredovisning 2007, Inga gräns- eller riktvärden överskrids. 

Mängd insamlat farligt avfall från hushåll/ per invånare: 2006: 21 kg/inv, 1231 ton /58 

583 inv, ökande trend. 

Användningen av miljöstörande ämnen medför en risk att de sprids i miljö och orsakar 

påverkan på hälsa och miljö ex. reproduktionsstörningar och cancer. Nationell statistik 

visar att användningen av miljöstörande ämnen ökar och att det nationella miljömålet 

Giftfri miljö inte kommer att nås inom en generation. Det är viktigt att minska den totala 

användningen av miljöstörande ämnen. Och att man vid användningen minskar risken för 

utsläpp och spridning och att avfallet samlas in och lämna på avsedd plats så det kan 

omhändertas på ett säkert och miljöriktigt sätt. 

Antal anmälningar om användning och tillståndsansökningar: En från kommunen, en 

Banverket. 

Analysresultat av dricksvatten map bekämpningsmedelsrester: Inga resthalter funna vid 

årlig analys. 

Användning och framställning av kemikalier ökar i samhället. Okända långtidseffekter, 

bristande kunskap, riskminskning och krav på utfasning av farliga ämnen gör att kommunen 

måste iaktta försiktighet. 

Antal riskklassade områden (MIFO) i klass 1 och klass 2: 

Klass 1: 0 st 1: mycket stor risk 

Klass 2: 12 st 2: stor risk 

Klass 3: 41 st 3: måttlig risk 

Klass 4: 12 st 4: liten risk 

Antal åtgärdade under 2007: Ingen som har slutbehandlats. 

Avveckling HCFC: Pågår, se rapport till NV: 

Resultat 

Utsläpp av fossil koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen. Det är främst transporter 

och energianvändning som bidrar till utsläppen. Kommunen har mål för att minska 

utsläppen i miljöledningssystemet, luft- och klimatplanen och agenda 21-planen. 

Energianvändning i 


Användande av förnyelsebara 

bränslen till fordon 

och motorredskap 

En omställning till förnyelsebar energi och en minskad total användning av energi bidrar 

till att dämpa den globala uppvärmningen. 

En omställning till miljöfordon och förnyelsebara bränslen bidrar till att dämpa den 

globala uppvärmningen. Vägverkets framtidsprognos för trafik visar en kraftig ökning i 

antalet fordon. 

32


Utsläpp från vägtrafik 

och arbetsmaskiner 

Hushålls- och industriavfall 

Upphandling 

Prioriterad 

miljöaspekt 

Utbildning/Medvetenhet 

Brand och olycka 

Tillsyn 

(inte prioriterad) 

Maten vi äter 

(ej värderad miljöaspekt) 

Resultat 

Förutom utsläpp av fossil koldioxid ger trafiken även problem med luftföroreningar ex. 

marknära ozon, VOC, partiklar. Dessa ger påverkan på hälsa ex. astma, luftvägsproblem 

och cancer. Men även miljön påverkas ex. skador på växtlighet. 

Kommuninvånare och verksamhetsutövare ger upphov till flera olika typer av avfall som 

måste samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Det är viktigt att farligt avfall 

ex. batterier, lysrör med kvicksilver, kemikalier omhändertas för att minska risken för 

spridning i miljön. En spridning som kan innebära påverkan på levande organismer ex. 

reproduktionsstörningar. En viss del av vårt avfall kan återanvändas eller återvinnas och 

fungera som en resurs ex. metallförpackningar, tidningar, organiskt avfall eller vid energiproduktion. 

Har miljökrav ställts i varje upphandling? Ja. Uppfylls mål för ramavtalstrohet? Ja. 

Beslut om 20 % ekologisk skolmat: 15 % 2007 (beroende på försenad start och tester) 

Kommunen upphandlar varor och tjänster för stora summor årligen. Kommunens upphandlingspolicy 

säger att hänsyn ska tas till kvalitets- och miljökrav i varje upphandling. 

Kommunledningen har mål för ramavtalstrohet. Produktion och transporter av dessa 

varor ger en stor miljöpåverkan. Kommunen har i vissa fall möjlighet att indirekt påverka 

denna miljöpåverkan genom val av leverantörer och varor. 

Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning och hur den ska minska. 

Minst hälften av skolor/förskolor skall ha en fungerande handlingsplan inom område 

miljö med fokus på energianvändning: planer med fokus på energi: 53% 

Antal skolor med miljödiplomering eller certifiering: 9 skolor med Grön Flagg 

Antal utbildningstillfällen: 1 st. Informationsträffar: 2 st. Miljöblad för miljöombud: 3 st 

Antal miljöfrukost för företagen: 5 st. Antal miljöcertifierade företag i kommunen: 35 st 

Seminarier och annan extern information om miljöfrågor: se MR, avsnitt information 

Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet 

får anses vara betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter är utbildning. 

Kommunen är också en stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen 

utbildas. Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom 

miljöområdet får anses vara betydande. 

Nyckeltal tas fram, t ex. förebyggande arbete, riskombud, rapportering av tillbud etc. 

Brand och olika olyckor ex. utsläpp av kemikalier påverkar miljön genom utsläpp till 

luft, mark och vatten. Med hjälp av riskanalyser och förebyggande arbetet kan risken för 

olyckor minskas. 

Målstyrd miljötillsyn: Miljötillsynen planeras riskbaserad och målstyrd. 

I Östersunds kommun är det miljö- och samhällsnämnden som ansvarar för myndighetsutövningen 

inom miljö- och hälsoskydd. I miljöbalken anges att tillsynen ska säkerställa 

syftet med balken, nämligen att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande 

och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling 

bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att 

förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. 

Antal otjänliga/tjänliga med anmärkning livsmedelsprover/totala antalet livsmedelsprover: 

12 % tjänliga med anmärkning. 43 av totalt 373. 1 otjänlig. 

Den offentliga livsmedelsprovtagningen är en form av stickprovskontroll av att 

livsmedlens kvalité är godtagbar. 

33


Nämndernas måluppfyllelse 2007 

Prioriterade miljöaspekter 

3.11.1 Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. 


Miljön i Östersund ska vara hållbar, trygg och säker och bidra till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra 


Effektmål 

Resultat 

Kommunstyrelsen 

Kommunens personal har stora möjligheter att påverka 

andra. Genom att aktivt informera medborgare, företagare, 

studenter och elever i våra verksamheter kan vi förändra 

attityder till miljöfrågor i positiv riktning. Samtliga 

anställda får information om kommunens övergripande 

miljöarbete och ges förståelse för sin roll som inspiratör 

för andra. 

Förvaltningens anställda informerar medborgare i olika 

sammanhang bl.a. i projektet Miljödriven företagsutveckling, 

miljöfrukostar med företag, introduktion till nya flyktingar 

och till nyanställda samt elever och andra kommuner 

som är intresserad av kommunens miljöledningssystem. 

Nyckelpersoner finns utbildade: BO-guider och kommunguider. 

Information till alla anställda görs i samband med 

budget och budgetuppföljningar 2 ggr per år. 

Miljö- och samhällsnämnden 

1. Större detaljplaner och översiktsplaner, miljöplaner 

samt planering och skötsel av gator, gång- och cykelvägar 

samt kollektivtrafik utformas så att de bidrar 

till ökad jämställdhet, trygghet och säkerhet. 

2. Luftens och vattnets kvalité ska uppfylla gällande 

nationella kvalitetsnormer. 

3.Tillgängligheten ska öka till parker och gator samt i 

kollektivtrafik genom att lätt avhjälpta hinder undanröjs. 

1a) Antal polisrapporterade olyckor: 

2004: 67 (92 skadade, 0 döda) 

2005: 67 (105 skadade, 1 död) 

2006: 49 (70 skadade, 0 död) 

2007: (81 skadade, 0 död) 

1b) Antal polisrapporterade överfall på allmän plats, 

varav antal på GC-vägnätet samt i parker: 2006: 83 

kvinnor och 245 män. Uppgifter för 2007 lämnas per 

helår och redovisas i årsredovisningen. 

1c) Totalt antal km GC-vägar: 2006: 83,6 km 2007: 89,0 km 

1d) Antal km nyproducerade GC-vägar: 5,4 km 

1e) Antal km gator med 30-zon i förhållande till totalmängd: 

4,8 km av 270,5 km 

2a) Utomhusluftens kvalité och Sjöarnas vattenkvalité: 

Luften och vattnets kvalité uppfyller gällande nationella 

miljökvalitetsnormer. 

2c) Antal radonmätningar och antal fastigheter där 

gränsvärden överskrids: Under 2006/2007 gjordes 213 

mätningar/23.Totalt har radonmätningar gjorts i ca 3 650 

småhus och ca 4 000 lägenheter. Riktvärdet överskrids i 

ca 1600 bostäder. Det finns inte uppgifter om, hur många 

av dessa som har åtgärdats. 

Handikappanpassade busshållplatser 9 st. I ombyggnadsprojekt 

beaktas alltid behov av tillgänglighetsåtgärder. 

Under året har Tillgängliga stränder och tillgängliga 

lekplatser påbörjats. Från 2008 finns medel avsatt i budget 

för att genomföra ett antal av de åtgärder som anges 

i tillgänglighetsplanen. 

34


Effektmål 

Socialnämnden 

Socialnämnden är aktiv och medverkar i adekvata planer 

för samhällsutvecklingen. 

Barn- och utbildningsnämnden 

Representanter för barn och utbildning deltar i planberedningen 

i syfte att uppnå bra placeringar av förskolor 

och skolor. 

Kultur- och fritidsnämnden 

Förutsättningar för att öka den fysiska aktiviteten hos 

barn och ungdomar ska förbättras. 

Resultat 

Nämnden har besvarat 3 av 4 inkomna remisser. 

Under året 2007 har förvaltningsrepresentation skett vid 

sex tillfällen i planbredningsgrupper med syfte att uppnå 

en bra placering av skolor och förskolor. 

Antalet aktivitetstillfällen första halvåret 2007 visar på 

en minskning med ca 10% jämfört med motsvarande 

period 2006. Antalet barn och ungdomar i bidragsberättigad 

ålder 7-20 år har under samma period minskat med ca 2 % 


3.15.1 Koldioxidutsläpp i Ösd kommun 

3.15.5 Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap 

3.1.7 Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner 


Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, varvid utsläppen av koldioxid ska minska med 25 % till 

2010 i jmf med 1998. 

Effektmål 


Samtliga anställda erbjuds utbildning i sparsam körning. 

Senast 2008 ska alla anställda ha genomgått utbildning. 

Resultat 

7 personer har gått utbildning i sparsam körning under 

året. 

Utförarstyrelsen - teknisk förvaltning 

Biogasanläggning vid Gövikens reningsverk vid utgången 

av 2006. 

Översyn av energianvändningen vid va-anläggningar och 

handlingsprogram för åtgärder skall vara klart 2007 

Vi ska avveckla huvuddelen av våra oljeuppvärmda 

anläggningar till utgången av 2009 

Utförarstyrelsen - serviceförvaltningen 

Andelen miljövänliga bilar i förvaltningen ska öka. 


Fordon som drivs med förnyelsebara bränslen ska 

erbjudas gratis parkering i staden. 

Anläggningen är i drift sedan maj-2007. Målet uppnåddes 

under 2007. 

Arbetet är påbörjat. Energikonsult ska troligen genomföra 

energiöversyner med början 2008. Målet uppfylls inte utan 

förskjuts framåt i reviderad form ett år. 4 vattenverk, 4 

reningsverk, 10 reservoarer/trycksteg, 10 pumpstationer. 

Pelletspannan i Lit driftsatt. Planerade fjv-konverteringar 

av alla anläggningar inom fjv-område. Om målet uppnås 

beror till stor del på Jämtkraft. Klimpbidrag har sökts för 

pellets och solvärme på oljeförbrukare >100 MWh utanför 

fjv-område. 

Målet är uppfyllt. Andelen miljövänliga bilar (E85 och 

biogas) har under året ökat med 15 % enheter och uppgår 

nu till 44% 

2004: 141 

2005: 280 

2006: 452 

2007: 711 (totalt antal) 

35


Effektmål 


Nämnden har som krav i driftavtal att den maskinpark 

som används för skötsel av nämndens anläggningar skall 

använda miljövänligt bränsle 


Fortsatt samordning av resor. En tredjedel av längre 

resor ska ske med tåg. 

Minskning av antalet resor med egen bil. Kommunens 

miljöbilar ska användas. 

Vård- och omsorgsnämnden 

Andelen miljöbilar ska öka. 

99/100. Alla arbetsmaskiner (både 2- och 4-taktare) 

drivs med alkylatbensin eller diesel miljöklass 1. 

En maskin (torvupptagare drivs med vanlig bensin. 

Förbrukning cirka 3 l/år). Målet anses uppfyllt. 

Målet är uppfyllt. 

Resultat 

Reseersättningarna har minskat med 16 % jämfört med 

2006. 

Andelen miljöbilar är i november 2007 41 %, en ökning 

från 2006 med 6%. 


3.11.5 Hushålls- och industriavfall 


Mängden hushålls- och industriavfall ska minska, varvid högst 2000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 

Effektmål 


Alla förtroendevalda och personal på kommunledningsförvaltningen 

källsorterar (pappersåtervinning/kompost). 


Mängden hushållsavfall som går till slutdeponi skall 

uppgå till max 2 000 ton senast år 2006. 

En anläggning för behandling av organiskt avfall ska 

finnas senast vi utgången av 2007. 

Allt hushålls- och industriavfall som vägs in som deponiavfall 

skall behandlas så att 40 % kan sorteras ut som 

brännbart eller annat återvinningsmaterial. 


Rutiner för löneadministration ska utvecklas så att 

mängden papper som skickas till löner minskar med 10 % 

jämfört 2005. 

Vår köptrohet mot tecknade ramavtal ska vara minst 95 %. 

Resultat 

Alla anställda inom förvaltningen källsorterar enligt rutin 

för källsortering som finns uppsatt i alla kopieringsrum. 

100 % av de anställda har informerats om gällande rutiner. 

Sundsvall förbränningsanläggning tar emot brännbart 

avfall sedan 2007. Prognosen visar på 3035 ton till 

deponi 2007. Inget brännbart avfall till deponi hittills. 

Målet beräknas inte bli uppfyllt. 

Den KLIMP-finansierade förstudien till en behandlingsanläggning 

som utvinner biogas ur rötrest, dels till utredning 

för bästa behandlingsmetod för matavfall är klar. Det 

behövs mer organiskt material än det som finns tillgängligt 

i Östersund för att få anläggningen att bli lönsam. 

KLIMP-ansökan för biogasanläggning inlämnad. Rätten 

till strukturfondsbidrag undersöks också. Målet beräknas 

bli uppfyllt. 

Krossen är köpt och i drift med vissa inkörningsproblem. 

Målet beräknas inte bli uppfyllt. 

Målet är inte uppfyllt. Byte av personalsystem under 

2008 ska på sikt leda till ett minskat pappersflöde. 


Köptroheten var 99% i augusti. 

36


Effektmål 


Kommunens renhållningsordning och avfallsplan ska 

utformas så att en minskad avfallsmängd stimuleras. 


Nämnden har som krav i driftavtal för nämndens 

kultur-, idrotts- och fritidsanläggningar att alla 

anläggningar ska källsortera fullt ut. 

Resultat 

Uppgifter om avfallsmängder, se miljöredovisning teknisk 

förvaltning. 

Källsorteringen bland personalen sker fullt ut. Källsortering 

för besökare finns ej. Returburkar och returflaskor 

sorteras på anläggningarna. Målet är uppfyllt. 


Sop- och avfallssortering skall ske på alla arbetsställen. 

Utbildningsinsatser i miljöarbete för personal inom 

förvaltningen. 


Ca 85% av socialförvaltningens personal har utbildats i 

miljöarbete under året. 


3.15.3 Energianvändning i Ösd kommun 


Energianvändningen ska minska, varvid elförbrukningen ska minska med 1 % per år. 

Effektmål 


Vid inköp av kontorsutrustning och material väljs den 

bästa möjliga teknik/produkt ur miljösynpunkt. Energisparande 

åtgärder genomförs. 

Resultat 

Vid de upphandlingar förvaltningen genomfört har miljökrav 

ställts: vuxenutbildning, arbetsmiljöutbildning, VM 

2008, Vinterfestival 2008. 


Vi ska under 2006-2007 utföra energibesparingsåtgärder 

som medför en minskning av energianvändningen 

under 2008 med minst 15 % jämfört med 2004. 

Slutredovisning sker i energibokslut 2009. 


Antal citrixterminaler i dataanvändningen ska öka och 

svara för minst 50 % av det totala antalet datorer. 


Elförbrukningen för gatubelysningen ska minska med 1 

% i förhållande till 2005. 

Energianvändning MWh/Årsförbrukning jmf 2005 %: 

skolor: -8,5 %, förskolor: -5,4 %, äldreboenden: +5,6%. 

Energianvändningen har minskat 4,7% nov 2006-okt 

2007 jfr med kalenderåret 2004, vilket motsvarar 81 villors 

årsenergi-användning. Detta gäller skolor, förskolor, 

äldreboenden (beroende på att vi mäter värmen som värmepumpen 

levererar nu. Under 2004 mätte vi den el som 

värmepumpen förbrukade. I årets energibokslut kommer 

omräkningar ske så det går att jämföra. Resultatet kommer 

då att bli bättre än vad som angivits ovan). Målet 

kommer eventuellt att nås. 

Målet är uppfyllt. Andelen citrixterminaler var 43 % i 

augusti. 

2004: 8 941 KWh ger + 5,3% 

2005: 8 670 kWh ger – 3,0% 

2006: 8 333 KWh ger – 6,8% 

2007: Uppgifter för 2007 lämnas av Jämtkraft i januari. 

37


Effektmål 


Den totala energianvändningen av el på Z-hallen, 

Sporthallen och Storsjöbadet ska minska. 

Mål 2007: 3 750 Mwh/år. 

Barn- och utbildningsnämnden 

Barn/elever har utifrån sin mognad kunskap om energianvändning 

och hur den ska minska. Minst hälften av 

skolor/förskolor skall ha en fungerande handlingsplan 

inom område miljö med fokus på energianvändning. 

Resultat 

Z-hallen: 962 MWh 

Storsjöbadet: 1700 MWh 

Sporthallen: 636 MWh 

TOTALT: 3 298 MWh. Målet är uppfyllt. 

Skolor/förskolor med plan med fokus på energi: 53% 

Skolor/förskolor som saknar plan: 47%. 

Under 2007 har flera verksamheter arbetat aktiv med 

sitt miljöarbete och just nu har 53% en miljöplan med 

fokus på energianvändningen. Flera planer är på gång. 

I jämförelse med 2006 så kan man konstatera att 

ökningen, när det gäller verksamheter som arbetat fram 

en miljöplan, är flera 100%. 

38

Miljön i siffror 

1996 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

ANTAL INVÅNARE TUSENTAL 59497 58459 58361 58156 58361 58459 58442P 58583 58684 

AVFALL OCH ÅTERVINNING 2003/04* 

Avfall från hushållen (ton/år): 

kompost 76 2604 3138 3247 3161 3305 3924 4103 4165 

brännbart 7465 9570 9651 9921 10480 11014 5062 11813 

deponi 15137 6295 3597 3519 3390 3277 3200 10456 3314 

deponi kg/person och år 254 108 62 60 58 56 55 178 56,5 

farligt avfall från hushållen (ton/år) 210 526 596 727 1187 1000 1198 1231 

totalt hushållsavfall exkl FA 19621 19292 

Insamlade mängder (ton/år): 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1 2007 

tidningar 4050 4946 4798 4630 4867 4467 4345 73,07 ej mätt 

returkartong 282 598 589 752 925 515 630 11,77 ej mätt 

glas 742 899 930 965 1023 1182 1090 18,75 ej mätt 

plast(hårdplast) 23 255 299 309 342 316 177 1,24 ej mätt 

metall 43 149 135 150 160 176 153 2,57 ej mätt 

wellpapp 1450 2098 1897 1950 2281 2801 2057 se returkart wellpapp 

Avfall från företag 

brännbart industriavfall 1525 920 

organiskt industriavfall 238 295 

bygg och rivning till deponi 273 380 

bygg och industriavfall till deponi (ton/år) 11548 11639 6542 4126 3404 2167 1149* 1580 

farligt avfall från företag (ton/år) 89 692 708 733,6 826 854 741 ej mätt 

totalt bygg och industriavfall ton exkl FA 3175 2255 

LUFTEN I ÖSTERSUND 

Ämnen som bryter ned ozonskiktet 

Befintligt i anläggningar CFC (kg) 3144 37 0 0 0 0 0 0 

påfyllt CFC (kg) 199 0 0 0 0 0 0 0 

Befintligt i anläggningar HCFC (kg) 12111 10821 9523 8172 8223 823 770 728 

påfyllt HCFC (kg) 799 407 1129 0 0 0 0 0 

Befintligt i anläggningar HFC (kg) 5788 10584 10961 13111 14876 12270 12450 12782 

påfyllt HFC (kg) 540 887 953 1302 1083 1520 1090 805 

Marknära ozon medelvärde 

Z-gränd 63 55 54 48 ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt 

Högbyn 65 53 53 58 ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt 

Bränna 66 60 60 64 ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt 

Luftmätningar Z-gränd, vintersäsong (mikrogr/m3): 1995-1996 2000-2001 2001-2002 2002-2003 2003-2004 2004-2005 2005-2006 2006/2007 

Svaveldioxid 0,9 0,5 ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt 

Sot 4,4 5 ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt ej mätt 

Kvävedioxid 17,6 14 15 15 12,3 14 11,7 11,0 

Bensen 4,4 2 2 1,8 1,2 1,2 1,1 0,9 

Toluen 10,9 ej mätt 5,3 6,5 3,6 3,9 3,1 2,4 

PM 10 ej mätt 14 12 13 ej mätt 10,5 14,1 16,0 

* nov 03-dec 04 1. Nytt beräkningssätt: kg/inv

TRAFIK OCH TRANSPORTER 1996 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Cykelvägar i Östersund (längd km) 63 75,3 77,1 80,2 82 82,2 82,7 83,6 89 

Antal personbilar/1000 inv 428 474 469 457 463 472 470 423 

Antal terrängskotrar/1000 inv 85 71 88 88 91 95 100 

Antal bussresor i tätorten (miljoner) 3,9 3,4 3,2 3,2 3,1 2,98 3,07 3,064 

Antal flygresor t o r Östersund i tusental 360 439 433 413 368 362 389 396 374,4 

Trafikflöde i Östersund per dygn (fordon i tusental): 

Köpmangatan 2900 2100 ej mätt 2200 2300 ej mätt 2400 2450 ej mätt 

Färjemansgatan/Kyrkgatan 15800 10200 ej mätt ej mätt 12800 ej mätt 13000 13100 ej mätt 

Rådhusgatan/Biblioteksgatan 19200 15600 ej mätt ej mätt 14800 ej mätt 14400 ej mätt ej mätt 

Rådhusgatan/Milko 19400 15900 ej mätt ej mätt 17000 ej mätt 16600 15100 ej mätt 

Frösöbron 21500 22800 ej mätt 23 800 ej mätt ej mätt 23000 23100 ej mätt 

Andel miljöbilar i kommunförvaltningen % 7 29 39 44 57 57 51* 

Antal parkeringstillstånd för miljöbilar 0 25 51 90 141 280 452 (dec) 760 

Antal externa bilpooler 0 1 2 

Antal etanoltankställen 1 2 6 9 

Antal alkylattankställen 2 2 2 2 

CO 2 UTSLÄPP kg/inv enligt SCB 1990 1995 2000 2001 2002 2004 

4631 4064 3536 3679 3740 3536 

SJÖAR OCH VATTENDRAG 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kvävehalt (milligram/liter): 

Locknesjön 0,17 0,2 0,23 0,18 0,24 0,13 0,15 0,12 0,22 

Näkten 0,16 0,28 0,28 0,19 0,25 0,17 0,23 0,17 0,23 

Semsåns utlopp 0,59 0,43 0,21 0,35 0,13 0,18 0,30 0,77 

Storsjön 0,29 0,19 0,21 0,12 0,23 0,20 0,25 0,30 0,32 

Fosforhalt (mikrogram/liter): 

Locknesjön 4,2 7

För dig som vill veta mer 

Har du frågor om kommunens miljöledningssystem? 

Vänd dig till: 

• Ulla Nordin, kommunledningsförvaltningen, tel. 063-14 38 87 

• Christina Breding, samhällsbyggnad, tel. 063-14 46 52 

Vill du veta mer om miljöredovisningen, vänd dig till 

Irén Karlsson-Berglund, samhällsbyggnad, tel. 063-14 32 72 

Mer information om Östersunds kommuns miljöarbete 

finner du på vår hemsida - www.ostersund.se 


831 82 Östersund Tel. 063-14 30 00 www.ostersund.se 

ÖSTERSUNDS KOMMUN • 831 82 Östersund • Tel. 063-14 30 00 • www.ostersund.se

MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

MiljÃ¶redovisning 2007 - Ãstersunds kommun