Årsredovisning 2012 - Piteå kommun
Årsredovisning 2012 - Piteå kommun
Årsredovisning 2012 - Piteå kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Socialnämnden -11,2 mkr<br />
Det är sjätte året i rad som nämnden visar budgetunderskott. I förhållande<br />
till prognosen per augusti är utfallet 4,2 mkr bättre.<br />
Det är inom avdelningen stöd och omsorg underskotten återfinns,<br />
sammantaget -12,6 mkr inklusive personlig assistans och försörjningsstöd.<br />
Merparten av underskottet kan hänföras till vård och<br />
behandling av barn och vuxna samt psykosocialt stöd. Försörjningsstödet<br />
visar ett överskott på +1,9 mkr. Nettokostnaden för försörjningsstöd<br />
har minskat med 2,0 mkr i jämförelse med 2011 och uppgår<br />
till 23,9 mkr. Under perioden 2010–<strong>2012</strong> har nämnden tilldelats<br />
en tillfällig ramökning med 12,5 mkr per år för försörjningsstödet. I<br />
2013 års budget avseende försörjningsstöd finns anvisat en ramökning<br />
med 4,0 mkr samt ett engångsanslag om 4,0 mkr. I förhållande<br />
till <strong>2012</strong> års budget är det en minskning med 4,5 mkr.<br />
Inom äldreomsorgen redovisas överskott om +1,5 mkr. Avdelningsgemensam<br />
verksamhet och intäkter genererar överskottet.<br />
Barn- och utbildningsnämnden -3,3 mkr<br />
Per augusti prognosticerades ett nollresultat med reservation för<br />
att det var betydligt fler registrerade barn i förskola och fritids och<br />
underskott för gymnasieskolan på ca 1 mkr. Det skulle uppvägas av<br />
minskade kostnader beroende på lägre personaltäthet inom förskola<br />
och fritids samt färre elever i särskola och en liten minskning av<br />
elever i grundskola.<br />
Underskottet om 3,3 mkr förklaras i första hand av en kraftig ökning<br />
av antalet inskrivna yngre barn inom förskolan samt större<br />
ökning inom fritidsverksamheten än vad som var beräknat. Vidare<br />
redovisar gymnasieskolan underskott varav 1,5 mkr avser Strömbackaskolans<br />
elevbygge vid Furulund etapp 2. Underskottet för<br />
elevbygget avser ackumulerade driftkostnader för hus 1.<br />
Likviditet<br />
Likviditetsutvecklingen har varit positiv. De likvida medlen har<br />
ökat med 59,0 mkr. I delårsrapporten per augusti prognostiserades<br />
en ökning på 11,9 mkr. Ökningen jämfört med augustiprognosen<br />
beror på lägre investeringsnivå än förväntat. Betalningsberedskapen<br />
uppgår till 72 dagar och ligger över likviditetsmålet, som fastställer<br />
en betalningsberedskap på minst 30 dagar.<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Likviditet, dagar<br />
2007 2008 2009 2010 2011 <strong>2012</strong><br />
Soliditet<br />
Kommunens mål att inte ha några lån är uppfyllt sedan 2002, vilket<br />
främst bidrar till att soliditeten i <strong>Piteå</strong> <strong>kommun</strong> ligger högre än genomsnittet<br />
för riket.<br />
I förhållande till 2011 är det en marginell förändring av soliditeten<br />
exklusive pensionsåtaganden. Soliditet inklusive <strong>kommun</strong>ens<br />
totala pensionsåtagande har ökat med en procentenhet.<br />
Det beror främst på att de pensionsåtaganden, som finns upptagna<br />
under ansvarsförbindelser, minskat med 14 mkr.<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Soliditet, %<br />
Soliditet<br />
Soliditet, inkl total pensionsskuld<br />
2007 2008 2009 2010 2011 <strong>2012</strong><br />
Pensioner<br />
Pensionsskuldsåtagandet för <strong>kommun</strong>en beräknas vid årsskiftet<br />
uppgå till 1 255 mkr, enligt beräkningar från KPA. En minskning<br />
med 10 mkr i jämförelse med skulden per 2011-12-31.<br />
Ansvarsförbindelsen minskar då utbetalningarna för pensioner<br />
före år 1998 är större än ränte- och basbeloppsuppräkningarna. Vid<br />
en jämförelse mellan totala pensionsförpliktelser och beräknat värde<br />
på pensionsfonden, framgår att 1 086 mkr återlånas till verksamheten.<br />
Problematiken med pensionsskuldens belastning på den <strong>kommun</strong>ala<br />
ekonomin, både resultatmässigt och likviditetsmässigt har<br />
beaktats i strategin att klara ett resultat som motsvarar 2-3 procent<br />
av skatteintäkter och generella statsbidrag. I <strong>2012</strong> års penningvärde<br />
motsvarar det mellan 39-58 mkr i årsresultat. Reserv-/pensionsfonden<br />
uppgår vid årsskiftet till 169 mkr. Av de medel som förvaltas av<br />
extern kapitalförvaltare uppgår marknadsvärdet per <strong>2012</strong>-12-31 till<br />
94 mkr, 4 mkr högre än vid förra årsskiftet.<br />
Balanskravsutredningen<br />
Balanskravsutredningen visar att <strong>kommun</strong>ens prognostiserade resultat<br />
för helåret <strong>2012</strong> klarar <strong>kommun</strong>allagens balanskrav det vill säga<br />
intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott<br />
från tidigare år som ska återföras. En fastighet har försålts som<br />
gett realisationsvinst på 0,8 mkr.<br />
Årets resultat enligt resultaträkningen<br />
Avgår realisationsvinster<br />
Justerat resultat<br />
40 535,5 tkr<br />
-751,7 tkr<br />
39 783,8 tkr<br />
Oförändrad måluppfyllelse<br />
I nedanstående tabell redovisas måluppfyllelse för respektive ekonomiskt<br />
nyckeltal fullmäktige fastställt, för verksamhetsåren <strong>2012</strong><br />
och 2011. För två av de sju nyckeltalen nås inte målen år <strong>2012</strong>.<br />
För ett av de tre nyckeltalen som har bäring på resultaträkningen,<br />
det vill säga den löpande verksamheten, nås inte målet. Det är obalans<br />
mellan nämndernas/styrelsens ekonomi och verksamhet. Resultatmålet<br />
uppnås <strong>2012</strong>, men i resultatet ingår en jämförelsestörande<br />
intäkt, återbetalning premier från AFA försäkring för åren 2007 och<br />
2008, på 40,9 mkr. Exklusive denna post klaras inte resultatmålet.<br />
Mot den bakgrunden har måluppfyllelse avseende ”Kommunens<br />
ställning ska vara långsiktigt hållbar” bedömts som oförändrad i<br />
förhållande till 2011.<br />
16 • förvaltningsberättelse