68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...

PROTOKOLL
DATUM
DIARIENR
2003-05-28 LKD 03324
§ 68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 (Lf)
Bakgrund
Med bilagda direktiv beslutar landstingsfullmäktige om riktlinjerna för budget-
och flerårsplanearbetet. Utifrån direktiven utarbetas även uppdrag för
landstingsstyrelsen och nämnder. Uppdragen ingår i landstingets budget för
2004 och flerårsplan för 2005 - 2006 som fastställs av landstingsfullmäktige
i november.
Ärendet hade behandlats vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2003-05-
19, men då återremitterats.
Kommentar
Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till budgetdirektiv och föreslår
att skattesatsen ska vara oförändrad, 9,72 kr, för 2004.
I ärendet fanns följande förslag till beslut.
”1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan 2005 – 2006 godkännes.
2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för 2004.”
Yrkande och proposition
Följande yrkanden lämnades:
- Gustaf Wachtmeister (m), bilaga 2.
- Anders Bjurström (fp), bilaga 3.
- Östen Eriksson (kd), bilaga 4
- Ulrika Ernving (v), bilaga 5
- Henrik Elmberg (c), bilaga 6
- Gunvor G Ericson (mp), bilaga 7
Ordföranden konstaterade att det förelåg sju förslag till beslut, dels föreliggande
och dels Gustaf Wachtmeisters m.fl. framförda yrkanden.
Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Föreliggande förslag
ställs mot vart och ett av de framförda yrkandena. Propositionsordningen
godkändes.
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 68\§ 68 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·
Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 1

PROTOKOLL
DATUM
DIARIENR
2003-05-28 LKD 03324
Därefter ställde ordföranden proposition
- dels på föreliggande förslag och dels på Gustaf Wachtmeisters yrkande
och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,
- dels på föreliggande förslag och dels på Anders Bjurströms yrkande
och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,
- dels på föreliggande förslag och dels på Östen Erikssons yrkande
och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,
- dels på föreliggande förslag och dels på Ulrika Ernvings yrkande och
konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,
- dels på föreliggande förslag och dels på Henrik Elmbergs yrkande
och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, samt
- dels på föreliggande förslag och dels på Gunvor G Ericsons yrkande
och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits
Landstinsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige
1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan 2005 – 2006
godkännes.
2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för 2004.
Reservation
Gustaf Wachtmeister, Anne-Marie Wigertz (m), Anders Bjurström, Ulla
Stääv (fp), Ulrika Ernving (v), Östen Eriksson (kd), Henrik Elmberg (c) och
Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive
yrkande.
Övrigt
Det noterades att Henrik Elmberg (c) lämnade bilagda synpunkter (Bilaga 8)
bl.a. beträffande den knappa tid som funnits för behandlingen av budgetdirektiven.
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 68\§ 68 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·
Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 2

PROTOKOLL
DATUM
DIARIENR
2003-05-28 LKD 03324
Bilaga
1. Direktiv
2-7. Yrkanden (m), (fp), (kd), (v), (c), (mp)
8. Skrivelse (c)
Protokollsutdrag
- Landstingsfullmäktige i juni 2003
Därefter:
- Landstingsdirektören
- Nämnden för nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet
- Nordvästra hälso- och sjukvårdsförvaltningen
- Nämnden för södra hälso- och sjukvårdsområdet
- Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen
- Nämnden för handikapp, habilitering och folktandvård
- Folktandvårdens huvudkontor
- Förvaltningen för Handikapp och Habilitering
- Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet
- Kulturförvaltningen
- Karsuddens sjukhus
- Administrativ chef landstingskansliet
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 68\§ 68 budgetdirektiv efter återremiss\§ 68 budgetdirektiv.doc ·
Utskrift: 03-05-28, 15:07 Sid: 3

DATUM
DIARIENR
2003-05-05 LKD 03324
Inledning........................................................................................................3
Omvärldsanalys ............................................................................................3
Samhällsekonomisk bedömning.....................................................................3
Landstingssektorn...........................................................................................4
Från vision till verklighet.............................................................................6
Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland...................................7
Ekonomi .........................................................................................................7
Personal - Utveckling .....................................................................................8
FoU...............................................................................................................10
Information och kommunikation..................................................................10
Miljö .............................................................................................................10
Fastigheter ....................................................................................................11
IT-frågor .......................................................................................................12
Folkhälsa .....................................................................................................12
Hälso- och sjukvård....................................................................................13
Generella områden........................................................................................13
Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor ...........................................................17
IT-frågor .......................................................................................................19
Tandvård.....................................................................................................20
Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd.........20
Folktandvården.............................................................................................20
Habilitering och handikappservice...........................................................21
Pågående utredningar på nationell nivå........................................................21
Vuxna med DAMP-ADHD ..........................................................................22
Hörselområdet ..............................................................................................22
Synområdet...................................................................................................22
Samordnade transporter................................................................................23
Kultur och utbildning.................................................................................23
Regionalt arbete och kollektivtrafik .........................................................23
Regional samverkan .....................................................................................23
Näringsliv .....................................................................................................24
Kollektivtrafik ..............................................................................................24
FM-samverkan inom Landstinget Sörmland...........................................25
611 88 Nyköping · besök Repslagaregatan 19
tel 0155- 24 50 00 · fax 0155- 24 55 82 · e-post landstinget.sormland@dll.se
ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 68\§ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 1(31)

D-data ..........................................................................................................25
Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet....................................25
Ekonomisk och finansiell ram ...................................................................26
Skatteunderlagets utveckling........................................................................26
Det generella statsbidraget ...........................................................................26
Landstingets kostnadsvolym ........................................................................27
Resultatprognos ............................................................................................27
Behovsbaserad budgetfördelning..............................................................27
Ekonomiskt åtagande per område............................................................29
Landstingets investeringar ........................................................................30
Beslut
Landstingsstyrelsen 2003-
Landstingsfullmäktige 2003-
ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § 68\§ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 2(31)

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Inledning
I budgetdirektiven anges de strategiska riktlinjer som utgör grunden för det
fortsatta planeringsarbetet för perioden. I direktiven anges hur landstingets
skatteintäkter och generella statsbidrag m m ska fördelas på olika verksamhetsområden.
Vidare fokuseras behov av förändring och utveckling jämfört
med befintlig verksamhet.
Landstingets verksamhet ska bygga på de värderingar som utgör grunden
för hälso- och sjukvården i Sörmland – solidarisk finansiering via skatten,
likhet för alla och resursfördelning efter behov.
Utifrån de riktlinjer som finns angivna i direktiven utarbetas sedan operativa
planer för landstingsstyrelsen och de olika nämnderna, s k Uppdrag. Uppdragen
ingår i landstingets budget och flerårsplan och fastställs av landstingsfullmäktige
i november. Landstingsstyrelsen och nämnderna erhåller
således uppdrag från landstingsfullmäktige om att bedriva verksamheten
inom sitt ansvarsområde utifrån angivna ekonomiska och övriga förutsättningar.
Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i uppdraget.
En viktig utgångspunkt är att uppdragen utformas i nära samverkan med
nämnderna.
Omvärldsanalys
Samhällsekonomisk bedömning
Aktuella konjunkturbedömningar pekar på en stor risk för att den öppna
arbetslösheten stiger igen, efter att målet om en arbetslöshet på 4 procent av
arbetskraften hållits under 2001 och 2002. Orsaken är främst tecken på internationell
konjunkturförsämring, både i Europa och USA.
Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin.
De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari, vilket talar
för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste
tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har
fallit.
Det försämrade internationella konjunkturläget kombinerat med svag utveckling
i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl a teleproduktindustrin,
och en nedgång i hushållens inkomsttillväxt bidrar till att BNP, enligt
regeringen, beräknas öka med 1,4 procent i år. Nästa år bedöms investeringarna
återigen öka och exporttillväxten stiga i takt med att det internationella
konjunkturläget gradvis förbättras.
Den framtida utvecklingen tyder på att sysselsättningen minskar i år. Enligt
konjunkturinstitutets barometer avser industrin att fortsätta dra ner personal-
3 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna.
Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner
och landsting, till följd av ett växande resursbehov och att de kommunala
skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen.
Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas och landstingens
ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter och man kan inte räkna
med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen.
I och med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen
för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner och
landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare
gjorda bedömningar.
Landstingssektorn
Ekonomi och behov av förändring
Såväl kommuner som landsting har ökande krav och förväntningar på sig att
ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de
upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande.
Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning
vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska
problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt
underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna.
Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största
landstingen (Stockholm och Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 %
av det totala underskottet.
Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis
snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är
44 % mer än 1997.
Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda
bolag har under perioden 1998-2002 ökat med drygt 11 500 eller 4,8 %.
Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen
varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare
ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad,
dvs fler heltider och färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron
ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron.
I den prognos för åren 2003-2006 som Landstingsförbundet redovisar, konstateras
att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen.
Mellan 2003-2006 uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag)
till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till
2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder
och nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar
som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6
4 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
miljarder, beräknas det samlade underskottet 2006 uppgå till 6,9 miljarder
kronor beroende på minskade skatteintäkter och fortsatt för hög kostnadsutveckling.
I flertalet landsting pågår ett arbete för att försöka komma tillrätta med obalansen
i ekonomin samtidigt som ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att
öka tillgängligheten. Dessutom ligger det en stor utmaning i att klara av
effekterna av den demografiska utvecklingen och den snabba medicin-
/teknologiska förändringen. Därutöver brottas landstingen med rekryteringsproblem
och inom en snar framtid en kraftig generationsväxling. I försöken
att klara ut denna komplexitet har de flesta landsting påbörjat översyner
och förändringsarbeten, såväl avseende organisation som verksamhetens
innehåll och hur arbetet ska bedrivas.
På nationell nivå har tre större översyner/utredningar startats, vilka med
största sannolikhet kommer att påverka landstingssektorn under denna planperiod.
‣ Översyn av den högspecialiserade hälso- och sjukvården
‣ Ansvarsutredningen – med uppgift att se över ansvarsfrågorna mellan
stat-, landsting och kommun
‣ Översyn av Ädelöverenskommelsen
Framtida rekryteringsbehov
Förändringar i demografi och befolkning påverkar den framtida personalförsörjningen
i flera avseenden. Ökningen av andelen multisjuka äldre kommer
att accelerera vårdbehovet, samtidigt som många av de som arbetar inom
hälso- och sjukvården kommer att gå i pension inom den närmaste 15-
årsperioden.
På samma sätt som nya generationer av patienter kommer att ha andra och
högre förväntningar på vad vården ska erbjuda, kommer också nya generationer
av hälso- och sjukvårdsanställda att ställa högre krav på arbetsinnehåll
och arbetsmiljö.
Antalet unga människor som står till arbetsmarknadens förfogande minskar
och konkurrensen kommer att öka kraftigt bland alla arbetsgivare om den
tillgängliga arbetskraften. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen, professionella
drivkrafter och den allt mer specialiserade och individualiserade
tidsandan har lett fram till en allt mer specialiserad och fragmenterad vård.
Detta skapar redan nu problem i omhändertagandet av allt fler multisjuka
äldre som har behov av mer generell geriatrisk och internmedicinsk kompetens.
Överhuvudtaget behöver samtliga patientgrupper i större utsträckning
bred kompetens och helhetssyn. Olika kunskapsområden måste samverka
5 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen,
högre ambitioner från såväl profession, administration och politik,
nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på såväl
individ, grupp som organisationsnivå. Därtill behövs en kontinuerlig dialog
om etik och prioriteringar.
Från vision till verklighet
Landstinget Sörmland har att tillgodose befolkningens behov av hälso- och
sjukvård, tandvård samt insatser inom Handikapp och Habilitering. Landstinget
är också engagerat inom utbildning, kultur och regional utveckling.
Landstingets verksamhet och planering ska genomsyras av de grundläggande
värderingar som finns i landstingets vision och det nya etiska programmet.
Kunskap om befolkningens behov är en förutsättning för att kunna erbjuda
en god hälso- och sjukvård. Det handlar också om kunskap och förståelse
om olika medborgargruppers livsvillkor och olika kulturer. En dialog mellan
förtroendevalda och invånarna ökar denna kunskap och gagnar landstingets
arbete inom området folkhälsa och demokrati.
Landstinget har att hantera vissa begränsningar gentemot den egna organisationen.
Verksamhetens innehåll och omfattning ska balanseras mot tillgängliga
ekonomiska och personella resurser så att befolkningens behov på bästa
sätt kan tillgodoses.
Med landstingets vision i fokus och samtidigt uppdraget att klara huvuduppgifterna
krävs en mycket stor restriktivitet under de kommande åren
samtidigt som en fortsatt verksamhetsutveckling kräver omprövning av hur
nuvarande resurser används i förhållande till nya möjligheter.
Effektiviseringen och behovsanpassningen av landstingets verksamhet består
av flera delar.
‣ Viktigast är den påbörjade strukturöversynen som ska lägga grunden för
en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland.
Eftersom landstinget har en ekonomisk obalans är det viktigt att åtgärder
vidtas så snart som möjligt. Utgångspunkten är därför att under hösten
identifiera de områden som ska bli föremål för fortsatta åtgärder.
Förändringarna kommer sedan successivt att genomföras med målsättningen
att kostnadsminskningar ska få genomslag redan under 2004.
‣ En annan viktig utgångspunkt är att inom befintlig verksamhet bedriva
strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och att samverka över
förvaltnings-, klinik- och huvudmannaskapsgränser för att klara rimliga
tillgänglighets- och kvalitetsmål samt ambitionsnivåer. Ansvaret att ut-
6 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
veckla nya och bättre arbetsformer och förbättrad samverkan för ett effektivare
resursutnyttjande ligger både på förvaltningsnivå och landstingsövergripande.
‣ Det är viktigt att se betydelsen av ett utvecklingsarbete kring egenvård,
d.v.s. patientens eget ansvar för sin hälsa.
‣ I och med att de ekonomiska och personella resurserna är begränsade i
förhållande till vad som är möjligt att genomföra blir det allt viktigare
att bedriva ett strukturerat prioriteringsarbete inom ramen för hälso- och
sjukvårdens åtagande. Utgångspunkt för detta arbete ska vara
- Hälso- och sjukvårdslagen
- Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
- Landstingets vision
- Befolkningens behov
- Nationella folkhälsomålen
Kopplat till översynsprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram en modell
för gemensam verksamhetsstyrning. Uppdraget syftar till att utveckla
ett enhetligt koncept för ledning och styrning av landstingets verksamheter.
För att nå den angivna målbilden krävs en politisk kraftsamling samt ett
gemensamt och kraftfullt genomförande från tjänstemän och verksamhetsföreträdare.
Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland
Ekonomi
Som tidigare omnämnts har prognosen för skatteintäkter 2003 reviderats ner
med anledning av en försvagad sysselsättningsutveckling. För Landstinget
Sörmland innebär den nya prognosen att skatteintäkterna minskar med ca 50
mkr per år. Detta får till följd att den ekonomiska obalans som landstinget
uppvisar i nu gällande budget och flerårsplan har ökat och uppgår till ca 100
mkr per år under planperioden. Under 2004 är det negativa resultatet något
bättre i och med de tillfälliga statliga bidrag som utlovats i vårpropositionen.
Under planperioden har förutsatts att landstingets samlade verksamhet uppvisar
följande procentuella kostnadsökning:
% 2003 2004 2005 2006
Verksamhet, netto 8,5 5,1 4,4 4,2
Motsvarande kostnadsökning uppgick för 2001 till ca 10 % och för 2002 till
7,5 %. Den generella löne- och prisuppräkningen har satts till 3,6 % respek-
7 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
tive 4,1 % för hälso- och sjukvården, kopplat till den medicinsktekniska
utvecklingen.
Nivåökningen mellan den generella och den faktiska kostnadsökningen som
angivits ovan, kan i huvudsak hänföras till följande områden:
‣ Nationell och förstärkt handlingsplan
‣ Receptläkemedel
En annan viktig förutsättning vad gäller den presenterade kalkylen är resultatutvecklingen
inom hälso- och sjukvården under 2003. I beräkningarna har
förutsatts att den fastställda budgeten kan hållas. Enligt upprättade prognoser
bedömer dock Södra hälso- och sjukvårdsområdet det svårt att klara det
budgeterade resultatet innevarande år medan Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet
prognostiserar ett överskott.
Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska
vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga
intäkterna. Om det uppstår underskott ska detta återställas. Det viktiga är att
landstinget nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snart som möjligt komma
till rätta med den obalans som redan finns. Konkret innebär detta att nuvarande
kostnad för utförd verksamhet måste minska med ca 200 mkr. Därmed
finns även utrymme för att klara av omstruktureringen av den sörmländska
sjukvården i enlighet med pågående översynsarbete.
Ju längre tiden går innan balans uppnås ju större blir den ”ryggsäck” som
måste återställas. Nedan presenteras en plan för hur den ekonomiska obalansen
tidsmässigt ska åtgärdas. I kommande budget och uppdrag ska konkretiseras
vilka åtgärder som ska vidtas för att klara rationaliseringarna. Detta
förutsätter att planeringsarbetet omgående startar upp.
Strukturförändringar som följer av den förestående översynen får dock full
effekt först 2005 och därefter. Mot den bakgrunden avser Landstinget Sörmland
att tillskriva regeringen om avsteg från balanskravet och anhålla om en
längre tidsfrist än två år för att uppnå ekonomisk balans.
(mkr) 2002 2003 2004 2005 2006
Resultat, enl kalkyl -10 -94 -66 -98 -110
Rationalisering +76 +192 +192
Årsresultat +10 +94 +82
Personal - Utveckling
Samtliga insatser inom personalutvecklingsområdet ska genomsyras av de
grundvärderingar som finns i Landstinget Sörmlands vision. Insatserna ska
underlätta och stödja de processer som sker i verksamheten och ske inom
ramen för god hushållning av såväl personella som ekonomiska resurser.
Fokus ska riktas mot att behålla och utveckla medarbetare samt rekrytera
8 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
nya. En målsättning är att minimera behovet av inhyrd personal på landstingets
arbetsplatser. Insatserna ska följas upp och utvärderas kontinuerligt.
Nedan beskrivs planperiodens tre fokusområden inom personalutveckling.
Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser
För att komma till rätta med de ökande ohälsotalen ska formerna för ett mer
systematiskt förebyggande och rehabiliterande arbete utvecklas vidare och
förstärkas. Insatserna för ökad trivsel och ökat inflytande, över t.ex. arbetstidens
förläggning, ska fortgå. Lönebildningen ska ske i sådana former att
sambandet mellan lön, motivation och resultat stimuleras.
Det etiska perspektivet och viktiga grundvärderingar vad gäller jämställdhet
och integration ska vävas in i vardagen. En viktig förutsättning är därför att
medarbetare erbjuds tid för dialog, eftertanke och reflektion.
Strategisk kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen på individ-, grupp- och organisationsnivå ska vara
kopplad till verksamhetens uppdrag och ske på ett systematiskt sätt. Möjligheten
att erhålla kompetensutveckling ska omfatta all personal. På individnivå
utgör utvecklingssamtalet grunden för samtliga anställda och på gruppoch
organisationsnivå anger verksamhetskontraktet inriktningen på den strategiska
utvecklingen.
Ny informations- och kommunikationsstrategi och nya praxisnära lärformer
möjliggör nya sätt att organisera kompetens. Eftersom arbetet i vårdprocesser
kräver samverkan såväl internt som externt, ska utvecklingen av teamoch
nätverksarbete stimuleras.
För att kunna arbeta med kontinuerligt långsiktigt förbättringsarbete i en
komplex organisation, behöver systemkunskap och arbete med projekt och
processer utvecklas vidare.
Samtliga strategiska utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare
ska genomsyras av ”att lära genom att göra och reflektera” och ha sin utgångspunkt
i en helhetssyn.
Personalförsörjning
Utifrån förändringar i demografi och befolkning ska en kartläggning ske av
kommande rekryteringsbehov, utifrån såväl ålderseffekt som generationseffekt,
dvs hur ser rekryteringsbehovet ut i förhållande till pensionsavgångar
och vilka nya krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö kommer att ställas av
framtida personalgenerationer.
Landstinget ska vidareutveckla rekryteringsprogrammet i enlighet med primärvårdskonceptets
modell och ha fortsatta kontakter med utbildningsinstanser
och andra vårdaktörer för att påverka och samverka kring gemensamma
behov. Utlandsrekryteringar i samarbete med andra landsting ska
också fortsätta.
9 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Det är också viktigt att landstinget följer upp den personal som väljer att
sluta och analyserar de bakomliggande orsakerna.
FoU
Forskning och utveckling inom Landstinget Sörmland ska fortsätta att utvecklas
och stärkas. FoU-rådet har en viktig samordnande funktion. Samverkan
mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter inom landstinget innefattande
AmC (Allmänmedicinskt Centrum), landstingets FoU-enhet och
övrig klinisk forskning ska stärkas. Landstingets externa samverkan inom
FoU-området ska tillsammans med högskolor och universitet fortsätta att
utvecklas.
Information och kommunikation
Kommunikativt förhållningssätt
Det långsiktiga arbetet med att underlätta implementeringen av ett kommunikativt
förhållningssätt i Landstinget Sörmland fortsätter. Det gäller såväl i
verksamheterna som i planeringsprocesser och projekt.
Chefernas kommunikationsansvar
I ”Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget
Sörmland” definieras chefernas kommunikativa ansvar. För att kunna uppfylla
det krävs att organisationen tillhandahåller stöd och verktyg, kompetens
och kanaler.
Verktyg i förändringsarbete
Information och kommunikation ingår som viktiga delar i våra kärnverksamheter,
men är också viktiga verktyg i allt det förändringsarbete som pågår
inom landstinget. Under 2003 görs därför en kartläggning av landstingets
olika informationskanaler. En viktig uppgift därefter blir att följa upp det
arbetet och utifrån resultatet starta ett utvecklingsarbete.
Miljö
Sedan tidigare finns beslut som ska genomföras successivt i Landstinget
Sörmlands alla verksamheter. Exempel på dessa är:
‣ Miljöledningssystem i förvaltningarna
‣ Upphandlingar utifrån beslut i landstingsfullmäktige
‣ Konvertering av köldmediet CFC
‣ Rikt odlingslandskap/biologisk mångfald
10 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
‣ Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå landstingets mål. En ny
upphandlingspolicy ska utarbetas under planperioden.
Ett miljöpolitiskt program för Landstinget Sörmland ska vara klart i juni
2003. Utifrån detta kan det bli aktuellt med vissa förändringar för fokusområdet
miljö under planperioden. Följande områden kommer att beröra förvaltningarna
på något sätt.
‣ Utbildningar
‣ Kretslopp/avfall
‣ Klimatarbete, t ex gällande transporter
I syfte att minska anställdas och förtroendevaldas resande avser landstinget
att arbeta för en mer omfattande användning av videokonferenser.
Fastigheter
Landstingets fastighetsbestånd har en åldersstruktur där endast 10 % planerats
och byggts efter 1980. Genom ombyggnad och anpassning har dock
ytterligare ca 30 % av beståndet moderniserats, men fortfarande kan uppskattningsvis
ca 60 % anses ha en standard som motsvarar hur verksamhetslokaler
planerades och byggdes under perioden 1960-1979.
Tidigare har påtalats att ovanstående förhållande ställer krav på ökade investerings-
och underhållsinsatser under de kommande åren och detta är fortfarande
giltigt. Med hänsyn till landstingets ekonomiska utrymme måste dock
åtgärderna prioriteras varvid följande utgångspunkter gäller:
‣ Fortsatt prioritering av kärnfastigheterna, dvs sjukhusområdena med för
sjukvården strategiskt viktiga byggnader
‣ Kontinuerlig översyn och planering av lokalresurserna för ett effektivt
lokalutnyttjande både på kort och lång sikt
‣ Fokus på arbets- och vårdmiljöer och med utgångspunkt från ett hälso-,
miljö-, och säkerhetsperspektiv
‣ Fokus på reinvestering och underhåll av tekniska installationer för media
och informationsförsörjning – värme, vatten, luft, kyla, el, tele, IT,
tryckluft, gaser mm
Prioriteringen av kärnfastigheterna innebär att för övriga fastigheter ska i
samband med lokalförändrings- och underhållsbehov frågan om alternativ
till fortsatt ägande prövas.
11 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
IT-frågor
Inriktningen från tidigare år ligger fast. Under planperioden kommer landstingets
strategiska satsningar inom IT-området att koncentreras till hälsooch
sjukvården. Eventuella satsningar inom andra områden måste huvudsakligen
finansieras inom de egna ramarna.
Folkhälsa
Ohälsotalen i länet ligger på en oacceptabelt hög nivå. Ett lägsta mål är att
sänka ohälsotalen till den nationella nivån. Folkhälsoarbetet ska bedrivas
med strävan mot en god och jämlik hälsa i linje med landstingets vision,
folkhälsostrategin, länsstrategin för folkhälsoarbete och riksdagens beslut
våren 2003 om nationella folkhälsomål, proposition 2002/2003:35.
De långsiktiga programarbeten och insatser som startat under tidigare år ska
fortsätta. De sker i olika processer som stöd för hälsofrämjande och förebyggande
insatser och i samverkan med viktiga samhällsfunktioner som når
många människor, t ex kommuner, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer,
intresseorganisationer samt i och mellan landstingets egna verksamheter.
Ett stöd i det arbetet utgör landstingets folkhälsoenhet.
Under planperioden ska verksamheterna i landstinget inventera och se vad
man kan utveckla och bidra med avseende de elva nationella mål- och uppföljningsområdena
enligt proposition 2002/2003:35, i syfte att nå det övergripande
målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen.
Av särskild vikt är att påbörja, fortsätta och vidareutveckla arbetet kring mål
6, ”en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”, där målet är hälsovinst för
befolkningen och för patienten/brukaren. Insatser kan göras t ex genom att:
‣ utveckla ett mer hälsoinriktat och förebyggande förhållningssätt i hälsooch
sjukvården
‣ stärka verksamheter med förebyggande inriktning såsom mödra- och
barnhälsovård, folktandvård och familjecentraler
‣ utveckla tilläggsuppdrag i primärvården kring folkhälsoinsatser och
egenvård
‣ folkhälsoinsatser genomförs inom ramen för t ex Folktandvårdens, Handikapp
och Habiliterings uppdrag m fl
12 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
‣ vidareutveckla redan pågående verksamhet i hälso- och sjukvården kring
FYSS 1 , övervikt, astma/allergi, systematiskt uppmärksammande av patienters
tobaks- och alkoholvanor vid läkarbesök, implementering av
handlingsprogrammet ”Sexualitet och hälsa” m m
‣ förbättra stödet för människor som vill sluta röka
Hälso- och sjukvård
Arbetet med direktiven avseende hälso- och sjukvård bygger i huvudsak på
de fokusområden som finns i kvalitetspolicyn för hälso- och sjukvården i
Landstinget Sörmland. Inom ramen för respektive fokusområde identifieras
ett antal pågående och framtida strategiska inriktningar och satsningar i syfte
att få till stånd ett långsiktigt, samlat och samordnat utvecklingsarbete
kring kvalitetsfrågor i länet. Detta ramverk utgör grunden för konkretisering
av uppdrag och ansvarsfördelning i den fortsatta budget- och planeringsprocessen.
Generella områden
Ersättningsbara mål
Utgångspunkt för arbetet med de ersättningsbara målen är landstingets kvalitetspolicy
som omfattar:
‣ Hög tillgänglighet
‣ Goda medicinska resultat
‣ Respekt för patientens vilja, integritet och behov
‣ Hög kompetens
‣ Samverkan och helhetssyn
I dagsläget finns ersättningsbara målområden för tillgänglighet, medicinska
resultat samt kompetens. Det fortsatta arbetet syftar till att vidareutveckla
målområden ur de olika perspektiven i Landstings Sörmlands vision för hälso-
och sjukvård, d v s ur ett patient-, verksamhets-, personal- och ekonomiperspektiv.
Syftet är att få en balanserad utveckling och styrning av hälsooch
sjukvården kopplad till ekonomisk ersättning.
För det fortsatta arbetet är det viktigt att identifiera och konkretisera mål
som är mät- och uppföljningsbara enligt perspektiven ovan. Arbetet ska bedrivas
i samverkan med representanter för samtliga berörda områden. Beroende
på resultat av modellutvecklingen, kan en allt större andel av den ekonomiska
ersättningen till verksamheterna komma att utbetalas genom ersättningsbara
mål.
1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
13 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Hög tillgänglighet
Landstingets avsikt är att leva upp till de nationella vårdgarantierna till besök
och behandling förutsatt att beslut fattas på nationell nivå. Målsättningen
är att ha god tillgänglighet i länet, så att sörmlänningen inte söker vård
utanför länet pga bristande tillgänglighet. Landstinget ska medverka i det
nationella projektet Väntetider i Vården, i vilket bland annat ingår att rapportera
till den nationella databasen.
Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet
Landstingets åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet ska genomföras som
planerat för åren 2002-2004. Insatsen omfattar följande områden av såväl
länsövergripande som lokal karaktär:
‣ Vidareutveckling av ersättningsbara tillgänglighetsmål samordnad med
arbetet kring ersättningsbara mål utifrån kvalitetspolicyn
‣ Handlingsprogram för administration av väntetider och väntelistor
‣ Valfrihet- och rättighetskansliet – större ansvar för samverkan i länet.
Upplysningar till medborgarna
‣ Vidareutveckling av vårdprocesser och logistik
‣ Patientenkäter
‣ Förbättrat IT-stöd för rapportering till Väntetider i Vården
‣ ”E-hälsa”- ökad tillgänglighet för medborgarna genom att låta dem
kommunicera med hälso- och sjukvården med hjälp av bl a Internet
Primärvård
Primärvården är en viktig del av den sjukvård som ska finnas nära befolkningen.
Målet är god tillgänglighet med prioritering utifrån medicinska behov.
Den beslutade primärvårdsmodellen ligger fast och ska, utifrån den
Nationella handlingsplanen, implementeras som planerat. Eftersom det finns
stora svårigheter att rekrytera läkare är det angeläget att poängtera primärvårdens
områdesansvar. Det är nödvändigt att utveckla temaarbetet kring
enskild patient så att tillgängliga personalresurser nyttjas optimalt. Distriktssköterskeverksamheten
har en central roll i primärvården och ska utvecklas
vidare. Strategiska delar såsom ersättningsmodellen och listningsprinciper
ska prioriteras, i likhet med arbetet för mångfald och alternativa driftsformer.
Respekt för patientens vilja, integritet och behov
Landstingets arbete med patienträttighetsfrågor ska fortsätta i
enlighet med fastlagda riktlinjer. I detta arbete ingår bl a att:
14 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
‣ Öka kunskapen hos personalen om patienträttigheter
‣ Så långt det är möjligt göra patienten delaktig i vård och behandling
‣ Ge information till patienterna om väntetider och valmöjligheter
Nya rutiner ska arbetas fram för att möta nya krav på information och stöd
om den planerade nationella vårdgarantin för behandling träder i kraft under
år 2004.
För att i möjligaste mån kunna erbjuda patienterna vård inom länet bör strategier
för länsövergripande samordning utvecklas och tillämpas. I detta arbete
kan valfrihetskansliets roll komma att förstärkas.
Medicinska resultat
Goda medicinska resultat ska säkras och förbättras i den egna verksamheten
med tonvikt på samverkan och vårdkedjor.
Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i aktuella nationella eller med
dem jämställda kvalitetsregister. Dessa ska användas för kvalitetsutveckling,
men också för redovisning av sjukvårdens resultat. Resultaten ska bl a användas
till metod- och kvalitetsutveckling som bidrar till utveckling och
anpassning av vårdprogram.
Verksamheterna ska medverka till en ökad samverkan i länet vad gäller erfarenhets-
och kunskapsutbyte. För att underlätta arbetet med kvalitetsregistren
ska metoder utvecklas som förenklar och stödjer registreringen och bearbetningen.
Systematiskt arbete som ökar patientsäkerheten ska bedrivas. Syftet är att
vidareutveckla metoder som identifierar och eliminerar risker i vården.
Förväntningarna på sjukvården ökar i takt med den medicinska och tekniska
utvecklingen, som erbjuder allt fler människor möjlighet till behandling som
i sin tur leder till ökad hälsa och livskvalitet. Ett systematiskt prioriteringsarbete
bör bedrivas som tar hänsyn till patientnytta, medicinsk- och samhällsekonomisk
utveckling.
Samverkan och helhetssyn
Samverkan och helhetssyn ska vara vägledande i utvecklingen av hälso- och
sjukvård av hög klass inom alla verksamheter. Samverkan ska utvecklas
mellan olika aktörer och på olika nivåer såväl:
‣ inom och mellan olika specialist- och sjukhuskliniker
‣ mellan specialist-/sjukhusklinikerna och primärvården
‣ mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena
15 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
‣ mellan sjukhusklinikerna och kommunerna
‣ mellan primärvården och kommunerna
‣ mellan den specialiserade vården i Sörmland och regionsjukvården.
‣ mellan andra landsting, länssjukvården och regionsjukvården
För att utveckla samverkan mellan primärvården och sjukhusvården ska
gränssnittsdiskussionen fortsätta och prioriteringsarbete starta.
Inom länet har samarbetet kring olika patient- och diagnosgrupper ökat under
åren. Detta samarbete ska intensifieras ytterligare eftersom kostnaden
för utomlänsvård ökat med drygt 100 miljoner kronor mellan åren 1998 och
2002.
Målsättningen med pågående strukturöversyn är att uppnå en långsiktigt
hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. I etapp två kommer
olika angreppssätt att prövas i syfte att samordna och att öka samarbetet
inom länet och med andra landsting.
Samarbetet med kommunerna är viktigt och ska utvecklas och förbättras
inom ramen för strukturöversynen. Detta är nödvändigt för att landstinget
och kommunerna ska klara sitt ansvar och uppdrag gentemot befolkningen.
Fortsatt vård utanför sjukhuset förutsätter ett gemensamt ansvarstagande för
att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samordnad vårdplanering
är en nödvändig förutsättning.
I avtalet om högspecialiserad vård med Akademiska sjukhuset i Uppsala
finns, förutom avtal om vård och behandling, avtal om att utveckla partnerskap.
Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan olika verksamheter,
konsultverksamhet, kompetensförsörjning, klinisk forskning och
annat utvecklingsarbete. Detta arbete ska fullgöras och följas upp.
I syfte att bromsa kostnaderna för utomlänsvård ska indikationskriterierna
för vård och behandling ses över.
Den privata vården som finansieras av offentliga medel ska tydligare involveras
i det offentliga åtagandet. Ökad samverkan ska komma till stånd mellan
den offentliga vården och de privata vårdgivarna.
Samverkan mellan hälso- och sjukvården och folkhälsoenheten ska fortsätta
att utvecklas, så att det förebyggande arbetet för god hälsa och ett gott liv
förverkligas. Arbetet med egenvård ska initieras och stimuleras.
FoU-rådet i Sörmland ska tillsammans med högskolor och universitet stödja
och stimulera verksamhetsnära och behovsbaserad forskning och utveckling
för alla yrkeskategorier.
16 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Dialogen mellan medborgarna, politiker, tjänstemän och verksamhet ska
utvecklas. Mötesplatser måste tillskapas för att öppet diskutera gällande
prioriteringsförordning och enas om dess praktiska innebörd. Prioriteringsarbetet
ska processas både ur ett horisontellt och ett vertikalt perspektiv.
Högspecialiserad vård
Avtalet för högspecialiserad vård mellan Landstinget Sörmland och
Akademiska sjukhuset i Uppsala gäller t o m 2003, men kommer att förlängas
tom 2004. Riktlinjer för upphandling av högspecialiserad vård ska
läggas fast under 2003.
RAR
Aktuella förslag om åtgärder från regeringen berör förändringar inom socialförsäkringen
och samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet är att
minska ohälsan genom att bättre kunna tillgodose människors behov av rehabilitering,
förbättra arbetsmiljön samt utveckla processen gällande vägen
tillbaka till arbetslivet.
Samlade insatser och samverkan mellan olika aktörer inom rehabiliteringsområdet
måste även fortsättningsvis stimuleras, utvecklas och förbättras
inom ramen för de regionala och lokala samverkansgrupperna (RAR och
LSG 1 ). Förutsättningar ska skapas för att möjliggöra tvärprofessionellt samarbete
– internt och externt – i arbetet med att motverka den ökade ohälsan i
Sörmland.
Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor
Översynsprojektet
Parallellt med pågående direktivarbete håller etapp 1 i strukturöversynen
planenligt på att avslutas. Resultatet av etapp 1 kommer att ligga till grund
för att identifiera vilka områden inom sjukvården som ska bli föremål för
fortsatta åtgärder. Redan nu kan identifieras att den länsövergripande specialistsjukvården,
i enlighet med direktiven för strukturöversynen, ska bli föremål
för en särskild översyn. Utifrån en gemensam diskussion med Landstinget
Västmanland ska översynen ha sin utgångspunkt i att pröva möjligheterna
till en gemnsam organisation mellan Sörmland och Västmanland.
Uppgiften för den gemensamma organisationen ska vara att långsiktigt klara
ut en länssjukvård kvalitativt och kompetensmässigt i de två landstingen.
Detta ska ske i nära dialog med den högspecialiserade regionsjukvården för
att klargöra länssjukvårdens innehåll.
1 RAR – Regionala Arbetsmiljö och Rehabiliteringsgruppen i Sörmland (landstinget, försäkringskassan,
arbetsförmedlingen, kommunerna via kommunförbundet och arbetsmiljöinspektionen)
LSG – Lokal Samverkans Grupp
17 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Direktiv för etapp 2 kommer att presenteras under hösten 2003. Kompletterande
direktiv kommer att tillföras successivt. Etapp 2 kommer även att inkluderas
med av landstingsfullmäktige tidigare identifierade länsövergripande
områden i behov av översyn:
‣ Psykiatrisk sjukvård
‣ Öron-, näs- och halsområdet (tal och hörselvård)
‣ Sluten barnsjukvård
‣ Ortopedi
‣ Urologi
‣ Elektiv kirurgi
‣ Jourorganisation
Etapp 2 i strukturöversynen syftar till att utveckla struktur och innehåll i en
långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för sörmlänningarna. Grundstenar är
den behovsbaserade ”närsjukvården” som ska finnas nära befolkningen,
övrig specialistvård i Sörmland, högspecialiserad vård samt samverkan mellan
dessa områden.. Begreppet närsjukvård används i underlaget till den
pågående strukturöversynens etapp 1 och kommer att redovisas och definitionsmässigt
diskuteras hösten 2003. Ett första inledande steg i denna process
kan vara att skapa en övergripande organisatorisk struktur som ska skapa
goda förutsättningar för en stabil och sammanhållen utveckling av hälsooch
sjukvården i Sörmland. Vägledande begrepp och perspektiv för utveckling
mot en väl fungerande och sammanhållen verksamhet kommer att vara
följande:
‣ Helhetssyn
‣ Kontinuitet
‣ Samverkan för fungerande vårdkedjor
‣ Balans mellan vårdnivåer
‣ Optimalt resursutnyttjande
‣ Behovsbaserad
‣ Hög tillgänglighet
‣ Trygghet
‣ Delaktighet
Nationell handlingsplan och Landstinget Sörmlands förstärkta handlingsplan
I enlighet med tidigare beslut ska arbetet med att verkställa den lokala handlingsplanen
tillsvidare fullföljas och följas upp under planperioden. Redovisning
ska göras årligen till både landstingsstyrelsen och Socialstyrelsen.
Psykiatriberedningen
Arbete pågår i syfte att införliva förslag från Psykiatriberedningen inför
budget 2004. Psykiatrin ska vidareutvecklas i samverkan med kommunerna.
De äldres psykiska hälsa ska beaktas särskilt.
18 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Kompetenscentrum för mångsymptom
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet
med LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes
av LS §163/1998. Smärtmottagningen i södra hälso- och sjukvårdsområdets
har under 2000-2002 i projektform arbetat i enlighet med LS beslut
§58/2000. Deras erfarenheter och förhållningssätt inom smärtbehandling ska
spridas till de två övriga hälso- och sjukvårdsområdena, i enlighet med LF
beslut §100/2002
IT-frågor
BMS
‣ Utvecklingen av BMS journaldelar via SUSSA-samarbetet fortsätter
under 2004. Fokus måste också riktas mot Vårdadministration så att dessa
delar uppfyller kraven för att ersätta landstingets gamla PAS-system.
Inom detta område sker samverkan främst med Landstinget Blekinge.
‣ SHSO kommer under 2003 att slutföra införandet av BMS Journal på
nya enheter. För NVHSO är nuvarande plan att införandet kommer att
pågå under 2004 och 2005. För båda förvaltningarna återstår dessutom
ett arbete att ansluta de tidigare separata BMS-enheterna till Crossmiljön.
Detta arbete beräknas kunna slutföras i början av 2005.
‣ Under 2004 och 2005 måste landstingets gamla PAS-system successivt
ersättas med BMS Vårdadministration så att det gamla systemet kan avvecklas
under 2006.
Gemensamt vårddatalager (Mått-databasen)
En stor satsning fullföljs under planperioden för att införa och vidareutveckla
ett gemensamt datalager för hälso- och sjukvården. Det ska användas för
analyser och rapportering ute i de enskilda verksamheterna samt på förvaltnings-
och landstingsnivå.
Digital Bild
Det länsgemensamma projektet för Digital Bildkommunikation avser att
under 2003 slutföra upphandlingen av utrustning och programvara för
PACS 2 . Tillsammans med utvecklingen av IT-infrastrukturen skapar detta
förutsättningar för att med start i början av 2004 genomföra den digitalisering
som beskrivs i den rapport som lämnades till LS/LF 2001. Fokus bör
riktas mot att under resten av planperioden uppnå den verksamhetsnytta som
där i beskrivs.
2 Picture Archiving and Communication System
19 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Infrastruktur
Till följd av verksamhetens ökande IT-användning måste IT-infrastrukturen
och särskilt kommunikationsnätet utvecklas. Åtgärder krävs för att säkerställa
tillräcklig kapacitet och tillgänglighet samt en hög IT-säkerhet.
Tandvård
Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd
Landstingen är, sedan 1999, huvudmän för det särskilda tandvårdsstödet till
vissa äldre och funktionshindrade, samt tandvård som led i sjukdomsbehandling
för vissa sjukdomsgrupper. Landstingens ansvar är reglerat i tandvårdslagen.
Finansiering av verksamheten har skett via statsbidrag. De första två åren i
form av specialdestinerat statsbidrag. Därefter som del i det s k generella
statsbidraget. Statsbidraget kompletteras till en mindre del med ökad avgiftsfinansiering
av tandkirurgiska åtgärder.
Statsbidraget har inte justerats någon gång under perioden 1999-2003. I
samband med reformens införande fastställdes dock en kontrollstation för
statsbidragsjustering efter 2001 års verksamhet. Förhandlingarna mellan
Landstingsförbundet och Regeringen har dock dragit ut på tiden. Oklarhet
råder om fortsatt tidplan, samt eventuella resultat av dessa förhandlingar.
Mot bakgrund av de kostnadsökningar inom tandvårdsområdet som varit
fallet under den här tidsperioden är det av största vikt att statsbidraget justeras
upp. I annat fall har landstingen att av egen kraft finansiera merkostnaden,
då åtagandet är lagstadgat och därmed inte möjligt att reducera i omfattning.
Under planperioden utökas, i avvaktan på eventuell statsbidragsjustering,
anslaget för det särskilda tandvårdsstödet med 4 mkr från och med 2004.
Folktandvården
Inriktning
Med utgångspunkt från tandvårdslagen ”en god tandhälsa och en tandvård
på lika villkor för hela befolkningen”, ska under planperioden en översyn av
Folktandvården Sörmlands inriktning och roll initieras. Översynen ska syfta
till att klargöra på vilket sätt folktandvården på bästa sätt kan bidra till att
tillfredsställa den sörmländska befolkningens behov av tandvård.
20 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Detta ska ske genom att bl a precisera de ur ett livsvillkorsperspektiv prioriterade
befolkningsgrupperna. Med livsvillkor avses då företrädesvis sociala
förhållanden.
”Frisktandvård”
Översynen av folktandvårdens inriktning och roll ska inkludera den potential
som finns inom folktandvården vad gäller utvecklingen av folkhälsoområdet.
Det långvariga arbetet med att förebygga karies och tandlossning har
gett avsevärda folkhälsoförbättringar. Med tanke på att stora delar av befolkningen
regelbundet besöker tandvården, finns stora möjligheter att nå ut
med information. Utvecklingsbara områden är t ex tobaksprevention, kostvanor,
diabetes m m.
Sjukhus- och specialisttandvård
Nämnden för Folktandvård ska inom ramen för 2004 års budgetarbete skapa
en beredskap för att beakta resultatet av nu pågående översyn av sjukhusoch
specialisttandvård. Översynen väntas vara klar för politisk behandling
vid halvårsskiftet 2003.
Spelregler
Folktandvården styrs på ett annat sätt än landstingets övriga förvaltningar.
De är utsatta för konkurrens och styrs på tre ekonomiska nyckeltal – vinstmarginal,
avkastning på eget kapital och soliditet – samt ett antal hälsomål.
Även under kommande planperiod ska FtvS styras på detta sätt. Det är viktigt
att inför varje nytt budgetår fastställa vilken ambitionsnivå som ska gälla
för styrtalen.
Det är också viktigt att samarbetsformerna mellan producent, ägare och befolkningsföreträdare
vidareutvecklas.
Habilitering och handikappservice
Pågående utredningar på nationell nivå
Det pågår just nu fyra olika utredningar på nationell nivå, vilka rör sådant
som återfinns inom Handikapp & Habiliterings ansvarsområde och vars
resultat därmed kan komma att påverka förvaltningens åtagande.
Barn- och ungdomshabilitering
Socialstyrelsen har nyligen blivit klar med en utredning om barn- och ungdomshabiliteringsverksamheten
i Sverige. Däri konstateras bl a följande:
‣ Landstingen som helhet brister i hanteringen av handikappade barn
21 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
‣ Barn som är handikappade av medicinska skäl omfattas inte av handikappverksamheten
‣ Samverkan behövs i större utsträckning – idag är ansvarsförhållandena
oklara
Habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för vuxna
Socialstyrelsen utreder även de tillgängliga habiliterings- och rehabiliteringsinsatserna
för vuxna. Denna utredning beräknas klar våren 2004.
Hjälpmedel och Råd & stöd
Regeringen har tillsatt en utredning om hjälpmedel och Råd & stöd enligt
LSS. Denna kommer att redovisas hösten 2003.
Hjälpmedel
Den nationella hjälpmedelsutredningen ser bl a över högkostnadsskydd,
ansvarsfördelning m m. Av direktiven till utredningen framgår att alla
hjälpmedel till funktionshindrade bör ses på ett likartat sätt och hanteras
enligt samma grundläggande principer.
Landstinget måste löpande bevaka resultaten av dessa utredningar och i sin
tur utreda vilka åtgärder som behöver vidtas.
Vuxna med DAMP-ADHD
En analys av behovet av insatser för vuxna med DAMP-ADHD har gjorts i
enlighet med Uppdrag 2003. Det har då framkommit att behoven är mycket
stora och åtgärdsförslag med kostnadsanalys ska tas fram.
Hörselområdet
Sjukvården har under 2002 kraftigt förkortat köerna till utprovning av hörapparat.
HH:s uppgift blir därför att säkra en tillräcklig tillgång till hörseltekniker,
så att inte köerna istället förlängs här. Detta kan delvis röra sig om
en puckeleffekt, men behöver likväl åtgärdas.
Synområdet
Genom att Statens specialpedagogiska institut bildades, fördes vissa uppgifter
gällande gravt synskadade barn och deras anhöriga över till landstingen.
Landstingen erhöll dock inte några resurser för det nya åtagandet –
varken i form av kunskap eller finansiering. På departementsnivå förs också
en diskussion om att institutet inte längre ska behöva ge vuxna dövblinda
personer insatser. Dövblinda är en grupp som redan befinner sig i en mycket
isolerad situation och som drabbas särskilt hårt av detta.
22 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Samordnade transporter
Landstingens kostnader för sjukresor ökar kraftigt kontinuerligt. En långsiktig
lösning på problemet är att samordna sjukresorna med allmänna kommunikationer,
vilket innebär att trafikhuvudmannen måste ta ett ökat ansvar.
En regeringsutredning pågår och beräknas vara klar hösten 2003.
Kultur och utbildning
Inför den kommande planperioden erhåller Kultur- och utbildningsnämnden
inga nya pengar, utan utvecklingen får ske genom omprövningar inom befintliga
resurser. I detta arbete är det dock viktigt att såväl den nya kulturvisionen
tillåts sätta sin prägel på utvecklingen inom kulturområdet, som att
utredningen om folkhögskolornas inriktning får genomslag på folkhögskolornas
kursutbud.
Under planperioden ska nämnden fortsätta
‣ musik- och teatersatsningen tillsammans med kommunerna
‣ genom konsulentverksamheten stimulera och aktivera kulturlivet som
helhet i länet
‣ publika satsningen på länsmuseet
‣ stimulera utvecklingen av Öknaskolan på inslagen väg
‣ folkhögskolornas profil- och inriktningsarbete
Vidare ska nämnden utifrån utredningen om Nynäs framtida utveckling
‣ fundera på ägarförhållanden för Nynäs.
Regionalt arbete och kollektivtrafik
Regional samverkan
Den 12 juni 2003 bildas Regionförbundet Sörmland och landstingets regionala
utvecklingsarbete flyttas dit. Regionförbundet Sörmland är ett kommunalförbund
som landstinget tillsammans med länets nio kommuner bildar för
att driva regionala utvecklingsfrågor. Prioriterade arbetsuppgifter blir näringslivsfrågor,
infrastruktur och kommunikationer samt utbildning och
23 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
kompetensutveckling. Internationellt perspektiv och långsiktig hållbar utveckling
ska också prägla arbetet.
I och med bildandet går personalen på landstingets regionala enhet över till
Regionförbundet Sörmland. Ett nära samarbete mellan landstinget och Regionförbundet
blir därför naturligt i alla frågor som ligger i ett gränsland.
Näringsliv
Landstinget bedriver en stor del av sitt regionala näringslivsstöd via dotterbolaget
ALMI som man äger gemensamt med staten. Frågor rörande
ALMI’s verksamhet kommer på tjänstemannanivå att beredas i Regionförbundet
Sörmland. Alla politiska beslut rörande ALMI’s verksamhet tas dock
i landstingets beslutsapparat.
Under 2002 lämnade regeringen ett betänkande om ”Företagsutveckling på
regional nivå”, SOU 2 002:101. I det ingick bl a förslag på de regionala
ALMI-bolagens framtida verksamhet. Vid tidpunkten för dessa direktiv var
det inte klart om regeringen kommer att göra förändringar i ALMI-bolagens
uppdrag. Landstingsförbundet som var remissinstans för betänkandet hade
som viktigaste synpunkt att ALMI’s regionala bolag inte ska åläggas mydighetsutövande
arbetsuppgifter.
Kollektivtrafik
Landstinget har ett flertal olika aspekter på hur länets kollektivtrafik ska
utformas. Ansvaret för planering och upphandling av kollektivtrafik i länet
sköts av Länstrafiken i Sörmland som fungerar som huvudman. Bolaget ägs
till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna. Under 2003 påbörjas
ett arbete att ta fram nya ägardirektiv för Länstrafiken. Med detta ska
en tydligare styrning av bolagets verksamhet kunna ske. Det arbetet förmodas
fortsätta en bit in på 2004. Landstingsstyrelsen har också beslutat att det
konsortialavtal som tecknades 1999 mellan ägarna i Länstrafiken ska ses
över.
Länstrafiken har under 2003 haft ett uppdrag att minska kostnaderna för
kollektivtrafiken. Detta kommer att medföra försämringar i utbudet av kollektivtrafik
med konsekvenser för allmänheten. Åtagandet att bedriva regiontrafik
med den sk Sörmlandspilen på västra stambanan går in på sitt andra
av tre år under 2004.
24 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
FM-samverkan 3 inom Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland bejakar FM-samverkan som ett medel för att
‣ tydliggöra behovet av helhetssyn och öka koncernnyttan
‣ skapa förutsättningar för ökad samverkan dels mellan serviceverksamheterna,
dels mellan service- och kärnverksamheten
‣ bereda väg för goda arbetsplatser
‣ hushålla med begränsade ekonomiska resurser
Med utgångspunkt från ovanstående ställningstagande ska
‣ pågående FM-samverkansprojekt fortsätta och, i takt med att stödprocesserna
och samverkansprodukterna är klara, övergå i löpande verksamhet
‣ de serviceverksamheter som ännu inte involverats pröva i vilken utsträckning
FM-samverkan kan bli ett medel för att utveckla den egna
verksamheten i av landstinget önskad riktning
‣ en översyn påbörjas av hur serviceverksamheten ska organiseras i framtiden.
D-data
Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet
Baserat på LS beslut § 11/2000 har D-datas uppdrag och ansvar förändrats i
linje med den organisationsöversyn som genomförts. Nu behöver även styrprinciperna,
särskilt i den ekonomiska dimensionen, utvecklas. Till budget
och uppdrag 2004 ska därför en styrmodell utvecklas och införas, baserad på
följande principer:
‣ Alla kostnader ska finansieras med intäkter från de verksamheter som
nyttjar D-datas utbud. Det ska råda balans mellan kostnader och intäkter
och D-data ska eftersträva ett 0-resultat.
‣ D-data har ett långsiktigt finansieringsansvar för IT-infrastrukturen och
ska handha alla investeringar inom detta område.
3 Samverkan mellan landstingets serviceverksamheter
25 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Ekonomisk och finansiell ram
Nedan redovisas översiktligt de antaganden och övriga förutsättningar som
ligger till grund för beräkningarna av landstingets ekonomiska utveckling
under planperioden.
Skatteunderlagets utveckling
Skatteintäkterna har beräknats utifrån nuvarande skattesats 9,72 kronor. Vad
gäller utvecklingen av skatteunderlaget har Landstingsförbundets senaste
prognos beaktats. Jämfört med den prognos som ligger till grund för nuvarande
budget och flerårsplan är det framförallt bedömningen för år 2003
som har reviderats. Prognosen för 2003 har justerats ner med 1,0 procentenheter,
vilket framför allt förklaras av en sämre utveckling av sysselsättningen.
Prognosen för övriga år har endast justerats marginellt.
Av tabellen nedan framgår den beräknade skatteunderlagsutvecklingen.
Åren 2002 och 2003 påverkas den årliga uppräkningen av regelförändringar.
Den ekonomiska effekten av dessa förändringar neutraliseras via det generella
statsbidraget.
Skattetillväxt, % 2002 2003 2004 2005 2006
Inkl regelförändringar 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2
Exkl regelförändringar 4,2 3,2 4,7 4,8 4,2
Det generella statsbidraget
Statsbidragen för den nationella handlingsplanen och för ökad tillgänglighet
antas ligga kvar även 2005 och 2006. I kalkylen har förutsatts att landstingets
kostnad för hälso- och sjukvård ökar med motsvarande belopp.
Utifrån vårpropositionen 2003 har vidare beaktats att det generella sysselsättningsstödet
förlängs att gälla även under 2004. Detsamma gäller de tillfälliga
skattemedel, den s k 200-kronan, som staten överlåtit till landsting
och kommuner 1999-2003.
Statsbidraget för läkemedelsförmånen har beräknats öka med 5 % per år
under hela planperioden, även om träffad överenskommelse endast gäller
t o m 2004. Vidare har beaktats övergång till fördelning av statsbidraget
enligt behovsmodellen. Kostnadsutvecklingen för receptläkemedel befaras
öka mer än statsbidragets uppräkning. Det är svårt att bedöma den framtida
utvecklingen, varför gjorda antaganden successivt får stämmas av och eventuellt
revideras. Landstinget har påbörjat ett intensivt arbete för att minska
26 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
läkemedelskostnaderna via ett decentraliserat budgetarbete och aktiviteter
kring uppföljning.
Landstingets kostnadsvolym
En sammanvägning har skett av förväntad prisökning för varor, tjänster och
löneökning. Kostnadsutvecklingen 2004-2006 beräknas därmed till 3,6 %
per år. Förutom den generella ökningen har för hälso- och sjukvårdsverksamheterna
förutsatts en kostnadsökning på 0,5 % per år som sammanhänger
med den medicinsktekniska utvecklingen.
Enligt förslag i vårpropositionen förlängs fr o m 1 juli 2003 den period som
arbetsgivaren betalar sjuklön från 14 till 21 dagar. Utifrån nuvarande sjukfrånvaro
innebär detta en ökad årskostnad för landstinget med 7 mkr.
En viktig utgångspunkt för upprättad kalkyl är ställningstagandet att nya
åtaganden i övrigt ska finansieras endera genom omprövning av befintlig
verksamhet eller inom ramen för det ekonomiska utrymme som erhållits för
den nationella och förstärkta handlingsplanen samt ökad tillgänglighet.
Resultatprognos
Nedan sammanfattas den ekonomiska utvecklingen för landstinget under
planperioden.
(mkr)
Prognos
2003
Plan
2004
Plan
2005
Plan
2006
Verksamhet, driftnetto -3 778 -3 971 -4 145 -4 320
Avskrivningar -170 -170 -170 -170
Skatteintäkter 3 413 3 551 3 683 3 812
Ink och kostnadsutjämning 420 510 547 587
Övriga statsbidrag 19 19 0 0
Finansnetto 17 12 8 5
Värdeökning p-skuld -15 -17 -21 -24
Årets resultat -94 -66 -98 -110
Verksam netto, %-förändring 5,1 4,4 4,2
Utifrån redovisade förutsättningar uppvisar landstinget negativa resultat
under hela planperioden. Kraftfulla åtgärder måste således vidtas för att
komma tillrätta med den ekonomiska obalansen.
Behovsbaserad budgetfördelning
Liksom tidigare fördelas merparten av landstingets budget för hälso- och
sjukvård mellan länsdelarna utifrån ett antal variabler som påverkar behovet
27 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
av hälso- och sjukvård, såsom antalet invånare, dess åldersfördelning, medellivslängd
och utbildningsnivå. Inom ramen för projektet Gemensam
verksamhetsstyrning kommer frågan om fördelningsmodell att diskuteras.
Den procentuella fördelningen mellan länsdelarna framgår av följande tabell:
Andel i %
Direktiv
2004
Budget
2003
Norra länsdelen 45,94 45,85
Västra länsdelen 22,88 23,10
Södra länsdelen 31,18 31,05
Summa 100,00 100,00
Uttryckt i kronor per invånare blir fördelningen följande:
Kronor per invånare
Direktiv
2004
Budget
2003
Norra länsdelen 15 134 14 481
Västra länsdelen 15 586 14 969
Södra länsdelen 15 259 14 511
Länets genomsnitt 15 274 14 600
28 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Ekonomiskt åtagande per område
Nedan anges det ekonomiska utrymmet per åtagandeområde samt resultatkrav för
respektive förvaltning under planperioden. Framtida besparingskrav har inte beaktats.
(mkr) 2004 2005 2006
Hälso- och sjukvård
Norra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 789,1 1 868,0 1 951,2
-"- , övrigt 28,6 29,5 30,6
Västra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 828,4 865,5 904,5
-"- , övrigt 76,9 79,6 82,5
Södra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 214,4 1 268,0 1 324,3
-"- , övrigt 19,3 19,9 20,7
Övrig hälso- och sjukvård 84,1 84,3 84,6
Resultat NVHSO -50,0 -50,0 -50,0
Resultat SHSO -23,0 -23,0 -23,0
Resultat Karsudden 1,0 1,0 1,0
Tandvård 129,5 133,6 137,8
Resultat Folktandvården 2,2 2,3 2,4
Habilitering och handikappservice, uppdragsersättning 86,1 89,2 92,3
Resultat Handikapp & Habilitering 0 0 0
Resultat Sjukreseverksamheten 0 0 0
Resultat Dammsdal 0 0 0
Resultat Hjälpmedelsverksamheten -4,4 -2,9 -2,9
Utbildning, uppdragsersättning 29,1 29,7 30,3
Utbildning, övrigt 5,6 5,8 6,0
Kultur, uppdragsersättning 33,0 34,1 35,3
Resultat Kultur & Utbildning 0 0 0
Turism 3,4 3,4 3,4
Friluftsverksamhet, uppdragsersättning 3,6 3,8 3,9
Resultat Jord & skog 0 0 0
Kollektivtrafik 105,4 108,9 113,0
Näringslivsstöd 6,7 7,0 7,3
Övriga regionalpolitiska åtgärder 16,6 17,0 17,4
Resultat Landstingsfastigheter 0 0 0
Resultat D-data 0 0 0
Resultat KA Servicekonsult 0 0 0
29 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Landstingets investeringar
Investeringsramen för 2004 överensstämmer med vad som fastställdes i
flerårsplan 2003-2005. Fördelningen framgår av nedanstående tabell.
(tkr)
Totalt 250 000
- Fastigheter 90 000
- IT 34 840
- Hjälpmedel, landstinget 13 500
- Utrustning 111 660
Utöver ovan angivna investeringsramar tillkommer s k externa investeringar
i form av hyrhjälpmedel samt byggnadsinvesteringar avsedda för externa
hyresgäster, enligt nedan.
(tkr)
Totalt 27 000
- Fastigheter 19 000
- Hyrhjälpmedel 8 000
Under 2004 planeras fastighetsinvesteringar överstigande 1 mkr enligt nedanstående
tabell. Observeras bör att grunden för denna är en bedömning av
utfallet för 2003, vilken är svår att göra så här tidigt på året. Därför kan ändringar
komma att bli aktuella.
(tkr)
MSE
Palliativ vårdavd 2 000
Psykiatri avd 15 2 000
Lokalanpassning för datortomograf 3 500
Kraftförsörjning 1 050
Markparkering 7 000
KSK
Dialys 5 100
K9 (BoU-mott, KK/psyk, paramed, barn- o vuxenhab) 17 500
Norra
Planering VC Strängnäs och samlad kvinnoklinik 2 000
Dammsdal
Skolbyggnad 5 500
Ombyggnad för administration 3 500
NLN
Vårdavd 22 000
Digital bild 1 600
Reservkraft 3 600
30 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Fördelning av övrig investeringsram för 2004 framgår nedan.
(tkr) Utrustning IT Summa
NVHSO 60 000 0 60 000
SHSO 20 000 0 20 000
Folktandvården 4 500 2 000 6 500
Handikapp och Habilitering 945 305 1 250
Hjälpmedel 75 20 95
Dammsdal 250 200 450
Kultur och utbildning 2 985 515 3 500
Jord & Skog 0 0 0
Landstingsfastigheter 500 0 500
D-data 0 12 800 12 800
KA Servicekonsult 4 10 100 0 10 100
Anslagsstyrda enheter 200 19 000 19 200
4 Inkl billeasing 10 000 tkr
31 (31)
2003-05-05

Budgetdirektiv 2004 och flerårsplan 2005-2006
Moderata Samlingspartiets landstingsgrupp
De moderata budgetdirektiven består av fyra delar
1. Ekonomisk inriktning sid 1
2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget sid 2
3. Yrkande sid 3
4. Direktiv för förändringsarbetet, bilaga 1 sid 4
1. Ekonomisk inriktning
Utgångsläge
Landstinget Sörmland befinner sig i likhet med merparten av landstingen i en
svår situation. Kostnaderna överstiger intäkterna. Trots ökade skatteintäkter i
storleksordningen 5-6 % och en skattehöjning som gav 160 Milj kr har resultatet gått från
plus 80 till minus 128 på tre år. Den trend som socialdemokraterna visar in sin flerårsplan
pekar på underskott på 100 Milj kr varje år.
Balanskravet innebär att intäkter och kostnader ska balanser att underskott ska
återställas inom två år. Vi vet att 10 Milj kr ska återställas 2004 och att förväntade
underskottet 2003 på 100 Milj kr ska återställas 2004 och 2005. Ekvationen går inte ihop.
Det fattas 76 Milj kr 2004 och 200 Milj kr för båda åren 2005 och 2006.
Kravet är att rationalisering samt engångsinsatser ska förbättra resultatet med
76 Milj kr 2004. Det huvudspår landstinget arbetar efter är strukturella förändringar i
länssjukvården i samverkan med Västmanland och strukturella förändringar i landstingets
vårdutbud. Tidsschema för de båda processerna är utdragna och fulla effekter erhålls
tidigast 2005. Viss effekt, 40 Milj kr, uppnås redan 2004.
Krav på direktiven och flerårsplanen
Det återstår att via direktiven ge inriktning för en resultatförbättring med 36
Milj kr 2004 och göra det sannolikt att 2003 års underskott kan återställas senast 2005.
Den moderata inriktningen
För att sänka kostnaderna med ytterligare 36 mil kr utan att detta ska drabba
vården måste landstinget koncentrera sin verksamhet till kärnuppgifterna. Ge uppdrag att
sälja mark områdena Nynäs och Hedlandet samt Solbacka Sport och Konferens. Ge
uppdrag att söka nya huvudmän för Öknaskolan och de båda folkhögskolorna. Öka
konkurrensutsättningen av servicefunktioner. Minska kostnaden för den politiska
organisationen.
De satsningar under förstärkta handlingsplanen som ännu inte genomförts
fryses.
1

I dagsläget förväntas underskottet för 2003 bli ca 100 Milj kr. Att återställa ett
belopp av den digniteten krävs radikala åtgärder 2005. För att skapa förutsättningar att klara
balanskravet måste kraftfulla åtgärder göras omedelbart att sänka kostnaderna 2003. Vi
föreslår investerings- och underhållsstopp som sänker kostnaderna med 17 Milj kr. Stoppet
skulle förskjuta planerna för investeringar och underhåll endast några månader framöver
och därmed blir skadan försumbar.
Vi föreslår också att alla inköp under andra halvåret prövas om dessa inte kan
förskjutas över årsskiftet.
2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget
Socialdemokraterna lägger ett budgetdirektiv med budget i balans (sidan 8 i
deras direktiv). I våra ögon är detta endast en matematisk uträkning, som visar vad som
krävs för att uppfylla balanskravet. Strukturöversynen ska för åren 2004-2006 ge 40, 100
och 110 Milj kr. Vad innebär resten av rationaliseringarna på ytterligare 36, 92 och 82 Milj
kr för våra verksamheter? Vilka direktiv ska anvisa vägen till dessa resultatförbättringar?
Svar: Det finns inget i direktiven som visar hur det ska gå till.
Socialdemokraterna skickar inga tydliga signaler att landstingets ekonomi
ovillkorligen måste få balans utan förlitar sig helt på strukturöversynen. En strukturöversyn
som under alla förhållanden ändå skulle vara nödvändig för att kunna möta framtidens
vårdbehov.
Socialdemokraterna anvisar inte heller vägen till balans i det korta
perspektivet. Detta är ett farligt sätt att handskas med framtiden. En ”ryggsäck” bärs med in
i flerårsplanen och riskerar en god framtida vård.
Mer politisk handlingskraft efterlyses.
2

3. Yrkanden
Moderata Samlingspartiet yrkar att landstingsfullmäktige beslutar
1. för år 2004
att minska de anslagsstyrda verksamheterna 2004 med
att kostnadsökningar på 4,6 % godkännes för 2004, (s) förslag 5.1 %
att koncentrera landstingets uppgifter till hälso- och sjukvård,
tandvård, handikapp- och habilitering
att pröva om delar av förstärkta handlingsplanen kan frysas
Totalt
2. för år 2003
att införa investerings- och underhållsstopp
att varje inköpsbeslut fram till årsskiftet prövas om det går att förskjuta
över årsskiftet
Krismedvetande
8 Milj kr
20 Milj kr
12 Milj kr
? Milj kr
40 Milj kr
17 Milj kr
? Milj kr
3. för planperioden (s) förslag
att strukturöversynen får ett 76 År 2004 40 Milj
kr ekonomiskt rationaliseringskrav på 192 År 2005
110 Milj kr 192 År 2006 100 Milj
kr
4. att det moderata förslaget till direktiv för förändringsarbetet läggs som grund för det
fortsatta budgetarbetet, se bilaga
att primärvårdsutvecklingen påskyndas och tillförs
10 Milj
kr
3

4. Direktiv för förändringsarbetet bilaga 1
Dessa direktiv ska ses som en ledstjärna i den fortsatta budgetprocessen. Tempot i
genomförandet av de olika målsättningarna avgörs av det ekonomiska utrymmet.
Omprioriteringar blir nödvändiga för att skapa utrymme.
Övergripande inriktning
Ansvaret för varandra är särskilt viktigt vid olycka, sjukdom och lidande. En
gemensamt finansierad vård och omsorg ska alltid finnas tillgänglig för alla. Inom denna
ram måste alla vårdgivare som vill erbjuda sina tjänster också få möjlighet att göra det
oavsett organisationsform.
Det man fått löfte om och betalat för under en del av sitt liv ska man inte kunna berövas
under en senare del av livet. Det får inte vara så att man, bara för att den offentligt betalda
vården inte löser sin uppgift, tvingas ställa sig i vårdkö, gå sjukskriven och oroas i onödan.
Tryggheten ska vara långsiktig och garanteras av oss politiker.
Vägen till den goda vården kräver en ny sjukvårdspolitik. Vi vill ha en vård med god
tillgänglighet som sörmlänningarna kan känna förtroende för. Därför måste viktiga och
avgörande politiska beslut fattas:
Vårdgaranti:
• garanterad vård inom rimlig tid genom en vårdgaranti
Valfrihet
• patientens valfrihet av vårdgivare utan administrativa gränser
Mångfald
• ökad mångfald bland dem som producerar vård
Decentraliserat ansvar
• ett decentraliserat budgetansvar där beslut fattas på lägsta nivå
Dessa beslut är våra redskap för en vård på patienternas villkor och vi skrotar därmed den
planekonomiska styrningen av vården, som visat sina stora brister med långa köer,
otillgänglig vård, ökande långtidssjukskrivningar och rekryteringsproblem.
Vårdgaranti
Att garanteras vård i rimlig tid är för oss moderater en självklarhet. Det kostar mer att bli
opererad om ett år än omgående. Väntan skapar dessutom onödigt lidande, otrygghet och
förlängd sjukskrivning, kanske förvärrad sjukdom.
En vårdgaranti, där vård garanteras inom tre månader, har visat sig mycket verkningsfull i
de borgerligt styrda landstingen. Köerna till vården har minskat drastiskt.
4

Valfrihet
Att själv kunna välja var man ska bli behandlad är för oss en självklarhet. Det kan finnas
många skäl till att välja att bli behandlad på annan ort. Det är inte vi politiker eller våra
administratörer som ska godkänna skälen och bestämma var. Det är patienten.
Det är också en självklarhet att den som vill ska få hjälp i sitt val och ha någon att vända dig
till med dina frågor.
Mångfald
Avgörande för den goda vården är värnandet och vårdandet av befintlig
personal som trivs och därför stannar kvar i Södermanland. En framgångsrik rekrytering är
också avgörande.
Vården är den sektor som har högsta andelen högskoleutbildade, mellan 60 –
70 %. Detta återspeglas inte i det relativa löneläget, karriärmöjligheter eller status. Den
planekonomiska styrningen och landstingens vårdmonopol har förlamat möjligheterna till
en positiv utveckling.
Vården måste bli en arbetsmarknad med en mångfald av arbetsgivare.
Landstinget ska välkomna vårdpersonals önskningar om att organisera sig i andra former än
landstingsanställning.
Decentraliserat ansvar
En förutsättning för en fungerande vårdgaranti, valfrihet och mångfald är ett
nytt ekonomiskt styrsystem, som premierar vad som görs och stimulerar utveckling.
Dagens sörmländska sjukvård styrs hierarkiskt och med stark central makt. Detta
förhållande vill vi ändra på. Ansvar och befogenheter ska ligga så nära den vårdande
personalen som möjligt. Personalen ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och
arbetsorganisation.
De långa sjukskrivningarna är framför allt ett problem inom offentlig
verksamhet varför vården måste anamma det privata näringslivets syn på ekonomistyrning,
arbetsorganisation, delaktighet och personalvård.
Vården ur ett patientperspektiv
Patientens rätt i sjukvården
Patienten ska ha lika rätt till hälso- och sjukvård oberoende av
betalningsförmåga, social eller kulturell bakgrund. Respekten för människovärdet, friheten
och det mänskliga ansvaret är hörnstenar i vår politik. Att ta hand om de sjuka ser vi som
lika självklart som att sörmlänningen har ansvar för sin egen och sina närmastes hälsa och
välbefinnande. Den moderata hälso- och sjukvårdspolitiken handlar om hur vi ska kunna ge
förutsättningar till en bättre sjukvård genom att minska vårdköerna, förbättra
tillgängligheten och hjälpa patienten i sitt val av vårdgivare och behandling. Det är inte vi
politiker som ska bestämma var och hur patienten ska få vård.
5

Patienten ska bestämma
Kvaliteten i vården beror bl.a. på patientens möte med vården. En
förtroendefull relation måste skapas mellan patienten och vårdpersonal. För ett kvalitativt
bra möte måste patienten få den information om alternativ och konsekvenser som hon
behöver för att kunna göra sina val. Din vårdgivare ska ha erfarenhet, kompetens och gott
omdöme.
Ett utbyggt husläkarsystem med etableringsrätt ser vi som basen i sjukvården, där patienten
genom sitt fria val har fått välja sin läkare. Då kan denna förtroendefulla relation byggas
och husläkaren fungera som lots genom sjukvårdens alla vägval. Vi vill också att privata
specialister skall kunna etablera sig för ökad närhet till den öppna specialistvården. Utökad
etablering för såväl husläkare som specialister ger en behövlig utbyggnad av primärvården
till målet, en allmänläkare på 1500 invånare. Vårdavtal ska erbjudas även på mindre orter.
Företagshälsovården har historiskt haft en stor vårdande uppgift, som
fråntagits dem. Att företagshälsovården, genom deras patient- och företagskännedom,
arbetade med vård, rehabilitering och arbetsmiljö innebar stora vinster och avsevärd
avlastning på landstingets vårdcentraler och akutmottagningar. Vi vill att den sörmländska
företagshälsovården åter ska få etablera lokala vårdavtal inom primärvården med
landstinget
Därför måste Landstinget erbjuda läkare, sjukgymnaster och kiropraktorer etablering med
vårdavtal, i egen regi eller i samverkan med företagshälsovården.
Mål: 30 nya husläkare i Sörmland
Läkare även på mindre orter
Specialister utanför sjukhusen
Husläkare även inom företagshälsovården
Avskaffa remisstvånget
Synen på den offentliga vården skiljer sig ideologiskt mellan moderaterna och
socialdemokraterna i Landstinget Sörmland. Vid alla vägval utgår (s) ifrån den egna
organisationen och administrerar fram lösningar inom den egna verksamheten.
Vi moderater anser att remisstvånget är en byråkratisk skapelse till men för
patienterna och ett styrmedel till den offentliga vården. Remisstvånget skapar onödiga köer
och ett utdraget lidande och hindrar patienten att välja läkare, sjukgymnast och kiropraktor.
Vi moderater vill ge patienten rätt att fritt välja vård. Det motstånd som
Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs mött och möter från Landstingets Sörmlands sida är
allvarligt. Hellre får patienterna stå i vårdkö, med vad detta innebär av lidande, än att snabbt
få sin operation utförd på ett erkänt kvalitativt sätt. Landstinget måste därför tillåta besök på
alla vårdinrättningar, oavsett organisationsform.
Remisstvång till sjukgymnast och kiropraktor med vårdavtal avskaffas.
Mål: Fri etablering för läkare och leg. sjuksköterskor
Avskaffa remisstvånget till vårdgivare med vårdavtal
Fri remissrätt till Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs
Patienter i kö
Köer är ofta helt onödiga. Patienter som står i kö och väntar på behandling på
hemmaplan kan lika väl bli behandlad omgående någon annanstans. Kostnaden är
densamma för finansiären Landstinget Sörmland men för patienten innebär väntan i kö
6

onödig oro, smärta och förlängd sjukskrivning. Dessutom kan problemen förvärras vid
utdragen väntan.
En vårdgaranti har införts i de borgerligt styrda landstingen och köerna har där
kortats markant. Målet är att kunna garantera vård i tid för alla diagnoser.
En vårdgaranti är ett formellt dokument där patienten garanteras vård inom tre månader.
Om vården inte kan ges inom garanterad tid på hemmaplan kan patienten välja att få den på
annat håll på landstingets bekostnad oavsett om vårdgivaren är privat eller offentligt driven.
Därför måste en vårdgaranti införas som innebär:
besök hos husläkare senast inom en vecka
besök hos specialist senast inom en månad
behandling senast inom tre månader
En god hälsa
Var och en har ett personligt ansvar för sin hälsa, men livsstilen ska inte få
avgöra om och när du får vård. Alla har lika rätt till vård.
Landstingets uppgift är att ge information om hur man kan påverka sin hälsa
positivt genom förändringar i livsstilen. Hur alkohol, tobak, kost och motion påverkar
hälsan i allmänhet men också att man i mötet med vårdpersonal kan få information som är
personlig och relevant.
Landstinget har också en stor uppgift i att informera och utbilda i egenvård.
Har man denna kunskap kanske man inte behöver besöka sin husläkare eller vårdcentral.
Mål: Ohälsotalet i Södermanland ska sänkas till nationell nivå
De som är äldre
Vården av de äldre är en av de viktigaste uppgifterna under 2000-talet. Redan
idag kan vi konstatera att de äldre är den största patientgruppen inom de flesta specialiteter.
Samtidigt som vårdtiderna har förkortats tack vare medicinsk och teknisk utveckling ökar
sörmlänningarnas behov av vård i takt med att de äldre blir allt fler. Korta vårdtider ställer
höga krav på eftervård och omsorg. Landstinget och kommunerna måste utarbeta
gemensamma rutiner för omhändertagande efter utskrivning. Vårdkedjan skall fungera, de
äldre får inte hamna mellan landstingets och kommunernas ansvarsområden.
Kraven på sjukvårdande behandling och rehabilitering i hemmet ökar och kommer att kräva
mer av primärvården. Avtal mellan kommunalt äldreboende och primärvård måste finnas
och fungera. Geriatrisk kompetens skall garanteras i dessa avtal.
Vård i livets slutskede - palliativ vård - ska erbjudas i enlighet med patienten
och anhörigas önskemål. Oavsett diagnos ska man ha rätt att sluta sitt liv hemma.
Tandvården för äldre är ett eftersatt område som vi moderater vill prioritera.
Tandvårdsförsäkringen skall ha en verklig karaktär av försäkring, som täcker behov och
behandlar alla lika. Inte som nu där ålder och typ av behov avgör.
Mål: Läkarstödd hemsjukvård ska erbjudas
Rätt att få sluta sitt liv hemma
Vård i livets slutskede utvecklas att omfatta alla diagnoser
Samverkan mellan kommun och landsting förbättras
7

De som har funktionshinder
Vi anser att de som har ett funktionshinder ska ha möjlighet att påverka sin
situation t.ex. genom att kunna välja hjälpmedel, och inte som idag endast vara hänvisad till
Landstingets utbud.
Många sörmlänningar är beroende av hjälpmedel för att klara sin vardag.
Moderna hjälpmedel är för många skillnaden mellan ett passivt och isolerat liv och
möjligheten till ett mer rörligt och självständigt.
Att lätt och snabbt kunna få sitt hjälpmedel och att vara med och välja är
självklara krav. En hjälpmedelsgaranti stärker den enskildes ställning mot landstinget. Den
innebär att de som har rätt till hjälpmedel, men tvingas att vänta en viss tid, själv ska få
införskaffa hjälpmedlet och få bidrag från Landstinget för detta. Det skulle stimulera till en
snabbare spridning av information om nya hjälpmedel och göra hjälpmedelsverksamheten
mer lyhörd för enskilda behov och önskemål.
När ett vårdbehov är fastställt ska man kunna välja omsorgsform och
vårdgivare. Alla skall också vid konstaterat behov kunna få ett eget anpassat boende.
Genom utvecklingen inom informationsteknologin har nya möjligheter
öppnats, som kan ge nya arbetsmöjligheter/platser och ett rikare liv.
Ett utökat samarbete mellan handikapporganisationerna och vården behövs för
ömsesidigt informationsutbyte.
Alla medborgare skall ha samma rättigheter vare sig de har ett funktionshinder
eller inte.
Mål:
Införa en hjälpmedelsgaranti för att korta väntetiderna för utprovning
och erhållande av hjälpmedel och låta patienten vara med och välja
hjälpmedel
Uppmuntra personalen att ta över verksamheten i egen regi
Öka bidragen till handikapporganisationerna
Lättillgänglig psykiatrisk vård
Vi vill verka för att primärvården får huvudansvaret för den öppna
psykiatriska vården. För att klara detta behöver primärvården förstärkning med olika
kompetenser.
Psykoterapi skall bli lättare att få för dem som behöver det.
Den specialiserade psykiatrin måste ägna sig mer åt bemötandefrågor.
Information om vart man skall vända sig när man behöver hjälp med psykiska
besvär skall vara mer lättillgängligt.
Mål:
Meningsfull sysselsättning ska erbjudas de psykiskt funktionshindrade
Psykiatrisk slutenvård ska erbjudas på sjukhusorterna
De mobila teamen ska nå hela länet
Landstingets egna verksamheter
8

Personalen
Under de närmaste åren kommer nyrekrytering av personal att fortsatt vara en
av de viktigaste uppgifterna i Landstinget. Andra landsting och övriga vårdgivare kommer
att konkurrera om arbetskraften. Vi måste göra det attraktivt att arbeta i den sörmländska
vården.
Vi måste också bättre ta till vara den utvecklingskraft personalen besitter och skapa system
som belönar goda idéer och goda arbetsinsatser.
Långtidssjukskrivningarna är ett gissel för både de drabbade och landstinget i
stort. Vi måste pröva alla metoder att motverka utbrändhet. Eget budgetansvar långt ner i
organisationen, belöning när man presterar goda resultat, möjlighet att påverka sin
arbetssituation, stor flexibilitet i arbetsinnehåll och arbetstid och inte minst möjligheten att
arbeta i egen regi är sådana medel som måste prövas. Vid avknoppning måste landstinget
stödja de intresserade med juridisk och ekonomisk rådgivning om förutsättningarna att
driva verksamheten i annan regi.
Sjukvårdande personal ska så långt möjligt avlastas administrativa arbetsuppgifter.
Mål: Det ska vara attraktivt att arbeta i vården i Södermanland
Långtidssjukskrivningarna ska sänkas från 6 till 4 procent
Personalen ska kunna påverka sin arbetssituation
Stöd ska ges till personal som vill ta över sin verksamhet
Våra sjukhus och vårdcentraler
Vi moderater är helt övertygade om att såväl kärnverksamheten, dvs. hälsooch
sjukvården, som serviceverksamheter med fördel kan drivas - förutom av landstinget -
av annan huvudman. Valfriheten för patienterna skulle öka och vår kunniga personal skulle
få möjlighet att ta egna initiativ till utveckling av sin verksamhet.
Som ett första led vill vi moderater att de vårdcentraler, där personalen så önskar, ska få
drivas i egen regi. Det är då viktigt att landstinget ger de anställda sitt stöd.
Den verksamhet som drivs i landstingets regi måste få ett eget budgetansvar
långt ner i organisationen med ett nytt ekonomistyrningssystem.
Det projekt som inletts vid Kungsgatans läkarmottagning i Eskilstuna med
olistade patienter bådar gott för framtiden, men verksamheten bör upphandlas, inte drivas
med tillfälliga hyrläkare.
Vi anser också att det ska utredas om Nyköpings lasarett skall kunna
bolagiseras. En bolagisering skapar stor självständighet och kan vara en väg till funktionell
samverkan med andra sjukhus. Även Kullbergska sjukhusets och Mälarsjukhusets
organisationsform ska ses över.
Mål: Pröva bolagisering av Nyköpings lasarett
Minst 25 % av primärvården i annan regi
Konkurrensutsättning av verksamheter
Eget resultatansvar och minskad byråkrati
Verksamheten utanför hälso- och sjukvården
Vi moderater har under många år krävt att landstinget renodlar sin verksamhet
till hälso- och sjukvård. Övriga funktioner och uppgifter bör övertas av andra. 2003
9

ildades Regionförbundet Sörmland. Detta kommunalförbund har övertagit merparten av de
regionala uppgifterna från Landstinget Sörmland. För landstingets kvarvarande regionala
uppgifter, som kommunalförbundet inte vill ta över, ska andra lösningar sökas.
Skatteväxling är ofta en framkomlig väg.
Landstingets gymnasieskolor kommunaliserades 1/1 1999. Mot vår moderata
önskan behöll dock landstinget driftsansvaret för naturbruksgymnasiet Öknaskolan under i
första hand tre år men med en fortsättning om elevunderlaget skulle bli tillräckligt stort. Vi
anser att Öknaskolan skall få en ny huvudman när nuvarande avtalstid är till ända. Medan
arbetet med att finna en ny huvudman pågår måste ytterligare kvalitetsförbättringar ske på
skolan i samverkan med näringarna.
För landstingets två folkhögskolor, Åsa och Eskilstuna, skall också nya huvudmän sökas.
Mål: Renodla landstingets uppgifter till att omfatta endast kärnverksamheter,
d.v.s. uppgifter som kan hänföras till hälso- och sjukvård, handikappoch
habilitering och viss tandvård
Ekonomi
Landstinget Sörmland ska ha en ekonomi i balans. Arbetet med att nå denna balans ska ske
efter fyra huvudspår:
• Strukturöversynen
• Korrigeringar som minskar underskottet 2003
• Koncentration av landstingets uppgifter till kärnverksamheter
• Upphandling av fler serviceverksamheter
Mål
En ekonomi i balans
Ett ekonomiskt styrsystem som stimulerar till effektiv produktion och
utveckling
10

2003-05-28
Landstingsgruppen
Södermanland
Budgetdirektiv för 2004 och flerårsplan 2005-2006 – en budget i balans.
Förslag till en bättre vård - med patienten i centrum – ett socialliberalt systemskifte i
Landstinget Sörmland
Landstingets verksamhet är stor och mäktig.
När patienterna strömmar till, i vilken mängd och varför är okända faktorer. Ej heller vet
vårdpersonalen i förväg vilka åtgärder den kan komma att behöva sätta in. Politikernas och
främst landstingsledningens ansvar är att leda verksamheten och fördela de skattemedel som
invånarna i Sörmland solidariskt via landstingsskatten har betalat in så att de räcker till
önskad vård. Och att hela tiden följa upp pågående arbete och korrigera direktiven där så kan
komma att behövas.
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Med en åldrande befolkning, snabb
medicinsk utveckling och allt större förväntningar från befolkningen i Sörmland ökar kraven
på vården. De ökade skillnaderna mellan behov och resurser nödvändiggör samtidigt ett
effektivare utnyttjande av befintliga resurser.
En annan utmaning är att erjuda goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för
medarbetarna. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för den framtida
hälso- och sjukvården. Att skapa både ett positivt förändringsklimat och möjlighet till
delaktighet är viktiga förutsättningar för att behålla och stimulera medarbetarna.
Vi i folkpartiet är bekymrade över den ekonomiska situationen inom Landstinget Sörmland
och det negativa framtidsperspektivet när det gäller ekonomin. Vi anser att den
socialdemokratiska landstingsledningen måste ta ett betydligt starkare och tydligare grepp om
den framtida ekonomin. Till detta skall läggas den förväntade negativa ekonomiska
utvecklingen av landstingets budget 2003. Därför måste budget 2003 redan nu bli föremål för
en revidering.
Folkpartiet kan inte bara ställa sig bakom Socialdemokraternas förslag till budgetdirektiv.
Föreliggande förslag saknar ideér och framtidstro. Folkpartiet är inte berett att medverka till
förvaltning av ett socialdemokratiskt system. Vi vill ha ett socialliberalt systemskifte i
Landstinget Sörmland.
Vår vision
• I Folkpartiets Sörmland bedrivs ett målmedvetet hälsofrämjande arbete som
omfattar alla människor- barn såväl som vuxna.
A Bjurström 1

2003-05-28
• I Folkpartiets Sörmland är funktionshinder inget hinder.
Landstingets handikapppolitiska program är väl kända för patienter och personal.
Hjälpmedelsgaranti har har införts och hjälpmedel erbjuds utan kostnad för parienten.
• I Folkpartiets Sörmland bedrivs en värdig vård för äldre. En väl fungerande
samverkan finns mellan kommuner, det egna landstinget och omkringliggande
landsting. Ingen skall skrivas ut från sjukhusen förrän det finns en bekräftelse på att
det är ordnat med fortsatt omsorg.
• I Folkpartiets Sörmland är vårdyrken uppvärderade och ger god lön och goda
möjligheter till kompetensutveckling. Det finns olika arbetsgivare att välja mellan och
möjlighet att själv driva småföretag i vården för dem som vill det.
• I Folkpartiets Sörmland finansieras vården solidariskt med landstingsskatten.
Sjukvården skall betalas med skattemedel och styras av valda politiker. Ingen skall
behöva ta en privat försäkring för att kunna få en bra vård. Människors behov skall
vara vägledande för sjukvården, samtidigt som vården så långt som möjligt ska bygga
på patientens fria val.
• I Folkpartiets Sörmland är mångfald, egenmakt och valfrihet tre sätt att uppnå en
bra vård med patienten i centrum – inte i väntrum
Ideologisk bakgrund
Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet för folkpartiets
politik är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att förverkliga sina drömmar om ett
gott liv. Vi tror på människors förnuft. Politiken skall ska skapa förutsättningar och riva
hinder – inte bestämma hur vi skall leva våra liv. Dock är ett personligt ansvar viktigt. Både
för det egna livet och andras.
Därför lägger Folkpartiet följande budgetdirektiv:
Budget 2003
För att inte senare budgetar skall behöva släpa på för stor ”ryggsäck” föreslår vi en
revidering av budgeten för 2003. Investeringstopp kan vara ett sätt i denna revidering.
Direktiv
• Innevarande budget 2003 revideras med syfte att spara ca 20 mkr under 2003.
• Att ett krismedvetande implementeras i hela organisationen
Budget 2004-2006
Landstingsstyrelsen skall ansvara för att budgetdirektiven är så utformade att budget i balans
kan nås. Det förslag som nu föreligger är ett rent matematiskt förslag om en budget i balans. I
underliggande textmaterial saknas en närmare precisering hur det skall gå till.
Socialdemokraterna borde med den administrativa resurs som man förfogar över kunnat göra
betydligt tydligare direktiv med besparingsanvisningar i mkr. Motsvarande administrativa
resurser har inte Folkpartiet i Landstinget Sörmland.
Direktiv
• Samtliga budgetdirektiv under planperioden skall resultera i budgetar i balans samt
vara försedda med besparings/utvecklingsmål uträknat i mkr.
A Bjurström 2

2003-05-28
• Folkpartiet Liberalerna tillstyrker förslaget om att tillskriva regeringen om avsteg från
balanskravet och anhålla om en längre tidsfrist än två år för att uppnå en budget i
balans för tidigare budgetunderskott.
Nationella och förstärkta handlingsplanen
Direktiv:
Att den del som ligger i planen och som tillskapats av Landstinget Sörmland, dvs den
förstärkta delen och som ännu inte betalts för 2004 och 2005 inte betalas ut .
Besparing ca 30 mkr.
Fritt fram för husläkaren igen
Husläkartanken var en liberal idé. Men så många fiender den fick! Socialdemokraterna som
förvärrade, förlängde och intensifierade primärvårdens svårigheter genom
att avskaffa husläkarlagen har många skäl att i dag ångra sig.
I dag har vi i Sörmland stora problem med vårdcentraler utan läkare och äldrevård med för
svag primärvårdskontakt. Socialdemokaternas agerande har gjort det mycket svårt att
rekrytera allmänläkare till primärvården.
Men så hade det inte behövt vara. Med husläkarsystem i hela vårt landsting hade den positiva
utvecklingen från 90-talets början kunnat fortsätta, och vi hade kunnat ha en fast läkarkontakt
för alla.
Direktiv:
• Landstinget Sörmland öppnar upp för möjligheten för etableringar av husläkare med
vårdavtal med Landstinget Sörmland.
• Att hemsjukvården byggs ut.
Mångfald av vårdproducenter
Vi vill att vårdanställda skall ha en arbetsmarknad där de har mer än en arbetsgivare att välja
på. Här finns möjligheter med fler alternativ och avknoppningar och mer decentralisering i
landstinget Sörmland. Vårdarbetsmarknad borde slippa den förstelning
som beror på att ålderdomliga hierarkier och lönesystem när annat arbetsliv snabbt förändrats.
Mycket handlar om möjligheterna för de anställda att själva kunna påverka arbetet. Till
exempel visar det sig att de som har möjligheter att påverka sin arbetsmiljö och vardag är
betydligt mindre sjukskrivna än de som arbetar på enheter med ett svagt ledarskap och
otydliga mål. Detta avspeglar med största sannolikhet skillnader i trivsel på arbetsplatsen. All
erfarenhet visar att människor mår bättre och presterar mer om de kan påverka sin
arbetssituation. Små enheter fungerar ofta bättre än stora, har mindre personalomsättning och
lägre sjukfrånvaro.
Det är ingen tillfällighet att privata alternativ inom välfärdssektorn ofta får högre betyg av
sina anställda än de kommunala. Ofta kännetecknas dessa privata alternativ just av en mindre
A Bjurström 3

2003-05-28
skala och mer direkta beslutsvägar. Ofta är också ledarskapet tydligare i dessa. Vi drar av
detta inte slutsatsen att all verksamhet ska bedrivas i privat regi, men däremot att det är viktigt
med små enheter med stort personalinflytande. Även personalkooperativ är i många
sammanhang ett bra alternativ. Till detta skall läggas den valfrihet som en mångfald av
vårdproducenter kan skapa. Privata vårdgivare skall ha vårdavtal med landstinget.
Direktiv:
• Att under perioden skapa förutsättningar för några vårdcentraler och delar av ett
sjukhus så att dessa kan drivas av annan vårdgivare
• Stödja personal som vill ta över sin verksamhet
• Att uppmuntra till skapandet av mindre frivilliga självständiga enheter inom
Landstinget
Rätt läkemedel och broms på läkemedelskostnaden
Den grupp som får mest läkemedel är äldre personer.
Det är även de som ofta behöver sjukhusvård efter felmedicinering. I genomsnitt följer
varannan patient inte läkarens ordination. Det kan leda till att behandling misslyckas, med
utebliven effekt och med biverkningar som ibland blir allvarliga. Förbättrad utbildning för
läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal är nödvändig, för att det skall
bli rätt läkemedel, till rätt patient, på rätt indikation, i rätt dosering, under rätt behandlingstid
och i rätt administreringsform.
Men hälsoproblemen och de stora onödiga kostnaderna för felaktig medicinering visar också
på vikten av en förstärkt läkarnärvaro i äldrevården. Det behövs regelbundna
läkemedelsronder i samverkan mellan landstinget och kommunernas äldrevård.
Och om var och en av de äldre patienterna hade en egen husläkare skulle översikten över
läkemedelskonsumtionen kraftigt förbättras.
För att patienter skall kunna få sin vård hemma ska läkarstödet till hemsjukvården och det
särskilda boendet förstärkas. Läkarinsatser på denna nivå kan många gånger förhindra
inläggning på sjukhus.
Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är
inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre
samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.
Direktiv:
• Att Landstinget Sörmland tar initiativ till en organisation av läkemedelsronder i
äldrevården i samverkan med länets kommuner.
• Förbättra utbildningen av sjukvårdspersonalen i läkemedelskunskap
• Inför kostnadsfria läkarbesök i äldreboende
Omsorgsgaranti
Folkpartiet i Landstinget Sörmland vill ha en omsorgsgaranti för att kvalitetssäkra en
rad olika delar av vården, vilka tillsammans ger en god omsorg.
A Bjurström 4

Garantin skall innehålla:
- Rätten till rätt medicinsk kompetens.
- Rätten till ett värdigt omhändertagande.
- Rätten till en väl fungerade vårdkedja
- Rätten till hjälpmedel i rätt tid.
- Rätten till valfrihet.
- Rätten till Trygghetskvitto vid utskrivning av patienter från sjukhus
- Rätten till bra vård i livets slutskede.
2003-05-28
Att följa upp denna garanti, hos alla vårdgivare, inte bara landstingets egna, skall vara en
landstingsuppgift, och det skall vara ett alltid pågående kvalitetsarbete.
Direktiv:
• Att Landstinget Sörmland snarast inför en omsorgsgaranti enligt ovanstående
beskrivning.
Finansiell samordning
Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är
inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre
samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.
Direktiv:
• Att Landstinget Sörmland hos Regeringen anhåller om att få fortsätta det
framgångsrika försöket med FINSAM
Vardagsrationaliseringar
Landstingets verksamheter måste stanna upp då och då och fundera på om man gör rätt saker
på rätt sätt och till rätt pris.
Dessa rationaliseringar behöver ej medföra kostnader – tvärt om. Landstingsförbundet har
givit ut en bok ”Visst går det” med en rad exempel på vardagsrationaliseringar. Exempel kan
vara att sjuksköterskor tar över arbetsuppgifter från läkare och att slopa slentrianmässiga
återbesök mm.
Direktiv:
Att Landstinget Sörmland tar ett krafttag för att vardagsrationaliseringar tillämpas i
organisationen. Dessa medför bl a att personalen måste få större friheter att själva ta ansvar på
och över sin arbetsplats.
Socialliberalt systemskifte i vården
Folkpartiet i Sörmland anser att landstinget skall ha ett övergripande regionalt
ansvar för sjukvården. Hur stor roll andra vårdgivare skall ha som entreprenörer och
komplement till landstingen beror främst på olika lokala förutsättningar, budget, personal och
patientönskemål osv. Vi liberaler ser mycket gärna fler fristående vårdgivare.
Vårt socialliberala systemskifte i vården bygger självklart på solidarisk
A Bjurström 5

finansiering via skattsedeln men förnyar själva verksamheten. Fem centrala
begrepp i den förnyelsen är:
• vårdalternativ
• vårdpeng
• vårdgaranti
• patientmakt
• personalmakt
2003-05-28
De 5 begreppen hör samman och förutsätter i praktiken varandra.
Patientmakt
Om det är någon gång man behöver mer egenmakt är det väl när man är sjuk
och svag. Hur får jag som patient mer egen makt i vården?
Tre viktiga faktorer för att nå patientmakt
- Genom att jag kan välja.
- Genom att mitt val får ekonomiska konsekvenser för vårdgivarna.
- Genom att jag är garanterad vård och därmed enkelt och obyråkratiskt kan
kräva min rätt.
Personalmakt
Personalen har, oavsett om de arbetar i offentlig eller enskild regi, rätt att bli
mera sedda, bli mera hörda om arbetstider och arbetsmiljö och bli bättre
ersatta. Det är bra för personalen om förstenade landstingshierarkier bryts ned
och det finns fler arbetsgivare att välja emellan. Mångfalden skapar dessutom
en press på landstinget att bli en bättre och mer attraktiv
arbetsgivare. Det innebär att den personal som i dag gör en fantastisk insats i
landstinget Sörmlands vård- och omsorg, och vill fortsätta arbeta där,
också vinner på ökad mångfald.
Direktiv:
• Landstinget Sörmland skall skapa möjligheter för en mångfald av vårdgivare
• Inför en vårdpeng och en utvecklad vårdgaranti inom Landstinget Sörmland
Personalutveckling
Vi håller med om mycket som beskrivs under denna punkt i socialdemokraternas
budgetdirektiv.
Men vi tycker att det fattas en viktig del under personalutvecklingspunkten.
Vi har en allt växande skara svenskar som har annan nationell bakgrund. För många av dessa
är den svenska sjukvården annorlunda och missförstånden mellan dessa nysvenskar,
invandrare och sjukvårdspersonal kan ibland utgöra verkliga kulturkrockar och förhindra en
god vård. Inom detta område krävs fortbildning av vårdpersonalen på alla nivåer.
A Bjurström 6

2003-05-28
Direktiv:
• Att Landstinget Sörmland aktivt under planperioden genomför fort-och utbildning av
all personal om våra nya svenskar och invandrare för att ge dessa grupper en så bra
service som möjligt.
Miljö
Miljöhänsyn, naturskydd och en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för
människans överlevnad och utveckling. Den enskilda människan är utgångspunkten för liberal
miljöpolitik.
En liberal miljöpolitik ser ekonomisk tillväxt som en resurs för att skapa resurser till
miljöförbättrande åtgärder.
EU utgör ett viktigt instrument för att lösa gränsöverskridande miljöproblem och för att skapa
gemensamma miljöregler.
Direktiv:
• Alla Landstingsinköp skall miljösäkras. Detta gäller även vårdgivare som har
vårdavtal med Landstinget.
• Genomför förslagsverksamhet med priser för att premiera bra miljöförslag
• Miljöaspekter skall tillämpas vid upphandling.
• Upphandlingsregelementen skall ses över och få en tydlig miljöinriktning.
IT-frågor
Det finns inom Landstinget Sörmland några platser som kan utnyttjas för videokonferenser.
Vi tycker att man bör fundera över om man vid kallande till möten i stället kan använda den
videokonferensutrustning som Landstinget investerat i.
Genom att utnyttja videokonferensutrustningen uppnår man
• Miljöbesparing- mindre bilåkande
• Säkerhetshöjande och minimerande att trafikrisker - man slipper vara ute på väggarna
t ex under höst och vintertid
• Rationalitet- främst tidsmässigt
Direktiv:
• Att användandet av videokonferensutrustning i samband med möten och
sammanträden får en hög prioritet
• Att uppdra åt D-data att undersöka och utveckla möjligheten att direkt från en enskild
datorarbetsplats kunna deltaga via egen dator och en enkel webb-kamera.
Folkhälsa
Den enskildes ansvar, kunskap och önskan att förebygga ohälsa är den bästa grunden för en
god folkhälsa. Befolkningen i Sörmland måste förmås att ta ett mycket tydligare egetansvar
för sin hälsa. Därefter kan man om så behövs begära hjälp av sjukvårdssamhället.
A Bjurström 7

2003-05-28
Slentriankontakter med främst primärvården måste undvikas för att ge plats för dem som
verkligen behöver primärvårdsinsatser. En mängd verksamhet förekommer inom Landstinget
Sörmland i arbetet med folkhälsomålen, men mycket återstår.
Direktiv
• Förebyggande hälsoarbete skall vara ledstjärna i all hälso- och sjukvård.
• Öka informationen till invånarna om egetansvar och egenvård.
• Marknadsför tydligt och enkelt möjligheterna till att man kan få förebyggande
sjukvårdupplysning och information via olika tekniska kommunikationsslag.
Hälso- och sjukvård
Folkpartiet konstaterar med tillfredsställelse att socialdemokraterna nu har förstått att
strukturöversynen måste snabbas upp för att man skall få ekonomiska effekter så snabbt som
möjligt. Vi stödjer också tanken på ett strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och
samverkan över alla landstingets inre gränser.
Folkpartiet tillstyrker det tänkta samarbetet på specialistnivå med Landstinget i Västmanland.
Direktiv:
Att strukturöversynsarbetet och samverkansarbetet intensifieras och snabbas upp ytterligare
för att nå budgetbalans.
Specifika sjukvårdsfrågor
Direktiv:
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med LF
beslut § 100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.
Smärtmottagningen i södar hälso- och sjukvårdsområdet har under 2000-2002 i projektform
arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Deras erfarenheter och förhållningssätt inom
smärtbehandling skall spridas till de två hälso- och sjukvårdsnämnderna, i enlighet med LF
beslut §100/2002.
Tandvård
Direktiv
I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även geografisk tillgänglighet belysas.
Habilitering och handikappservice
Funktionshinder får inte hindra människor från att deltaga i samhällslivet. Idag är alltför
många dörrar bokstavligen stängda för funktionshindrade. Folkpartiet vill öka tillgängligheten
i landstingets byggnader och andra miljöer.
För oss är också tillämpningen av LSS-lagen viktig.
A Bjurström 8

2003-05-28
Direktiv
• Att Landstingets handikapppolitiska program tillämpas och är känt bland personal och
patienter.
• Att trots budgetbesparingar satsningar inom handikappområdet prioriteras.
Kultur och utbildning
Folkpartiet anser att landstinget skall i så liten omfattning som möjligt vara ägare till eller
ingå som del i aktiebolag. Denna organisationsform stämmer inte med möjligheten till insyn i
den verksamhet till vilken man betalar sin solidariska skatt.
Folkpartiet hävdar att Landstinget Sörmland skall göra sig av med allt ”onödigt” ägande.
Det finns inte heller någon anledning till att Landstinget i Sörmland skall driva skolutbildning
som inte direkt berör sjukvårdsutbildning.
Direktiv:
• Sälj bostäder och mark vid Nynäs och Hedlandet
• Sälj landstingets helägda bolag- Solbacka Kurs- och konferens AB
• Sök nya huvudmän för folkhögskolorna
• Sök ny huvman för Ökna lantbruksskola
Regionförbundet Sörmland
Landstinget Sörmland har tillsammans med länets kommuner bestämt att bilda ett
regionförbund under 2003. Folkpartiet är stark tillskyndare till bildandet av regioner. Dessa
kan om arbetet inriktas mot viktiga utvecklingsmål skapa bl a ekonomiska rationaliseringar åt
regionsmedlemmarna. Folkpartiet anser dock att dessa regionsparlament skall ha direktvalda
representanter.
Direktiv:
• Landstinget Sörmland skall verka för att representationen i Regionförbundet Sörmland
inför nästa valperiod sker genom allmänna direktval.
• Att Landstingets övriga regionala frågor noga genomlyses med mål att spara på
kostnaderna
YRKANDE
Folkpartiet Liberalerna i Sörmland yrkar
att Landstingsfullmäktige beslutar enligt ovanstående direktiv
Nyköping dag som ovan
För Folkpartiets landstingsgrupp
Anders Bjurström
A Bjurström 9

Kristdemokraterna
§ 68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005 – 2006.
VÄRNA VÅRDENS VIKTIGA VÄRDEN
Vår utgångspunkt är den kristna människosynen och värdegrunden. Därmed sätter vi människovärdet
och de etiska grundvärdena i centrum. Detta innebär bland annat att alla människor har lika rätt till vård
och behandling oavsett ålder och kön. Äldre skall inte diskrimineras ur medicinsk synpunkt. Kvinnor
skall inte få sämre vård än män.
Grundläggande för vår politik är att sjukvården skall garantera varje patient värdighet i vården. Att
stärka patientens ställning handlar om att vårdkvalitet och tillgänglighet måste gälla också för dem som
inte kan ta för sig och dra nytta av patienträttigheterna. Vad det ytterst handlar om är att prioritera
vården och att sätta den enskilda människans behov främst.
Utifrån den pressade situationen i vården är det nödvändigt att försöka utöka de totala resurserna till
hälso- och sjukvården. Kristdemokraterna har i sin budgetmotion till riksdagen avsatt mer resurser till
vårdsektorn jmf. med regeringens förslag. Om vi ska komma till rätta med de långa vårdköerna, den
bristande tillgängligheten och för att både kunna rekrytera och behålla personal i vården behöver
Sverige satsa en ökande andel av BNP på vårdsektorn.
Kristdemokraternas yrkanden avseende socialdemokraternas förslag till direktiv för budget 2004 och
flerårsplan 2005 - 2006 utgår ifrån detta synsätt. Med vårt yrkande vill vi peka på de förändringar som
behöver ske för att skapa en hälso- och sjukvård som sätter patienten och patientens behov i centrum.
KRISTDEMOKRATERNA GER 32,9 MILJONER KRONOR MER
I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska
vårproposition anslås till landstingssektorn utöver vad regeringen föreslår 1,140 miljarder kronor under
2004. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor.
Kristdemokraterna yrkar därför
att
direktiven för budget 2004 och flerårsplan 2005 – 2006 godkännes med de
kompletteringar och revideringar som framgår av nedanstående förslag från
Kristdemokraternas landstingsgrupp.

Kristdemokraterna 2
Kristdemokraternas yrkanden med anledning av socialdemokraternas förslag.
Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland, Ekonomi, sid 8. Tredje stycket kompletteras
med följande:
I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska
vårproposition anslås till landstingssektorn 1,140 miljarder kronor under 2004, utöver vad regeringen
föreslår. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor. Ett stöd av
riksdagsmajoriteten för Kristdemokraternas riksdagsmotion skulle alltså skapa bättre möjligheter för
den sörmländska hälso- och sjukvården att utvecklas på ett för befolkningen och personalen positivt
sätt.
Kravet på neddragningarna (Rationaliseringen) inom vården och omsorgen kan därmed minskas vilket
framgår av nedanstående tabell, där hänsyn har tagits till den ökning av statsbidraget som
Kristdemokraterna föreslagit i riksdagen.
(mkr) 2002 2003 2004 2005 2006
Resultat, enl kalkyl - 10 - 94 - 33 - 65 - 77
Rationalisering + 43 + 159 +159
Årsresultat + 10 + 94 + 82
Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland, Personal – Utveckling, sid. 8. Texten
kompletteras med följande inledning:
Landstinget Sörmlands främsta tillgång är vår kompetenta och välutbildade personal som arbetar för att
tillmötesgå sörmlänningarnas ökande krav på service. Personalen besitter en erfarenhet som är svår att
ersätta och därför måste landstinget Sörmland bli bättre på att behålla och stimulera sin personal.
Landstinget måste också vidta åtgärder för att bli en riktigt bra arbetsplats där all personal trivs och för
att möta den ökande konkurrensen om personal i regionen. För att trygga personalförsörjningen måste
arbetet intensifieras med att förbättra arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö, flexibilitet i
anställningstiden, delaktighet samt möjlighet till ett livslångt lärande med en ständig
kompetensutveckling. En viktig framgångsfaktor är en arbetsorganisation som förmår att öka
inflytandet över arbetssituationen hos dem som arbetar närmast patienten.
Landstingets personalpolicy bör kompletteras med en policy rörande kulturell och etnisk mångfald för
landstingets arbetsplatser. Policyn skall beröra alla former av diskriminering och trakasserier oavsett om
det beror på sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Mångfald på en arbetsplats är en
tillgångsfaktor för att nå en god arbetsmiljö och hög effektivitet i verksamheten.
De långa sjukskrivningarna har ökat de senaste åren och arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågorna måste
därför få ökad uppmärksamhet. Den psykosociala arbetsmiljön måste också förbättras för att minska
riskerna att personalen drabbas av utbrändhet och andra stress- och belastningsskador.

Kristdemokraterna 3
Folkhälsa, sid. 12. Avsnittet kompletteras med nya punktsatser enligt följande:
‣ Satsningar skall genomföras för att minska de senaste årens markanta ökning av användningen av
alkohol, tobak och narkotika bland unga människor.
‣ Parallellt med en satsning på att få ner den totala alkoholkonsumtionen skall åtgärder genomföras
för en ökad punktnykterhet. Det innebär att t.ex. graviditetstiden, barn- och ungdomsmiljön,
arbetsplatsen och trafiken skall vara helt fria från alkohol.
‣ En viktig uppgift för samhället är att stödja och hjälpa familjer i deras ansvarstagande. Det är dags
att i vidare mening betrakta relationsstörningar, som exempelvis kan leda till skilsmässa och/eller
separation, som ett av vår tids största folkhälsoproblem. Större insatser än tidigare måste göras av
kommuner och landsting tillsammans för att undvika att barn far illa och i detta syfte stödja
familjen i ett tidigt skede.
‣ Utöver förebyggande satsningar för att komma till rätta med de växande överviktsproblemen, skall
ett resurscentrum inrättas för att hjälpa barn och ungdomar som redan har en kraftig övervikt.
Hälso- och sjukvård, Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet, sid. 14. Texten kompletteras med nya
punktsatser, enligt följande:
‣ En vårdgaranti införs från och med 2004, med följande innehåll:
‣ Kontakt garanteras med vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas
‣ Besök hos distrikts- eller husläkare senast inom fem dagar efter att kontakten tagits.
‣ Besök hos annan specialist inom två månader.
‣ Behandling inom tre månader efter det att beslut om sådan fattats.
Hälso- och sjukvård, Primärvård, sid. 14. Texten kompletteras med två nya avsnitt, enligt följande:
NY VÅRDCENTRAL I STRÄNGNÄS
För att förbättra tillgängligheten för patienterna och arbetssituationen för personalen är det nödvändigt
att en ny vårdcentral snarast inrättas i Strängnäs. En ny vårdcentral i Strängnäs bör därför inrättas
snarast och för att uppfylla kraven avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa och
ideella vårdgivare i den nationella handlingsplanen skall verksamheten vid denna nya vårdcentral
upphandlas
NY VÅRDCENTRAL I NYKÖPING
För att förbättra tillgängligheten för patienterna och arbetssituationen för personalen är det viktigt att
en ytterligare vårdcentral snarast inrättas i Nyköping. I enlighet med intentionerna i den nationella
handlingsplanen avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa och ideella vårdgivare, bör
verksamheten vid denna nya vårdcentral upphandlas.

Kristdemokraterna 4
Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor, sid. 17. Texten kompletteras med fem nya avsnitt, enligt
följande:
SAMVERKAN APOTEK OCH SJUKVÅRDEN
Under flera år har landstingets kostnader för läkemedel ökat kraftigt och åtgärder för att påverka
kostnadsökningen och förbättra läkemedelsanvändningen har blivit alltmer angelägna. Många patienter
upplever också biverkningar av de läkemedel som de ordinerats. Landstingets läkemedelskommitté gör
en viktig insats i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen och bidra till att kostnadsökningen
kan minskas.
I syfte att ytterligare förbättra kvalitén på patientens användning av läkemedel, att frigöra tid för
vårdpersonal samt minska sjukvårdens kostnader orsakade av läkemedel bör försök genomföras med en
ökad samverkan mellan apotek och sjukvården.
PSYKIATRI
Psykoterapi i privat regi är ett viktigt komplement till landstingets psykiatriska vård- och
behandlingsutbud. Psykoterapi i privat regi bör därför upphandlas i utökad utsträckning.
De psykiatriska sjukdomarna ökar i omfattning, uttryckt som antal personer som får diagnoser och
behandling. Nya läkemedel har öppnat möjligheter för framgångsrika behandlingar av framförallt
depressioner. Utvecklingen går alltmer mot öppen vård med olika inriktning. Vi kristdemokrater är
tveksamma till om de vårdplatser som finns för närvarande kommer att räcka för framtiden. En fortsatt
uppmärksamhet på utvecklingen av platsbehovet inom den psykiatriska vården i länet, krävs.
GERIATRISK KOMPETENS
Många av våra äldre får ålderssymtom som kräver god vård. Det gäller i hög grad inom demensvården
där den psykogeriatriska specialistfunktionen måste utvecklas. Det kommer nya effektiva behandlingar
vid t.ex. Alzheimers sjukdom och möjligheterna att öka välbefinnandet för patienterna och reducera
kostnaderna för samhället kommer att öka. Det är uppenbart att behovet av flera läkare med
specialistkompetens i åldrandets sjukdomar växer.
VÅRDPLATSBEHOVET INOM SOMATISK VÅRD
Under de senaste 10 – 12 åren har antalet vårdplatser inom akutsjukvården i Sverige och i Sörmland
minskat kraftigt. De negativa konsekvenserna av dessa vårdplatsminskningar har blivit allt tydligare de
senaste åren. Länets tre akutsjukhus rapporterar regelbundet om överbeläggningar och växande
operationsköer. Vårdplatsbristen och överbeläggningarna leder ofta till att patienterna skickas hem
innan de är färdigbehandlade. Vilket leder till nya sjukhusbesök, med ökat lidande och ökade kostnader
som följd. De ofta förekommande överbeläggningarna innebär också en allt mer pressad arbetssituation
för vårdpersonalen. Ökningarna de senaste åren av antalet sjukskrivningar bland vårdpersonalen har
delvis sin grund i denna bristfälliga arbetssituation.
För att landstinget Sörmland skall kunna skapa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för länets
befolkning krävs i första hand att behovet av vårdplatser vid länets akutsjukhus tillgodoses.
ÖVERGREPP PÅ KVINNOR OCH BARN

Kristdemokraterna 5
Många forskningsrapporter visar att övergreppen och misshandeln av kvinnor och barn ökar och blir
allt råare. Det är därför viktigt att den sörmländska hälso- och sjukvården bygger upp en egen
länsgemensam resurs med specialistkompetens för att utveckla omhändertagandet och vården av de
kvinnor och barn som utsatts för övergrepp och för att bidra till personalens kompetensutveckling
m.m.
Tandvård, Folktandvården, sid. 21. Första stycket kompletteras med följande mening:
I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även god geografisk tillgänglighet belysas.
Habilitering och handikappservice, Barn- och ungsdomshabilitering, sid 21 Texten kompletteras
med ett nytt stycke enligt följande:
När det gäller barn med autism finns det goda resultat av en högintensiv behandlingsform som kallas
TIPO. TIPO är en form av högintensiv behandlingsmodell som har sedan slutet av 1950-talet har
utvecklats i Norge och USA. I Sverige bedrivs idag denna behandling av fristående terapeuter på olika
platser i landet och i Stockholm i ett samarbete mellan TIPO och Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Behandlingen ger dokumenterat positiva resultat för barn med autism och idag är det långa väntetider
innan man kan få del av denna behandling.
‣ Nämnden får i uppdrag att i budget 2004 återkomma med förslag till hur barn med
beteendeproblematik skall kunna erbjudas den högintensiva behandlingsform som kallas TIPO.
Kultur och utbildning, sid. 22. Texten kompletteras med nya punktsatser:
‣ Nämnden får i uppdrag att förbereda en försäljning av Nynäs. (Punktsatsen om att nämnden skall
fundera på ägarförhållanden för Nynäs, utgår därmed).
‣ Nämnden får i uppdrag att i budget 2004 återkomma med förslag till nya huvudmän för
folkhögskolorna.
Regional utveckling, sid.23. Texten kompletteras med ett nytt stycke enligt följande:
Den regionala utvecklingen i Sörmland är viktig och förutsätter ett nära samarbete mellan staten,
kommunerna och näringslivet. Efter bildandet av Regionförbundet Sörmland bör landstingets roll i
detta arbete begränsas till att svara för att hälso- och sjukvårdsorganisationen får en utformning som
stöder den regionala utvecklingen. Det övriga stödet för den regionala utvecklingen är därmed en
uppgift för staten, regionförbundet och primärkommunerna. Effekterna av en omläggning av det
regionala arbetet enligt denna princip skall analyseras under 2004.
FM-samverkan inom Landstinget Sörmland, sid. 25 Texten kompletteras med en ny punktsats:
‣ Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inför budget 2004 återkomma med förslag till
konkurrensutsättning av delar av FM-verksamheten.

Vänsterpartiets yrkanden
Budgetdirektiv 2004 med flerårsplan
Överbudspolitik
Inför valet 2002, precis som inför valet 1998 stod vård och omsorg i fokus hos de flesta
partier. När Vänsterpartiet ville avsätta 10 miljoner för höjda kvinnolöner inom vård och
omsorg, höjde Göran Persson budet till 25 miljarder. När Vänsterpartiet prioriterade höjda
statsbidrag till kommuner och landsting erbjöd Lars Enqvist 10% av BNP till sjukvården.
Vänsterpartiets yrkande
- Att Landstingstyrelsen får i uppdrag att tillskriva departementet kring svårigheten att
kombinera balanskravet och att tillgodose befolkningens behov av sjukvård.
- Att Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillskriva regeringen kring trovärdighetskrisen
mellan utlovade förbättringar och situationen i det verkliga livet.
Prioriteringar
Hela 1990-talet pågick en prioriteringsutredning och sso en förankringsprocess efter
riksdagens prioriteringsbeslut, trots det finns ingen gemensam prioriteringskultur i
landstingsvärlden. Prioriteringar tillsammans med etisk reflektion i det ordinarie arbetet är
nödvändigt. Att när plånboken är tom använda prioriteringsarbetet som både osthyvel och
tårtspade kommer aldrig att ge vare sig goda resultat eller förståelse hos personal eller
befolkning.
Vänsterpartiets yrkande
- Att ett sammanhållet landstingsgemensamt arbete för prioriteringar presenteras inför
budget och flerårsplan.
Befolkningsperspektivet
Många medborgare upplever att det är svårt att nå Landstingets olika verksamheter. Att skapa
sjukvårdsrådgivning, kökansli eller införa nya kanaler att nå hälso- och sjukvården är bra.
Men det personliga mötet mellan patient och vårdgivare är ändock avgörande för förtroendet
och uppfattningen om Landstinget.
Landstinget måste bli bättre på att, både i telefon och i det personliga mötet i våra
verksamheter, möta och bemöta patienten.
Vänsterpartiets yrkande
- Öka insatserna för att fördjupa kunskapen i patientnära bemötandefrågor.
Samverkan och närsjukvård
För medborgarna ska huvudmannaskapet inte spela någon roll. Med den medicinsktekniska
utvecklingen, allt fler äldre och multisjuka och bristande resurser finns många anledningar
som gör ökad samverkan nödvändig. Samverkan måste ske på högspecialiserad nivå men
också på lokal nivå kring basal, nära vård och omsorg.
Begreppet ”närsjukvård” får inte bli en täckmantel för att fokusera på speciallistsjukvård på
läns eller regionnivå. Den nära vården, distriktssköterskor, vårdcentraler, vanlig tandvård och
vård i hemmet mfl, är grunden i vård och omsorgsarbetet.

Vänsterpartiets yrkande
- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera
gemensam/samordnad organisation för rehabilitering.
Vänsterpartiets yrkande
- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera
gemensam/samordnad organisation för psykiatrisk öppenvård
Vänsterpartiets yrkande
- att hälso- och sjukvårdsnämnderna för i uppdrag att påbörja vårdkedjeprogram för de
vanligast vårdintensiva patientgrupperna.
Vänsterpartiets yrkande
- att nämnden för Folktandvård får i uppdrag att inför budgetåret 2004 skapa en
handlingsplan för att behålla och utveckla filialkliniker.
Ledning och Styrning
Uppföljning, utvärdering och en fungerande modell för verksamhetsstyrning är absolut
nödvändigt för att värdera och styra landstingets verksamhet mot politiskt uppsatta mål.
För att tydliggöra vilka som är Landstingens mål måste olika policydokument vara väl
förankrade och levande dokument.
Vänsterpartiets yrkande
- Att inför budget och flerårsplan sammanställa genomslaget och utfallet av tidigare
politiska beslut.
- Att den planerade verksamhetsstyrningen preciseras och presenteras.
Personal
Trots stor politisk samsyn kring många frågor inom det personalpolitiska området, som vikten
av reflektion på arbetstid, minskade långtidssjukskrivningar, har mycket lite hänt.
Det är naturligtvis svårt för många uti i verksamheterna och samhället i övrigt att få ihop
bilderna av att Landstinget bedriver ett offensivt arbete för att minska
långtidssjukskrivningarna samtidigt som antalet sjukskrivna fortsatt är mycket högt.
Lika svårt är det att få ihop bilden av personalbrist samtidigt som det inte finns resurser att
anställa ny personal eller att fylla vakanser.
Vänsterpartiets yrkande
- Att landstingstyrelsen får i uppdrag att skapa ett trovärdig förhållningssätt kring
landstingets personals hälsa ffa kring långtidssjukskrivningar.
Folkhälsoarbete
Alla beslut i samhället, både allmänpolitiska och landstingspolitiska, påverkar
samhällsutvecklingen ur ett folkhälsoperspektiv.
Det finns många aspekter av Folkhälsoarbetet, allt från individuella till generella insatser, från
enstaka insatser till förhållningssätt. Vänsterpartiet vill att synen på folkhälsoinsatser ska i
huvudsak vara ett förhållningssätt.
Vänsterpartiets yrkande
- Att skapa verktyg för att förändra förhållningssätt ska prioriteras.
- Att hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska prioriteras.

- Att barn och ungdomar ska prioriteras.
Regional utveckling
Efter bildandet av ett Regionalt samverkans organ måste landstinget ompröva sin roll i det
regionala arbetet. Genom att de regionalpolitiska medlen förts över till en ny huvudman, och
att landstingets ekonomi är i obalans måste det ske prioriteringar och restriktivitet vad gäller
nya åtaganden.
Vänsterpartiets yrkande
- Att nämnden för kultur, utbildning och friluftsliv får i uppdrag att förbereda en
kartläggning kring tillgänglighet, utöver den rent fysiska, för funktionshindrade.
Vänsterpartiets yrkande
- Att nämnden får i uppdrag att skapa förutsättningar för att genomföra projekt ”Nynäs
utveckling 2005”.
Vänsterpartiets yrkande
- Att ägardirektiven för kollektivtrafiken tydliggörs och förankras i fullmäktige.
Vänsterpartiets yrkande
- Att landstingets regionala åtagande efter bildandet av ett Regionalt samverkansorgan
omprövas.

Sidan 1 av 4
Landstingsgruppen Sörmland
2003-05-11
Budgetdirektiv för 2004 och flerårsplan 2005-2006
Miljöpartiet de gröna anser att Landstinget Sörmland måste organisera sin verksamhet
så att vi styr mot en långsiktig hållbarhet både socialt, demokratiskt ekonomiskt och
ekologiskt. Landstinget har ett mycket kärvt ekonomiskt läge eftersom vården kan
erbjuda allt mer men resurserna ökar inte i motsvarande grad. Vår utgångspunkt är en
budget i balans. En tydligare prioriterings diskussion måste starta där aspekter såsom
livsstil och vad som är sjukdom finns med. Landstingets prioriteringar måste utgå ifrån
en helhetssyn på individen där kropp, själ och ande hör ihop, istället för det nu
förhärskande organisationsperspektivet. Utgångspunkten är att människan är både en
biologisk, social och andlig varelse. Hälsa är ett sammansatt begrepp. I grunden handlar
det om helhetssyn, livsstilsfrågor och preventivt arbete. Hälsovård i fokus i stället för
sjukvård.
Minskad arbetstid, mer tid för oss själva, mer kultur, kort sagt större möjlighet för var
och en att forma sitt liv. Det är hälsofrämjande.
Hälso- och sjukvården behöver förändras från betoning av det fysiska och
symtombehandling till att arbeta förebyggande med ett helhetsperspektiv.
Möjlighet till samarbete mellan skolmedicin och komplementärmedicin måste öka för
att underlätta en ökad helhetssyn. Landstinget behöver ett brett folkhälsoperspektiv där
man ser mer till det friska än det sjuka hos människan. Individens eget ansvar i
hälsoprocessen måste lyftas fram. Men samhället måste ansvara för en basverksamhet
och ställa instrument till människans förfogande.
Framtida rekryteringsbehov
”koordinerade insatser från fler kompetenser”. Skriver det socialdemokratiska
minoritetsstyret i sitt budgetdirektivförslag. Dessa föreslagna åtgärder är på tvärs emot
tanken med närsjukvård och helhetssyn. Det främjar specialisering istället för att främja
generalistkompetens inom de olika medicinska specialområdena. Dessa tankar
återkommer även under avsnittet om primärvård.
Landstinget måste främja generalistkompetens inte bara betona koordinerade insatser
från fler kompetenser.
Folkhälsa
Arbetet under planperioden ska inriktas på de nationella folkhälsomålen och att
implementera länststrategin för folkhälsa i landstingets egen organisation.
För att få en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård måste folkhälsoinsatserna öka och
hälso- och sjukvården arbeta mer hälsobefrämjande.
__________________________________________________________________________________________
Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.

Sidan 2 av 4
Upphandling
För att få landstinget att styra mot en långsiktig hållbarhet är upphandling ett viktigt
verktyg. De prioriteringar som görs i samband med upphandlingar är viktigt att lyfta
fram. Landstinget bör vara en god förebild och kan genom sin upphandling verka för att
de mål som satts upp i olika policydokument förverkligas, tex miljöpolicyn och
handikappolitiska programmet. Landstinget Sörmland ska under planperioden ta fram
en ny upphandlingspolicy som ser över hur upphandling kan användas som ett verktyg
för att nå landstingets mål.
Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser
För att nå målet med attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser och minska
ohälsotalen är det också viktigt att se över arbetstidsförläggning och verka för att
arbetstiden kortas.
Hälso – och sjukvård generella områden
Läkemedelskostnaderna har ökat från 8% av de totala sjukvårdskostnaderna i början på
90 talet till 16% år 2000. Läkemedel kan vara en effektiv behandlingsmetod som
minskar patienternas lidande och förebygger sjukdom samt är kostnadseffektiva – det
vill säga ger effekt till rimlig kostnad. Men så är inte alltid fallet. Kostnaden för
läkemedel inom slutenvården var 68.5 miljoner kr år 2001 mot 56.4milj, år 2000 en
ökning med 21,6%.
I (s) minoritetens förslag beräknas läkemedelskostnaderna få öka med 7% (= 40 mkr) att
jämföra med 3,9% för löner och 5.1% för verksamheterna netto. Samtidigt vet vi att
många av de läkemedel som skrivs ut används inte. Läkemedel är dessutom ett ökande
problem ur miljöhänsyn. Idag återfinns läkemedel både i ytvatten och i grundvatten.
Utvecklingen med ökade läkemedelskostnader måste brytas och läkemedel måste ställas
inför skarpare prioritering. Läkemedel ska vara komplement inte förstahandsåtgärd.
Medicinska resultat
Det administrativa arbetet ökar för sjukvårdspersonalen inte minst pga. olika kvalitetsoch
uppföljningsregisteringar. I avvaktan på metodstöd för att underlätta arbetet med
kvalitetsregister, bör detta arbete prioriteras ned tillförmån för patientnära arbete.
Samverkan och helhetssyn
För att bromsa kostnadsutvecklingen för utomlänsvård ska indikationskriterierna för
vård och behandling ses över samt generalistkompetens premieras så att helhetssyn och
kontinuitet kan erbjudas.
Närsjukvård kontra specialistsjukvård
Primärvården är basen för hälso- och sjukvården. Tillgängligheten och tilliten till
primärvården liksom möjligheterna att möta det ökande intresset från allmänheten för
__________________________________________________________________________________________
Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.

Sidan 3 av 4
alternativmedicinsk vård måste förbättras. Att känna förtroende och tillit till den vård
man väljer har ofta avgörande betydelse för resultatet av behandlingen. För att ändra
vårdkonsumtionsmönstret krävs informationsinsatser och egenvårdsfrämjande åtgärder
samt styrning via avgifter.
Tre bassjukhus.
Det är en trygghet och tillitsfaktor liksom medicinsk faktor att ha nära till sjukvård vid
akutsjukdom. Med Sörmlands geografiska struktur behövs tre fullvärdiga akutsjukhus,
s.k. bassjukhus. Där erbjuds vård genom basåtagande med bred generalistkompetens
samt decentraliserad specialistbehandling i samverkan med olika sjukhus. Vår
geografiska struktur gör att vi har nära till flera universitets- och regionsjukhus vilket
gör att samarbete med flera av dem är att föredra istället för att bygga upp egna resurser
att serva hela länet.
Högspecialiserad vård
Utvecklade behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik har inneburit att allt fler
människor ges behandling vid universitetssjukhus. Vården kan erbjuda allt mer men
resurserna ökar inte i motsvarande grad. För att motverka den allt mer specialiserade
vården och de skenande sjukvårdskostnaderna måste de förebyggande åtgärderna ökas
och bassjukvården prioriteras.
Kompetenscentrum för mångsymptom
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med
LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.
Smärtmottagningen i södra hälso- och sjukvårdsområdets har under 2000-2002 i
projektform arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Det projektet avslutas och dess
erfarenheter och förhållningssätt inom smärtbehandling ska spridas till de två övriga
hälso- och sjukvårdsområdena, i enlighet med LF beslut §100/2002.
Psykiatri
Arbetet med att införliva förslagen från psykiatriberedningen (”96 tankar om
psykiatri”), i den praktiska verksamheten ska fortsätta. Tidigare års beslut om
psykoterapeutiskt förhållningssätt följs upp och förslag till åtgärder presenteras i budget
för 2004.
Folktandvård
Bra att en översyn av tandvårdens inriktning och roll ska göras.
I översynen av tandvårdens inriktning och roll ska även god geografisk tillgänglighet
belysas, så att servicenivån i länets landsbygdsdelar tillgodoses.
Handikapp o habilitering
Analysen av behoven av insatser för Vuxna med DAMP-ADHD visar att behoven är
mycket stora. Förslag till åtgärder inkluderande näringsbehov och kostens betydelse ska
tas fram och även följas av en ekonomisk konsekvensanalys.
__________________________________________________________________________________________
Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.

Sidan 4 av 4
Kollektivtrafik
Länstrafiken har beslutat att minska kostnaderna vilket innebär försämringar i utbudet
av kollektivtrafik. Detta kommer ytterligare att försämra allmänhetens förtroende och
tillit till kollektivtrafiken. Det är mycket olyckligt då det tenderar öka bilismen med dess
miljöskadliga konsekvenser. För att få en bättre kollektivtrafik och bättre samordning
bör ett arbete starta för att få en gemensam trafikhuvudman i hela Mälardalen. Det
måste bli billigare och enklare att åka kollektivt. En kommunikationsutbyggnad för
bättre hälsa och ekologisk balans. Bättre kommunikationer är en nyckelfråga för
livskvalitén i Sörmland.
Behovsbaserad budgetfördelning
Under planperioden tas fram förslag på reviderad fördelningsmodell som innehåller en
grundsumma för akutsjukvård inom varje länsdel och därefter fördelning efter
ohälsokriterier och antal invånare.
Investeringar
Då det ekonomiska läget är mycket kärvt ska endast beslutade fastighetsinvesteringar
genomföras medan nya projekt får avvakta. Investeringsramar för utrustning sätts till 45
000tkr för Nordvästra samt 15 000 kr för södra.
Gunvor G Ericson
__________________________________________________________________________________________
Miljöpartiets yrkande budget direktiv för 2004.