à rlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE 2009-03-27
MADESJÖSKOLAN 7-9
Årlig plan mot kränkande
behandling och
diskriminering
Likabehandlingsplan för Madesjöskolan läsåret 2009-2010

Inledning
Skollagen mot kränkande behandling innebär en skyldighet att aktivt och
målinriktat förebygga och förhindra all kränkande behandling.
Den viktigaste förutsättningen för lärande är att alla mår bra och känner sig trygga.
Personal tillsammans med föräldrar har ett gemensamt ansvar över barnets
utveckling och lärande.
Vi arbetar utifrån fyra grundläggande principer, för att motverka trakasserier och
kränkande behandling:
• Värme och positivt engagemang från de vuxna
• Tydliga gränser mot oacceptabelt beteende
• Konsekvent användning av icke-aggressiva, icke-fysiska sanktioner vid
regelbrott
• Vuxna uppträder som auktoriteter i vissa avseende
Planen om kränkande behandling ska vara känd för både personal, barn/elever och
föräldrar/vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn
och elever.
Värdegrunden
Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling, ska prägla vår verksamhet. Alla
ska känna sig trygga och ingen ska utsättas för kränkande behandling. Alla
ska känna sig värdefulla och dugliga för den man är.
Vi arbetar efter områdets gemensamma värdegrund, samt våra
arbetsplaner ”Normer och värden” utifrån läroplanen och Allmänna råd för
fritids. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som
finns med i alla sammanhang; i klassrummet, i korridoren, i möten mellan
elev/elev, elev/personal. Bilaga: Vår gemensamma värdegrund.
Syfte
Främsta syftet med planen mot kränkande behandling är att förebygga och förhindra
alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I planen redovisas planerade
åtgärder.

Mål
Inom skolan ska alla, oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och
utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer. Det ska inte
förekomma någon kränkande behandling inom våra verksamheter.
Målet är uppnått när skolan är fri från diskriminering, mobbning och kränkande
behandling. Målet är uppnått när både elever och föräldrar på den årliga trivselenkäten
i skolan och på fritids svarar nej, på frågan om förekomst av mobbning, kränkningar
eller trakasserier. På vår egen enkät som görs i alla klasserna, ska också där alla
svaren vara nej, på frågan om mobbing, kränkningar eller trakasserier.
Alla som arbetar i skolan skall i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av
solidaritet mellan människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck av
individer eller grupper, samt att visa respekt för den enskilda individen och i det
vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Lagar som reglerar likabehandling
Skollagen 1 kap 2§
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall
den som verkar inom skolan
1. Främja jämställdhet mellan könen samt
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom diskriminering,
kränkningar eller trakasserier och rasistiska beteenden. Att detta följs är rektors
ansvar.
Skollagen 14 a 6-8 §
Huvudmannen ska se till att inom ram för varje särskild verksamhet bedriva ett
målinriktat arbete att motverka kränkande behandling av barn och elever.
7§
Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att
barn och elever utsätts för kränkande behandling.
8§
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn
och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för
hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Lpo 94 – säger att rektor ansvarar för att grundskolan skall
… upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom diskriminering,
kränkningar eller trakasserier och rasistiska beteenden bland elever och anställda.
Arbetsmiljölagen (AML)
… syftar till att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, samt att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet. Med en god arbetsmiljö menas t.ex. inflytande,
handlingsfrihet och utveckling. Eleverna har rätt att välja egna elevskyddsombud
med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete.
Socialtjänstlagen (SOL)
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till
socialtjänsten enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten
och alla anställda hos skolmyndigheten.
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. I brottsbalken finns inte mobbning
eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Här kan
det istället handla om: misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier,
förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.
Barn- och elevskyddslagen
Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att
främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt
motverka annan kränkande behandling.
FN: s Barnkonventionen
FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten
hos alla människor och deras obestridliga rättigheter.
Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta
rummet.
Utbildningsanordnaren ska:
• bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter
för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och
• vidtaga åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev
utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för
sexuella trakasserier, samt
• varje år upprätta en plan, likabehandlingsplan, med översikt över de åtgärder
som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra
trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.

Definitioner:
Diskriminering
Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• sexuell läggning
• funktionshinder
Kränkningar
• fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben)
• verbala, mobbing och liknande beteende som har sin grund i att någon är
överviktig, har en viss hårfärg, är en ”plugghäst”, blir hotad eller kallas
hora/bög
• psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
• text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms och mms)
Mobbning
• trakasserier vid upprepade tillfällen över tid
• obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts.
Se bilaga, Riktlinjer för mobbingsamtal.
Trakasserier
• uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
samt funktionsnedsättning
Sexuella trakasserier
• grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. Det kan också vara homofobi;
• motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
personer
Rasism
• bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka,
utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som
innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska
eller beteendemässiga karaktäristika
Funktionshinder
• varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som
fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

Kartläggning
Organisationsnivå: Varje år genomförs en central trivselenkät i
skolan, som ligger till grund för det förebyggande arbetet. Vi gör också
en analys av incidentrapporter från enheterna. Enheten gör därefter en
analys av materialet, tillsammans med skolans enhetsrektor. Madesjö
verksamhetsområde har utöver den centrala enkäten, en egen enkät
som görs i varje klass, för att snabbt och tydligt se nuläget inom
verksamheterna. Den genomförs i oktober månad. Varannan vecka
träffas trygghetsgruppen som består av en representant från varje
arbetslag, kurator, skolsköterska, fritidsledare och rektor. Gruppen går
igenom nuläget på skolan, hur situationen i korridoren varit och om det
inkommit incidentrapporter eller synpunkter från elever eller föräldrar.
En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts, ska
tas med i efterföljande likabehandlingsplan.
Gruppnivå: Både klassråd och elevråd är viktigt för att få reda på
klimatet i skolan och för att genomföra det fortlöpande arbetet med
värdegrunden. Där diskuterar vi både förhållningssätt och ordningsoch
trivselregler, samt hur eleverna upplever sin skolsituation.
Individnivå: Om det framkommer tecken på diskriminering,
kränkningar eller trakasserier anmäler lärarna detta till skolledningen
och arbete påbörjas med hjälp av trygghetsgruppen.
Utvecklingssamtalen ger också information kring den enskilda eleven.
Incidentrapporter skrivs i skolan och dessa tas upp på
trygghetsgruppens möte.
Åtgärder på organisationsnivå, för att vi ska förebygga och
förhindra kränkande behandling:
• Alla barn, elever och föräldrar ska göras medvetna om
likabehandlingsplanen. Enhetsrektor tar upp detta på upptaktsmötet i augusti
med all personal. Där aktualiseras även värdegrundsdokumentet tillsammans
med trivselreglerna som elever och föräldrar skriver under varje nytt läsår.
• Skolpersonal tillsammans med skolledning har ansvar för att finna
samarbetsformer, där samverkan mellan hem och skola skapas för att
förhindra att mobbning sker.
• Rektor/enhetsrektor diskuterar likabehandlingsplanen och
värdegrundsdokumentet på verksamhetsråden, tillsammans med föräldrarna.
• Ny plan skrivs varje år. Synpunkter lämnas på arbetsplatsmöten, från
eleverna år 7-9, kamratstödjare och elevrådet. Rektor har ansvar för att all
personal har kännedom om planen.
• Varje vecka har arbetslagen tid att träffas för att diskutera elevvård. Där tas
nuläget i klasserna upp, ev. incidentrapporter och annan information från
trygghetsgruppsmötet.

• Trygghetsgruppen tillkallas vid behov, för kartläggning av klimatet i
gruppen/klassen och för samtal med elever. Om skolan behöver hjälp av
resursgruppen görs en anmälan dit.
• Handlingsplan/åtgärdsprogram skrivs vid behov.
• Hela Madesjö verksamhetsområde arbetar med värdegrundsmaterialet
”Livsviktigt”.
• Rastschema finns för tillsyn på alla raster.
• Central fortbildning i specialpedagogik pågår 2008-2010.
• Hela skolan ska arbeta med att utveckla kvalitetsarbetet. I det ingår att
förankra likabehandlingsplanen.
Åtgärder på gruppnivå, för att vi ska förebygga och förhindra
kränkande behandling:
• Områdets ordnings- och trivselregler ska ständigt hållas aktuella och
utarbetas tillsammans med eleverna.
• Skolan arbetar med ämnet livsviktigt i temaform.
• Klassföreståndaren ansvarar för att nya elever/föräldrar får information om vår
värdegrund och trivselregler, samt att detta blir underskrivet
• Klassföreståndare har ansvaret att göra kontinuerliga avstämningar i
elevgruppen kring värdegrunden och om behov uppkommer, ta upp detta på
trygghetsgruppens möte och informera skolledningen.
• Morgonsamling tre gånger per vecka.
• Elevråd en gång i månaden
• Kamratstödjarmöte en gång per månad med två representanter från varje
klass.
• Klassföreståndarna ska prata med kamratstödjarna om stämningen i klassen
varje fredag.
• Lärarna ska informera eleverna om hur de ska agera om någon vuxen på
skolan kränker dem. Beroende på vem som kränker ska eleven ta kontakt
med sin klassföreståndare, enhetsrektor eller personal från elevhälsan.
Åtgärder på individnivå, för att vi ska förebygga och förhindra
kränkande behandling:
• Elever svarar på trivselenkäterna.
• Personalen svarar på psykosociala enkäter.

• Elever i år 7-9 arbetar med social och emotionell träning i ämnet livsviktigt i
temaform.
• Utvecklingssamtal, där elevens hela skolsituation tas upp, en gång per
termin.
• Medarbetarsamtal genomförs med all personal under hösten.
• Alla elever ska veta vart de vänder sig när kränkande behandling,
trakasserier och mobbning uppstår och att detta inte är att skvallra. Detta
gäller även om någon vuxen kränker en elev.
• Alla ska ha kunskap om likabehandlingsplanen.
• Personalen ska vara väl insatt i denna plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
• Överträdelse mot vår likabehandlingsplanen leder till vidare åtgärder, t ex
samtal med representant från trygghetsgruppen och klassföreståndare samt
kontakt med föräldrarna.
Aktiviteter för att vi ska främja ett gott klimat på Madesjöskolan
• Skolans elevassistenter ska vara mycket i korridoren den första
månanden på höstterminen för att det ska bli en lugn miljö för våra 7:or.
• Skolan ordnar en temadag om kärlek.
• Vi inför profiler/ elevens val där elevernas får möjlighet att utveckla sina
intressen.
• En eftermiddag per vecka ska de vanliga lektionerna ersättas med
elevens val/ arbete i profilen.
• Elever och vuxna på skolan ska tillsammans arbeta för en trevligare
miljö i korridoren.
• Kamratstödjarna ska tillsammans planera en lektion per termin kring
temat kränkande behandling och diskriminering och genomföra den i sin
klass.
Målet med aktiviteterna
Målet med aktiviteterna som ska genomföras på Madesjöskolan är att resultaten i
vår lokala trivselenkät ska förbättras. Vår ambition är att alla elever ska trivas i sin
klass, ha en riktigt kompis i skolan och att ingen ska bli retad eller mobbad. Planen
ska utvärderas efter läsåret 2009-2010.

Signaler vi ska uppmärksamma hos barn och elever
Barn/elever som:
• dröjer sig kvar i klassrummet när lektionen är slut.
• har svårt att koncentrera sig eller ändrar sitt beteende.
• har hög frånvaro.
• söker sig till vuxna istället för att umgås med klasskamrater.
• ofta går till skolsköterskan eller har ont i huvudet eller magen.
• inte har någon kompis och ofta ses ensam i korridoren.
Kommunikation
Denna likabehandlingsplan skall kommuniceras med föräldrarna genom
verksamhetsrådet, föräldramöten och via vår hemsida. Den skall kommuniceras med
personalen via arbetsplatsträffar och studiedagar. Den skall kommuniceras med
eleverna på klassråd/elevråd och kamratstödjarmöten. Ny plan skrivs varje år i
augusti.
Utvärdering
Trivselenkäterna genomförs på hösten och kartläggning och analys
görs från enkäter, incidentrapporter och övrigt arbete mot kränkande
behandling. Ledningsgruppen beslutar vilka områden som skall
prioriteras nästa läsår. Utifrån det aktuella läget på skolan skrivs en ny
plan. I den redogör enheten hur de planerade åtgärderna har
genomförts under året som gått, samt vilka nya åtgärder som planeras
för kommande läsår. I detta arbete deltar också elever med att
utvärdera, följa upp och upprätta den nya planen. Uppföljning och
utvärdering av denna plan, redovisas sedan i kvalitetsrapporten läsåret
2009/2010.

Åtgärder vid misstanke om kränkande behandling:
Riktlinjer vid mobbingsamtal
Misstankar om eller iakttagelser av kränkande behandling rapporteras till
klassföreståndare, trygghetsgruppen eller annan vuxen på skolan. Klassföreståndare
och någon i trygghetsgruppen pratar med den utsatte och samlar fakta. Vi informerar
oss om vad som har hänt, vilka det är som kränker, hur länge det pågått osv.
Därefter utses två personer som samtalar med den eller de som misstänkts utfört
kränkningen. Alla samtal ska ske skyndsamt en och en i ett enskilt rum. Under
samtalet ber vi den som utfört den kränkande behandlingen berätta vad han/hon vet
samt ber denne att ge egna förslag på hur det kan upphöra. Den vuxne ska vara
noga med att förmedla att vi på skolan inte på några villkor accepterar någon form av
kränkning och hänvisar till denna plan. Efter samtalet bokas uppföljningstider för att
kontrollera att de förslag på förändring som kommit fram efterföljs. Sammanför inte
den utsatte med mobbarna eftersom det inte handlar om en tillfällig konflikt. På
samma sätt samtalar vi med ev. medlöpare. Samtalen fortsätter tills kränkningarna
upphört helt.
Det är viktigt att dokumentera på incidentrapporten under hela processen. Där ska
både en beskrivning händelsen, en sammanfattning av samtalen, uppföljning och hur
kontakten med föräldrarna togs finnas med. Lämna blanketten vidare till enhetsrektor
för arkivering.
Informera de inblandade om att skolan kommer att ta kontakt med föräldrarna. Det
kan antingen ske före, under eller efter samtalen med eleverna beroende på vad som
bedöms vara bäst för de inblandade.
Upprepade kräkningar eller kränkningar av allvarligare art polisanmäls. Allvarliga fall
av kränkande behandling eller diskriminering kan också leda till att elever tvingas
byta klass eller skola.

Madesjö verksamhetsområde
Vår värdegrund
Vår värdegrund innebär att alla har rätt till:
TRYGGHET, RESPEKT, INFLYTANDE och KUNSKAP
Trygghet:
Vårt mål är att alla ska känna sig trygga och att våga vara sig själv, samt ha goda och trygga
relationer med flera vuxna. Vi arbetar i arbetslag, för att barn/elever i största möjliga mån, ska
träffa samma personal. Vi arbetar för att alla ska bli sedda och känna sig välkomna till våra
enheter.
Respekt:
I vårt verksamhetsområde vill vi att alla ska kunna ge uttryck för sina åsikter, lyssna till
andras åsikter och utveckla sin personlighet och ett vårdat språk. Alla ska känna att de duger
och behandlas rättvist. Vår utgångspunkt är att inga barn/elever ska behöva bli utsatt för
kränkningar eller mobbing. Genom värdegrundsarbetet inom alla våra enheter, arbetar vi
förebyggande mot mobbing, detta finns också med i vår plan mot kränkande behandling. I
ämnet ”skolans val”, arbetar vi med Livsviktigt, ett värdegrundsmaterial för att öka elevernas
självkänsla och trygghet, samt respekt för människor och miljön runt omkring oss.
Inflytande:
Vi strävar efter att barn och elever, utifrån sina egna förutsättningar, ska ges inflytande och
delaktighet över sin dag. Detta gäller inom alla våra verksamheter, för att främja barns
kreativitet, skapande och lust att lära.
På skolorna finns klassråd och elevråd, där varje klass är representerad.
Vi har verksamhetsråd, med föräldrarepresentanter från varje avdelning/klass och på så sätt
förs samtal mellan personal och föräldrar, kring mer övergripande frågor.
Kunskap:
Trygghet, respekt och inflytande blir byggstenar, för ett aktivt lärande. Varje barn/elev
förväntas under personalens vägledning utveckla ansvar för sitt lärande. Vår utgångspunkt är
att föräldrar stöttar sina barn och tillsammans med personalen verkar för att berika barns
utveckling och lärande. All vår personal, från förskolan och uppåt, arbetar för att eleverna ska
nå målen i år 9.
Vår personal är välutbildad och vi samverkar mellan de olika personalgrupperna, för att på
bästa sätt se till barnets hela dag och därigenom ge de bästa förutsättningarna för att varje
barn ska känna trygghet, bemötas respektfullt, ges möjlighet till inflytande och utveckla sina
kunskaper.
Värdegrunden är beslutad i områdets ledningsgrupp. Arbetet med värdegrunden ska följas
upp och utvärderas varje läsår, detta görs bland annat genom våra trivselenkäter för barn,
elever och föräldrar. Vid behov ska värdegrunden revideras och omarbetas.