Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

Inbjudan till förvärv av aktier 

i Duni AB (publ)

Villkor i sammandrag 

FörsäljnIngsprIs 

Beräknas fastställas inom intervallet 50–56 per aktie. Försäljningspriset till allmänheten 

kommer inte att överstiga 56 per aktie. 

TIDsplAn 

Anmälningsperiod 30 oktober–12 november 2007 

Förväntat datum för notering på 

OMX Nordic Exchange Stockholm 14 november 2007 

DATum För puBlIcerIng Av FInAnsIell InFormATIon 

Bokslutskommuniké, januari–december 2007 20 februari 2008 

Delårsrapport, januari–mars 2008 29 april 2008 

Delårsrapport, januari–juni 2008 30 juli 2008 

Delårsrapport, januari–september 2008 29 oktober 2008 

övrIgT 

ISIN-kod SE000616716 

Kortnamn vid OMX Nordic Exchange Stockholm DUNI 

Handelspost 200 aktier 

Med ”Duni” eller ”Bolaget” avses i detta prospekt, beroende på sammanhang, Duni AB eller den koncern vari Duni AB är 

moderbolag eller ett dotterbolag i koncernen. Duni AB är ett publikt bolag. Med ”Emissionsinstituten” avses ABG Sundal 

Collier, SEB Enskilda och Handelsbanken Capital Markets. 

Med ”Duni Holding” avses i detta prospekt det av EQT ägda Duni Holding AB, för närvarande huvudägare till Duni. 

Med ”EQT” avses fonden EQT I, för vilken EQT I Limited är general partner, samt fonden EQT III, för vilken EQT III Limited är 

general partner. 

De siffror som redovisas i detta prospekt har i vissa fall avrundats, varför tabeller inte alltid summerar. Alla finansiella siffror är 

i svenska kronor om inget annat anges. Med förkortningen ”MSEK” avses miljoner kronor. ”USD”, ”GBP” och ”EUR” avser 

amerikanska dollar, brittiska pund respektive euro. 

Uttalanden om framtidsutsikter i detta prospekt är gjorda av styrelsen för Duni och är baserade på nuvarande marknadsförhållanden. 

Ifrågavarande uttalanden är väl genomarbetade, men läsaren bör vara uppmärksam på att dessa, liksom alla 

framtidsbedömningar, är förenade med osäkerhet. De bedömningar och uppskattningar som anges i prospektet är Bolagets 

egna om inte annat anges. 

Erbjudandet enligt detta prospekt (”Erbjudandet”) riktar sig inte till allmänheten i annat land än Sverige. Erbjudandet riktar sig 

ej heller i övrigt till sådana personer vars deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än de 

som följer av svensk rätt. Prospektet får inte distribueras i något land där distributionen eller Erbjudandet kräver åtgärd enligt 

ovan eller strider mot regler i sådant land. Anmälan om förvärv av aktier i strid med ovanstående kan komma att anses vara 

ogiltig. De aktier som omfattas av Erbjudandet har inte registrerats och kommer inte att registreras enligt United States Securities 

Act från 1933 (”Securities Act”) eller någon provinslag i Kanada och får inte utbjudas eller försäljas, direkt eller indirekt, 

inom Amerikas Förenta Stater eller i Kanada eller till personer med hemvist där annat än i sådana undantagsfall som ej kräver 

registrering enligt Securities Act eller någon provinslag i Kanada. 

Finansiell information i detta dokument har i viss mån granskats av Bolagets revisor, se avsnitt ”Revisorernas yttrande”. Övrig 

finansiell information som rör Duni i detta dokument, och som ej återfinns bland den information som granskats av Bolagets 

revisor i enlighet med avsnittet ”Revisorernas yttrande”, härrör från Dunis interna redovisnings- och rapporteringssystem och 

har ej granskats av revisor om så inte uttryckligen anges. 

I samband med Erbjudandet kan ABG Sundal Collier och SEB Enskilda komma att genomföra transaktioner som stabiliserar 

eller bibehåller aktiernas kurs på nivåer som annars kanske inte skulle råda på marknaden. Stabiliseringsåtgärder kommer 

inte att genomföras till högre pris än det fastställda försäljningspriset i Erbjudandet. Sådan stabilisering syftar till att stödja 

marknadspriset på aktierna och kan komma att vidtas under en period från och med den tidigare av dagen för offentliggörande 

av försäljningspriset i Erbjudandet och första dagen för handel på OMX Nordic Exchange Stockholm till och med 30 

kalenderdagar därefter. Det finns inte någon garanti för att stabiliseringsåtgärder kommer att genomföras och de kan avbrytas 

när som helst. 

Tvist i anledning av Erbjudandet ska avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt. 

Prospektet har godkänts och registrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 25 § och 26 § lagen 

(1991:980) om handel med finansiella instrument. 

MARKNADSANDELAR OCH 

BRANSCHDATA 

Prospektet innehåller historisk marknadsinformation, 

däribland information avseende 

försäljning i volym och storleken på marknader 

där Duni är verksamt. Informationen har 

inhämtats från olika externa källor och Duni 

ansvarar för att sådan information har återgivits 

korrekt. Även om Duni anser dessa källor 

vara tillförlitliga har ingen oberoende verifiering 

gjorts, varför riktigheten eller fullständigheten 

i informationen inte kan garanteras. 

Såvitt Duni kan känna till och förvissa sig om 

genom jämförelser med annan information 

som offentliggjorts av de tredje parter varifrån 

information hämtats, har dock inga uppgifter 

utelämnats på ett sätt som skulle göra 

den återgivna informationen felaktig eller 

missvisande. 

DEFINITIONER 

• Med ”Crest” avses i detta prospekt Consumer 

Reports on Eating Share Trends, 

en del av NPD Group Inc 

• Med ”Datamonitor” avses i detta prospekt 

Datamonitor Plc 

• Med ”Euromonitor” avses i detta prospekt 

Euromonitor International Plc 

• Med ”Eurostat” avses i detta prospekt den 

europeiska statistikmyndigheten Eurostat 

• Med ”B Kay-Tissue” avses i detta prospekt 

B Kay-Tissue Advice 

• Med ”CHD” avses i detta prospekt CHD 

Expert Group

Innehåll 

Sammanfattning 2 

Riskfaktorer 9 

Inbjudan till förvärv av aktier i Duni 11 

Bakgrund och motiv 12 

Villkor och anvisningar 13 

Kapitalstruktur 16 

Finansiell information i sammandrag 17 

Kommentarer till den finansiella 

utvecklingen och framtidsutsikter 19 

Marknadsöversikt 28 

Dunis historik 33 

Verksamheten 34 

Styrelse, ledande befattningshavare 

och revisorer 48 

Bolagsstyrning 50 

Ägarförhållanden 53 

Aktiekapital och aktier 54 

Bolagsordning 55 

Skattefrågor i Sverige 56 

Legala frågor och kompletterande 

information 57 

Finansiell information 62 

Revisorernas yttrande 170 

Adresser 171 

VIKTIG INFORMATION RÖRANDE MÖjLIGHETEN ATT SÄLjA TILLDELADE AKTIER 

Observera att besked om tilldelning till allmänheten sker genom utskick av avräkningsnota, vilket beräknas ske den 

14 november 2007. Efter det att betalning för tilldelade aktier erhållits av Skandinaviska Enskilda Banken (”SEB”) respektive 

Handelsbanken kommer betalda aktier att överföras till av köparen anvisad värdepappersdepå eller vp-konto. Den tid som 

erfordras för Postens hantering av utskickade avräkningsnotor, överföring av betalning samt överföring av betalda aktier till 

köpare av aktier i Duni, medför att dessa köpare inte kommer att ha förvärvade aktier tillgängliga på anvisad värdepappersdepå 

eller vp-konto förrän tidigast den 19 november 2007, och i vissa fall några dagar därefter. Se vidare avsnittet ”Villkor och 

anvisningar”. 

Handel i Duniaktien på OMX Nordic Exchange Stockholms Nordiska lista beräknas komma att påbörjas omkring 14 november 

2007. Det förhållandet att aktier inte finns tillgängliga på köparens vp-konto eller värdepappersdepå förrän tidigast den 19 

november 2007, kan innebära att köparen inte har möjlighet att sälja dessa aktier över börsen från och med den dag då handel 

i aktien påbörjats utan först när aktierna finns tillgängliga på vp-kontot eller värdepappersdepån. Köpare tillhörande allmänheten 

som angivit konto eller värdepappersdepå hos SEB eller Handelsbanken från vilket likvid ska dras och som ska få 

aktier överförda till vp-konto med SEB som kontoförande institut eller till värdepappersdepå hos SEB respektive Handelsbanken, 

beräknas dock kunna sälja dessa aktier över börsen från och med den dag då handel i aktien påbörjas. Dessa köpare 

kan erhålla besked om tilldelning från SEB:s respektive Handelsbankens kontor. Såväl dessa köpare som de som ska få 

aktier överförda till vp-konto eller värdepappersdepå hos annat värdepappersinstitut kan från och med klockan 09.00 den 

14 november erhålla besked om tilldelning från SEB Emissioner respektive Handelsbanken Capital Markets. Se vidare avsnitt 

”Villkor och anvisningar – Besked om tilldelning – Erbjudandet till allmänheten”.

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) 

Sammanfattning 

Denna sammanfattning ska endast ses som en introduktion till övriga delar i detta prospekt. Ett beslut om att investera i Dunis aktier 

ska baseras på en bedömning av prospektet i dess helhet. Investerare som väcker talan vid domstol med anledning av uppgifterna i 

prospektet kan bli tvungen att svara för kostnader för översättning av prospektet. En person får göras ansvarig för uppgifter som ingår 

i eller saknas i sammanfattningen eller en översättning endast om sammanfattningen eller översättningen är vilseledande eller felaktig 

i förhållande till de andra delarna av prospektet. 

verKsAmHeTen I KorTHeT 

Duni är ledande i Europa inom design, tillverkning och marknadsföring 

av högkvalitativa bordsartiklar för engångsbruk och 

Dunis ledning bedömer att Bolagets andel av den totala omsättningen 

inom servetter och dukar för engångsbruk i Europa uppgår 

till cirka 19%. 

Duni har sedan början av 2000-talet genomgått väsentliga 

förändringar, bland annat har Duni minskat antalet produktionscentra 

från tolv till tre och minskat kostnaderna. Dunis 

kärnverksamhet har under denna period av förändring bibehållit 

och utvecklat en marknadsledande position. 

Duni har en relativt stor säljstyrka som löpande bearbetar 

Bolagets kunder, som huvudsakligen utgörs av restauranger, 

hotell och cateringföretag till vilka försäljning sker direkt eller 

indirekt via grossister och cash-and-carries. Detta möjliggör för 

säljkåren att direkt visa och diskutera fördelarna med Dunis 

Återkoppling 

på trender, 

marknadsförändringar, 

etc. 

FÖRSÄLjNINGSMODELL 

Slutkunder 

t ex restauranger, hotell 

och catering 

Direktförsäljning 

Grossister 

Cash & Carry 

Dunis säljstyrka 

Kontinuerlig dialog, testkampanjer 

och andra utbildnings- och 

marknadsföringsaktiviteter. 

Produktutveckling, återkoppling 

på produktsortimentet. 

Flexibilitet i förhållande 

till kunder, 

förmåga att snabbt 

anpassa sig till en 

förändrad efterfrågan, 

kundlojalitet. 

Inträdesbarriär 

gentemot konkurrenter 

bordskoncept och hur dessa kan skapa värde för kunden. Duni 

anser att detta skiljer Bolaget från dess konkurrenter. Bolaget 

producerar årligen en sortimentsguide som är ett viktigt hjälpmedel 

i marknadsföringen mot restauranger och andra professionella 

kunder. Dessutom är Dunis varumärken mycket väletablerade 

bland dessa kunder. I tyskland, Dunis enskilt största marknad, 

nämner cirka 75% av kunderna Duni på fråga vilka servetter 

de använder, jämfört med cirka 25% för närmaste konkurrent. 

Vid försäljning till dagligvaruhandeln hjälper Dunis säljkår 

kunderna med bland annat analys av hur kategorin bordsartiklar 

bäst kan bidra till handelns försäljning och lönsamhet. 

Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept, d v s matchande 

kollektioner av till exempel dukar, servetter och ljus. Duni 

är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat 

och take-away och erbjuder förpackningar och förpackningssystem 

för denna marknad. 

Kundernas efterfrågan på Dunis produkter beror bland annat 

på trender vad gäller färger, mönster och kvalitet, vilket i sin tur 

påverkar kollektionernas utformning. Duni har en egen designavdelning 

som löpande utvecklar och anpassar Bolagets sortiment 

för att kunna möta efterfrågan på attraktiva och aktuella 

produkter som stödjer kunderna i deras verksamhet. Designavdelningens 

arbete baseras bland annat på marknadsundersökningar, 

trendspaning och återkoppling från försäljningsarbetet. 

Cirka 70% av Dunis produkter är pappersbaserade och tillverkningen 

av dessa sker i allt väsentligt inom koncernen. Dunis 

produktion av tissue går tillbaka till 1950-talet och säkerställer 

bland annat Dunis höga krav på mjukhet, struktur och färgmatchning 

för Bolagets kollektioner. Duni producerar även airlaid 

som tack vare dess mycket goda absorptionsförmåga 

används för produkter inom intimhygien, men även för högkvalitativa 

bordsartiklar. tillverkningen av tissue och airlaid sker i 

Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker 

i tyskland respektive Polen. 

Dunis nettoomsättning under 2006 uppgick till 3 762 

MSEK och Duni hade per den 30 juni 2007 motsvarande 1 948 

heltidsanställda.

Duni delar in verksamheten i tre affärsområden – Professional, 

retail och tissue. 

• professional – Inom Professional erbjuder Duni restauranger, 

hotell och cateringföretag ett brett sortiment av bordsartiklar 

vanligtvis samlade i hela bordskoncept. Cirka 90% av försäljningen 

till restauranger, hotell och cateringföretag sker via 

grossister och cash-and-carries. Inom Professional erbjuder 

Duni även förpackningar för färdigmat samt förslutningsmaskiner 

för en del av sortimentet. 

• retail – Försäljningen inom retail sker huvudsakligen till 

dagligvaruhandeln och erbjudandet är i stort sett detsamma 

som i affärsområdet Professional, men är i vissa avseenden 

anpassat med hänsyn till kundernas skilda behov och förutsättningar 

samt till annorlunda förpackningsutföranden. 

• Tissue – Inom tissue producerar Duni våtformat mjukpapper 

–” tissue” – och torrformat mjukpapper – ”airlaid” – för 

bordsartiklar, med särskilt fokus på djupfärgning och avancerade 

tryck, samt airlaid för produkter inom intimhygien. 

Cirka 50% av produktionen vidareförädlas inom Duni 

medan återstoden säljs till externa kunder, främst tillverkare 

av produkter inom intimhygien. 

Geografiskt delas Dunis försäljning in i fyra regioner: Centrala 

Europa (tyskland, österrike, Schweiz, Storbritannien, Belgien, 

Nederländerna, luxemburg), Norden (Sverige, Norge, Finland, 

Danmark), Södra och östra Europa (Frankrike, Italien, Spanien, 

Portugal, Ungern, tjeckien, Slovakien, Polen, Baltikum, Balkan, 

ryssland) och övriga (Dunis försäljning utanför Europa). 

Nedan framgår nettoomsättningen per affärsområde respektive 

geografisk region 2006. 

NETTOOMSÄTTNING 

PER AFFÄRSOMRåDE 

2006 

Tissue • 14% Professional • 66% 

Retail • 20% 


PER GEOGRAFISK 

REGION 2006 

Övriga • 1% Centrala Europa 

• 60% 

Södra och östra 

Europa • 17% 

Norden • 22%

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • SAMMANFAttNING 

mArKnAD I KorTHeT 

Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: 

bordsartiklar för engångsbruk, måltidsförpackningar och mjukpapper. 

Dunis marknader kan också delas upp baserat på typen 

av kund och Duni är huvudsakligen verksamt på tre kundmarknader 

som Bolaget benämner Professional, retail och tissue. 

Kundmarknader 

• professional – Slutkunderna utgörs främst av restauranger, 

hotell och cateringföretag. Inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna 

finns 100 000-tals kunder i Europa och försäljning 

till dessa sker antingen direkt eller genom grossister 

och s k cash-and-carries, en typ av storköp för företagskunder 

som kännetecknas av att kunderna själva hämtar varorna. 

Såväl inom restaurang- som hotellbranscherna svarar slutkunder 

med högre kvalitets- och prisnivå för den helt övervägande 

delen av inköp av premiumprodukter, d v s produkter av 

högre kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck. 

• retail – Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor och - 

butiker, men även av varuhuskedjor inom heminredning 

samt olika specialbutiker. Under 1990-talet och början av 

2000-talet ökade dagligvaruhandeln andelen s k private label, 

d v s varor under eget varumärke, på bekostnad av märkesvaror. 

Under senare år har dock dagligvaruhandeln i viss 

utsträckning återgått till att sälja märkesvaror inom bordsartiklar 

för engångsbruk. 

• Tissue – Dunis produktion av airlaid säljs till största delen 

externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för 

konsumentmarknaden. Dunis produktion av tissue tillgodoser 

primärt Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. 

produktmarknader 

• Bordsartiklar för engångsbruk – Servetter, dukar, tabletter, 

löpare, tallrikar, glas, koppar och bestick i papper respektive 

plast samt ljus. Bordskoncept består av bordsartiklar för 

engångsbruk med koordinerad design och kan utgöras av 

exempelvis servetter, bordsdukar och ljus i matchande färger 

och mönster. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i 

standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukterna 

är enklare, till exempel vita enlagersservetter, 

medan premiumprodukterna är av högre kvalitet och ofta är 

djupfärgade eller försedda med färgtryck. 

• måltidsförpackningar – Förpackningslösningar för färdigmat, 

take-away och förvaring för såväl varma som kalla måltider 

liksom måltider för uppvärmning. Segmentet omfattar 

även förslutningsmaskiner, formar och förslutningsfilm. 

Marknaden för måltidsförpackningar befinner sig i stark tillväxt, 

driven av ett ökat behov av färdigmat och take-away. 

• mjukpapper – råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade 

produkter. Mjukpapper förekommer som våtformat 

respektive torrformat mjukpapper. Våtformat mjukpapper 

benämns ”tissue” och torrformat mjukpapper 

benämns ”airlaid”. tissue används för konvertering till bland 

annat servetter, bordsdukar och andra bordsprodukter. Den 

mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt 

lämpat som insatsvara för olika typer av produkter inom 

intimhygien som dambindor och inkontinensskydd, men 

airlaid används också för konvertering till servetter och 

bordsdukar av högre kvalitet. 

marknadsstorlek och tillväxt 

Dunis ledning bedömer att den europeiska marknaden för 

bordsartiklar för engångsbruk uppgår till cirka 3 250 MEUr 

fördelat enligt följande: servetter cirka 1 200 MEUr, bordsdukar 

cirka 250 MEUr, ljus cirka 1 350 MEUr och serveringsprodukter 

såsom plastbestick och -glas cirka 450 MEUr. Vidare 

bedömer Dunis ledning att cirka två tredjedelar av den europeiska 

marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är hänförlig till 

kundmarknaden Professional. Dunis ledning bedömer att den 

europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat 

uppgår till cirka 800 MEUr. 

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i 

standard- och premiumprodukter där de senare framställs av tissue 

i minst tre lager eller av airlaid. Duni bedömer att av den 

totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden 

för servetter och bordsdukar för engångsbruk svarar standardprodukter 

för cirka 45% medan premiumprodukter svarar för cirka 

55%. Förhållandet mellan standard- och premieprodukter varierar 

dock mellan olika regioner i Europa. I Norden och centrala 

Europa svarar premiumprodukter för en högre andel, och i södra 

och östra Europa för en lägre andel. 

Nedan framgår information om den europeiska marknaden 

för servetter och dukar uppdelat per region. 1) 

Tyskland, Österrike och Schweiz 

Antal miljoner invånare 98 

Marknadsstorlek (MEUR) 475 

Tillväxt (CAGR) i % 2000–2005 3,3 

Marknadsvolym (tusental ton) 121 

Andel premiumprodukter 2/3 

I tyskland, österrike och Schweiz förväntas den genomsnittliga 

årliga tillväxten inom pappersservetter överstiga den genomsnittliga 

årliga BNP-tillväxten med god marginal under perioden 

fram till 2010, drivet av fortsatt tillväxt inom premiumprodukter. 

Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg 






Under perioden fram till 2010 förväntas den genomsnittliga 

årliga tillväxten inom pappersservetter i Storbritannien, Belgien, 

Nederländerna och luxemburg överstiga den genomsnittliga 

årliga BNP-tillväxten med god marginal, drivet av tillväxten 

inom premiumprodukter. 

1) Enligt Dunis lednings bedömning är den europeiska marknaden för servetter och dukar 

i papper representativ även för övriga produkter i Dunis sortiment.

Sverige, Norge, Finland och Danmark 






Den genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter i 

Norden förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten 

med god marginal under perioden fram till 2010, drivet 

av tillväxten inom premiumprodukter. 

Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland 






I Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland förväntas 

den genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter överstiga 

den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten med god marginal 

under perioden fram till 2010, främst drivet av tillväxten 

inom premiumprodukter. 

Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland 

och Litauen 






Under perioden fram till 2010 förväntas den genomsnittliga 

årliga tillväxten inom pappersservetter i marknadsregionen överstiga 

den höga genomsnittliga årliga BNP-tillväxten med god 

marginal.


sTYrKor 

marknadsledande position och varumärken 

Dunis ledning bedömer, baserat på sin branschkännedom, att 

Duni är marknadsledande i Europa inom servetter och dukar för 

engångsbruk och att Bolagets andel av den totala omsättningen i 

Europa uppgår till cirka 19%. Bolagets ställning är särskilt stark i 

regionerna Norden och Centrala Europa. Det finns få större 

aktörer på marknaden och Duni bedömer att Bolagets omsättning 

är mer än dubbelt så stor som den närmaste konkurrentens 

omsättning inom servetter och dukar för engångsbruk. till skillnad 

från de flesta av Bolagets större konkurrenter har Duni dessutom 

en stark ställning inom segmentet premiumprodukter, där 

priserna är högre. Duni är det i särklass mest välkända varumärket 

på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos Dunis 

viktigaste kunder, restauranger och hotell. även bredden och 

variationen i Bolagets sortiment skiljer Duni från dess konkurrenter. 

Duni har cirka 6 500 olika artiklar som kontinuerligt byts 

ut för att passa aktuella trender och säsongsvariationer. 

unik och effektiv försäljningsmodell 

Dunis försäljningsmodell innebär att försäljningsarbetet inriktas 

mot såväl slutkunder som grossister vilket skapar efterfrågan från 

slutkund gentemot grossisterna. Duni har en stor säljstyrka som 

årligen gör cirka 300 000 besök hos Bolagets kunder varav cirka 

250 000 på de fragmenterade restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna. 

Modellen tillåter Duni att påverka kunderna 

genom kontinuerlig dialog kring val och användning av Dunis 

produkter samt ger Bolaget en direkt förståelse för aktuella 

marknadstrender. Den skapar också en stark kundlojalitet och är 

en viktig förklaring till Dunis höga marknadspenetration på 

Bolagets huvudmarknader. Dunis nära relation till kunderna är 

även ett av skälen till att Bolaget snabbt har kunnat anpassa sitt 

erbjudande till nya trender och en förändrad efterfrågan. Den 

höga marknadspenetrationen och det breda sortimentet är också 

en anledning till att Bolaget kan bibehålla höga försäljningsmarginaler. 

Dunis årliga sortimentsguider är nyckelverktyg i kundkontakterna 

och varje ny sortimentsguide ger säljaren en naturlig 

anledning att besöka kunderna. Genom kundbesöken ökas slutkundens 

förståelse för hur Dunis produkter kan förenkla för 

kunden, göra kundens eget erbjudande mer attraktivt och förbättra 

kundens lönsamhet. Duni anser att dess väl inarbetade 

försäljningsmodell och etablerade kundrelationer på Bolagets 

huvudmarknader skapar en stark inträdesbarriär gentemot konkurrenter. 

Duni arbetar för närvarande med att vidare implementera 

försäljningsmodellen i Storbritannien samt i södra och 

östra Europa. 

ledande inom produktutveckling, design och material 

Dunis utveckling av produktsortimentet vad gäller färg, design 

och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. På samma sätt 

som modeföretag tar Bolaget fram kollektioner där produkterna 

matchas gällande färger, mönster och struktur. Duni har en egen 

designavdelning som löpande utvecklar och anpassar Bolagets 

sortiment för att kunna möta efterfrågan på attraktiva och aktuella 

produkter som hjälper kunderna i deras verksamhet. Duni 

arbetar löpande med trendspaning genom bland annat deltagande 

i olika mässor och visningar inom mode, design och aktuella 

trender i Europa och USA samt med hjälp av externa trendscouter. 

Dunis två pappersbruk är specialiserade på tillverkning 

och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och airlaid 

vilket gör att Duni kan erbjuda bordsartiklar i många färger och 

nyanser med färgmatchning mellan olika serier i olika material. 

Pappersbruken arbetar kontinuerligt med att utveckla nya högkvalitativa 

material som gör att Duni hela tiden kan ligga i framkant 

gällande produktutveckling. Specialiseringen på korta serier 

gör att Duni har möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna 

efter vad som efterfrågas hos kunderna. 

Kontroll över värdekedja och logistik 

Duni är i stor mån ett integrerat företag vilket innebär att Bolaget 

kontrollerar hela värdekedjan förutom råvaran för sina viktigaste 

produkter, servetter och bordsdukar. övriga produkter 

köps in från externa leverantörer. Dunis centrallager i tyskland 

samt ett antal distributionscentraler hanterar distributionen till

kund. Att kontrollera värdekedjan minskar Bolagets prisrisk, 

innebär leveranssäkerhet till Bolagets slutkunder och ger möjlighet 

att planera förnyelsen av det pappersbaserade sortimentet 

vad gäller design och material. Dunis produktion sker till cirka 

70% mot lager, medan resterade del produceras baserat på kundorder 

eller enligt kontrakt. De cirka 4 500 artiklar som produceras 

mot lager kan levereras till huvuddelen av kunderna inom 24 

timmar och till samtliga kunder i Europa inom 48 timmar. 

övriga varor levereras till kund enligt överenskommelse. 

god lönsamhet och starkt kassaflöde 

Duni har under de senaste åren effektiviserat och omstrukturerat 

sin verksamhet och minskat sina kostnader. Som ett led i effektiviseringen 

har bolaget centraliserat produktionen och minskat 

antalet produktionscentra från 12 till 3 sedan 2001. Andra effektiviseringsåtgärder 

har berört support-, logistik- och finansfunktionerna. 

Detta har lett till att Bolaget idag är ett av de mest lönsamma 

i sin bransch. Duni bedömer dessutom att Bolaget har ett 

begränsat investeringsbehov de närmaste åren, med investeringar 

något större än Bolagets avskrivningar. rörelsekapitalet har minskat 

i förhållande till försäljningen och denna utveckling förväntas 

fortsätta framöver. Dunis affärsmodell har visat att Bolaget kan 

hantera nedgångar i ekonomin vilket skapar en stabil lönsamhet. 

I exempelvis tyskland har Duni fortsatt att leverera tillväxt, trots 

en historiskt svag underliggande marknadsutveckling. Detta i 

kombination med en stor andel rörliga kostnader och relativt låg 

förväntad skattebelastning genom ackumulerade förlustavdrag 

ger möjlighet till starka och stabila kassaflöden framöver. 

expansion på nya tillväxtmarknader 

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda 

möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa, som 

har cirka 240 miljoner invånare, svarar premiumprodukter 

endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Södra 

Europa är den största marknadsregionen i Europa och marknadstillväxten 

förväntas överstiga den genomsnittliga årliga 

BNP-tillväxten med god marginal under perioden fram till 

2010, främst drivet av tillväxten inom premiumprodukter. I 

östra Europa förväntas den genomsnittliga BNP-tillväxten bli 

högre än i övriga Europa under perioden fram till 2010 och 

marknadstillväxten förväntas överstiga den genomsnittliga årliga 

BNP-tillväxten med god marginal under perioden. 

Dunis försäljning i Södra och östra Europa 2006 uppgick till 

648 MSEK, en ökning med cirka 18% jämfört med 2005. Försäljningen 

i östra Europa (Polen, Ungern, tjeckien, Slovakien, 

Slovenien, Estland, lettland, litauen och ryssland) uppgick till 

288 MSEK 2006, en ökning med 59% jämfört med 2005. 

Beräknat på rullande 12-månadersbasis per den 30 juni 2007 

ökade Dunis försäljning i östra Europa med 48%. 

Tillväxt genom företagsförvärv 

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på 

marknaden för bordskoncept. Konkurrenterna består dels av 

relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och 

massaföretag. Marknaden erbjuder därför vissa möjligheter till 

konsolidering vilket skapar förutsättningar för Duni att exempelvis 

på sikt utöka sin konverteringskapacitet i södra och östra 

Europa genom förvärv. 

översIKT över mÅl ocH sTrATegIer 

Duni har som mål att vara den ledande producenten och leverantören 

i Europa av designade bordskoncept för engångsbruk 

och förpackningslösningar för färdigmat och take-away. Bolagets 

målsättning är att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten 

ska överstiga 5% per år över en konjunkturcykel. Duni 

kommer att överväga förvärv för att nå nya tillväxtmarknader 

eller förstärka sin ställning på sina existerande marknader. 

lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom 

försäljningstillväxt, fortsatt fokus på premiumprodukter och 

fortsatta förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att 

rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10% eller mer. 

För att nå de uppsatta målen har Duni utarbetat en strategi som 

består av 3 huvudkomponenter och ett antal därmed förenade 

strategiska initiativ. 

S 

T 

R 

S 

AT 

T 

R 

E 

A 

G 

T 

E 

I 

G 

I 

Stärka 

varumärke 

och Stärka kund- 

varumärke relationer 

och kundrelationer 

ProduktutvecklingProduktutveckling 

Integration 

och varu- 

Integration försörjning 

och varuförsörjning 

Konsekvent fortsätta implementeringen 

av den unika försäljningsmodellen med 

fokus Konsekvent på slutkunderna. fortsätta implementeringen 

Organisationerna 

skall av den stärkas unika på försäljningsmodellen tillväxtmarknaderna. med 

fokus på slutkunderna. Organisationerna 

Eftersträva skall stärkas att på bli tillväxtmarknaderna. 

ensamleverantör för 

bordskoncept främst till ledande grossister. 

Eftersträva att bli ensamleverantör för 

Branschens bordskoncept starkaste främst till varumärke ledande grossister. med 

partneravtal med större kunder, kedjor 

och Branschens distributörer. starkaste varumärke med 


och distributörer. 

Fortsatt ledarskap i design, koncept 

och nya material. 


Accelerera och nya material. produktutvecklingen baserat 

på kunskap om kundbehov, konsumentinsikt 

Accelerera och systematisk produktutvecklingen idégenerering baserat för 

att på på kunskap så sätt om markant kundbehov, öka nya konsument- produkters 

andel insikt och av försäljningen. 

systematisk idégenerering för 

att på så sätt markant öka nya produkters 

Konsolidera 

andel av försäljningen. 

den kostnadseffektiva verksamhetsmodellen. 

Konsolidera den kostnadseffektiva verk- 

Vertikal samhetsmodellen. integration inom mjukpapper för 

att säkerställa ledarskap och kostnadseffektivitet. 

Vertikal integration inom mjukpapper för 

att säkerställa ledarskap och kostnads- 

Förstärka effektivitet. den globala inköpskompetensen 

och bygga upp samarbeten för produktutveckling. 

Förstärka den globala inköpskompetensen 


Dunis strategiska fokus inom respektive affärsområde framgår 

nedan. 

S 

T 

R 

S 

ATE 

T 

R 

AT 

G 

E 

I 

G 

S 

K 

I 

S 

T 

K 

FT OKUS 

F 

OKUS 

Professional 

Professional 

Retail 

Retail 

Tissue 

Tissue 

Ledande inom premiumsegmentet. 

Tillväxt Ledande i södra inom premiumsegmentet. 

och östra Europa samt 

Storbritannien. 

Tillväxt i södra och östra Europa samt 

Dra Storbritannien. fördel av ökad efterfrågan inom 

take-away och växa inom förpackningslösningar 

Dra fördel för av färdigmat. ökad efterfrågan inom 


för färdigmat. 

Skapa ökad lönsamhet genom fokus på 

varumärket och att optimera kategorin 

tillsammans Skapa ökad med lönsamhet dagligvaruhandeln 

genom fokus på 

utifrån varumärket ett kund- och att och optimera konsumentperspektiv. 

kategorin 

tillsammans med dagligvaruhandeln 

Handelns utifrån ett kund- egna varumärken och konsumentperspektiv. 

enbart som 

komplement till Dunis egna produkter. 

Handelns egna varumärken enbart som 


Öka den externa försäljningen av Tissue 

inom premiumsegmentet. 


Satsa inom premiumsegmentet. 

på produktutveckling för att vinna 

nya kunder inom intimhygien. 

Satsa på produktutveckling för att vinna 

nya kunder inom intimhygien.


FInAnsIell översIKT 

Sammandrag resultaträkning (MSEK) 

Koncernen (IFRS) 

Helår, januari–december Tolv månader, oktober–september Nio månader, januari–september 

2005 2006 2006/2007 2006 2007 

Nettoomsättning 3 656 3 762 3 971 2 651 2 860 

Kostnad sålda varor –2 829 –2 812 –2 973 –1 978 –2 139 

Bruttoresultat 827 950 998 673 721 

Rörelseresultat EBIT 119 277 348 177 248 

Sammandrag balansräkning (MSEK) 

Balansomslutning 5 769 5 313 3 619 5 481 3 619 

Eget kapital 816 838 1 333 830 1 333 

Räntebärande nettoskuld inkl. pensioner 3 352 3 083 1 215 3 205 1 215 

Sammandrag kassaflöde (MSEK) 

Beräknat operativt kassaflöde i kvarvarande 

verksamheter 145 198 262 15 80 

Nyckeltal 

Försäljningstillväxt (%) –1,0 2,9 5,5 4,2 7,9 

Bruttomarginal (%) 22,6 25,3 25,1 25,4 25,2 

Rörelsemarginal (%) 3,3 7,4 8,8 6,7 8,7 

Nettoskuldsättningsgrad 4,1x 3,7x 0,91x 3,9x 0,91x 

Antal anställda vid periodens slut 

(i kvarvarande verksamheter) 2 112 1 999 1 985 1 980 1 985 

översIKT över rIsKFAKTorer 

Investeringar i Dunis aktier är förenade med risktagande. Ett 

antal faktorer påverkar eller kan komma att påverka verksamheten 

i Duni, såväl direkt som indirekt. Nedan sammanfattas utan 

inbördes rangordning några av de riskfaktorer som bedöms vara 

av betydelse för Dunis framtida utveckling. Andra risker som ej 

är kända för Bolaget eller som Bolaget för närvarande uppfattar 

som oväsentliga kan komma att få väsentlig inverkan på Dunis 

verksamhet, finansiella ställning eller resultat. Dessa övriga, ej 

sammanfattade risker kan komma att väsentlig påverka Dunis 

verksamhet och därmed leda till att priset på Dunis aktier sjunker. 

Utöver sammanfattningen nedan samt avsnittet riskfaktorer bör 

en investerare även beakta annan information i detta prospekt. 

verksamhets- och branschrelaterade riskfaktorer 

• Kundrelaterade risker 

• Exponering mot råvaru- och energipriser 

• Marknadstrender 

• Säsongsberoende 

• Företagsförvärv 

• Immateriella rättigheter 

• Centraliserad produktion 

• Valutarisker 

• Etablering på nya marknader 

• Miljörelaterade risker 

• Konkurrens 

• Konjunkturpåverkan 

• Interna transaktioner 

• Finansiella risker 

risker relaterade till aktien 

• Ingen allmän handel i Duniaktien 

• Kontrollerande aktieägare 

• Aktier för framtida försäljning

iskfaktorer 

Investeringar i Dunis aktier är förenade med risktagande. Ett antal 

faktorer påverkar och kan komma att påverka verksamheten i 

Duni, både sådana som anknyter direkt och indirekt till Bolaget. 

Nedan beskrivs, utan inbördes rangordning och utan anspråk på att 

vara heltäckande, några av de riskfaktorer och väsentliga förhållanden 

som bedöms vara av betydelse för Dunis framtida utveckling. 

riskerna som beskrivs nedan är inte de enda risker som Bolaget och 

dess aktieägare står inför. Andra risker som för närvarande inte är 

kända för Bolaget eller som Bolaget för närvarande uppfattar som 

oväsentliga kan komma att få väsentlig inverkan på Dunis verksamhet, 

finansiella ställning eller resultat. Sådana risker kan vidare leda 

till att priset på Dunis aktier sjunker väsentligt och att investerare 

kan förlora hela eller delar av sina investeringar. Utöver detta avsnitt 

bör en investerare även beakta övrig information i detta prospekt. 

verKsAmHeTs- ocH BrAnscHrelATerADe 

rIsKFAKTorer 

Kundrelaterade risker 

Dunis enskilt största kund svarade för cirka 10,6% av Dunis 

totala försäljning 2006. Om denna kund skulle byta leverantör 

så skulle det kunna komma att i väsentlig utsträckning påverka 

Bolagets verksamhet och omsättning. Dunis relation till kunden 

går tillbaka till mitten av 1990-talet och samarbetet har fungerat 

väl och fördjupats successivt. 

exponering mot råvaru- och energipriser 

För sin produktion köper Duni årligen in cirka 60 000 ton pappersmassa. 

2006 motsvarade Dunis inköp av pappersmassa cirka 12% av 

Dunis kostnad för sålda varor. En förändring av priset på pappersmassa 

kan därför komma att påverka Bolagets verksamhet, resultat och finansiella 

ställning. Duni har dock historiskt visat att försäljningsmarginalerna 

för Dunis pappersbaserade produkter endast i begränsad 

utsträckning har påverkats av höjningar av priset på pappersmassa. 

Duni är genom sin verksamhet exponerad mot risker förknippade 

med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. 

Duni försöker minska risken förenad med förändringar i energipriset 

genom att periodvis säkra energipriser. I den mån energiprisrisken 

inte är säkrad kan en prisförändring komma att 

påverka Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. 

marknadstrender 

Efterfrågan på Dunis produkter har historiskt påverkats av marknadstrender 

av olika slag. Inga garantier kan lämnas för att de 

aktuella marknadstrender som Duni bedömer som viktigast för 

efterfrågan på Dunis produkter kommer att fortsätta. Inte heller 

kan några garantier lämnas för att det inte i framtiden uppstår 

trender som påverkar efterfrågan på Dunis produkter negativt. 

säsongsberoende 

Marknaden för Dunis produkter är säsongsberoende och försäljningen 

är som starkast inför jul och nyår. Försäljningen under 

fjärde kvartalet 2006 svarade för cirka 30% av Dunis totala försäljning 

under 2006. Bolagets resultat är därför i viss mån beroende 

av försäljningen under fjärde kvartalet. 

Företagsförvärv 

Från tid till annan utvärderar Duni möjligheterna att genomföra 

företagsförvärv. Duni kan således komma att exponeras mot 

förvärvsrelaterade risker, såsom integration av förvärvade bolag, 

vilket i vissa fall kan bli kostsamt och tidsödande samt kräva 

omfattande ledningsresurser som tas från den löpande verksamheten. 

Det finns även risk att eventuellt förvärvade bolag inte 

utvecklas som förväntat, att väntade synergier ej kan uppnås eller 

att annars avsedda mål inte uppnås. 

Per den 30 september 2007 uppgick Dunis nettoskuldsättning 

till cirka 1 215 MSEK och nettoskuldsättningsgraden till 0,91 

gånger. Skuldsättningen kan komma att begränsa Dunis möjlighet 

att erhålla ytterligare finansiering för framtida rörelseförvärv. 

Immateriella rättigheter 

Duni arbetar aktivt för att skydda sina varumärken och namn i 

de jurisdiktioner där Duni är verksamt. Det finns dock inga 

garantier för att de åtgärder som Duni vidtagit är tillräckliga. 

Dunis produkter är i regel inte patenterade. Detta innebär en 

risk för att konkurrenter på marknaden mer eller mindre framgångsrikt 

kopierar Dunis produkter. 

Enligt Bolagets uppfattning gör inte Duni intrång i tredje 

mans immateriella rättigheter. Inga garantier kan dock lämnas 

för att Duni inte framgent, exempelvis till följd av lansering av 

produkter eller i samband med etablering på nya geografiska 

marknader, skulle eventuellt kunna komma att göra, eller anklagas 

för att göra, intrång i tredje mans immateriella rättigheter. 

centraliserad produktion 

Dunis produktion är rationaliserad till att endast omfatta tillverkning 

av tissue, airlaid och bordsartiklar av papper. I syfte att effektivisera 

produktionen har Duni koncentrerat sin produktion till tre 

produktionscentra. tissue och airlaid framställs i Dunis pappersbruk 

i Dals långed och Skåpafors, Sverige, och Dunis konvertering 

av tissue och airlaid sker i Bolagets anläggningar i Bramsche, tyskland, 

respektive Poznan, Polen. Om någon av dessa anläggningar 

helt eller delvis skulle förstöras eller inte kunna användas till följd av 

exempelvis brand eller arbetsmarknadskonflikt skulle det få negativ 

effekt på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning. 

valutarisker 

Duni har intäkter och kostnader även i andra valutor än SEK, 

främst EUr och GBP. Duni är härigenom exponerat för s k 

omräkningsrisk i det att dotterbolagens resultat, tillgångar och 

skulder redovisas i lokal valuta och omräknas till SEK, som är 

Dunis redovisningsvaluta. Duni är även exponerat för valutatransaktionsrisk 

som uppkommer då försäljning sker i andra valutor 

än de som används för relaterade kostnader och utgifter. Duni 

försöker minska valutarisken i kassaflödet genom valutasäkringar. 

I den mån valutarisken inte är säkrad kan växelkursförändringar 

komma att påverka Bolagets resultat och finansiella ställning. 

etablering på nya marknader 

Duni har relativt nyligen etablerat sig på ett antal nya geografiska 

marknader i östra Europa som Duni inte tidigare varit verksamt

10 

INBJUDAN TILL FÖRVÄRV AV AKTIER I DUNI AB (publ) 

• RISKFAKTORER 

på och kan framgent komma att påbörja etablering på ytterligare 

nya geografi ska marknader. Att starta verksamhet på nya marknader 

är förenat med risker, inklusive risken att inte få nödvändiga 

administrativa tillstånd eller att inte få dessa i tid eller att det 

saknas rutiner för aff ärsmässiga transaktioner. Dessa risker kan 

öka kostnaderna för respektive försena sådan etablering. 

Miljörelaterade risker 

Dunis verksamhet och produkter förutsätter användning av 

kemikalier och material som kan vara miljöfarliga, vilket skulle 

kunna leda till att Duni åläggs ansvar. Den verksamhet som 

Duni bedriver är föremål för miljö- och arbetsskyddsregler. Kostnaderna 

för att följa dessa bestämmelser och betalningsansvar vid 

regelöverträdelser eller krav på efterbehandling av historiska 

förore ningar skulle kunna inverka negativt på Bolagets verksamhet, 

fi nansiella ställning och resultat. 

Duni omfattas av många olika miljö-, hälso- och andra skyddsregler 

i form av lagstiftning och myndighetsföreskrifter i de olika 

jurisdiktioner i vilka Duni har och/eller har haft produktionsanläggningar 

och egendom. Dessa reglerar bland annat framställning, 

lagring, användning, efterbehandling, utsläpp, hantering 

och transport av farliga ämnen samt arbetsmiljö. Enligt dessa 

bestämmelser är Dunis verksamhet till viss del tillståndspliktig och 

Duni har erforderliga tillstånd. Om Duni bryter mot, eller inte 

lyckas nå upp till de krav som ställs i någon av dessa bestämmelser 

eller tillstånd, eller inte lyckas utverka erforderliga tillstånd, kan 

Duni komma att bötfällas eller bli föremål för andra sanktioner. 

Miljölagstiftningen är komplex, ändras ofta och har tenderat 

att med tiden bli allt striktare. Det fi nns ingen garanti för att miljölagstiftningen 

inte kommer att ändras eller bli striktare i framtiden 

på ett sätt som skulle kunna få en väsentligt negativ inverkan 

på Bolagets verksamhet, resultat och fi nansiella ställning. 

Dunis största produktionsenheter har implementerat miljöledningssystem 

enligt ISO 14001. Duni anser att Bolagets produktionsanläggningar 

och verksamhet i allt väsentligt uppfyller 

kraven i miljölagar och -bestämmelser som Bolaget omfattas av. 

Konkurrens 

Den industri inom vilken Duni verkar är fragmenterad och 

Bolaget bedömer att konkurrensen består av cirka 15 aktörer av 

någon dignitet men totalt mer än 100 aktörer inom olika produktkategorier, 

segment och geografi ska marknader. I många fall 

är dessa konkurrenter små och lokala, men det kan inte uteslutas 

att de i fram tiden växer sig starkare, t ex genom konsolidering. 

Andra konkurrenter är företrädesvis stora inom en mera avgränsad 

geografi sk marknad eller inom ett visst segment, men det kan 

inte uteslutas att dessa, t ex genom produktutveckling eller förvärv, 

utvidgar sin verksamhet till andra segment eller sin geografi 

ska närvaro till andra marknader som Duni verkar på. 

Konjunkturpåverkan 

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av det allmänna konjunkturläget. 

En god konjunkturutveckling har som regel ett 

positivt genomslag på kundernas efterfrågan av Dunis produkter 

medan en svagare konjunktur kan ha motsatt verkan, i vart fall 

vad gäller vissa delar av Dunis produktsortiment. Dunis försäljning 

i Tyskland, Bolagets största marknad, ökade dock under 

den kraftiga konjunkturnedgång som Tyskland genomgick 

under början av 2000-talet vilket Dunis ledning anser visa Bolagets 

förmåga att hantera negativ konjunkturpåverkan. 

Det allmänna konjunkturläget är cykliskt och det fi nns en 

risk för att konjunkturen i framtiden kommer att vara periodvis 

1) Huvudaktieägaren förbehåller sig rätten att öka antalet aktier som omfattas av Erbjudandet med högst 5 600 000 aktier. 

svag. En svag konjunktur kan komma att påverka Bolagets verksamhet, 

resultat och fi nansiella ställning negativt. 

Interna transaktioner 

Duni genomför transaktioner mellan koncernbolagen i olika länder 

och bedömer att detta sker i enlighet med svensk och utländsk 

lagstiftning. Det fi nns dock inga garantier för att berörda skattemyndigheter 

inte bedömer interna transaktioner på annat sätt, 

vilket skulle kunna leda till högre skattekostnader för Duni. 

Finansiella risker 

Per den 30 september 2007 uppgick Dunis nettoskuldsättning till 

1 215 MSEK och nettoskuldsättningsgraden till 0,91 gånger. 

Skuldsättningen innebär att en del av Bolagets kassafl öde från 

verksamheten måste användas för räntebetalningar och amorteringar 

gällande Bolagets skuld. Detta minskar medel tillgängliga 

för investeringar i verksamheten och framtida aff ärsmöjligheter. 

Nettoskuldsättningen och det förhållandet att Dunis lån upp till 

en viss nivå löper med rörlig ränta gör också att Duni är exponerat 

för den risk som förändringar i ränteläget innebär. 

RISKER RELATERADE TILL AKTIEN 

Ingen allmän handel i Duniaktien 

Duni har ansökt om notering av aktierna på OMX Nordic 

Exchange Stockholm. Det har inte tidigare förekommit någon allmän 

handel i Duniaktien (i Bolagets nuvarande form). Det är inte 

möjligt att förutse i vilken utsträckning investerares intresse för 

Duniaktien kommer att leda till en aktiv handel i aktien. Om en 

aktiv och likvid handel inte utvecklas kan det negativt påverka priset 

på aktien och innebära svårigheter för aktieägare att sälja sina 

aktier. Marknadskursen i Duniaktien kan även komma att avvika 

avsevärt från priset i Erbjudandet, bl.a. på grund av allmänna 

marknadsfl uktuationer och de faktorer som beskrivs i detta och 

andra avsnitt i prospektet. 

Kontrollerande aktieägare 

Det fi nns 46 999 032 aktier i Bolaget varav Duni Holding efter 

Erbjudandet kommer att äga minst 14 162 344 aktier, under förutsättning 

att Erbjudandet tecknas fullt ut och att Övertilldelnings 

optionen utnyttjas till fullo, vilket motsvarar 9% av 

aktierna. 1) Detta innebär att Duni Holding även fortsättningsvis 

kommer att ha ett betydande infl ytande på Bolaget och de fl esta 

beslut som kräver godkännande av Bolagets aktieägare. 

Aktier för framtida försäljning 

Marknadspriset på Duniaktien kan falla till följd av att aktier avyttras 

i marknaden i osedvanligt stor utsträckning efter Erbjudandet, 

eller till följd av förväntningar om att sådana avyttringar kommer att 

ske. Sådana avyttringar kan även göra det svårt för Duni att i framtiden 

anskaff a kapital genom emissioner av aktier eller andra värdepapper 

vid de tidpunkter och till de priser som Duni anser vara 

lämpliga. Duni Holding kommer att åta sig att inte sälja sina aktier 

förrän tidigast efter off entliggörandet av delårsrapport 1 januari – 

31 mars 2008 vilket beräknas ske omkring 29 april 2008. Ledande 

befattningshavare och styrelseledamöter, som efter Erbjudandet 

kommer att vara aktieägare i Bolaget, har gjort motsvarande åtagande 

för perioden fram till off entliggörandet av delårsrapport 1 

januari – 30 september 2008 vilket beräknas ske omkring 29 oktober 

2008. Efter dessa datum kan deras aktier komma att bjudas ut 

till försäljning vilket kan påverka marknadspriset på aktien.

Inbjudan till förvärv av aktier i Duni 

EQt har, i egenskap av ägare i Duni Holding, beslutat om en 

försäljning av en del av Duni Holdings innehav i Duni AB 

(publ). Duni har ansökt om notering av bolagets aktier på OMX 

Nordic Exchange Stockholm. Priset per aktie bestäms genom en 

form av anbudsförfarande och förväntas komma att fastställas 

inom intervallet 50–56 SEK. Försäljningspriset i erbjudandet till 

allmänheten kommer inte att överstiga 56 SEK per aktie. Det 

slutligen fastställda försäljningspriset kommer att offentliggöras 

omkring den 14 november 2007. 

Erbjudandet till allmänheten i Sverige och institutionella 

investerare omfattar 28 200 000 befintliga aktier, vilket motsvarar 

cirka 60% av aktierna och rösterna i Duni. Utöver detta har 

Duni Holding förbundit sig att på begäran av Emissions- 

Malmö den 26 oktober 2007 

Duni Holding AB 

Ovanstående bekräftas: 

eQT I limited 

I egenskap av general partner för investerarna i fonden EQT I 

eQT III limited 

I egenskap av general partner för investerarna i fonden EQT III 

1) Huvudaktieägaren förbehåller sig rätten att öka antalet aktier som omfattas av Erbjudandet med högst 5 600 000 aktier. 

2) Transaktionskostnaderna för erbjudandet belastar Duni Holding AB och ej Duni AB. 

instituten sälja ytterligare högst 4 200 000 aktier, motsvarande 

cirka 9% av aktierna och rösterna i bolaget, för att täcka eventuell 

övertilldelning i samband med erbjudandet (”övertilldelningsoptionen”). 

Härmed inbjuds till förvärv av 28 200 000 aktier i Duni i 

enlighet med villkoren i detta prospekt (”Erbjudandet”), motsvarande 

cirka 60% av aktierna och rösterna i bolaget. 1) Utnyttjas 

övertilldelningsoptionen till fullo omfattar Erbjudandet 

32 400 000 aktier, motsvarande cirka 69% av aktierna och rösterna 

i Duni. 

Förutsatt full anslutning till Erbjudandet och att övertilldelningsoptionen 

utnyttjas till fullo uppgår värdet av Erbjudandet 

till 1 620–1 814 MSEK. 2) 

11

1 


Bakgrund och motiv 


av högkvalitativa bordsartiklar för engångsbruk. 

Bolaget tillverkar och marknadsför servetter, bordsdukar, tabletter, 

tallrikar och löpare i papper samt marknadsför kompletterande 

bordsprodukter såsom bestick, koppar och glas i plast samt 

ljus. Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept, d v s 

matchande kollektioner av t ex dukar, servetter och ljus. Duni är 

även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat och 

take-away och erbjuder förpackningar och förpackningssystem 

för måltidslösningar. 

EQt förvärvade år 1997 50% av aktierna i Duni och är 

sedan år 2001 huvudägare i Bolaget. EQt har som affärsidé att 

förvärva företag, utveckla dessa och i ett senare skede avyttra 

innehavet. EQt:s innehavstid uppgår som regel till tre till tio år. 

Duni har under EQt:s ägande genomgått väsentliga förändringar, 

delvis föranledda av de utmaningar som Duni ställdes 

inför under början av 2000-talet. Ett stort antal omstruktureringsåtgärder 

har vidtagits som inneburit en renodling av verksamheten. 

Samtidigt har effektiviseringar och operativa förbättringar 

genomförts inom kärnverksamheten. Under förändringsarbetet 

har Duni bibehållit och utvecklat Bolagets marknadsledande 

position och har visat en successivt ökande rörelsemarginal 

och tillväxt. Duni är idag ett av de mest lönsamma bolagen i 


sin bransch. Framöver kommer Duni att fokusera på fortsatt 

ökad lönsamhet samt tillväxt, främst organiskt men även kompletterat 

med förvärv. 

Styrelsen för Duni gör mot denna bakgrund bedömningen 

att en marknadsnotering av Bolagets aktier är ett viktigt steg i 

Bolagets utveckling som kan komma att ytterligare öka kännedomen 

om Duni och dess verksamhet samt stärka varumärket 

Duni. Härtill kommer att Bolaget genom en marknadsnotering 

av aktierna får tillgång till en egen förvärvsvaluta och direkt 

access till de svenska och internationella kapitalmarknaderna. 

Styrelsen och företagsledningen bedömer att den föreslagna 

noteringen och ägarspridningen kommer att bidra till att ytterligare 

befästa Dunis position som den ledande aktören inom 

bordsartiklar för engångsbruk i Europa. 

Styrelsen har gjort bedömningen att det nu är lämpligt att 

ansöka om en notering av aktierna på OMX Nordic Exchange 

Stockholm. I anslutning till styrelsens beslut att ansöka om notering 

har EQt, i egenskap av ägare i Duni Holding, beslutat om 

en försäljning av en del av Duni Holdings innehav i Duni. EQt 

kommer att kvarstå som ägare i Duni efter Erbjudandet, och 

kommer att fortsätta att deltaga i Dunis utveckling. EQt avser 

däremot inte att vara en långsiktig strategisk ägare i Duni. 

Duni AB (publ) Duni Holding AB eQT I limited eQT III limited 

Styrelsen Styrelsen 

I övrigt hänvisas till redogörelsen i föreliggande prospekt, vilket har upprättats av styrelsen för Duni 1) 

med anledning av ansökan om notering av bolagets aktier på OMX Nordic Exchange Stockholm. Styrelsen för Duni är 

ansvarig för innehållet i detta prospekt. Härmed försäkras att, såvitt styrelsen känner till efter att ha vidtagit alla rimliga 

försiktighetsåtgärder för att säkerställa att så är fallet, uppgifterna i detta prospekt överensstämmer med faktiska förhållanden 

och att ingenting som skulle kunna påverka den bild av Duni som skapas av prospektet är utelämnat. 

1) Se vidare avsnittet ”Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer”. 


Duni AB (publ) 

Styrelsen

Villkor och anvisningar 

erBjuDAnDeT 

Erbjudandet omfattar totalt 28 200 000 aktier och är uppdelat i 

två delar: Erbjudandet till allmänheten 1) samt det institutionella 

erbjudandet 2) . 

ökning av erbjudandets omfattning 

Huvudaktieägaren förbehåller sig rätten att öka antalet aktier 

som omfattas av Erbjudandet med högst 5 600 000 aktier. Det 

slutliga antalet aktier som omfattas av Erbjudandet avses offentliggöras 

genom pressmeddelande omkring den 13 november 

2007. 

övertilldelningsoption 

Oavsett om ökning av Erbjudandets omfattning skett i enlighet 

med ovan kan Erbjudandet komma att omfatta upp till ytterligare 

4 200 000 aktier om den övertilldelningsoption som beskrivits 

under avsnittet ”Avtal om försäljning av aktier” utnyttjas. 

FörDelnIng Av AKTIer 

Fördelning av aktier till respektive del av Erbjudandet kommer 

att ske på basis av efterfrågan. Fördelningen kommer att beslutas 

av EQt efter samråd med styrelsen för Duni och Emissionsinstituten. 

AnBuDsFörFArAnDe 

För att uppnå en marknadsmässig prissättning på de aktier som 

utbjuds till försäljning kommer institutionella investerare ges 

möjlighet att delta i en form av anbudsförfarande genom att 

lämna intresseanmälningar. Anbudsförfarandet pågår till och 

med den 13 november 2007. Genom detta förfarande fastställs 

försäljningspriset. Anbudsförfarandet för institutionella investerare 

kan komma att avbrytas tidigare. Meddelande om sådant 

eventuellt avbrytande lämnas genom pressmeddelande via en 

eller flera internationella nyhetsbyråer. 

FörsäljnIngsprIs 

Försäljningspriset i Erbjudandet förväntas komma att fastställas 

inom intervallet 50–56 kronor per aktie. Prisintervallet har fastställts 

av Duni Holding och EQt i samråd med ABG Sundal 

Collier och SEB Enskilda baserat på ett bedömt investeringsintresse 

från institutionella investerare. Försäljningspriset i Erbjudandet 

till allmänheten kommer dock inte att överstiga 56 kronor 

per aktie. Courtage uttas ej. Det slutligen fastställda försäljningspriset 

per aktie avses offentliggöras genom pressmeddelande 

omkring den 13 november 2007. 

AnmälAn 

erbjudandet till allmänheten 

Anmälan om förvärv av aktier inom ramen för Erbjudandet till 

allmänheten ska avse lägst 200 aktier och högst 10 000 3) aktier, i 

jämna poster om 200 aktier. Anmälan ska göras på särskild 

anmälningssedel som kan erhållas från Skandinaviska Enskilda 

Bankens (”SEB”) och Handelsbankens kontor samt beställas 

från Duni. Anmälningssedeln finns även tillgänglig på Dunis 

hemsida (www.duni.com), SEBs hemsida (www.seb.se/prospekt) 

och Handelsbankens hemsida (www.handelsbanken.se/aktuellaerbjudanden). 

Anmälan ska lämnas till något av SEBs eller 

Handelsbankens kontor i Sverige. Anmälningssedlar enligt ovan 

kan även skickas till: 

SEB 

Emissioner r B6 

SE-106 40 StOCKHOlM 

Handelsbanken Capital Markets 

Emission 

SE-106 70 StOCKHOlM 

För personer som saknar VP-konto eller värdepappersdepå måste 

vp-konto eller värdepappersdepå öppnas innan anmälningssedeln 

inlämnas. Observera att öppnandet av VP-konto eller värdepappersdepå 

kan ta viss tid. 

Anmälan måste ha inkommit till SEB eller Handelsbanken 

senast den 12 november 2007 klockan 17.00. Observera att vissa 

bankkontor stänger före klockan 17.00. Endast en anmälan per 

person får göras. Inga ändringar eller tillägg får göras i förtryckt 

text. Endast en (1) korrekt ifylld anmälningssedel kommer att 

beaktas. Om flera anmälningssedlar skickas in kommer endast 

den första att beaktas. Observera att anmälan är bindande. 

Kunder i SEBs internetbank med Digipass har möjlighet att 

anmäla sig via SEBs internetbank. Anvisningar om deltagande i 

erbjudandet via SEBs internetbank kan erhållas på www.seb.se. 

Kunder hos Handelsbanken som är anslutna till tjänster via 

Internet kan anmäla sig för köp av aktier via Internet i enlighet 

med instruktioner på Handelsbankens hemsida www.handelsbanken.se. 

Anmälan kan göras fram till klockan 24.00 den 12 

november 2007. För anmälan via Internet krävs att den som 

anmäler sig har VP-konto i valfritt svenskt kontoförande institut 

eller värdepappersdepå i Handelsbanken. Den som är depå- och 

internetkund hos Avanza kan även anmäla sig via Avanzas internettjänst. 

Anvisningar om detta kan erhållas på www.avanza.se. 

Anmälan via Avanzas Internettjänst kan göras fram till kl 24.00 

den 12 november 2007. 

1) Till allmänheten räknas privatpersoner och juridiska personer som tecknar sig för förvärv av högst 10 000 aktier. 

2) Till institutioner räknas privatpersoner och juridiska personer som tecknar sig för förvärv av fler än 10 000 aktier. 

3) Den som önskar förvärva fler än 10 000 aktier ska kontakta Emissionsinstituten i enlighet med vad som anges i avsnittet ”Anmälan – Det institutionella erbjudandet”. 

1

1 

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • VIllKOr OCH ANVISNINGAr 

Den som anmäler sig för köp genom anmälan till något av 

SEBs eller Handelsbankens kontor måste ha svenskt VP-konto 

eller värdepappersdepå hos valfritt svenskt kontoförande institut. 

VP-konton med inskränkt dispositionsrätt, till exempel 

pantkonton eller omläggningskonton (så kallade VKI-konton), 

kan inte användas. 

De som önskar att betalning ska ske genom debitering av 

konto eller värdepappersdepå i SEB eller Handelsbanken ska på 

anmälningssedeln ange konto eller värdepappersdepå från vilket 

respektive bank ska äga rätt att dra likviden för de antal aktier 

anmälan avser samt lämna in sin anmälan till den bank som 

angivits. 

Kontot i SEB måste vara ett checkkonto, privatkonto, sparkonto, 

enkla sparkontot eller aktieägarkonto. Kontot i Handelsbanken 

måste vara ett Allkonto, Checkkonto eller Sparkonto. 

Innehavaren måste vara samma person som anmäler sig för teckning 

av aktier. 

För att komma i fråga för tilldelning av aktier måste de som 

önskar att betalning ska ske genom debitering av konto eller 

värdepappersdepå hos SEB eller Handelsbanken tillse att saldot 

på det bankkonto eller värdepappersdepå som angivits på anmälningssedeln, 

under perioden från och med klockan 24.00 natten 

mellan 12 och 13 november till och med klockan 24.00 den 

16 november för kunder hos SEB, respektive klockan 24.00 den 

19 november för kunder i Handelsbanken, uppgår till ett belopp 

som motsvarar lägst 56 SEK multiplicerat med det antal aktier 

som anmälan avser. Därför måste pengar sättas in på eventuellt 

angivet bankkonto eller värdepappersdepå senast den 12 november 

för att säkerställa att erforderligt belopp finns på angivet 

bankkonto eller värdepappersdepå från och med den 13 november 

2007. Detta innebär att innehavaren förbinder sig att hålla 

beloppet tillgängligt på angivet konto eller värdepappersdepå 

under nämnda period och att innehavaren är medveten om att 

ingen tilldelning av aktier sker om beloppet ej är tillräckligt 

under tidsperioden. Observera att beloppet ej kommer att kunna 

disponeras under tidsperioden. Snarast efter det att tilldelning 

skett kommer medlen att vara fritt tillgängliga för dem som inte 

erhåller tilldelning. Medel som ej är tillgängliga kommer även 

under den angivna perioden att berättiga till ränta i enlighet med 

villkoren för det konto eller värdepappersdepå som angivits i 

anmälan. 

Det institutionella erbjudandet 

Intresseanmälningar från institutionella investerare i Sverige och 

i utlandet ska lämnas till ABG Sundal Collier, SEB Enskilda eller 

Handelsbanken Capital Markets senast den 13 november 2007. 

TIllDelnIng 

Beslut om tilldelning av aktier fattas av EQt efter samråd med 

styrelsen för Duni och Emissionsinstituten, varvid målet kommer 

att vara att uppnå en god institutionell ägarbas och en bred 

spridning av aktierna bland allmänheten för att möjliggöra en 

regelbunden och likvid handel med Dunis aktier på OMX 

Nordic Exchange Stockholm. 


Vid överteckning kan tilldelning komma att utebli eller ske med 

ett lägre antal aktier än anmälan avser, varvid tilldelning helt eller 

delvis kan komma att ske genom slumpmässigt urval. tilldelning 

till de som erhåller aktier kommer i första hand ske så att ett visst 

antal aktier tilldelas per anmälan. tilldelning härutöver sker med 

viss, för alla lika, procentuell andel av det överskjutande antal 

aktier som anmälan avser. Härutöver kan vissa kunder i SEB och 

Handelsbanken komma att särskilt beaktas vid tilldelning. tilldelning 

kommer endast att ske i jämnt 200-tal aktier. tilldelningen är 

inte beroende av när under anmälningsperioden anmälan inges. 

tilldelning kan ske till anställd hos Emissionsinstituten, dock utan 

att dessa prioriteras. tilldelning sker i sådant fall i enlighet med 

Svenska Fondhandlareföreningens regler och Finansinspektionens 

föreskrifter. 


Vid beslut om tilldelning av aktier inom ramen för Erbjudandet 

till institutionella investerare i Sverige och i utlandet kommer 

som ovan nämnts, att eftersträvas att Duni får en god institutionell 

ägarbas. Fördelning bland de institutioner som lämnat 

intresseanmälan sker helt diskretionärt. 

lIKvID ocH BesKeD om TIllDelnIng 


tilldelning beräknas komma att ske omkring den 13 november 

2007. Snarast därefter kommer avräkningsnota att sändas ut till 

dem som erhållit tilldelning i Erbjudandet. De som inte tilldelats 

aktier erhåller inget meddelande. Besked om tilldelning beräknas 

även kunna lämnas från och med klockan 09.00 den 14 november 

2007 på telefonnummer 08–639 27 50 (anmälan genom 

SEB) samt 08-701 26 70 (anmälan genom Handelsbanken). För 

att få besked om tilldelning måste följande anges; namn, personnummer/organisationsnummer 

samt VP-konto eller depånummer 

hos bank eller annat värdepappersinstitut. Köpare kan på 

begäran även erhålla en kopia på avräkningsnotan till av köparen 

anvisad e-postadress eller telefax. Sådan begäran kan inte lämnas 

på anmälningssedeln utan måste ges via telefon till SEB respektive 

Handelsbanken i samband med att besked om tilldelning

lämnas. Observera att e-post är ett osäkert kommunikationsmedium. 

Erhållande av kopia på avräkningsnotan via e-post sker 

därför på egen risk. 

Information kommer inte att skickas till dem som inte tilldelats 

aktier. För de som inte på anmälningssedeln angivit ett debiteringskonto 

eller värdepappersdepå hos SEB eller Handelsbanken 

från vilket likvid ska dras, ska full betalning för tilldelade 

aktier erläggas kontant senast den 19 november 2007 enligt 

anvisningar på utsänd avräkningsnota. Observera att om full 

betalning inte erläggs i rätt tid, kan tilldelade aktier komma att 

överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse 

komma att understiga priset enligt Erbjudandet, kan den som 

erhöll tilldelning av aktier i Erbjudandet komma att få svara för 

mellanskillnaden. För de som angivit ett debiteringskonto eller 

värdepappersdepå hos SEB eller Handelsbanken från vilket likvid 

ska dras, beräknas likvid komma att dras från på anmälningssedeln 

angivet konto eller värdepappersdepå omkring den 16 

november 2007 för kunder hos SEB respektive omkring den 19 

november för kunder i Handelsbanken. 

Betalning för aktier som tilldelats genom Avanza 

Depåkunder hos Avanza beräknas ha sina tilldelade, men ej 

betalda aktier tillgängliga på depån den 19 november 2007. 

likvida medel för betalning av tilldelade aktier ska finnas disponibelt 

på depån på likviddagen den 19 november 2007. Om 

tillräckliga medel ej finns på depån denna dag kan tilldelade 

aktier komma att tilldelas och säljas till någon annan. Skulle försäljningspriset 

vid sådan överlåtelse komma att understiga priset 

enligt Erbjudandet, kan den som först erhöll tilldelning av dessa 

aktier få svara för mellanskillnaden. 


Institutionella investerare beräknas omkring den 14 november 2007 

i särskild ordning erhålla besked om tilldelning, varefter avräkningsnota 

utsänds. Full betalning för tilldelade aktier ska erläggas kontant 

senast den 19 november 2007. Observera att om full betalning inte 

erläggs i rätt tid, kan tilldelade aktier komma att överlåtas till annan. 

Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga 

priset enligt Erbjudandet, kan den som erhöll tilldelning av dessa 

aktier komma att få svara för mellanskillnaden. 

regIsTrerIng ocH reDovIsnIng Av 

TIllDelADe ocH BeTAlDA AKTIer 

registrering hos VPC av tilldelade och betalda aktier beräknas 

såväl för institutionella investerare som för allmänheten ske med 

början den 19 november 2007, varefter VPC sänder ut en VPavi 

som utvisar det antal aktier i Duni som har registrerats på 

mottagarens VP-konto. Avisering till aktieägare vars innehav är 

förvaltarregistrerat sker i enlighet med respektive förvaltares rutiner. 

BörsnoTerIng 

Styrelsen för Duni har ansökt om notering av Duni aktier på 

OMX Nordic Exchange Stockholm. Handelspostens storlek 

kommer att vara 200 aktier. OMX Nordic Exchange Stockholms 

bolagskommitté har den 8 oktober 2007 beslutat att godkänna 

Duni för notering på OMX Nordic Exchange Stockholm under 

förutsättning att spridningskravet för bolagets aktier uppfylls. 

Handeln beräknas påbörjas omkring den 14 november 2007. 

Detta innebär att handel kommer att påbörjas innan aktier överförts 

till köparens VP-konto eller värdepappersdepå och i vissa 

fall innan besked om tilldelning erhållits – se ”Viktig information 

rörande möjligheten att sälja tilldelade aktier” på sid 1. Det 

innebär att handel kommer att påbörjas innan villkoren för 

Erbjudandets fullföljande uppfyllts. Handeln kommer att vara 

villkorad härav och om Erbjudandet inte fullföljs, ska eventuellt 

levererade aktier återlämnas och eventuella betalningar återgå. 

Handel som äger rum den 14 november 2007 beräknas ske med 

leverans och likvid den 19 november 2007. I samband med 

Erbjudandet kan ABG Sundal Collier och SEB Enskilda komma 

att genomföra transaktioner på OMX Nordic Exchange Stockholm 

som stabiliserar aktiens marknadspris eller håller detta pris 

på en nivå som avviker från vad som annars skulle gälla på marknaden. 

Se vidare avsnittet ”Avtal om försäljning av aktier”. 

räTT TIll uTDelnIng 

Aktierna medför rätt till andel i Dunis vinst från och med för 

räkenskapsåret 1 juli 2007–31 december 2007. Från och med 

den 1 januari 2008 motsvarar Dunis räkenskapsår kalenderåret. 

Eventuell utdelning betalas ut efter beslut av bolagsstämma, första 

gången under 2008. Utbetalning av utdelning på VPC-registrerade 

Duni-aktier administreras av VPC. Berättigade att mottaga 

utdelning är de ägare av VPC-registrerade Duni-aktier som 

på avstämningsdagen för utdelning är registrerade i VPCs 

avstämningsregister. Beträffande avdrag för svensk preliminärskatt, 

se avsnittet ”Skattefrågor i Sverige”. 

vIllKor För erBjuDAnDeTs FullFöljAnDe 

Erbjudandet är villkorat av att EQt, Duni Holding, Duni samt 

Emissionsinstituten träffar avtal om försäljning av aktier i Duni 

omkring den 13 november 2007, att vissa villkor i avtalet uppfylls 

och att avtalet inte sägs upp. Se även avsnittet ”Avtal om försäljning 

av aktier”. 

1

1 


Kapitalstruktur 

Följande tabell visar Dunikoncernens kassa, bank och kortfristiga 

placeringar samt totalt sysselsatt kapital per den 30 september 

2007 i enlighet med Dunis koncernredovisning för perioden 

1 januari 2007–30 september 2007. Informationen nedan ska 

läsas tillsammans med Dunis räkenskaper med tillhörande noter 

i detta prospekt samt ”Kommentarer till den finansiella utvecklingen 

och framtidsutsikter”. 

Den efter erbjudandets genomförande planerade refinansieringen 

av Dunis kreditfacilitet ska genomföras genom upptagande 

av en ny kreditfacilitet. Villkoren i den nya kreditfaciliteten 

beskrivs i avsnittet ”Kommentarer till den finansiella utvecklingen 

och framtidsutsikter – Kommentarer till balansräkningen – 

Operativa tillgångar och skulder – Banklån och lånestrukturen”. 

Duni uppskattar att den nya finansieringen minskar bolagets 

räntekostnad med cirka 2,2 procentenheter eller cirka 6–6,5 

MSEK per kvartal. I och med den nya finansieringen kommer 

tidigare transaktionskostnader i samband med låneupptagning 

realiseras, med en negativ resultateffekt om 22 MSEK. 

Per den 30 september 2007 

MSEK Koncernräkenskaper (granskade) Proforma efter refinansieringen 

Kassa/Bank och kortfristiga placeringar 172 172 

Övriga räntebärande tillgångar 45 45 

Räntebärande skulder, varav: 1 432 1 432 

Checkräkningskredit 7 

Banklån 1 021 1 209 

Efterställda lån 151 

Skuld till kreditinstitut 30 

Avsättningar till pensioner 205 205 

Derivatinstrument 18 18 

Räntebärande nettoskuld 1 215 1 215 

Nettoskuldsättningsgrad 0,91x 0,93x 

Outnyttjad kreditfacilitet 147 812

Finansiell information i sammandrag 

Nedan presenteras utvald historisk finansiell information i sammandrag 

från (a) Dunis reviderade koncernräkenskaper för 2004 

och 2005 vilka upprättats i enlighet med redovisningsrådets 

rekommendationer (”rr”), (b) Dunis reviderade koncernräkenskaper 

för 2005 och 2006 vilka upprättats i enlighet med IFrS 

samt (c) Dunis koncernräkenskaper för perioden 1 januari–30 

september 2006 respektive 2007 vilka upprättats i enlighet med 

IFrS. Dunis koncernräkenskaper för perioden 1 januari–30 september 

2007 är översiktligt granskade medan Dunis koncernräkenskaper 

för perioden 1 januari–30 juni 2007 är reviderade. 

Informationen nedan ska läsas tillsammans med ”Kommentarer 

till den finansiella utvecklingen och framtidsutsikter” samt 

Dunis räkenskaper med tillhörande noter i detta prospekt. 

Givet de förändringar som skett över de redovisade perioderna 

med avyttringen av deSter, Dunis förutvarande flygrelaterade 

verksamhet, samt Duni Americas, avspeglar inte räkenska- 

perna för 2004 och 2005, vilka upprättats i enlighet med redovisningsrådets 

rekommendationer, Dunis nuvarande verksamhet. 

I räkenskaperna upprättade i enlighet med IFrS för 2005, 

2006 och 2007 har deSter och Duni Americas redovisats på en 

separat rad i resultaträkningen som avvecklade verksamheter och 

visas ej i nedanstående tabell. likaledes visar det operativa kassaflödet 

i tabellen nedan kassaflöde hänförligt till kvarvarande 

verksamheter förutom för 2004 (rr) och 2005 (rr). Däremot 

inkluderas poster hänförliga till avyttrade verksamheter i balansräkningen, 

förutom för per den 30 september 2007 då dessa var 

avyttrade. Avyttringen av deSter och Duni Americas, tillsammans 

med den finansieringsstruktur som etablerades den 30 

mars 2007 och refinansieringen som sker i samband med börsnoteringen, 

gör att poster i resultaträkningen nedan rörelseresultatet 

ej ger en rättvisande bild av Dunis finansnetto, skattebelastning 

och nettoresultat framöver. 

Tolv månader Nio månader 

januari–december1) oktober–september januari–september1) 2004 2005 2005 2006 2006/2007 2006 2007 

MSEK 

Rörelsens intäkter och resultat 

(RR) (RR) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) 

Nettoomsättning 5 702 5 964 3 656 3 762 3 971 2 651 2 860 

Kostnad för sålda varor –4 507 –4 663 –2 829 –2 812 –2 973 –1 978 –2 139 

Bruttoresultat 1 195 1 301 827 950 998 673 721 

Försäljningskostnader –629 –637 –510 –459 –471 –321 –332 

Administrationskostnader –257 –245 –185 –219 –193 –173 –147 

Övrigt –318 –371 –13 5 13 –2 6 

Rörelseresultat (EBIT) –9 48 119 277 348 177 248 

Omstruktureringskostnader 149 186 131 50 17 34 0 

Rörelseresultat (exkl. omstruktureringskostnader) 140 234 250 327 365 211 248 

Rörelsens förenklade operativa kassaflöde 

Rörelseresultat (EBIT) 2) –9 48 119 277 348 177 248 

Avskrivningar 337 336 83 83 87 60 65 

Förändring i varulager, kundfordringar och leverantörsskulder 35 –48 16 –32 –50 –138 –156 

Nettoinvesteringar –177 –157 –73 –130 –123 –84 –77 

Beräknat operativt kassaflöde i kvarvarande verksamheter 186 179 145 198 262 15 80 

Per den 31 december3) Per den 30 september3) 2004 2005 2005 2006 2006 2007 

MSEK 

Balansräkningen 

(RR) (RR) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) 

Anläggningstillgångar 3 292 3 499 3 634 3 348 3 369 2 044 

Omsättningstillgångar (exkl. likvida medel) 1 640 1 974 1 983 1 772 1 976 1 403 

Likvida medel 101 152 152 193 135 172 

Eget kapital 824 651 816 838 830 1 333 

Räntebärande skulder 3 055 3 568 3 536 3 306 3 368 1 432 

varav Avsättningar till pensioner 237 235 241 237 233 205 

Övriga skulder 1 154 1 406 1 417 1 169 1 283 854 

Räntebärande nettoskuld (inkl. pensioner) 2 916 3 399 3 352 3 083 3 205 1 215 

Balansomslutning 5 033 5 625 5 769 5 313 5 481 3 619 

1) Den finansiella informationen från resultaträkningarna som upprättats enligt IFRS i detta sammandrag inkluderar ej resultat från avvecklade verksamheter enligt IFRS 5. Resultat från 

avvecklade verksamheter framgår av de fullständiga resultaträkningarna, se ”Finansiell information”. 

2) Förutsätter full kassaflödeseffekt av periodens omstruktureringskostnader. Andra ej kassaflödespåverkande poster utöver avskrivningar har ej beaktats. 

3) Balansräkningarna per den 31 december 2004 och 2005 inkluderar Duni Americas och deSter och balansräkningen per den 30 september 2006 och 31 december 2006 omfattar 

deSter medan balansräkningen per den 30 september 2007 endast inkluderar Dunis kvarvarande verksamheter. 

1

1 


Tolv månader Nio månader 

januari–december 1) oktober–september januari–september 1) 

2004 2005 2005 2006 2006/2007 2006 2007 

MSEK (RR) (RR) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) (IFRS) 

Nyckeltal 

Försäljningstillväxt (%) 1) –1,0 2,9 5,5 4,2 7,9 

Bruttomarginal (%) 1) 22,6 25,3 25,1 25,4 25,2 

Rörelsemarginal (%) 1) 3,3 7,4 8,8 6,7 8,7 

Nettoskuldsättningsgrad 2) 3,5x 5,2x 4,1x 3,7x 0,91x 3,9x 0,91x 

Antal anställda i slutet av perioden 

(i kvarvarande verksamheter) 2 262 2 112 2 112 1 999 1 985 1 980 1 985 

Data per aktie 

Genomsnittligt antal aktier (tusental) 46 969 46 969 46 969 46 999 46 999 46 999 46 999 

Antal aktier vid periodens utgång 46 969 46 969 46 969 46 999 46 999 46 999 46 999 

Eget kapital per aktie (SEK) 2) 17,54 13,86 17,37 17,83 28,36 17,66 28,36 

DeFInITIoner 

• FINANSIEll INFOrMAtION I SAMMANDrAG 

Bruttomarginal Bruttoresultat som procentandel av försäljning 

Rörelsemarginal Rörelseresultat som procentandel av försäljning 

Nettoinvesteringar Investeringar minskat med försäljningar i materiella anläggningstillgångar 

Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande skulder minskat med räntebärande tillgångar som andel av eget kapital 

Beräknat operativt kassaflöde för kvarvarande verksamheter Rörelseresultat justerat för avskrivningar, nettoinvesteringar och förändringar i rörelsekapital 

1) Nyckeltalen Försäljningstillväxt (%), Bruttomarginal (%) och Rörelsemarginal (%) anges ej för de perioder för vilka resultaträkningarna har upprättats enligt RR, eftersom dessa 

resultaträkningar inkluderar resultat från avvecklade verksamheter och därmed inte är jämförbara med samma nyckeltal för övriga perioder. 

2) Balansräkningarna per den 31 december 2004, 2005 och 2006 inkluderar Duni Americas och deSter och balansräkningen per den 30 september 2006 omfattar deSter medan balans- 

räkningen per den 30 september 2007 endast inkluderar Dunis kvarvarande verksamheter.

Kommentarer till den finansiella utvecklingen 

och framtidsutsikter 

Informationen nedan ska läsas tillsammans med ”Finansiell 

information i sammandrag” samt Dunis räkenskaper med tillhörande 

noter i detta prospekt. redogörelsen nedan innehåller 

framtidsinriktad information som är förenad med osäkerhet och 

risker, vilket kan innebära att faktiska händelser, omständigheter 

och förutsättningar kan komma att skilja sig avsevärt från de 

händelser, omständigheter och förutsättningar som anges eller 

antyds genom de framtidsinriktade uttalandena. 

översIKT 






ljus. Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept, det vill 

säga matchande kollektioner av till exempel dukar, servetter och 

ljus. Duni är även verksamt inom den växande marknaden för 

färdigmat och take-away och erbjuder förpackningar och förpackningssystem 



Bolagets kunder till vilka försäljning sker direkt eller indirekt via 

grossister och cash-and-carries. Duni har en egen designavdelning 

som löpande utvecklar och anpassar Bolagets sortiment för 

att kunna möta efterfrågan på attraktiva och aktuella produkter 

som stödjer kunderna i deras verksamhet. 


av dessa sker i allt väsentligt inom Duni. Dunis produktion 

av tissue säkerställer bland annat Dunis höga krav på 

mjukhet, struktur och färgmatchning för Bolagets kollektioner. 

Duni producerar även airlaid som tack vare dess mycket goda 

absorptionsförmåga används för produkter inom intimhygien, 

men även för högkvalitativa bordsartiklar. tillverkningen av 

tissue och airlaid sker i Sverige, medan Dunis konvertering till 

färdiga bordsartiklar sker i tyskland respektive Polen. 


retail och tissue. Inom Professional erbjuder Duni restauranger, 

hotell och cateringföretag ett brett sortiment av bordsartiklar 

vanligtvis samlade i hela bordskoncept. Cirka 90% av försäljningen 

till restauranger, hotell och cateringföretag sker via 

grossister och cash-and-carries. Inom Professional erbjuder Duni 

även förpackningar för färdigmat samt förslutningsmaskiner för 

en del av sortimentet. Försäljningen inom retail sker huvudsakligen 

till dagligvaruhandeln och erbjudandet är i stort sett detsamma 

som i affärsområdet Professional, men är i vissa avseenden 

anpassat med hänsyn till kundernas skilda behov och förutsättningar 

samt till annorlunda förpackningsutföranden. Inom tissue 

producerar Duni våtformat mjukpapper – tissue – och torrformat 

mjukpapper – airlaid – för bordsartiklar, med särskilt 

fokus på djupfärgning och avancerade tryck, samt airlaid för pro- 

dukter inom intimhygien. Cirka 50% av produktionen vidareförädlas 

inom Duni medan återstoden säljs till externa kunder, 

främst tillverkare av produkter inom intimhygien. 

Sedan den 1 januari 2007 upprättar Duni koncernräkenskaper 

i enlighet med IFrS och datum för övergången till IFrS är 

den 1 januari 2005. Detta innebär att tidigare av Duni publicerad 

finansiell information för räkenskapsåren 2005 och 2006, 

upprättad enligt redovisningsrådets rekommendationer (”rr”), 

har omräknats till IFrS. Finansiell information avseende tidigare 

räkenskapsår än 2005 har ej omräknats. Således är redogörelsen 

nedan för finansiell och övrig information för de första nio 

månaderna 2007 respektive 2006 samt jämförelsen mellan 

räkenskapsåren 2006 och 2005 baserade på finansiell information 

som upprättats enligt IFrS, medan jämförelsen mellan 

räkenskapsåren 2005 och 2004 baseras på finansiell information 

som upprättats enligt rr. 

Under 2006 avyttrade Duni Bolagets förutvarande verksamhet 

i Nordamerika, Duni Americas, och under 2007 såldes 

deSter, Dunis förutvarande verksamhet inom förpackningslösningar 

för flygcatering. Duni tillämpar IFrS 5 ”Anläggningstillgångar 

som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter” 

från och med den 1 januari 2005. I och med att Duni Americas 

respektive deSter under 2006 respektive 2007 klassificerades som 

avvecklad verksamhet kräver IFrS 5 omklassificering av resultatet 

hänförligt till avvecklade verksamheter, eftersom IFrS 5 anger att 

detta ska presenteras på en rad i resultaträkningen omedelbart 

före årets resultat för kvarvarande verksamheter för räkenskapsåret. 

justering i enlighet härmed har därför gjorts såvitt avser 

finansiell information för räkenskapsåren 2006 och 2005 som har 

omräknats till IFrS. även i övrigt skiljer sig IFrS sig i vissa 

väsentliga avseenden från rr. För en genomgång av vissa väsentliga 

skillnader mellan IFrS och rr och för en redogörelse för de 

förändringar i redovisningsprinciper som införandet av IFrS 

medför samt övergångseffekterna på Dunis resultat- och balansräkningar, 

se ”Finansiell information – Noter – Not 46”. 

Dunis styrelse har antagit vissa finansiella mål för Bolaget, se 

”Verksamheten – Affärsidé, mål och strategi”. 

Dunis nettoomsättning 2006 uppgick till 3 762 MSEK och 

2 860 MSEK för de första nio månaderna 2007. rörelseresultatet 

2006 uppgick till 277 MSEK. För de första nio månaderna 

2007 uppgick rörelseresultatet till 248 MSEK. rörelsemarginalen 

2006 uppgick till 7,4% och för de första nio månaderna 

2007 till 8,7%. Beräknat på rullande 12-månadersbasis per den 

30 september 2007 uppgick nettoomsättningen till 3 971 

MSEK, rörelseresultatet till 348 MSEK och rörelsemarginalen 

till 8,8%. Nettoomsättningen och rörelsemarginalen har båda 

gynnats av bland annat ökad försäljningsvolym och höjda priser. 

Per den 30 juni 2007 hade Bolaget motsvarande 1 948 heltidsanställda 

i 16 länder. 

1

0 

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • KOMMENtArEr tIll DEN FINANSIEllA UtVECKlINGEN OCH FrAMtIDSUtSIKtEr 

FAKTorer som pÅverKAr DunIs resulTAT 

nettoomsättning 

Under 2006 svarade affärsområdena Professional, retail och tissue 

för 66%, 20% respektive 14% av Dunis totala nettoomsättning. 

Dunis verksamhet är indelad i fyra geografiska regioner: 

Centrala Europa, som svarade för 60% av Dunis totala nettoomsättning 

2006, Norden, som svarade för 22%, Södra och östra 

Europa, som svarade för 17%, samt övriga, som svarade för 1%. 

För affärsområdena Professional och retail, som tillsammans 

svarade för 86% av Dunis totala nettoomsättning 2006, utgör 

Centrala Europa och Norden de viktigaste geografiska regionerna, 

och dessa svarade för sammanlagt 85% av den totala nettoomsättningen 

för Professional och retail under 2006. 

Dunis nettoomsättning genereras genom att produkter levereras 

till kund efter leveransgodkännande och efter att riskerna 

och möjligheterna med produkterna överförts till kunden. Intäkter 

redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt 

efter eliminering av koncernintern försäljning. Duni redovisar 

en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, vilket 

är möjligt då alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts 

eller förfallit. Duni grundar sina bedömningar på historiska 

utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och 

speciella omständigheter i varje enskilt fall. 

Dunis nettoomsättning är i huvudsak beroende av försäljningsvolymer, 

priser och säsongsvariationer. 

Försäljningsvolymer och priser 

Nettoomsättningen inom affärsområdet Professional beror på 

efterfrågan på bordsartiklar för engångsbruk hos restauranger, 

hotell och cateringföretag, som utgör de viktigaste slutkunderna 

inom Professional. Nettoomsättningen är i betydligt mindre 

utsträckning beroende av efterfrågan på förpackningslösningar 

för färdigmat och take-away samt förslutningsmaskiner. Inom 

affärsområdet retail styrs omsättning huvudsakligen av dagligvaruhandelns 

efterfrågan på Dunis bordsartiklar för engångsbruk. 

Efterfrågan på Dunis produkter, både vad gäller volym och pris, 

påverkas till viss del av tillväxten i underliggande marknader och 

andra trender. Se ”Marknadsöversikt – Marknadens drivkrafter” 

Säsongsvariationer 

Marknaden för Dunis produkter är säsongsberoende och försäljningen 

är som starkast inför jul och nyår. Bolagets resultat är därför 

i viss mån beroende av försäljningen under fjärde kvartalet. 

NETTOOMSÄTTNING PER KVARTAL OCH AFFÄRSOMRåDE 

MSEK 

1 200 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

Q1 

2006 

Q1 

2007 

Q2 

2006 

Q2 

2007 

Q3 

2006 

Q3 

2007 

Professional Retail Tissue 

Q4 

2005 

Q4 

2006 

Kostnad sålda varor, bruttoresultat 

Dunis största kostnadspost är kostnad sålda varor som stod för 

cirka 80% av de operativa kostnaderna 2006. Kostnad sålda varor 

består huvudsakligen av kostnaderna för inköpt material och påverkas 

därför i stor utsträckning av priset på pappersmassa som 

2006 stod för cirka 12% av kostnad sålda varor. I kostnad sålda 

varor ingår även kostnader för logistik, handelsvaror och en mindre 

andel andra produktionsrelaterande kostnader såsom lön och 

förpackningsmaterial. 

I kostnad sålda varor ingick avskrivningar med 68 MSEK 

2006. I kostnad sålda varor ingick även omstruktureringskostnader 

om 21 MSEK 2006. även 2005 belastades kostnad sålda 

varor med omstruktureringskostnader uppgående till 84 MSEK. 

Se ”Operationella förbättringar” nedan. Kostnad sålda varor är 

till största delen en rörlig kostnad för Duni, vilket innebär att 

Bolagets bruttomarginal är förhållandevis okänslig för rörelser i 

försäljningen. 

omkostnader 

Den största omkostnadsposten för Duni är försäljningskostnader 

som utgjorde cirka 64% av de totala omkostnaderna 2006. 

Den näst största posten är administrationskostnader som 

utgjorde cirka 30,5% 2006. Forsknings- och utvecklingskostnader 

utgjorde cirka 1% 2006. övriga rörelsekostnader utgjorde 

cirka 4,5% 2006. 

Försäljningskostnader avser alla kostnader i Dunis egen säljorganisation 

förutom vissa administrativa kostnader. Framför 

allt omfattar detta kostnader förknippade med Bolagets försäljningsorganisation 

och marknadsföring. 

Bland administrationskostnader ingår kostnader förknippade 

med Bolagets administrativa och centrala funktioner, inklusive 

en större del av It-kostnaderna. 

Dunis forsknings- och utvecklingskostnader ökade under perioden 

2005–2006, främst på grund av en intensifiering av arbetet 

med produkt- och materialutveckling. En stor del av sortimentsutvecklingsarbetet 

genomförs av marknadsföringsavdelningen och 

redovisas därmed som en del av försäljningskostnaderna. 

I omkostnader ingick avskrivningar med 15 MSEK 2006. 

I omkostnader ingick även omstruktureringskostnader om 29 

MSEK 2006. även 2005 belastades omkostnader med omstruktureringskostnader 

uppgående till 47 MSEK. Se ”Operationella 

förbättringar” nedan. 

operationella förbättringar 

Dunis marginaler förbättrades under 2005, 2006 och de första 

nio månaderna 2007. rörelsemarginalen ökade från 3,3% 2005 

till 7,4% 2006 och från 6,7% för de första nio månaderna 2006 

till 8,7% för de första nio månaderna 2007. 

Förutom att Bolaget har höjt priserna och ökat fokus på 

premiumprodukter speglar dessa förbättringar även effekterna av 

det omfattande effektiviseringsprogram som lanserades 2004 

och som nu i allt väsentligt är avslutat. Programmet syftade till 

att öka Dunis konkurrenskraft genom att effektivisera verksamheten 

och minska kostnaderna och har i korthet innefattat följande 

moment: 

• stängning respektive avyttring av produktionen av plast- 

MSEK 

artiklar i Halmstad; 3 000 

• flytt av produktionen av papperstallrikar från Halmstad till 

2 500 

Poznan, Polen; 

2 000 

1 500 

1 000

• nedläggning av konverteringen i Skåpafors och koncentration 

av konverteringen till anläggningen i Bramsche, tyskland, 

och till anläggningen i Poznan, Polen, där mera personalintensiva 

moment i konverteringen utförs; 

• ytterligare automatisering av konverteringsprocessen i 

anläggningen i Bramsche; 

• översyn av inköpsprocess och leverantörsval i kombination 

med en minskning av antalet artiklar i sortimentet; 

• flytt av Dunis huvudkontor till Malmö från Stockholm; koncentration 

av Dunis supportfunktioner till huvudkontoret i 

Malmö; centralisering av den nordiska försäljningsorganisationen 

till Malmö och den operativa finans- och kreditfunktionen 

till Poznan; samt 

• bolagisering av logistikfunktionen i Bramsche och minskning 

av antalet regionala distributionscentraler. 

Omstruktureringskostnaderna uppgick till 50 MSEK 2006 och 

131 MSEK 2005. 

effekter på vinst per aktie av refinansiering 00 

Mot bakgrund av den förändring av Dunis finansiering som sker 

i samband med börsnoteringen och som beskrivs närmare på 

sidan 25 kommer historiska resultat per aktie ej vara vägledande. 

Nedan framgår historisk vinst per aktie, omräknat för att spegla 

den nya finansieringen. Efter genomförd aktiesplit uppgår antalet 

aktier i Duni AB till 46 999 032. Vid utgången av perioden 

1 januari 2007–30 september 2007 uppgick de räntebärande 

finansiella skulderna exklusive avsättningar till pensioner till 

1 209 MSEK. Under förutsättningen att denna skuld utgjort 

genomsnittliga räntebärande finansiella skulder även under 2006 

samt att räntan för den nya finansieringen uppgår till 5,18%, 

(vilket är i linje med den Dunis nya kreditfacilitet), inkluderar 

cirka 10 MSEK för factoring i den tyska verksamheten samt 

cirka 3,4 MSEK i kostnader för den nya finansieringsstrukturen, 

skulle de årliga räntekostnaderna för de räntebärande finansiella 

skulderna uppgå till 76 MSEK. räntekostnaderna för den tidigare 

finansieringen har uppgått till 159 MSEK för perioden 

1 januari–30 september 2007, motsvarande uppgift för räkenskapsåret 

2006 är 318 MSEK. Den nya finansieringen skulle 

under ovan förutsättningar ha inneburit en minskad räntekostnad 

om 102 MSEK för de första nio månaderna 2007 och 242 

MSEK för räkenskapsåret 2006. Beaktat svensk bolagsskatt om 

28% och ett genomsnittligt antal aktier om 46 999 032 ger detta 

en positiv påverkan på resultat per aktie räknat på kvarvarande 

verksamhet om 1,56 SEK för perioden 1 januari–30 september 

2007 respektive 3,71 SEK för räkenskapsåret 2006. Detta motsvarar 

resultat per aktie från kvarvarande verksamheter av 2,43 

SEK för perioden 1 januari–30 juni 2007 respektive 3,47 för 

räkenskapsåret 2006. resultat per aktie räknat på resultat från 

kvarvarande verksamhet uppgår enligt fastställd årsredovisning, 

d v s med den tidigare finansieringen, till 0,06 SEK respektive 

–0,23 SEK. 

Avyttring av verksamheter 

Under 2006 avyttrade Duni Bolagets förutvarande verksamhet Nordamerika, 

Duni Americas, och under 2007 såldes deSter, Dunis förutvarande 

verksamhet inom förpackningslösningar för flygcatering. 

Dunis resultat från avyttrade verksamheter uppgick till 457 MSEK de 

första nio månaderna 2007, 77 MSEK 2006 och 70 MSEK 2005. 

Köpeskillingen för aktierna i Duni Americas uppgick till 290 

MSEK och realisationsresultatet uppgick till totalt 110 MSEK, 

varav 98 MSEK var hänförliga till rörelseresultatet och 12 MSEK till 

finansiella poster. Av Dunis resultat från avyttrade verksamheter var 

43 MSEK hänförliga till Duni Americas 2006 och –8 MSEK 2005. 

Köpeskillingen för deSter uppgick till 1 254 MSEK och realisationsresultatet 

uppgick till totalt 471 MSEK, varav 453 MSEK 

var hänförliga till rörelseresultatet och 18 MSEK till finansiella 

poster. Av Dunis resultat från avyttrade verksamheter var 457 

MSEK hänförliga till deSter under de första nio månaderna 

2007, 34 MSEK 2006 och 78 MSEK 2005. 

Dunis nettoförändring av varulager, kundfordringar och 

leverantörsskulder, uppgick under de första nio månaderna 2007 

till –92 MSEK, –71 MSEK 2006 och –48 MSEK 2005. Av förändringarna 

avser –94 MSEK under de första nio månaderna 

2007 nettoförändring i varulager (26 MSEK 2006 och –21 

MSEK 2005), –92 MSEK nettoförändring i kundfordringar 

(8 MSEK 2006 och –61 MSEK 2005) och 30 MSEK nettoförändring 

i leverantörsskulder (–66 MSEK 2006 och 98 MSEK 

2005) för kvarvarande verksamheter. 

Finansiella intäkter och kostnader 

I posten ingår ränteintäkter från externa placeringar och räntekostnader 

på lån och därmed sammanhängande avgifter, valutakursförändringar 

på finansiella fordringar och skulder och räntedelen av 

årets pensionskostnad, och kostnader för factoring av kundfodringar. 

goodwill 

Goodwill uppgick per den 30 september 2007 till 1 199 MSEK och 

är hänförlig till den omstrukturering som gjordes i samband med 

EQt:s förvärv av Duni. All goodwill är allokerad till affärsområdet 

Professional. Goodwill skrivs enligt IFrS inte av men är föremål för 

årlig nedskrivningsprövning. Prövning av nedskrivningsbehov av 

goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov 

föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter 

fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Goodwill 

fördelas, vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, till de olika 

affärsområdena som har identifierats som separata kassagenererande 

enheter. Beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden 

före skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen 

och som täcker en sexårsperiod. Kassaflöden bortom 

sexårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. tillväxttakten 

överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen 

som helhet. Nedskrivningstest av goodwill har utförts vid slutet 

av räkenskapsårens 2005, 2006 och 30 juni 2007. Se vidare 

”Finansiell information – Noter – Not 23”. 

Inkomstskatt 

I posten skatt ingår årets beräknade aktuella kostnad för inkomstskatt 

samt årets förändringar i uppskjuten skatt i de fall förändringen 

ska redovisas i resultaträkningen. 

Dunis skattesatser avser främst bolagsskatt. tyskland, Nederländerna 

och Schweiz tillhör de länder där Duni betalar mest skatt. 

Bolagsskatt debiteras med 38,3% av beskattningsbar vinst i tyskland, 

29,6% i Nederländerna och 21,3% i Schweiz. Bolagets skattesatser 

påverkas dock av bolagsskatten i en rad andra länder. 

Den effektiva skattesatsen har påverkats av bland annat ej 

avdragsgilla goodwillavskrivningar samt av att bolag i Duni genererar 

ej kvittningsbara vinster och förluster. 

1


Dunis genomsnittliga skattesatser är cirka 30%, men den effektiva 

skattesatsen kan påverkas av förlustavdrag. Duni har förlustavdrag 

uppgående till 404 MSEK per den 30 juni 2007 (posten är 

relativt oförändrad per den 30 september 2007) relaterade till tidigare 

redovisade förluster hänförliga till stora skulder, höga räntesatser, 

kostnader för omstruktureringsprogram, produktionsförluster i 

samband med nedläggning av anläggningar och förluster inom 

retail. Största delen av skatteförlusterna är främst hänförliga till 

Duni AB. Det är Dunis bedömning att dessa förlustavdrag ska 

kunna användas under de närmsta 5–10 åren. 

jämFörelse mellAn 00 ocH 00 För 

perIoDen 1 jAnuArI– 0 sepTemBer 

Den finansiella informationen nedan har upprättas i enlighet 

med IFrS. 


Nedan anges nettoomsättningen för de första nio månaderna 

2007 respektive 2006 per affärsområde. 

MSEK Professional Retail Tissue Total 

Nio mån 2006 1 782 486 383 2 651 

Nio mån 2007 1 920 532 408 2 860 

Dunis nettoomsättning ökade med 7,9% eller 209 MSEK till 

2 860 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört med 

2 651 MSEK för de första nio månaderna 2006. ökningen var 

främst hänförlig till offensiva försäljningsansträngningar och en 

gynnsam konjunktur. Priserna höjdes för att kompensera höjda 

råvarupriser. 

Professional 

Nettoomsättningen för Professional ökade med 7,7% eller 138 

MSEK till 1 920 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört 

med 1 782 MSEK för de första nio månaderna 2006, drivet 

av både volym- och prisökningar. 2006 var ett starkt år för Duni 

i tyskland, bland annat tack vare VM i fotboll. Försäljningsökningen 

inom Professional under de första nio månaderna 

2007 var något lägre än den totala försäljningsökningen, främst 

på grund av det starka föregående året och på grund av momshöjningen 

i tyskland från 16% till 19% under början av 2007. 

Retail 

Nettoomsättningen för retail ökade med 9,5% eller 46 MSEK 

till 532 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört med 

486 MSEK för de första nio månaderna 2006. ökningen var 

främst hänförlig till en positiv utveckling i Nederländerna och 

ökad försäljning till internationella kunder som hanteras på 

central nivå. Prishöjningar har fått visst genomslag under den 

senare delen av perioden.

Tissue 

Nettoomsättningen för tissue ökade med 6,5% eller 25 MSEK till 

408 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört med 383 

MSEK för de första nio månaderna 2006. ökningen var främst 

hänförlig till ökad försäljning till tillverkare av produkter inom 

intimhygien. 

Bruttoresultat och bruttomarginal 

I kraft av ökad omsättning steg bruttoresultatet från 673 MSEK 

under de första nio månaderna 2006 till 721 MSEK under de 

första nio månaderna 2007. Däremot minskade marginalen 

något, från 25,4% under 2006 till 25,2% under 2007. Marginalerna 

för retail och tissue var lägre än marginalen för Professional. 

rörelsekostnader 

rörelsekostnaderna (inklusive övriga rörelseintäkter) minskade 

från 496 MSEK under de första nio månaderna 2006 till 473 

MSEK under de första nio månaderna 2007. Försäljningskostnaderna 

ökade något medan administrationskostnaderna 

minskade avsevärt till följd av genomförda omstruktureringar. 

rörelseresultat och rörelsemarginal 

rörelseresultatet (EBIt) ökade med 40,1% eller 71 MSEK till 

248 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört med 177 

MSEK för de första nio månaderna 2006. EBIt-marginalen för 

de första nio månaderna 2007 ökade till 8,7% från 6,7% för de 

första nio månaderna 2006. ökningen i rörelsemarginal var 

främst hänförlig till ökad omsättning och de lägre rörelsekostnaderna. 

Professional 

rörelseresultatet (EBIt) för Professional ökade med 32,9% eller 

57 MSEK till 230 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört 

med 173 MSEK för de första nio månaderna 2006. EBItmarginalen 

för affärsområdet Professional för de första nio 

månaderna 2007 ökade till 12,0% från 9,7% för de första nio 

månaderna 2006. ökningen i rörelsemarginal var främst hänförlig 

till högre omsättning, höjda priser och lägre rörelsekostnader. 

Retail 

rörelseresultatet (EBIt) för retail förbättrades med 10 MSEK 

till –16 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört med 

–26 MSEK för de första nio månaderna 2006. EBIt-marginalen 

för affärsområdet retail för de första nio månaderna 2007 förbättrades 

till –3,0% från –5,3% för de första nio månaderna 

2006. ökningen i rörelsemarginal var främst hänförlig till högre 

omsättning och lägre omkostnader. Försäljningen är säsongsberoende 

med största delen av försäljningen under det fjärde 

kvartalet. 

Tissue 

rörelseresultatet (EBIt) för tissue ökade med 13,3% eller 4 

MSEK till 34 MSEK för de första nio månaderna 2007 jämfört 

med 30 MSEK för de första nio månaderna 2006. EBIt-marginalen 

för tissue för de första nio månaderna 2007 ökade till 

8,3% från 7,8% för de första nio månaderna 2006. ökningen i 

rörelsemarginal var främst hänförlig till lägre energipriser. 

jämFörelse mellAn 00 ocH 00 


med IFrS. 


Nedan anges nettoomsättningen för 2006 respektive 2005 per 

affärsområde. 

MSEK Professional Retail Tissue Total 

2005 2 350 819 487 3 656 

2006 2 485 768 509 3 762 

Dunis nettoomsättning ökade 2006 med 2,9% eller 106 MSEK till 

3 762 MSEK jämfört med 3 656 MSEK för 2005. ökningen var 

främst hänförlig till god sortiments- och produktutveckling samt 

en stark konjunktur. 

Omsättningen under andra halvåret 2006 var svagare än förväntat 

och motsvarade i allt väsentligt omsättningen under andra 

halvåret 2005. Försäljningen inom Professional under andra halvåret 

2006 var stabil, medan försäljningsutvecklingen inom retail, 

framför allt i Norden, var svag. Försäljningen inom tissue var lägre 

under andra halvåret 2006 jämfört med 2005, främst på grund en 

oväntat stor extern försäljning av engångskaraktär under fjärde 

kvartalet 2005. 

Professional 

Nettoomsättningen för Professional ökade 2006 med 5,7% eller 

135 MSEK till 2 485 MSEK jämfört med 2 350 MSEK för 

2005. Försäljningen ökade i samtliga regioner, men i synnerhet i 

Södra och östra Europa. 

Retail 

Nettoomsättningen för retail minskade 2006 med 6,2% eller 51 

MSEK till 768 MSEK jämfört med 819 MSEK 2005. Minskningen 

var främst hänförlig till avveckling och omstrukturering 

av distributionssamarbeten i Norden. 

Tissue 

Nettoomsättningen för tissue 2006 ökade med 4,5% eller 22 

MSEK till 509 MSEK jämfört med 487 MSEK 2005. ökningen 

var främst hänförlig till ökad extern försäljning, främst av airlaid 

men även av tissue. 


Bruttoresultatet ökade från 827 MSEK 2005 till 950 MSEK 

2006. ökningen beror främst på ökningen av försäljningsmarginalen 

från 22,6% 2005 till 25,3% 2006, som bland annat är 

hänförlig till omstruktureringen av produktionen. 


rörelsekostnaderna (inklusive övriga rörelseintäkter) minskade från 

708 MSEK 2005 till 673 MSEK 2006. Försäljningskostnaderna 

minskade genom rationaliseringar inom organisationen. Administrationskostnaderna 

ökade tillfälligt under omstruktureringen. 


rörelseresultatet (EBIt) 2006 ökade med 132,8% eller 158 

MSEK till 277 MSEK jämfört med 119 MSEK 2005. EBItmarginalen 

2006 ökade till 7,4% från 3,3% 2005. ökningen i 

rörelsemarginal var främst hänförlig till minskade produktionskostnader 

efter nedläggning av produktionscentra.


Professional 

rörelseresultatet (EBIt) 2006 för Professional ökade med 

61,4% eller 97 MSEK till 255 MSEK jämfört med 158 MSEK 

2005. EBIt-marginalen 2006 för Professional ökade till 10,3% 

från 6,7% 2005. ökningen i rörelsemarginal var främst hänförlig 

till lägre omkostnader och vissa prishöjningar. 

Retail 

rörelseresultatet (EBIt) 2006 för retail förbättrades med 72% 

eller 47 MSEK till –18 MSEK jämfört med –65 MSEK 2005. 

EBIt-marginalen 2006 för retail förbättrades till –2,3% från 

–7,9% 2005. Förbättringen i rörelsemarginal var främst hänförlig 

till lägre omkostnader. 

Tissue 

rörelseresultatet (EBIt) 2006 för tissue ökade med 53,8% eller 

14 MSEK till 40 MSEK jämfört med 26 MSEK 2005. EBItmarginalen 

2006 för tissue ökade till 7,9% från 5,3% 2005. 

ökningen i rörelsemarginal var främst hänförlig till effektiviseringar 

initierade under 2005 i kombination med ökade försäljningsvolymer. 

jämFörelse mellAn 00 ocH 00 


med rr och justeringar i enlighet med IFrS 5 har således ej 

gjorts, vilket innebär att deSter och Duni Americas ingår. Den 

finansiella informationen speglar därför inte Dunis nuvarande 

verksamhet. 


Nettoomsättningen ökade från 5 702 MSEK 2004 till 5 964 

MSEK 2005. deSter, Duni Americas och affärsområdet tissue 

ökade i absoluta tal ungefär lika mycket. Dessutom ökade deSter 

med 103,5 MSEK tack vare förvärv av Supplair och med 133 

MSEK tack vare förvärv av Bonne route. retails omsättning 

minskade i framför allt Norden på grund av handelns snabba 

övergång till egna varumärken samt avyttring av ljusfabriker. 


Bruttoresultatet steg från 1 195 MSEK 2004 till 1 301 MSEK 

2005. även bruttomarginalen ökade från 21,0% under 2004 till 

21,8% under 2005. Marginalförbättringen drevs av produktionsrationaliseringar 

i retail och Professional samt marginalförbättringar 

i affärsområdet tissue och i Duni Americas. 


rörelsekostnaderna (inklusive övriga rörelseintäkter) ökade från 

1 204 MSEK 2004 till 1 253 MSEK 2005. ökningen förklaras 

delvis av förvärvet av Supplair. 


rörelseresultatet förbättrades från –9 MSEK 2004 till 48 MSEK 

2005. 

1) Beräknat på nettoomsättningen för de senaste 12 månaderna. 

2) 2005 och 2006 års varulager, kundfordringar och leverantörsskulder inkluderar avvecklade verksamheter. 

3) Duni kommer inte att ställa säkerhet för lånen under den nya kreditfaciliteten, se ”Banklån och lånestrukturen”. 

• KOMMENtArEr tIll DEN FINANSIEllA UtVECKlINGEN OCH FrAMtIDSUtSIKtEr 

KommenTArer TIll BAlAnsräKnIngen 

operativa tillgångar och skulder 

Materiella anläggningstillgångar 

Per den 30 september 2007 uppgick de materiella anläggningstillgångarna 

till 403 MSEK. Maskiner och andra tekniska 

anläggningar (i huvudsak pappers- och konverteringsmaskiner) 

uppgick till 260 MSEK. Byggnader, mark och markanläggningar 

uppgick till 58 MSEK och inventarier, verktyg och installationer 

uppgick till 55 MSEK. Vidare uppgick pågående nyanläggningar 

och förskott avseende materiella anläggningstillgångar till 

31 MSEK. 

Förändringar i varulager, kundfordringar och leverantörsskulder 

Duni har aktivt arbetat med att minska kapitalbindningar i varulager, 

kundfordringar och leverantörsskulder, framförallt genom 

centralisering av lagerhållning, reducering av antal leverantörer 

och ett allmänt högt fokus på kapitalbindning. Detta har gjorts 

för att öka kassaflödet men också för att minska inköpskostnader 

och logistikkostnader. Varulager, kundfordringar och leverantörsskulder 

som en andel av nettoomsättningen har därför minskat 

från 32,3% 2005, till 28,4% 2006 och 22,9% 1) för de första 

nio månaderna 2007. 2) Per den 30 september 2007 uppgår rörelsekapitalet 

till cirka 908 MSEK. 

För att reducera sina kundfordringar, använder Duni factoring 

inom sin verksamhet i tyskland gentemot fyra större kunder 

motsvarande ett genomsnittligt belopp om 137 MSEK per 

månad under 2006 och 139 MSEK per månad under de första 

nio månaderna 2007. 

Eget kapital och skulder 

totala räntebärande skulder uppgick per den 30 september 2007 

till 1 227 MSEK samt 205 MSEK i pensionavsättningar. likvida 

medel uppgick samtidigt till 172 MSEK och nettoskuldsättningen 

uppgick till 1 215 MSEK. Nettoskuldsättningsgraden 

inklusive pensionsavsättningar uppgick till 0,91 gånger per den 

30 september 2007, vilket enligt Dunis bedömning är en balanserad 

nivå med hänsyn taget till de operativa risker som finns i 

Dunis verksamhet, kassaflöden, utdelningspolitik och förvärvsstrategi. 

Nedan framgår den finansiella nettoskuldsättningen i Duni. 

EGET KAPITAL OCH TOTALA SKULDER MED INFORMATION 

OM PANTåTAGANDEN PER DEN 30 SEPTEMBER 2007 3) 

30 september 2007 MSEK 

Skulder mot säkerhet 30 

Skulder utan säkerhet 846 

Summa kortfristiga skulder 876 

Skulder mot säkerhet 1 384 

Skulder utan säkerhet 26 

Summa långfristiga skulder 1 410 

Aktiekapital 59 

Övrigt tillskjutet kapital 1 681 

Andra reserver 29 

Balanserad vinst –436 

Eget kapital 1 333 

Summa eget kapital och skulder 3 619 

Eventualförpliktelser 12

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULDSÄTTNING 

30 september 2007 

Tillgångar: 

MSEK 

Andra långfristiga fordringar 3 

Fordringar Duni Holding 27 

Derivatinstrument 15 

Likvida medel 172 

Summa 

Skulder: 

217 

Checkräkningskredit 7 

Banklån 1 021 

Efterställda lån 151 

Skuld till kreditinstitut 30 

Avsättningar till pensioner 205 

Derivatinstrument 18 

Summa 1 432 

Räntebärande nettoskuld 1 215 

Nettoskuldsättningsgrad 0,91x 

Duni bedömer att Bolaget för närvarande inte har ytterligare 

lånebehov för fi nansiering av den löpande verksamheten. Ytterligare 

lånebehov kan exempelvis uppkomma i samband med eventuella 

framtida företagsförvärv. 

Banklån och lånestrukturen 

I samband med omstruktureringen i mars 2007, som bland annat 

innebar att deSter separerades från Duni, tog Duni upp en kreditfacilitet 

och en mezzaninefacilitiet tillsammans med Duni Holding 

AB. Enligt villkoren för kreditfaciliteten och en mezzaninefacilitieten 

har långivarna rätt att påkalla återbetalning av alla utestående 

belopp i samband med en börsintroduktion av Duni. 

Duni har i oktober 2007 ingått ett låneavtal enligt vilket 

Skandinaviska Enskilda Banken AB och DnB NOR Bank ASA 

åtar sig att tillhandahålla en kreditfacilitet för att refi nansiera 

Dunis befi ntliga upplåning, samt för fi nansiering av verksamheten. 

Åtagandet att tillhandahålla fi nansiering är villkorat av, bland 

annat, att börsintroduktionen genomförs och att Dunis befi ntliga 

lån återbetalas. 

Den nya kreditfaciliteten kommer att bestå av en rörelsekredit 

i fl era valutor om sammanlagt 220 MEUR, motsvarande 

cirka 2 021 MSEK (beräknat på växelkursen per den 30 september 

2007), som ska återbetalas i sin helhet efter fem år. Avtalet 

innehåller dock en möjlighet för parterna att, efter överenskommelse, 

förlänga lånets löptid med ett år i taget under två år. 

Lån under denna kredit kommer initialt att ha en ränta motsvarande 

en aggregerad basränta som utgörs av den relevanta interbank-räntan 

(exempelvis STIBOR för lån i svenska kronor) plus 

en räntemarginal samt eventuella obligatoriska kostnader. Beroende 

på hur Dunis nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA 

utvecklas kan räntemarginalen öka eller minska. Räntemarginalen 

justeras varje kvartal, efter Dunis inrapportering av det aktuella 

förhållandet mellan nettoskuldsättning och EBITDA. 

Duni är också enligt avtalet bundet av vissa begränsningar, 

främst vad avser möjligheten att ställa säkerhet till andra borgenärer 

än ifrågavarande långivare, att ta upp lån i dotterbolagen 

över ett visst tröskelbelopp samt vad gäller lämnande av lån och 

garantier över ett visst tröskelbelopp. Inga säkerheter kommer 

dock att ställas av Duni för lånen under avtalet. 

Avtalet innehåller sedvanliga åtaganden, däribland att förhållandet 

mellan EBITDA och nettoskuldsättning ej ska understiga 

ett visst gränsvärde. 

Poster utanför balansräkningen 

Per den 30 september 2007 hade Duni åtaganden som ej redovisas 

i balansräkningen. Dessa bestod av ställda säkerheter, ansvarsförbindelser, 

eventualförpliktelser samt betalningsåtaganden 

avseende operationell leasing. 

Ställda säkerheter uppgick per den 30 juni 2007 till 2 510 

MSEK och avser primärt fastighets- och företagsinteckningar, 

aktier och tillgångar i dotterbolag samt immateriella rättigheter 

som ställts som säkerhet till kreditinstitut. Duni har även till 

Pensionsgaranti FPG/AMFK ställt säkerhet i form av företagsinteckningar. 

Ställda säkerheter är i allt väsentligt samma per 

den 30 september. 

Eventualförpliktelser uppgick per den 30 september 2007 till 

12 MSEK och avser primärt garantier för lokala tullverk. 

Betalningsåtaganden avseende operationell leasing per den 

30 september 2007 avser primärt hyra av ett antal kontor och 

lagerlokaler, bilar till försäljningsorganisationen samt ett antal 

maskiner till produktionsverksamheten. Leasingavtalen har olika 

villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Dunis ledning 

bedömer att avtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser 

som löptid. Den totala kostnaden avseende operationella leasingavtal 

uppgick per den 30 september 2007 till 73 MSEK och 

förväntas uppgå till 100 MSEK per den 31 december 2007 baserat 

på att inga större leasingavtal sägs upp och att inga större nya 

leasingavtal ingås. 

Finansiella resurser och kassafl öde 

Dunis fi nansiella resurser utgörs av likvida medel samt av kassafl 

ödet från rörelsen. Per den 30 september 2007 hade Duni likvida 

medel om totalt 172 MSEK samt en outnyttjad kreditfacilitet 

om 147 MSEK att jämföra med den 31 december 2006 då 

likvida medel var 193 MSEK och den outnyttjade kreditfaciliteten 

var 200 MSEK. 

Under perioden 1 oktober 2006 till 30 september 2007 uppgick 

Dunis kassafl öde från den löpande verksamheten till 262 

MSEK. Lager, kundfordringar och leverantörsskulder påverkade 

kassafl ödet negativt med 50 MSEK. Under perioden 1 januari– 

30 september 2007 uppgick Dunis kassafl öde från den löpande 

verksamheten till 80 MSEK. Lager, kundfordringar och leverantörsskulder 

påverkade kassafl ödet negativt med 156 MSEK. För 

2006 uppgick Dunis kassafl öde från den löpande verksamheten 

till 198 MSEK. Lager, kundfordringar och leverantörsskulder 

påverkade kassafl ödet negativt med 32 MSEK. För 2005 uppgick 

Dunis kassafl öde från den löpande verksamheten till 145 

MSEK. Lager, kundfordringar och leverantörsskulder påverkade 

kassa fl ödet positivt med 16 MSEK. 

Kassafl ödet är normalt starkare under det andra halvåret. 

Säsongsvariationerna beror bland annat på att på att lager byggs 

upp inför fj ärde kvartalet. Dunis försäljning är starkare under 

fj ärde kvartalet vilket medför att kundfordringarna är som högst 

under månadsskiftet november/december. Kassafl ödet från försäljningen 

rullar endast i begränsad utsträckning över på nästkommande 

år. Sammantaget innebär detta att kassafl ödet från 

försäljningen är som starkast under det fj ärde kvartalet. Övriga 

kassafl öden är relativt jämnt fördelade över året. 

Dunis ledning bedömer att det befi ntliga rörelsekapitalet är 

tillräckligt för Bolagets nuvarande behov och att inget ytterligare 

rörelsekapital kommer att behövas inom de närmsta 12 månaderna. 

25


Investeringar 

Historiska investeringar 

Dunis nettoinvesteringar uppgick till 73 MSEK 2005, 130 MSEK 

2006 och 77 MSEK de första nio månaderna 2007. Investeringarna 

har i huvudsak rört maskiner och inventarier för att bibehålla 

och expandera kapaciteten i befintliga maskiner samt investeringar 

i SAP (datorprogram för ekonomistyrning och resursplanering). 

Pågående investeringar 

Investeringar i pågående nyanläggningar och förskott avseende 

materiella anläggningstillgångar uppgick till 26 MSEK 30 juni 

2007. Dessa är i huvudsak relaterade till underhållsinvesteringar 

i konverteringsmaskiner i tyskland och Polen samt till viss del 

underhåll av pappersmaskiner i Sverige. 

Framtida investeringar 

För närvarande bedömer Duni att investeringarna under de närmaste 

åren kommer att vara något högre än Bolagets avskrivningar 

och främst avse underhållsinvesteringar i koncernens 

större produktionsanläggningar i tyskland, Polen och Sverige. 

För information om nuvarande anläggningar, se ”Verksamheten 

– Produktion och logistik”. 

Kvantitativ och kvalitativ information om marknadsrisk 

Dunis finansförvaltning och riskhantering sköts av finansavdelningen 

vid Bolagets huvudkontor i Malmö enligt policys som 

fastställs av Dunis styrelse och som avser såväl den övergripande 

riskhanteringen som specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, 

kreditrisk, användning av derivata och icke-derivata finansiella 

instrument samt placering av överlikviditet. Dunis övergripande 

riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de 

finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella 

ogynnsamma effekter på Dunis finansiella resultat. Dunis policy 

är att inte ägna sig åt spekulativa transaktioner och Bolaget 

använder derivatinstrument för att reducera viss riskexponering. 

Finansavdelningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella 

risker i nära samarbete med Bolagets operativa enheter. 

valutakursrisker 

Duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker i form av 

omräkningsexponering och transaktionsexponering. Duni hanterar 

sina valutarisker bland annat genom att minimera exponeringen 

i de enskilda koncernbolagen och varje koncernbolag ska sträva 

efter att genomföra affärstransaktioner i sin egen redovisningsvaluta. 

Eftersom inte alla enskilda inköp är i respektive koncernbolags 

redovisningsvaluta är Duni exponerat för en valutarisk. Finansiell 

in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen sker främst internt i 

det enskilda koncernbolagets redovisningsvaluta. I enlighet med 

Dunis policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt 

för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena samt i sin in- 

och utlåning till koncernbolagen. Se vidare ”Finansiell information 

– Noter – Not 3” på sidan 108 i detta prospekt. 

Omräkningsexponering 

Duni är exponerat för omräkningsdifferens genom att de enskilda 

koncernbolagen och moderbolaget i sin balansräkning har poster 

denominerade i andra valutor än sin egen redovisningsvaluta, vilket 

påverkar koncernresultatet. I enlighet med Dunis policy säkras 

100% av den interna in- och utlåningen varför valutakursfluk- 

tuationer inte ger någon effekt på koncernresultatet i detta avseende. 

Duni är även exponerat för valutakursfluktuationer genom 

den externa upplåningen, då denna delvis sker i andra valutor än 

redovisningsvalutan. Denna exponering är enligt Dunis policy till 

100% säkrad varför valutakursfluktuationer inte ger någon effekt 

på koncernresultatet i detta avseende. Dunis derivatinstrument är 

till stor del denominerade i andra valutor än SEK vilket innebär 

att Duni därigenom är exponerat för en valutarisk. Om samtliga 

valutakurser som Duni är exponerat för skulle ha ändrats med 

+/–5% gentemot den svenska kronan så skulle Dunis resultat 

under det första halvåret 2007 ha påverkats med cirka –/+24 

MSEK, –/+21 MSEK under 2006 och –/+30 MSEK under 2005. 

Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 108 i 

detta prospekt. 

Transaktionsexponering 

Som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att 

minimera antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella 

valuta, men de interna transaktionerna kan ske i andra 

valutor än i respektive koncernbolags redovisningsvaluta. Den 

interna exponeringen hanteras centralt av finansavdelningen 

genom s k nettingavtal vilka innebär att interna transaktioner nettas 

ut för att minska risken. Dunis riskhanteringspolicy är att 

säkra 75% av förväntade interna kassaflödena under perioden 

0–6 månader, 50% under perioden 7–12 månader samt 10% de 

kommande 13–18 månader, med en möjlig variation på +/–10%. 

Dunis externa upplåning motsvaras till cirka 25% av intern 

nettoutlåning. Duni har inte som policy att säkra räntebetalningar. 

Exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig 

till valutorna EUr och USD före mars 2007, efter mars 2007 är 

exponeringen främst hänförlig till EUr. Om samtliga valutakurser 

som Duni är exponerat för skulle ha ändrats med +/–5% gentemot 

den svenska kronan så skulle Dunis resultat under det 

första halvåret 2007 ha påverkats med cirka –/+2 MSEK, –/+1 

MSEK under 2006 och –/+2 MSEK under 2005. 

Se vidare ”Finansiell information – Noter – Not 3” på sidan 

108 i detta prospekt. 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Exponerat Exponerat Exponerat 

Valuta flöde 5% +/– flöde 5% +/– flöde 5% +/– 

CHF 65% 2 15% 1 25% 1 

EUR 36% 3 39% 2 51% 9 

GBP 13% 1 31% 3 36% 3 

PLN 44% –2 52% –3 31% –1 

Råvaru- och energiprisrisker 

Duni är exponerat för fluktuationer i priserna på energi och 

pappersmassa. Duni säkrar inte mot råvaruprisrisken. En prisförändring 

på priset på pappersmassa med +/–1% skulle ha påverkat 

Dunis resultat under det första halvåret 2007 med cirka –/+3 

MSEK, –/+5 MSEK under 2006 och –/+5 MSEK under 2005. 



Energiprisrisker 

Inom affärsområdet tissue är Duni utsatt för risker förknippade 

med prisförändringar på energi, framförallt gas och el. I de fall energiprisrisken 

inte är säkrad skulle prisförändringar på energimarknaden 

att ha en direkt påverkan på Dunis resultat. Duni säkrar mot risken 

för variationer i elpriset genom att använda sig av derivat. En energi-

prisförändring på +/–5% av den energi Duni förbrukat skulle ha 

påverkat Dunis resultat under det första halvåret 2007 med cirka 

–/+4 MSEK, –/+5 MSEK under 2006 och –/+5 MSEK under 2005. 

Ränterisk 

Duni är exponerat för ränterisk främst mot EUrIBOr och 

StIBOr. Då all upplåning sker till rörlig ränta är Duni endast 

exponerat för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. 

Den interna in- och utlåningen sker till rörlig ränta med 

räntejusteringar varje kvartal. Vad gäller Dunis räntederivat finns 

även en exponering mot förändringar i verkligt värde eftersom 

Duni för närvarande inte tillämpar säkringsredovisning enligt 

IFrS och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt 

värde. Duni har som policy att ha minst 60% av sin upplåning 

till fast ränta och använder ränteswappar för att uppnå detta. 

Under 2006 och 2005 bestod Dunis upplåning till rörlig ränta 

av SEK, EUr och USD. Efter refinansiering 30 mars 2007 är 

lånen upptagna i EUr samt SEK till rörlig ränta. Duni har, efter 

refinansieringen mars 2007, valt att via ränteswappar omvandla 

samtliga rörliga räntor till fast ränta. 

Om räntorna på Dunis upplåning per den 30 juni 2007 varit 

100 punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och 

hänsyn tagits till ränteswappar, hade resultatet för första kvartalet 

2007 varit 5 MSEK, 19 MSEK 2006 och 21 MSEK 2005 

lägre/högre. För andra kvartalet 2007 hade vinsten varit i princip 

oförändrad då all rörlig ränta swappats till fast ränta. 

Då Duni inte tillämpar säkringsredovisning enligt IFrS är 

Duni, utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre 

räntekostnader, även exponerad för en förändring i verkligt värde 

på de ränteswappar Duni tecknat. Om räntorna varit 100 punkter 

högre/lägre med alla andra variabler konstanta skulle Dunis 

resultat ha påverkats med cirka +/–12 MSEK under det första 

halvåret 2007, +/–3 MSEK under 2006 och +/–11 MSEK under 

2005 på grund av att förändringen i verkligt värde på Dunis 

ränteswappar redovisas i resultaträkningen. 



Kreditrisk 

Kreditrisken hanteras centralt av Dunis finansavdelning. Med 

kreditrisk avses risken för förluster i utlånade medel. Dunis 

exponering mot kreditrisker uppstår genom innehav av likvida 

medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och 

finansinstitut samt kreditexponeringar gentemot Dunis kunder, 

inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. 

Endast banker och finansinstitut som av oberoende kreditvärderingsinstitut 

har givits lägst kreditrating ”A-long term 

rating” accepteras. totalbeloppet som deponeras eller investeras i 

en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 150 MSEK. 

Exponering mot finansiella aktörer såsom banker är mycket 

begränsad då Duni är nettolåntagare. 

Samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende kreditvärderingsinstitut. 

I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, 

görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes 

finansiella ställning, tidigare erfarenheter och andra faktorer beaktas. 

Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller 

externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av 

styrelsen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. 



Likviditetsrisk 

Koncernens likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida 

medel för betalning av sina åtaganden. risken hanteras i koncernen 

genom att treasury tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, 

tillgänglig finansiering genom kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare 

i not 34) och möjligheten att stänga marknadspositioner. 

Per 30 juni 2007 hade koncernen en likviditet om 112 MSEK 

samt en outnyttjad kreditfacilitet om 119 MSEK. I koncernens 

prognoser, vilka företagsledningen löpande tar del av, bedöms 

kommande investeringar vara något högre än avskrivningarna. 



Känslighetsanalys 

Dunis utveckling påverkas av en rad faktorer, däribland de som 

behandlas i ”riskfaktorer” samt de som framgår nedan. I figuren 

nedan visas de hypotetiska effekterna på Dunis EBIt under perioden 

1 oktober 2006–30 september 2007 vid förändringar av vissa faktorer. 

Beräkningarna är hypotetiska och ska inte ses som en indikator 

på att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller, om 

de förändras, storleken på dess förändring. Verkliga förändringar och 

deras påverkan kan bli större eller mindre än vad som framgår av figuren 

nedan. Dessutom är det troligt att verkliga förändringar även 

kommer att påverka andra poster samt att åtgärder från Duni och 

andra, som ett resultat av dessa förändringar, kan komma att påverka 

andra poster. Känslighetsanalysen bör därför tolkas med försiktighet. 

Potentiella investerare bör inte sätta alltför stor tilltro till dessa hypotetiska 

förändringar i Dunis EBIt under de senaste 12 månaderna 

vid en uppskattning av Dunis framtida resultat. 

Resultateffekt Procentuell 

Förändring EBIT resultateffekt 

Påverkan allt annat lika (MSEK) EBIT 

Bruttoförsäljningspriser +/–1% +/– 34 +/–9,8% 

Råvarupriser +/–1% –/+ 4 –/+1,2% 

Energipriser +/–1% –/+ 11) –/+0,3% 

Ränterisk +/–100 pkt –/+ 61) 2) –/+1,7% 

Volym +/–1% +/–10 +/–2,9% 

1) Inkluderar ej förändring i verkligt värde på derivat. 

2) Avser resultat före skatt. Baserad på utgående skuld per 30 september 2007 och de 

antaganden som anges på sidan 21. Förutsätter säkring enligt policy (cirka 60%). 

Beträffande valutakursfluktuationer, se ”Valutakursrisker”. 

väsentliga händelser efter 0 september 00 och 

framtidsutsikter 

räkenskapsåret har lagts om från att avslutas sista juni till att istället 

följa kalenderår. Innevarande räkenskapsår är därmed förkortat och 

avser 1juli–31december 2007, för att därefter följa kalenderåret. 

Inga väsentliga förändringar har skett i Dunis finansiella ställning 

eller ställning på marknaden. Det inkluderar att inga 

väsentliga förändringar skett vad gäller Dunis produktion, försäljning, 

lager, kostnader och försäljningspriser. Duni avser inte 

att i framtiden ge marknaden prognoser för sin utveckling. I 

avsnittet ”Verksamheten – Affärsidé, mål och strategi” finns 

Dunis mål och strategi angivna. 

Duni förutspår fortsatt gynnsamma marknadsförhållanden 

för sina produkter de kommande månaderna. råvarupriserna följer 

fortfarande en uppåtgående trend, men Dunis prisökningar 

bedöms ha fått fullt genomslag under det tredje kvartalet 2007.


Marknadsöversikt 

DunIs KunD- ocH proDuKTmArKnADer 

Duni är huvudsakligen verksamt på tre kundmarknader som Bolaget benämner Professional, retail och tissue. Dunis marknader kan 

även delas upp baserat på typen av produkt och Duni är huvudsakligen verksamt på tre produktmarknader: bordsartiklar för engångsbruk, 

måltidsförpackningar och mjukpapper. 

PROFESSIONAL 

Slutkunderna utgörs främst av restauranger, hotell och cateringföretag. Inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna 

finns 100 000-tals kunder i Europa och försäljning till dessa sker antingen direkt eller genom grossister 

och s k cash-and-carries, en typ av storköp för företagskunder som kännetecknas av att kunderna själva hämtar 

varorna. 

Restaurang 

Restaurangbranschen är mycket fragmenterad men kedjor – i första hand inom snabbmat – förekommer och 

dessa är ibland helt eller delvis drivna på franchisebasis och ofta med väl definierade verksamhetskoncept. 

Utvecklingen inom restaurangbranschen går mot en tydligare segmentering där strategier avseende exempelvis 

kvalitet, livsstil och prisnivå läggs till grund för och styr verksamhetens inriktning. Restauranger med högre kvalitet 

och prisnivå svarar för den helt övervägande delen av inköpen av premiumprodukter, d v s produkter av högre 

kvalitet, ofta djupfärgade eller försedda med färgtryck. 

Hotell 

Även hotellbranschen är mycket fragmenterad. Hotellverksamhet – vanligtvis med integrerad restaurangverksamhet 

– bedrivs ofta i kedjor och verksamheten inom en och samma hotellkoncern kan bedrivas under olika varumärken 

med inriktning på exempelvis olika kundkategorier eller geografiska marknader. Många hotellkedjor har centraliserat 

sina inköp från vissa underleverantörer. I likhet med vad som är fallet inom restaurangbranschen svarar 

hotell med högre kvalitet och prisnivå för den helt övervägande delen av inköpen av premiumprodukter. 

Catering 

De större företagen inom cateringbranschen erbjuder och driver förutom catering även storköksverksamhet inom 

både den privata och offentliga sektorn, och inom s k contract respektive concession catering domineras marknaden 

av ett fåtal stora aktörer med internationell verksamhet. Exempel på större företag med internationell verksamhet 

inom cateringbranschen är Sodexho (Frankrike), Elior (Frankrike) och Compass Group (Storbritannien). Härutöver 

finns ett mycket stort antal mindre aktörer med huvudsaklig inriktning på mindre omfattande engagemang. 

RETAIL 

Kunderna utgörs främst av dagligvarukedjor och -butiker, men även av varuhuskedjor inom heminredning samt 

olika specialbutiker. 

Dagligvaruhandeln 

Den europeiska dagligvaruhandeln är konsoliderad till ett mindre antal stora aktörer i varje land såsom Tesco 

(Storbritannien), Aldi (Tyskland), Carrefour (Frankrike) och ICA (Sverige). De större aktörerna har i allt väsentligt 

centraliserat sina inköp och härutöver har vissa aktörer gått samman i särskilda internationella inköpsföreningar, 

exempelvis Associated Marketing Services. Utöver centraliseringen ökade dagligvaruhandeln under 1990-talet 

och början av 2000-talet andelen s k private label, d v s varor under eget varumärke, på bekostnad av märkesvaror. 

Under senare år har dock dagligvaruhandeln i viss utsträckning återgått till att sälja märkesvaror inom bordsartiklar 

för engångsbruk. 

Övriga 

Övriga kunder inom Retail utgörs av varuhuskedjor inom heminredning, bland annat IKEA, som sedan flera år 

diversifierat produktutbudet till att även omfatta bland annat bordsartiklar, samt apotek, olika specialbutiker och 

trädgårds-outlets. 

TISSUE 

Dunis produktion av airlaid säljs till största delen externt som insatsvara till tillverkare av hygienprodukter för 

konsumentmarknaden. Kunderna inom denna kategori är ofta globala aktörer med egna organisationer för 

produktutveckling, tillverkning och distribution. Dunis produktion av tissue tillgodoser primärt Dunis eget behov 

för tillverkning av bordsartiklar.

BORDSARTIKLAR FÖR ENGåNGSBRUK 

Servetter, dukar, tabletter, löpare, tallrikar, glas, koppar och bestick i papper respektive 

plast samt ljus. Bordkoncept består av bordsartiklar för engångsbruk med 

koordinerad design och kan utgöras av exempelvis servetter, bordsdukar och ljus 

i matchande färger och mönster. Bordsartiklar för engångsbruk kan delas upp i 

standardprodukter och premiumprodukter. Standardprodukterna är enklare, till 

exempel vita enlagersservetter, medan premiumprodukterna är av högre kvalitet 

och ofta är djupfärgade eller försedda med färgtryck. 

MåLTIDSFÖRPACKNINGAR 

Förpackningslösningar för färdigmat, take-away och förvaring för såväl varma 

som kalla måltider liksom måltider för uppvärmning. Segmentet omfattar även 

förslutningsmaskiner, formar och förslutningsfilm. Marknaden för måltidsförpackningar 

befinner sig i stark tillväxt, driven av ett ökat behov av färdigmat och takeaway. 

MjUKPAPPER 

Råvara för vidareförädling till olika mjukpappersbaserade produkter. Mjukpapper 

förekommer som våtformat respektive torrformat mjukpapper. Våtformat mjukpapper 

benämns ”tissue” och torrformat mjukpapper benämns ”airlaid”. Tissue 

används för konvertering till bland annat servetter, bordsdukar och andra bordsprodukter. 

Den mycket goda absorbtionsförmågan hos airlaid gör det särskilt lämpat 

som insatsvara för olika typer av produkter inom intimhygien som dambindor 

och inkontinensskydd, men airlaid används också för konvertering till servetter 

och bordsdukar av högre kvalitet.

0 INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • MArKNADSöVErSIKt 

mArKnADens DrIvKrAFTer 

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas av olika trender, varav 

de viktigaste beskrivs nedan. 

ökad andel måltider intas utanför hemmet 

I Europa har andelen människor som äter middag utanför hemmet 

ökat med 14% mellan 2002 och 2006 från 84 till 96 middagar 

per person och år. I genomsnitt svarar måltider utanför hemmet 

för cirka 30% av matutgifterna i europeiska hushåll. Under 

den senaste femårsperioden har andelen måltider som intas utanför 

hemmet ökat med i genomsnitt cirka 3% per år. trenden 

med en ökning av antalet måltider utanför hemmet förväntas 

fortsätta, bland annat baserat på en förväntad ökning av andelen 

ensamhushåll, fortsatt urbanisering och en förväntad ökning av 

andelen förvärvsarbetande. En ökad andel av måltider utanför 

hemmet innebär ökad efterfrågan på produkter som ökar trivsamheten 

och atmosfären vid restaurangbesök, till exempel servetter 

och dukar. 

substitution av linneservetter och -dukar 

Försäljningen av servetter och dukar av linne minskade under 

perioden 2003 till 2005 med i genomsnitt 6% per år. Premiumservetter 

och -dukar i papper är ett av huvudalternativen till 

linne. 

Duni bedömer att efterfrågan på bordsartiklar av linne 

påverkas av att restaurangbranschen i Europa i allt större uträckning 

använder koncept för att attrahera kunder och öka omsättningen. 

Användandet av koncept, som innebär att utbudet av 

mat och dryck matchas med dukning och dekorationer vid 

exempelvis jul, påsk, oktoberfestival och vinskörd, förutsätter i 

praktiken bordsartiklar för engångsbruk, som kan köpas in utan 

stora investeringar. Duni bedömer att den minskade marknaden 

för linneservetter och -dukar även kan förklaras av kostnaden 

och tidsåtgången för tvätt och annan hantering av linne samt att 

dukar och servetter för engångsbruk är mer hygieniska. Vissa av 

Dunis kunder anser även att bordsartiklar av papper kan vara ett 

mera miljövänligt alternativ jämfört med linneprodukter. 

ökad efterfrågan på take-away 

Antalet take-away – måltider ”att ta med” – ökar, drivet av delvis 

samma faktorer som ligger bakom ökningen av måltider utanför 

hemmet, d v s en ökning av andelen ensamhushåll, fortsatt urbanisering 

och en ökning av andelen förvärvsarbetande. take-away 

svarar för en ökad andel av restaurangernas försäljning. 1) Härutöver 

säljer livsmedelsbutiker i allt större utsträckning färdigmat. 

Konsumtionen av färdigmat (exklusive fryst, konserverad och 

1) Källa: Crest, Datamonitor 

2) Källa: AC Nielsen, Dunis ledning 

3) Källa: Euromonitor, Eurostat. 

frystorkad mat) i Västeuropa ökade med i genomsnitt drygt 

6,5% årligen under perioden 2000–2005. Dunis ledning 

bedömer att en ökad efterfrågan på färdigmat och take-away 

kommer att medföra motsvarande tillväxt i marknaden för förpackningar 

för färdigmat, där Duni är verksamt. 

ökning av märkesvaror inom bordsartiklar i 

daglivaruhandeln 

Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade dagligvaruhandeln 

försäljningen av produkter under egna varumärken – s k 

private label – på bekostnad av märkesvaror. Inom bordsartiklar 

för engångsbruk innebar detta en utveckling mot enklare produkter 

som tunna, enfärgade servetter vilket har medfört att 

handelns totala försäljning inom kategorin bordsartiklar har 

minskat. Detta, i kombination med att kategorin non-food – 

d v s andra produkter än livsmedel – har blivit allt viktigare för 

handeln i det att den svarar för en ökad andel av handelns totala 

försäljning 2) , har lett till att det finns indikationer på att vissa 

dagligvaruhandlare har ökat andelen märkesvaror inom bordsartiklar 

för engångsbruk på bekostnad av handels egna varumärken 

i syfte att ge konsumenterna ett mera attraktivt erbjudande och 

öka försäljningen inom kategorin. 

stabila underliggande marknader 

Efterfrågan på Dunis produkter påverkas till viss del också av 

utvecklingen inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna 

respektive dagligvaruhandeln. Den europeiska restaurangbranschen 

har under de senaste fem åren uppvisat en försäljningstillväxt 

om 2,8% per år och försäljningstillväxten förväntas 

fortsätta i samma takt. 3) Efterfrågan på dessa marknader drivs 

vidare till viss del av den ekonomiska tillväxten. Under de senaste 

fem åren har den genomsnittliga europeiska tillväxten i BNP 

uppgått till 2–3% per år och BNP-tillväxten förväntas fortsätta i 

samma takt. I östeuropa förväntas tillväxten i BNP bli väsentligt 

högre än övriga Europa. 

tyskland, som är Dunis enskilt största marknad, har genomgått 

flera år av svag ekonomisk utveckling och svag efterfrågan 

inom restaurang-, hotell- och cateringbranscherna. Sedan 2006 

har även den tyska ekonomin utvecklats positivt och exempelvis 

har tillväxten i BNP uppgått till 4% och restaurangbranschen 

har gått till positiv tillväxt från negativ. Duni har under perioden 

av svag ekonomisk utveckling i tyskland förmått växa mer än 

tysklands BNP. I Sverige har restaurang-, hotell- och cateringmarknaderna 

vuxit med i genomsnitt 2% per år under de senaste 

fem åren och tillväxten 2006 översteg 6%.

mArKnADssTorleK ocH TIllväxT 

Dunis ledning bedömer att den europeiska marknaden för 

bordsartiklar för engångsbruk uppgår till cirka 3 250 MEUr 

fördelat enligt följande: servetter cirka 1 200 MEUr, bordsdukar 

cirka 250 MEUr, ljus cirka 1 350 MEUr och serveringsprodukter 

såsom plastbestick och -glas cirka 450 MEUr. Vidare 

bedömer Dunis ledning att cirka två tredjedelar av den europeiska 

marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är hänförlig 

till kundmarknaden Professional. 1) Dunis ledning bedömer att 

den europeiska marknaden för förpackningslösningar för färdigmat 

uppgår till cirka 800 MEUr. 

Servetter och bordsdukar för engångsbruk kan delas upp i 

standard- och premiumprodukter där de senare framställs av tissue 

i minst tre lager eller av airlaid. Duni bedömer att av den 

totala uppskattade omsättningen på den europeiska marknaden 

för servetter och bordsdukar för engångsbruk svarar standardprodukter 

för cirka 45% medan premiumprodukter svarar för 

cirka 55%. Förhållandet mellan standard- och premieprodukter 

varierar dock mellan olika regioner i Europa. I Norden och centrala 

Europa svarar premiumprodukter för en högre andel, och i 

södra och östra Europa för en lägre andel. 

Den europeiska marknaden för servetter och dukar i papper 2) 

Tyskland, Österrike och Schweiz 






tyskland, österrike och Schweiz är tillsammans den näst största 

marknadsregionen för servetter och dukar i papper i Europa 

(475 MEUr) och premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar 

av den marknaden. Premiumprodukternas marknadsandel 

förklaras till stor del av tillverkarnas dedikerade försäljningsarbete 

samt en historiskt god ekonomisk utveckling. Den 

genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter och dukar i papper 

i regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 3,3%, vilket 

kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i 

BNP om 2,1% under samma period. Den genomsnittliga årliga 

tillväxten inom pappersservetter i marknadsregionen som helhet 

förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten 

med god marginal under perioden fram till 2010, drivet av fortsatt 

tillväxt inom premiumprodukter. 

Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg 






Storbritannien och Beneluxländerna utgör tillsammans den 

tredje största marknadsregionen för servetter och dukar i papper 

i Europa (MEUr 250). I likhet med tyskland, österrike och 

Schweiz svarar premiumprodukter för cirka två tredjedelar av 

den totala marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten 

inom servetter och dukar i papper i regionen uppgick under 

perioden 2000–2005 till 2,7%, vilket kan jämföras med regionens 

genomsnittliga årliga tillväxt i BNP om 3,6% under samma 

period. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter 

i marknadsregionen som helhet förväntas överstiga den 

genomsnittliga årliga BNP-tillväxten med god marginal under 

perioden fram till 2010, drivet av tillväxten inom premiumprodukter. 

Sverige, Norge, Finland och Danmark 






Marknaden för servetter och dukar i papper i Norden (Sverige, 

Norge, Finland och Danmark) uppgår till cirka 125 MEUr. 

Premiumprodukter svarar för cirka två tredjedelar av den nordiska 

marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter 

och dukar i papper i regionen uppgick under perioden 

2000–2005 till 4,8%, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga 

årliga tillväxt i BNP om 4,4% under samma period. 

Den genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter i 

marknadsregionen som helhet förväntas överstiga den genomsnittliga 


fram till 2010, drivet av tillväxten inom premiumprodukter. 

1) Dunis lednings bedömning avseende marknadens storlek samt fördelningen mellan olika produkter och kundmarknader baseras på information från Euromonitor och B Kay-Tissue 

samt ledningens branschkännedom. 

2) Enligt Dunis lednings bedömning är den europeiska marknaden för servetter och dukar i papper representativ även för övriga produkter i Dunis sortiment. 

1

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • MArKNADSöVErSIKt 

Italien, Frankrike, Spanien, Portugal och Grekland 






Italien är den enskilt största marknaden för servetter och dukar i 

papper i Europa. Vidare är södra Europa (Italien, Frankrike, Spanien, 

Portugal och Grekland) den största marknadsregionen i 

Europa (540 MEUr). I södra Europa svarar premiumprodukter 

för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Marknadens storlek 

förklaras av volymen inom standardprodukter. Den genomsnittliga 

årliga tillväxten inom servetter och dukar i papper i 

regionen uppgick under perioden 2000–2005 till 4,0%, vilket 

kan jämföras med regionens genomsnittliga årliga tillväxt i BNP 

om 4,5% under samma period. Den genomsnittliga årliga tillväxten 

inom pappersservetter i marknadsregionen som helhet 

förväntas överstiga den genomsnittliga årliga BNP-tillväxten 

med god marginal under perioden fram till 2010, främst drivet 

av tillväxten inom premiumprodukter. 

Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland 

och Litauen 






Marknaden för servetter och dukar i papper i östra Europa 

(Polen, Ungern, tjeckien, Slovakien, Slovenien, Estland, lettland 

och litauen) uppgår till cirka 70 MEUr. I östra Europa 

svarar premiumprodukter för cirka en tredjedel av den totala 

marknaden. Den genomsnittliga årliga tillväxten inom servetter 

och dukar i papper i regionen uppgick under perioden 2000– 

2005 till 6,7%, vilket kan jämföras med regionens genomsnittliga 

årliga tillväxt i BNP om 8,8% under samma period. Den 

genomsnittliga årliga tillväxten inom pappersservetter i marknadsregionen 

som helhet förväntas överstiga den höga genomsnittliga 


fram till 2010.

Dunis historik 



Verksamheten går tillbaka till slutet av 1940-talet och verksamhetens 

inriktning har varierat över tiden. Under senare år har 

Duni varit föremål för ett omfattande förändringsarbete som har 

påverkat inte bara verksamhetens inriktning och geografiska 

utbredning utan även inneburit en serie åtgärder för att effektivisera 

kärnverksamheten och minska kostnaderna. 

HIsTorIK 

Bonnierkoncernen förvärvade 1949 Billingsfors långed. Samma 

år lanserade bolaget sina första vaxade pappersmuggar och servetter 

tillverkade av tunt glaserat papper. Under 1950-talet började 

namnet Duni att användas som ett varumärke för servetter 

och då inleddes även bolagets satsning på utveckling av mer 

sofistikerade material. Den djupfärgade pappersservetten lanserades 

av Bolaget 1954. Dunicel®, ett flerskiktat papper där de 

olika skikten hålls samman av ett speciellt bindemedel, introducerades 

1965. Året därefter inleddes tillverkning av olika plastprodukter 

såsom bestick och glas. Under 1950-talets senare del 

etablerade sig bolaget internationellt, först i tyskland och Frankrike. 

Därefter etablerade sig bolaget i bland annat de övriga 

nordiska länderna, Spanien, Schweiz, Nederländerna, Belgien, 

österrike, Storbritannien och USA. 

1970 slogs de två Bonnierägda bolagen Duni och Bilå samman 

för att bilda DuniBilå. 1977 slogs DuniBilå samman med 

det börsnoterade Grafoprint och Dunis aktie handlades i och 

med detta på börsen. jiHå plast, en tillverkare av plastglas, förvärvades 

1982. Dunilin® lanserades 1986. 1989 köptes hela 

Duni ut från börsen av Bonnierägda tidnings AB Marieberg. 

Finess, Dunis dåvarande största konkurrent, förvärvades 1990 

varigenom omsättningen fördubblades. Under samma år bytte 

hela koncernen namn till Duni. Havi, en finsk ljustillverkare, 

förvärvades 1998 och samma år såldes koncernens förpacknings- 

och hygienverksamheter. 1997 förvärvade EQt 50% av Duni 

från Bonnierkoncernen och 1999 förvärvades deSter, en ledande 

tillverkare inom förpackningslösningar för flygcatering. EQt 

förvärvade resterande del av Bolaget 2001. 

Under början av 2000-talet ställdes Duni inför ett antal 

utmaningar. Dagligvaruhandelns försäljning inom bordsartiklar 

för engångsbruk styrdes under 1990-talet om mot produkter 

under egna varumärken – s k private label – på bekostnad av 

märkesvaror. I Sverige var denna utveckling särskilt tydlig för 

Duni under början av 2000-talet, huvudsakligen till följd av det 

relativt begränsade antalet konkurrerande kedjor inom den 

svenska dagligvaruhandeln. Samtidigt gick tyskland, Dunis 

största marknad, igenom en kraftig konjunkturnedgång och den 

flygrelaterade verksamheten inom deSter drabbades av flygindustrins 

nedgång efter terrordåden den 11 september 2001. Duni 

påbörjade därför ett antal omstruktureringsåtgärder. Kisa pappersbruk, 

viss plasttillverkning i Halmstad, liksom all ljustillverkning, 

avyttrades 2002–2004. 

En förnyad analys av synergier och marknadsstrukturer av 

betydelse för Dunis verksamhet i Europa respektive Nordamerika 

och deSter ledde till slutsatsen att synergierna mellan 

dessa delar var små och att de underliggande marknadsstrukturerna 

skilde sig åt i väsentliga avseenden. Dunis styrelse beslutade 

därför att sälja Duni Americas (Dunis förutvarande verksamhet i 

Nordamerika), vilket skedde 2006, samt att avskilja deSter från 

Duni. I och med att deSter överläts till EQt i mars 2007 avslutades 

renodlingen av Duni. I juli 2007 träffade EQt avtal om försäljning 

av deSter till Gate Gourmet. 

operATIvA FörBäTTrIngAr I 

KärnverKsAmHeTen 

2004 lanserades ett omfattande effektiviseringsprogram inom 

Dunis kärnverksamhet. Programmet syftade till att öka Dunis 

konkurrenskraft genom att effektivisera verksamheten och 

minska kostnaderna och har i korthet innefattat följande 

moment: 

• nedläggning respektive avyttring av produktionen av plastartiklar 

i Halmstad; 

• flytt av produktionen av papperstallrikar från Halmstad till 

Poznan, Polen; 

• nedläggning av konverteringen i Skåpafors och koncentration 

av konverteringen till anläggningen i Bramsche, tyskland, 

och till anläggningen i Poznan, där mera personalintensiva 

moment i konverteringen utförs; 

• ytterligare automatisering av konverteringsprocessen i 

anläggningen i Bramsche; 

• översyn av inköpsprocess och leverantörsval i kombination 

med en minskning av antalet artiklar i sortimentet; 

• flytt av Dunis huvudkontor till Malmö från Stockholm; koncentration 

av koncernens supportfunktioner till huvudkontoret 

i Malmö; centralisering av den nordiska försäljningsorganisationen 

till Malmö och den operativa finans- och 

kreditfunktionen till Poznan; samt 

• bolagisering av logistikfunktionen i Bramsche och minskning 

av antalet regionala distributionscentraler. 

Sedan EQt blev huvudägare, 2001, har Duni minskat antalet 

produktionscentra från 12 till 3 i syfte att skapa en mera konkurrenskraftig 

kostnadsstruktur och ge utrymme för Bolaget att 

fokusera på lönsam tillväxt inom kärnverksamheten.


Verksamheten 

översIKT 






ljus. Dunis försäljning är fokuserad på bordskoncept, d v s 

matchande kollektioner av till exempel dukar, servetter och ljus. 

Duni är även verksamt inom den växande marknaden för färdigmat 

och take-away och erbjuder förpackningar och förpackningssystem 



Bolagets kunder, som huvudsakligen utgörs av restauranger, 

hotell och cateringföretag till vilka försäljning sker direkt eller 

indirekt via grossister och cash-and-carries. Detta möjliggör för 

säljkåren att direkt visa och diskutera fördelarna med Dunis 

bordskoncept och hur dessa kan skapa värde för kunden. Duni 

anser att detta skiljer Bolaget från dess konkurrenter. Bolaget 

producerar årligen en sortimentsguide som är ett viktigt hjälpmedel 

i marknadsföringen mot restauranger och andra professionella 

kunder. Dessutom är Dunis varumärken mycket väletablerade 

bland dessa kunder. I tyskland, Dunis enskilt största marknad, 

nämner cirka 75% av kunderna Duni på fråga vilka servetter 

de använder, jämfört med cirka 25% för närmaste konkurrent. 

Vid försäljning till dagligvaruhandeln hjälper Dunis säljkår 

kunderna med bland annat analys av hur kategorin bordsartiklar 

bäst kan bidra till handelns försäljning och lönsamhet. 

Kundernas efterfrågan på Dunis produkter beror bland annat 

på trender vad gäller färger, mönster och kvalitet, vilket i sin tur 

påverkar kollektionernas utformning. Duni har en egen designavdelning 

som löpande utvecklar och anpassar Bolagets sortiment 

för att kunna möta efterfrågan på attraktiva och aktuella 

produkter som stödjer kunderna i deras verksamhet. Designavdelningens 

arbete baseras bland annat på marknadsundersökningar, 

trendspaning och återkoppling från försäljningsarbetet. 


av dessa sker i allt väsentligt inom Duni. Dunis produktion 

av tissue går tillbaka till 1950-talet och säkerställer 

bland annat Dunis höga krav på mjukhet, struktur och färgmatchning 

för Bolagets kollektioner. Duni producerar även airlaid 

som tack vare dess mycket goda absorptionsförmåga 

används för produkter inom intimhygien, men även för högkvalitativa 

bordsartiklar. tillverkningen av tissue och airlaid sker i 

Sverige, medan Dunis konvertering till färdiga bordsartiklar sker 

i tyskland respektive Polen. 

Duni har sedan början av 2000-talet genomgått väsentliga 

förändringar. Dunis kärnverksamhet har under denna period av 

förändring bibehållit och utvecklat en marknadsledande position. 

Dunis nettoomsättning under 2006 uppgick till 3 762 

MSEK och Duni hade per den 30 juni 2007 motsvarande 1 948 

heltidsanställda. 

2006 svarade Dunis enskilt största kund för cirka 

398 MSEK, motsvarande cirka 10,6% av den totala nettoomsättningen, 

medan de tio största kunderna sammanlagt svarande 

för cirka 1 198 MSEK, motsvarande cirka 31,6% av den totala 

nettoomsättningen. 


retail och tissue, vilka svarade för 66%, 20% respektive 14% av 

Dunis nettoomsättning 2006. 

• professional. Duni erbjuder restauranger, hotell och cateringföretag 

ett brett sortiment av bordsartiklar vanligtvis 

samlade i hela bordskoncept omfattande servetter, dukar och 

andra produkter i matchande färger och mönster. Dunis högkvalitativa 

produkter i kombination med den kontinuerliga 

förnyelse och anpassning av sortimentet som Bolagets egen 

designavdelning svarar för ger Dunis säljkår möjlighet att 

erbjuda kunderna ett brett spektrum av bordskoncept anpassade 

till olika typer av aktuella trender, högtider och kampanjer 

(såsom påsk, jul, oktoberfestival och vinskörd) eller kundens 

egen profil. Cirka 90% av försäljningen till restauranger, 

hotell och cateringföretag sker via grossister och cash-andcarries. 

Inom Professional erbjuder Duni även förpackningar 

för färdigmat till den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln 

och restauranger med take-away samt förslutningsmaskiner 

för en del av sortimentet (DuniForm ® ). 

• retail. Duni erbjuder kunder inom huvudsakligen dagligvaruhandeln 

ett brett sortiment bordskoncept och -artiklar i 

olika utföranden, anpassade för olika tillfällen och krav. 

Erbjudandet är i stort sett detsamma som inom affärsområdet 

Professional, men är i vissa avseenden anpassat med hänsyn 

till kundernas skilda behov och förutsättningar samt till 

annorlunda förpackningsutföranden. Härigenom ges Dunis 

säljkår möjlighet att i samarbete med kunden anpassa dennes 

sortiment av Duniprodukter med utgångspunkt från bland 

annat hyllutrymme. Dunis sortiment innefattar även pappersbaserade 

tvättlappar och presentpapper. Förutom dagligvaruhandeln 

sker försäljning till apotek, varuhuskedjor inom 

heminredning samt till olika specialbutiker och trädgårdsoutlets. 

• Tissue. Duni producerar våtformat mjukpapper – tissue – 

och torrformat mjukpapper – airlaid – för bordsartiklar, med 

särskilt fokus på djupfärgning och avancerade tryck, samt airlaid 

för produkter inom intimhygien. Cirka 50% av produktionen 

vidareförädlas inom Duni medan återstoden säljs till 

externa kunder, främst tillverkare av produkter inom intimhygien.

Geografiskt delas Dunis försäljning in i fyra geografiska regioner: 

Centrala Europa (tyskland, österrike, Schweiz Storbritannien, 

Belgien, Nederländerna, luxemburg), Norden (Sverige, Norge, 

Finland, Danmark), Södra och östra Europa (Frankrike, Italien, 

Spanien, Portugal, Ungern, tjeckien, Slovakien, Polen, Baltikum, 

Balkan, ryssland) och övriga (Dunis försäljning utanför 

Europa). 

Nedan framgår nettoomsättningen per affärsområde respektive 

geografisk region 2006. 


PER AFFÄRSOMRåDE 

2006 

Tissue • 14% Professional • 66% 

Retail • 20% 


PER GEOGRAFISK 

REGION 2006 

Övriga • 1% Centrala Europa 

• 60% 

Södra och östra 

Europa • 17% 

Norden • 22% 

sTYrKor 

marknadsledande position och varumärken 

Dunis ledning bedömer, baserat på sin branschkännedom, att 

Duni är marknadsledande i Europa inom servetter och dukar för 

engångsbruk och att Bolagets andel av den totala omsättningen 

i Europa uppgår till cirka 19%. Bolagets ställning är särskilt stark 

i regionerna Norden och Centrala Europa. Det finns få större 

aktörer på marknaden och Duni bedömer att Bolagets omsättning 

är mer än dubbelt så stor som den närmaste konkurrentens 

omsättning inom servetter och dukar för engångsbruk. till skillnad 

från de flesta av Bolagets större konkurrenter har Duni dessutom 

en stark ställning inom segmentet premiumprodukter, där 

priserna är högre. Duni är det i särklass mest välkända varumärket 

på marknaden och varumärket är särskilt starkt hos Dunis 

viktigaste kunder, restauranger och hotell. även bredden och 

variationen i Bolagets sortiment skiljer Duni från dess konkurrenter. 

Duni har cirka 6 500 olika artiklar som kontinuerligt byts 

ut för att passa aktuella trender och säsongsvariationer. 

unik och effektiv försäljningsmodell 

Dunis försäljningsmodell innebär att försäljningsarbetet inriktas 

mot såväl slutkunder som grossister vilket skapar efterfrågan från 

slutkund gentemot grossisterna. Duni har en stor säljstyrka som 

årligen gör cirka 300 000 besök hos Bolagets kunder, varav cirka 

250 000 på de fragmenterade restaurang-, hotell- och catering- 

marknaderna. Modellen tillåter Duni att påverka kunderna 

genom kontinuerlig dialog kring val och användning av Dunis 

produkter samt ger Bolaget en direkt förståelse för aktuella marknadstrender. 

Den skapar också en stark kundlojalitet och är en 

viktig förklaring till Dunis höga marknadspenetration på Bolagets 

huvudmarknader. Dunis nära relation till kunderna är även 

ett av skälen till att Bolaget snabbt har kunnat anpassa sitt erbjudande 

till nya trender och en förändrad efterfrågan. Den höga 

marknadspenetrationen och det breda sortimentet i kombination 

med det starka varumärket är också en anledning till att Bolaget 

kan bibehålla höga försäljningsmarginaler. Dunis årliga sortimentsguider 

är nyckelverktyg i kundkontakterna och varje ny 

sortimentsguide ger säljaren en naturlig anledning att besöka 

kunderna. Genom kundbesöken ökas slutkundens förståelse för 

hur Dunis produkter kan förenkla för kunden, göra kundens eget 

erbjudande mer attraktivt och förbättra kundens lönsamhet. 

Duni anser att dess väl inarbetade försäljningsmodell och etablerade 

kundrelationer i Bolagets huvudmarknader skapar en naturlig 

inträdesbarriär gentemot konkurrenter. Duni arbetar för närvarande 

med att vidare implementera försäljningsmodellen i Storbritannien 

samt i södra och östra Europa. 

Återkoppling 

på trender, 

marknadsförändringar, 

etc. 

FÖRSÄLjNINGSMODELL 

Slutkunder 

t ex restauranger, hotell 

och catering 

Direktförsäljning 

Grossister 

Cash & Carry 

Dunis säljstyrka 

Kontinuerlig dialog, testkampanjer 

och andra utbildnings- och 

marknadsföringsaktiviteter. 

Produktutveckling, återkoppling 

på produktsortimentet. 

Flexibilitet i förhållande 

till kunder, 

förmåga att snabbt 

anpassa sig till en 

förändrad efterfrågan, 

kundlojalitet. 

Inträdesbarriär 

gentemot konkurrenter


• VErKSAMHEtEN 

ledande inom produktutveckling, design och material 

Dunis utveckling av produktsortimentet vad gäller färg, design 

och innehåll utgör en viktig del i affärsmodellen. På samma sätt 

som modeföretag tar Bolaget fram kollektioner där produkterna 

matchas gällande färger, mönster och struktur. Duni har en egen 

designavdelning som löpande utvecklar och anpassar Bolagets 

sortiment för att kunna möta efterfrågan på attraktiva och aktuella 

produkter som hjälper kunderna i deras verksamhet. Duni 

arbetar löpande med trendspaning genom bland annat deltagande 

i olika mässor och visningar inom mode, design och 

aktuella trender i Europa och USA samt med hjälp av externa 

trendscouter. Dunis två pappersbruk är specialiserade på tillverkning 

och djupfärgning av korta serier högkvalitativ tissue och 

airlaid vilket gör att Duni kan erbjuda bordsartiklar i många färger 

och nyanser med färgmatchning mellan olika serier i olika 

material. Pappersbruken arbetar kontinuerligt med att utveckla 

nya högkvalitativa material som gör att Duni hela tiden kan ligga 

i framkant gällande produktutveckling. Specialiseringen på korta 

serier gör att Duni har möjlighet att snabbt anpassa kollektionerna 

efter vad som efterfrågas hos kunderna. 

Kontroll över värdekedja och logistik 

Duni är ett integrerat företag vilket innebär att Bolaget kontrollerar 

hela värdekedjan förutom råvaran för sina viktigaste produkter, servetter 

och bordsdukar. övriga produkter köps in från externa leverantörer. 

Dunis centrallager i tyskland samt ett antal distributionscentraler 

hanterar distributionen till kund. Att kontrollera värdekedjan 

minskar Bolagets prisrisk, innebär leveranssäkerhet till Bolagets 

slutkunder och ger möjlighet att planera förnyelsen av det pappersbaserade 

sortimentet vad gäller design och material. Dunis produktion 

sker till cirka 70% mot lager, medan resterade del produceras 

baserat på kundorder eller enligt kontrakt. De cirka 4 500 artiklar 

som produceras mot lager kan levereras till huvuddelen av kunderna 

inom 24 timmar och till samtliga kunder i Europa inom 48 

timmar. övriga varor levereras till kund enligt överenskommelse. 

god lönsamhet och starkt kassaflöde 

Duni har under de senaste åren effektiviserat och omstrukturerat 

sin verksamhet och minskat sina kostnader. Som ett led i effektiviseringen 

har bolaget centraliserat produktionen och minskat 

antalet produktionscentra från 12 till 3 sedan 2001. Andra effektiviseringsåtgärder 

har berört support-, logistik- och finansfunktionerna. 

Detta har lett till att Bolaget idag är ett av de mest lönsamma 

i sin bransch. Duni bedömer dessutom att Bolaget har ett 

begränsat investeringsbehov de närmaste åren, med investeringar 

något större än Bolagets avskrivningar. rörelsekapitalet har 

minskat i förhållande till försäljningen och denna utveckling förväntas 

fortsätta framöver. Dunis affärsmodell har visat att Bolaget 

kan hantera nedgångar i ekonomin vilket skapar en stabil 

lönsamhet. I exempelvis tyskland har Duni fortsatt att leverera 

tillväxt, trots en svag underliggande marknadsutveckling. Detta i 

kombination med en stor andel rörliga kostnader och potentiellt 

lägre skattebelastning genom ackumulerade förlustavdrag ger 

möjlighet till starka och stabila kassaflöden framöver. 

expansion på nya tillväxtmarknader 

Duni är etablerat på ett flertal marknader som erbjuder goda 

möjligheter till organisk tillväxt. I södra och östra Europa, som 

har cirka 240 miljoner invånare, svarar premiumprodukter 

endast för cirka en tredjedel av den totala marknaden. Södra 

Europa är den största marknadsregionen i Europa och marknadstillväxten 

förväntas överstiga den genomsnittliga årliga 

BNP-tillväxten med god marginal under perioden fram till 

2010, främst drivet av tillväxten inom premiumprodukter. I 

östra Europa förväntas den genomsnittliga BNP-tillväxten bli 

högre än i övriga Europa under perioden fram till 2010 och 

marknadstillväxten förväntas överstiga den genomsnittliga årliga 

BNP-tillväxten med god marginal under perioden. 

Dunis försäljning i Södra och östra Europa 2006 uppgick till 

648 MSEK, en ökning med cirka 18% jämfört med 2005. Försäljningen 

i östra Europa (Polen, Ungern, tjeckien, Slovakien, 

Slovenien, Estland, lettland, litauen och ryssland) uppgick till 

288 MSEK 2006, en ökning med 59% jämfört med 2005. 

Beräknat på rullande 12-månadersbasis per den 30 juni 2007 

ökade Dunis försäljning i östra Europa med 45%. 

Tillväxt genom företagsförvärv 

Duni är den enda större europeiska aktören med huvudfokus på 

marknaden för bordskoncept. Konkurrenterna består dels av 

relativt små, lokala företag, dels av ett antal större pappers- och 

massaföretag. Marknaden erbjuder därför vissa möjligheter till 

konsolidering vilket skapar förutsättningar för Duni att exempelvis 

på sikt utöka sin konverteringskapacitet i södra och östra 

Europa genom förvärv. 

Internationella distributionscentraler 

Regionala distributionscentraler 

Produktionscentra

AFFärsIDé, mÅl ocH sTrATegI 

Affärsidé och vision 

Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet enklare vid varje 

måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande och innovativa 

produkter och koncept. 

Duni ska vara den ledande producenten och leverantören 

i Europa av designade bordskoncept för engångsbruk och förpackningslösningar 


Finansiella mål 

Tillväxt 

Duni har som mål att den genomsnittliga organiska omsättningstillväxten 

ska överstiga 5% per år över en konjunkturcykel. 

Utöver detta kommer Duni att överväga förvärv för att nå nya 

tillväxtmarknader eller förstärka sin ställning på sina existerande 

marknader. 

Lönsamhet 

lönsamheten inom samtliga affärsområden ska lyftas genom försäljningstillväxt, 

fortsatt fokus på premiumprodukter och fortsatta 

förbättringar inom inköp och produktion. Målet är att 

rörelsemarginalen för Duni ska uppgå till 10% eller mer. 

utdelningspolicy 

långsiktigt har styrelsen för avsikt att utdelningen ska uppgå till 

minst 40% av resultatet efter skatt. 

Ett aktiebolags beslut om utdelning fattas av bolagsstämman 

och normalt sett (utom i vissa specialfall) på förslag eller efter 

godkännande av styrelsen. När styrelsen beslutar om huruvida 

den ska föreslå utdelning och vid fastställande av beloppet ska styrelsen 

beakta dels de legala begränsningar som följer av aktiebolagslagen, 

dels eventuella avtalsmässiga begränsningar för vad som 

får utdelas till aktieägarna eller från dotterbolag till moderbolag. 

Styrelsen har att beakta bolagets finansiella ställning, resultat från 

verksamheten, kapitalbehov och andra faktorer som styrelsen finner 

relevanta. Inga garantier kan lämnas för att beslut om utdelning 

kommer att föreslås eller beslutas för visst år. 

strategi 

För att nå de uppsatta målen har Duni utarbetat en strategi som 

består av tre huvudkomponenter och ett antal därmed förenade 

strategiska initiativ. 

S 

T 

R 

S 

A 

T 

R 

T 

E 

A 

G 

T 

E 

I 

G 

I 

Stärka 

varumärke 

och Stärka kund- 

varumärke relationer 

och kundrelationer 

ProduktutvecklingProduktutveckling 

Integration 

och varu- 

Integration försörjning 

och varuförsörjning 

Konsekvent fortsätta implementeringen 

av den unika försäljningsmodellen med 

fokus Konsekvent på slutkunderna. fortsätta implementeringen 

Organisationerna 

skall av den stärkas unika på försäljningsmodellen tillväxtmarknaderna. med 

fokus på slutkunderna. Organisationerna 

Eftersträva skall stärkas att på bli tillväxtmarknaderna. 

ensamleverantör för 

bordskoncept främst till ledande grossister. 

Eftersträva att bli ensamleverantör för 

Branschens bordskoncept starkaste främst till varumärke ledande grossister. med 


och Branschens distributörer. starkaste varumärke med 


och distributörer. 


och nya material. 


Accelerera och nya material. produktutvecklingen baserat 

på kunskap om kundbehov, konsumentinsikt 

Accelerera och systematisk produktutvecklingen idégenerering baserat för 

att på på kunskap så sätt om markant kundbehov, öka nya konsument- produkters 

andel insikt och av försäljningen. 

systematisk idégenerering för 

att på så sätt markant öka nya produkters 

Konsolidera 

andel av försäljningen. 

den kostnadseffektiva verksamhetsmodellen. 

Konsolidera den kostnadseffektiva verk- 

Vertikal samhetsmodellen. integration inom mjukpapper för 

att säkerställa ledarskap och kostnadseffektivitet. 

Vertikal integration inom mjukpapper för 

att säkerställa ledarskap och kostnads- 

Förstärka effektivitet. den globala inköpskompetensen 


Förstärka den globala inköpskompetensen 


Dunis strategiska fokus inom respektive affärsområde framgår 

nedan. 

S 

T 

R 

S 

ATE 

T 

R 

AT 

G 

E 

I 

G 

S 

K 

ISKT 

T 

F 

OKUS 

F 

OKUS 

Professional 

Professional 

Retail 

Retail 

Tissue 

Tissue 

Ledande inom premiumsegmentet. 

Tillväxt Ledande i södra inom premiumsegmentet. 

och östra Europa samt 

Storbritannien. 

Tillväxt i södra och östra Europa samt 

Dra Storbritannien. fördel av ökad efterfrågan inom 


Dra fördel för av färdigmat. ökad efterfrågan inom 



Skapa ökad lönsamhet genom fokus på 

varumärket och att optimera kategorin 

tillsammans Skapa ökad med lönsamhet dagligvaruhandeln 

genom fokus på 

utifrån varumärket ett kund- och att och optimera konsumentperspektiv. 

kategorin 

tillsammans med dagligvaruhandeln 

Handelns utifrån ett kund- egna varumärken och konsumentperspektiv. 

enbart som 


Handelns egna varumärken enbart som 



inom premiumsegmentet. 


Satsa inom premiumsegmentet. 

på produktutveckling för att vinna 

nya kunder inom intimhygien. 

Satsa på produktutveckling för att vinna 

nya kunder inom intimhygien.

INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • VErKSAMHEtEN 

AFFärsomrÅDe proFessIonAl 

Duni erbjuder restauranger, hotell och cateringföretag ett brett 

sortiment av bordsartiklar vanligtvis samlade i hela bordskoncept 

omfattande servetter, dukar och andra produkter i matchande 

färger och mönster. Dunis högkvalitativa produkter i kombination 

med den kontinuerliga förnyelse och anpassning av sortimentet 

som Bolagets egen designavdelning svarar för ger Dunis 

säljkår möjlighet att erbjuda kunderna ett brett spektrum av 

bordskoncept anpassade till olika typer av aktuella trender, högtider 

och kampanjer (såsom påsk, jul, oktoberfestival och vinskörd) 

eller kundens egen profil. Inom Professional erbjuder Duni även 

den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln och restauranger med 

take-away förpackningar för färdigmat samt förslutningsmaskiner 

för en del av sortimentet (DuniForm ® ). Måltidsförpackningarna 

är designade eller standardiserade och förekommer i olika utföranden 

och storlekar anpassade för en mängd sorters mat. 

Professional är Dunis viktigaste affärsområde och svarade för 

2 485 MSEK, motsvarande cirka 66% av Dunis totala nettoomsättning 

2006. Bordsartiklar svarade för cirka 81% av nettoomsättningen 

inom Professional. Försäljningen inom målstidsförpackningar 

svarade för resterande cirka 19% av nettoomsättningen 

inom Professional. Den geografiska fördelningen nedan 

baseras på lokaliseringen av för försäljningen relevant bolag inom 

Duni. 

Centrala Europa svarade för 1 462 MSEK (59%) av nettoomsättningen 

inom Professional varav tyskland, österrike och 

Schweiz tillsammans svarade för 1 046 MSEK (72%) och Storbritannien, 

Belgien, Nederländerna och luxemburg tillsammans 

svarade för 416 MSEK (28%). 

Norden svarade för 642 MSEK (26%) av nettoomsättningen 

inom Professional. 

Södra och östra Europa svarade för 331 MSEK (13%) varav 

Italien, Frankrike, Spanien och Portugal tillsammans svarade för 

270 MSEK (82%) och Polen, Ungern, tjeckien, Slovakien, Slovenien, 

Estland, lettland, litauen och ryssland tillsammans svarade 

för 61 MSEK (18%). övriga svarade för 50 MSEK (2%). 

Nedan framgår nettoomsättningen inom Professional per 

geografisk region under 2006. 

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK REGION 

INOM PROFESSIONAL 2006 

Övriga • 2% Södra och Östra Europa • 13% 

Norden • 26% 

Centrala Europa • 59% 

produkter 

Inom Professional kan Dunis sortiment uppdelas i bordsartiklar 

och förpackningslösningar för färdigmat. 

Bordsartiklar utgör den viktigaste produktkategorin inom 

Professional. Designade bordsartiklar, vanligtvis samlade i hela 

koncept, marknadsförs i ett brett spektrum av färger och mönster. 

Duni är marknadsledande inom färgmatchning och kan därmed 

leverera servetter, dukar och andra pappersprodukter med matchande 

färg, oavsett tillverkningsmaterial. Servetter med ett till fyra 

lager gör det möjligt för Duni att erbjuda rätt produkt för varje 

tillfälle. Airlaidbaserade Dunilinservetter håller högsta kvalitet 

och utgör ett alternativ till linneservetter. Dukar i olika kvaliteter, 

storlekar och material skapar stor valmöjlighet för kunderna. 

Dukar och servetter kompletteras med ett stort urval av produkter 

såsom bestick, koppar och glas i plast samt ljus. 

Förpackningslösningar för färdigmat omfattar designade och 

standardiserade förpackningar som förekommer i olika utföranden 

och storlekar. Genom DuniForm® erbjuds kunderna ett koncept 

som omfattar förpackningar av olika material anpassade för 

olika temperaturer och processer, förslutningsfilm specialanpassad 

för förpackningen och flera olika typer av förslutningsmaskiner. 

Duni delar in produktkategorin bordsartiklar i produktgrupperna 

servetter, bordsdukar, ljus och serveringsprodukter. Det 

totala antalet artiklar inom kategorin uppgår för närvarande till 

cirka 3 500. Nedan presenteras kortfattat Dunis produktgrupper 

inom kategorin bordsartiklar. 

Servetter 

• en- och flerlagersservetter: Duni producerar servetter med 

ett till fyra lager. Airlaid är ett premiummaterial och servetter 

av airlaid tillverkas alltid i ett lager. Högkvalitativa servetter 

av tissue har minst tre lager. 

• olika material: Flera olika material används för att tillverka 

Dunis servetter, men huvuddelen tillverkas av tissue. Dunilin®, 

ett material baserat på airlaid, används för att tillverka 

högkvalitativa servetter. Duni lanserar för närvarande Elegance, 

en Dunicelbaserad präglad premiumservett i absolut toppklass. 

Produktgruppen servetter innefattar även tillbehöret Sachetto, 

en produkt där servett och bestick finns i den lilla ”fickan”. 

Sachetton finns olika färger och i två storlekar. 

Bordsdukar 

• olika utföranden: I produktkategorin bordsdukar ingår 

dukar av många storlekar och variationer, men även löpare 

(s k tête-à-tête) och tabletter. 

• olika material: Flera olika material används för att tillverka 

Dunis dukar. Bland annat används Dunicel®, ett robust 

material baserat på tissue, som faller som tyg och efterliknar 

känslan hos bomulls- och linnedukar och Dunisilk, ett laminerat 

material baserat på tissue vilket är framtaget för att 

skydda bordet och kan torkas av efter användning. 

Ljus 

• För att kunna erbjuda ljus som passar in i Dunis kollektioner 

utvecklar och designar Duni ljus tillsammans med sina 

externa leverantörer. I sortimentet ingår bland annat smala 

ljus, blockljus och värmeljus samt ”mood candles” i olika färger 

och storlekar. 

Serveringsprodukter 

• För att kunna leverera ett helhetskoncept köper Duni in serveringsprodukter 

från externa leverantörer. I sortimentet 

ingår bland annat bestick, koppar och glas i plast samt papperstallrikar.

Elegance

Tête-à-tête 

Elegance 

Sachetto

Förpackingslösningar 

• Inom förpackningslösningar för färdigmat och take-away 

utvecklar och designar Duni förpackningar tillsammans med 

sina externa leverantörer. Kunderna erbjuds även förpackningar 

designade i nära samarbete mellan Dunis designavdelning 

och kunden för att passa kundens profil. Inom ramen 

för DuniForm ® erbjuds kunderna också förslutningsfilm, 

olika typer av förslutningsmaskiner och maskinservice. Det 

totala antalet artiklar inom kategorin uppgår för närvarande 

till cirka 560. 

Av figuren nedan framgår fördelningen av nettoomsättningen 

inom Professional per produktgrupp 2006. 

NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTGRUPP 

INOM PROFESSIONAL 2006 

Förpackningslösningar • 7% 

Serveringsprodukter • 11% 

Ljus • 5% 

Bordsdukar • 27% 

Servetter • 47% 

Övrigt • 3% 

Design och produktutveckling 

Inom produktutveckling arbetar Duni med såväl ny design och 

färgsättning som nya material och lösningar. Dunis utveckling av 

sortimentet vad gäller färg, design och innehåll utgör en viktig 

del i Dunis affärsmodell. 

Dunis marknadsavdelning använder s k life cycle management 

för att systematiskt utvärdera bolagets sortiment inom produktkategorin 

bordsartiklar. life cycle management innebär att 

Dunis produkter utvärderas baserat på kriterier för lagerhållning, 

omsättning och lönsamhet. Nya och befintliga produkter utvärderas 

enligt samma kriterier. 

Arbetet med förändring och utveckling av sortimentet såsom 

det kommer till uttryck i Dunis årliga sortimentsguide påbörjas 

cirka 14 månader innan lanseringen av den nya guiden då övergripande 

mål och strategier läggs fast. 

Dunis designavdelning arbetar löpande med trendspaning 

genom bland annat deltagande i olika mässor och visningar 

inom mode, design och aktuella trender i Europa och USA samt 

med hjälp av externa trendscouter. Bolaget genomför även marknadsundersökningar 

och har fokusgrupper för att få information 

om trender och återkoppling på Bolagets produkter. Dunis säljkår 

deltar i utvecklingsarbetet genom att vidareförmedla kundernas 

önskemål och åsikter. 

Detta ger Duni den bas som behövs för att möta de olika krav 

som kunderna ställer på Dunis produktsortiment vad gäller 

design. Den grafiska designen görs till viss del av Dunis egen 

designavdelning, men design köps också in och anpassas till 

1) Källa: CHD, marknadsundersökning Tyskland 2006. 

Dunis behov eller beställs specifikt för Duni. Efter bland annat 

testproduktion fastställs färgsättning och design cirka åtta månader 

före produktlanseringen. Ungefär vid denna tidpunkt påbörjas 

också marknadsföringsarbetet. Den nya kollektionen, tillsammans 

med marknadsföringsmaterial, finns framme tre till fyra 

månader innan lanseringen för att kunna presenteras för särskilt 

viktiga kunder. 

Vad gäller inköpta artiklar nyttjar Duni i största möjliga 

utsträckning leverantörer som har möjligheten att i samarbete 

med Dunis designavdelning bidra med kreativ design och lösningar 

som passar in i Bolagets kollektioner. 

Duni eftersträvar att ha marknadens högsta förnyelsegrad av 

sortimentet. Cirka en tredjedel av försäljningen inom Professional 

är hänförlig till nydesignade kollektioner. Dunis mål är att 

cirka en tiondel av försäljningen ska vara hänförlig till produkter 

med nya material eller lösningar som lanserats under de tre närmast 

föregående åren. Duni har fem anställda som arbetar uteslutande 

med att ta fram produkter med nya material eller lösningar. 

Dunis tre senaste mer betydande produktlanseringar är 

Elegance, Sachetto och tête-à-tête. 

Duni har under åren utvecklat flera tissue- och airlaidmaterial 

såsom Dunicel®, Dunilin®, och Dunisilk® för bordsartiklar. 

Materialutveckling inom produktkategorin bordsartiklar sker i 

nära samarbete mellan marknadsavdelningen, Bolagets produktutvecklare 

inom tissue och ansvariga för konverteringen. 

marknadsföring, försäljning och kunder 

Dunis försäljningsmodell är uppbyggd kring och förutsätter en 

relativt stor egen försäljningsorganisation som helt fokuserar på 

marknadsföring. Marknadsföringen och försäljningen inom Professional 

inriktas mot såväl slutkunder som grossister och cashand-carries. 

Duni anser att detta skiljer Bolaget från dess konkurrenter 

vars försäljningsarbete sker med en mindre säljorganisation 

och huvudsakligen riktas mot grossister och cash-and-carries. 

Dessutom är Dunis varumärken väl etablerade bland kunderna. 

I tyskland, Dunis enskilt viktigaste marknad, nämner 

cirka 75% av kunderna Duni på fråga vilka servetter de använder 

jämfört med cirka 25% för närmaste konkurrent. 1) 

Försäljningsmodellen utvecklades och implementerades 

ursprungligen i tyskland på 1980-talet och har därefter vidareutvecklats. 

Modellen har enligt Dunis bedömning starkt bidragit 

till Bolagets starka ställning inom Centrala Europa. Duni arbetar 

för närvarande med att vidare implementera denna modell för 

säljarbetet i Storbritannien och Södra och östra Europa. Dunis 

marknadsprogram är kampanjintensivt med säsongsbundna 

aktiveter och nyhetslanseringar. 

Säljstyrkan inom Professional motsvarade cirka 246 heltidstjänster 

per den 30 juni 2007 och gör totalt cirka 256 000 kundbesök 

årligen. trots att cirka 90% av Dunis försäljning inom 

Professional sker till grossister och cash-and-carries görs cirka 

hälften av kundbesöken hos slutkunderna. Detta möjliggör för 

säljkåren att direkt för slutkunden visa och presentera fördelarna 

med Dunis bordsartiklar och hur dessa kan komma slutkunden 

till del. 

1


Beroende på slutkundens förutsättningar framhålls olika fördelar 

med Dunis bordskoncept: 

• full flexibilitet – möjlighet att anpassa dukningen till aktuella 

trender, olika högtider, kampanjer eller kundens egen profil 

utan väsentliga investeringar, 

• högkvalitativa och hygieniska lösningar, 

• matchande bordskoncept i många olika färger och mönster, 

• minskad tidsåtgång för vikning av servetter och omdukningar 

ger möjlighet att betjäna fler matgäster, 

• lägre tvätt- och personalkostnader och 

• inga inlåsningar genom kontrakt med lång löptid. 

Härigenom skapas ofta en förståelse för hur Dunis produkter 

kan förenkla för kunden, göra kundens eget erbjudande mera 

attraktivt och förbättra kundens lönsamhet. Duni följer aktivt 

upp de 100 000 slutkunder som Bolaget har registrerade i sin 

kunddatabas, men bedömer att Bolaget totalt når betydligt fler 

än 200 000 kunder inom Professional. Bland Dunis slutkunder 

inom Professional återfinns bland annat större hotellkedjor som 

exempelvis Hilton. 

Dunis årliga sortimentsguider är ett nyckelverktyg i kundkontakterna 

och varje ny katalog ger säljaren en naturlig anledning 

att besöka kunderna. 

Grossisterna har blivit allt viktigare för Duni eftersom dessa 

under senare år svarat för cirka 50% av försäljningen inom 

Professional. För att ytterligare förstärka relationen med grossisterna 

utbildar Dunis säljstyrka även dessa kring försäljning 

av bordskoncept. Genom att ta upp beställningar direkt från 

slutkunden och föra över dessa till grossisterna har Duni en 

dokumenterad förmåga att skapa försäljning för grossisterna. 

Cash-and-carries svarade 2006 för cirka 40% av försäljningen 

inom Professional. Marknadsföring och försäljning sker 

baserat på s k key account management, som bland annat innebär 

att särskilt viktiga kunder har en egen kontaktperson i Dunis 

säljorganisation. Säljarna hjälper även cash-and carries med hyllplanering 

och hyllsortering. 

Marknadsföringen sker även genom deltagande i olika nationella 

och lokala mässor. Förutom Dunis årliga sortimentsguider 

1) Källa: CHD, marknadsundersökning Tyskland 2006. 

• VErKSAMHEtEN 

förser Duni även kunderna med säsongsbundna broschyrer och 

sortimentsguider som täcker hela sortimentet. I viss utsträckning 

sker också marknadsföring genom annonsering i grossisternas 

branschtidningar och reklamblad. Dunis säljstyrka vidareförmedlar 

även kundernas önskemål och åsikter till Dunis design- 

och marknadsavdelningar. 

Säljstyrkan inom Professional marknadsför och säljer även 

delar av Dunis sortiment inom förpackningslösningar för färdigmat. 

För DuniForm har Duni särskilt utbildade säljare som uteslutande 

fokuserar på DuniForm vilket beror på att försäljningen 

av förpackningssystem förutsätter särskilda kunskaper. Säljstyrkan 

för DuniForm erbjuder kunderna bland annat testperioder 

som ger kunden möjlighet att pröva DuniForm-konceptet under 

en begränsad tid. Denna säljstyrka är under uppbyggnad. I Norden 

säljs måltidsförpackningar och förpackningslösningar direkt 

till slutkund, medan slutkunderna i övriga regioner täcks via 

grossister. Duni har även initierat relationer med vissa cash-andcarries 

avseende måltidsförpackningar. Förpackningslösningar 

inom färdigmat säljs främst till den offentliga sektorn, dagligvaruhandeln 

och restauranger med take-away. 

varumärkespositionering 

Dunis ledning bedömer att Duni är det starkaste varumärket på 

den Europeiska marknaden för servetter och dukar i papper. 

I tyskland, Dunis enskilt viktigaste marknad, nämner cirka 75% 

av kunderna Duni på fråga vilka servetter de använder, jämfört 

med cirka 25% för närmaste konkurrent. 1) 

Detta ger Duni en stark position hos grossister och cash-andcarries 

eftersom många kunder specifikt efterfrågar Dunis produkter 

och skapar även inträdesbarriärer för konkurrenter med 

svagare varumärken. Varumärket skapar även en stark kundlojalitet 

vilket är mycket viktigt eftersom Bolaget har valt och lyckats 

att positionera Duni och dess andra varumärken inom premiumsegmentet. 

Duni söker ytterligare stärka sina varumärken 

genom att ha en tydlig positionering varumärkena emellan. 

Duni används som ett huvudvarumärke medan Bolagets andra 

varumärken står för en viss kvalitet, stil och prisnivå och särskiljs 

genom tydlig förpackningsdesign.

Affärsområde retAil 

Inom Retail erbjuder Duni ett brett sortiment av bordsartiklar 

vilket är i stort sett detsamma som inom Professional, men är i 

vissa avseenden anpassat med hänsyn till kundernas skilda behov 

och förutsättningar samt till annorlunda förpackningsutföranden. 

Affärsmodell, produkter, design, produktutveckling och 

utvärdering av sortimentet är gemensamma för affärsområdena 

Professional och Retail. Se ”Professional”. 

Retailsortimentet innefattar även pappersbaserade tvättlappar 

och presentpapper. Inom affärsområdet Retail levererar Duni 

även private label, d v s produkter som vidareförsäljs under kundens 

eget varumärke. 

Retail svarade 2006 för 768 MSEK, motsvarande cirka 20% 

av Dunis totala nettoomsättning, varav bordsartiklar svarade för 

74%. 

Av nettoomsättningen inom Retail svarade Centrala Europa 

för 528 MSEK (69%), Norden svarade för 139 MSEK (18%), 

Södra och Östra Europa för 101 MSEK (13%) baserat på lokaliseringen 

av för försäljningen relevant bolag inom Duni. 

Nedan framgår nettoomsättningen per geografisk region 

respektive produktgrupp inom Retail 2006. 

NettoomsättNiNg 

per geografisk regioN 

iNom retaiL 2006 

Södra och Östra Europa 

• 13% 

Centrala Europa 

• 69% 

NettoomsättNiNg 

per produktgrupp 

iNom retaiL 2006 

Övriga bordsprodukter 

• 18% Servetter • 42% 

Norden 

Serveringsprodukter 

• 16% 

• 18% Ljus • 4% Bordsdukar • 20% 

marknadsföring, försäljning och kunder 

Marknadsföring och försäljning inom Retail sker baserat på s k key 

account management, som bland annat innebär att särskilt viktigare 

kunder – främst dagligvarukedjor – har en egen kundansvarig 

hos Duni, var och en med ansvar för cirka 5–10 kunder. Förutom 

kundansvariga finns en säljstyrka i respektive region som tillbringar 

en stor del av sin tid ute hos kunderna. Säljstyrkan inom 

Retail gör totalt cirka 43 000 kundbesök årligen. En central del av 

Dunis försäljningsstrategi består av s k merchandising, vilket innebär 

att Duni hjälper kunderna att sortera och fylla på hyllorna, 

bygga montrar samt sköta säljkampanjer och erbjudanden. Personal 

inom merchandising kontrakteras av Duni på konsultbasis. 

Förutom dagligvaruhandeln sker försäljning till apotek, varuhuskedjor 

inom heminredning, samt till olika specialbutiker och 

trädgårds-outlets. Försäljningen till dagligvarukedjor och stormarknader 

2006 svarade för cirka 70% av försäljningen inom 

Retail. Private label svarade för cirka 33% av nettoomsättningen 

inom Retail 2006. 

För att öka försäljningen inom Retail arbetar Duni tillsammans 

med handeln för att optimera försäljningen inom produktkategorin 

genom att med utgångspunkt från olika behov och 

användningstillfällen sammanföra enskilda produkter till koncept. 

I optimeringen av försäljningen inom kategorin ingår att 

ersätta private label med märkesvaror och att öka andelen premiumprodukter 

med utgångspunkt från en helhetssyn på sortimentet, 

prisstrategier samt hyllplanering och -placering. 

Som exempel på en kund som Duni arbetat med för att optimera 

försäljningen inom produktkategorin kan nämnas Morrisons, 

en stor dagligvarukedja i Storbritannien (omsättning 12,1 miljarder 

GBP 2006) med 378 mellanstora till stora butiker. 2004 minskade 

Morrisons försäljning inom kategorin för bordskoncept efter 

sammangåendet med Safeway. Duni och Morrisons inledde ett 

samarbete för att öka försäljningen. Efter ett par månader resulterade 

samarbetet i ett mer konsumentanpassat erbjudande med en 

ökad andel premiumprodukter sorterade och presenterade i hyllor 

med utgångspunkt från olika behov och användningstillfällen. 

exempeL – försäLjNiNgsoptimeriNg 

morrisoNs 

status inom kategorin 

• Låg omsättning 

• sämre resultat än övriga kategorier 

dunis analys av sortimentet 

• främst enfärgade produkter av standardkvalitet, 

varav cirka hälften vita 

• stor andel artiklar med inriktning på barn jämfört 

med vuxna 

• färgade artiklar längst ned på hyllan 

Åtgärder för optimering av försäljning 

• Bättre utnyttjande av existerande hyllutrymme 

• förändring av sortimentet – ändrad produktmix 

med ett flertal nya koncept 

• placering av vita standardprodukter längst ned 

i hyllan, placering av premiumprodukter i ögonhöjd 

resultat 

• ett behovsorienterat och attraktivt erbjudande 

• projektet genomfördes först i fyra testbutiker 

och utvidgades därefter till att omfatta 50 butiker 

• morrisons egen utvärdering efter fyra månader 

visade på en försäljningsökning om cirka 50% 

jämfört med referensbutikerna i projektet (förväntad 

försäljningsökning 20%) 

43


Nyckelverktyg för Dunis marknadsföring inom retail utgörs 

av säsongsbundna sortimentsguider och broschyrer. Marknadsföringen 

sker även genom bland annat kampanjer, deltagande i 

mässor och annonsering i handelns egna tidningar och produktblad. 

Den 17 september 2007 offentliggjorde Duni och ICA att 

bolagen inleder ett samarbete. ICA har godkänt cirka 15 artiklar 

under Dunis varumärke för central listning hos ICA, med listning 

av ytterligare cirka 15 artiklar under Dunis varumärke från 

och med 2008. 

AFFärsomrÅDe TIssue 

Dunis pappersbruk ligger i Dals långed och Skåpafors i Dalsland, 

Sverige. Pappersbruken är relativt små och specialiserade 

med inriktning på tillverkning och djupfärgning av högkvalitativ 

tissue och airlaid. Cirka 50% av den totala produktionen av tissue 

och airlaid vidareförädlas inom Duni medan återstoden säljs 

till externa kunder. 

Den externa försäljningen inom tissue uppgick 2006 till 509 

MSEK, motsvarande cirka 14% av Dunis totala nettoomsättning. 

produkter och produktutveckling 

Dunis produktion av tissue tillgodoser primärt Dunis eget behov 

för tillverkning av bordsartiklar. tissue tillverkas i olika kvaliteter 

och vidareförädlas ytterligare till olika material såsom Dunicel®, 

ett robust material med egenskapen att falla som tyg, vilket gör 

att materialet lämpar sig för att tillverka bordsdukar och efterliknar 

känslan hos bomulls- och linnedukar, och Dunisilk®, ett 

material som används för bordsdukar och är framtaget för att 

skydda bordet och kan torkas av efter användning. 

Dunis produktion av airlaid tillgodoser delvis Dunis eget 

behov för tillverkning av bordsartiklar. För bordsartiklar framställer 

Bolaget Dunilin®, ett robust material som samtidigt erbjuder 

en god absorptionsförmåga och mjuk finish. Huvuddelen av 

produktionen av airlaid säljs dock till externa kunder. Den 

mycket goda absorptionsförmågan hos airlaid gör det särskilt 

lämpat som insatsvara för olika typer av produkter inom intim- 

hygien som dambindor och inkontinensskydd. Duni arbetar 

nära sina kunder vid tillverkning av airlaid för hygienprodukter 

och materialet tillverkas efter kundernas specifikationer. 

Kunder och försäljning 

Produktionen av tissue används huvudsakligen för att tillgodose 

Dunis eget behov för tillverkning av bordsartiklar. Försäljningen 

av tissue till externa kunder under 2006 motsvarade endast cirka 

6% av Bolagets tissueproduktion. 

Duni har en större andel externa kunder inom airlaid för 

bordsartiklar, men även i denna produktkategori används den 

största delen av produktionen för att tillgodose Dunis eget 

behov. Inom produktkategorin airlaid för intimhygiensprodukter 

säljs dock hela produktionen externt som insatsvara till ett 

fåtal tillverkare av dambindor och inkontinensskydd. Försäljningen 

till externa kunder sker med fokus på nyckelkunder. 

Kundrelationerna är långsiktiga och bygger på nära samarbete 

mellan Duni och kunderna, som oftast även deltar i produktutvecklingsarbetet. 

KonKurrenTer 

Den europeiska marknaden för bordsartiklar för engångsbruk är 

mycket fragmenterad. Duni är den största europeiska aktören 

med fokus på bordsartiklar för engångsbruk och Dunis ledning 

bedömer att ingen av Bolagets konkurrenter kan mäta sig med 

Duni vad gäller erbjudandet av kollektioner av servetter och 

dukar till kunderna inom Professional. Dunis huvudsakliga konkurrenter 

inom Professional och retail är större massa- och pappersbolag 

med bordsartiklar för engångsbruk som en liten del av 

produktportföljen såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, 

Kimberly-Clark och Metsä tissue. Härtill finns ett stort antal 

mindre regionala och lokala aktörer. I Centrala Europa kan nämnas 

Papstar, Benders, Swan och Mank, i Norden Papstar, Celest 

och Fiblon samt i Södra och östra Europa Garcia de Pou, 

Paloma, Celest, renova, Okay, CGMP och Fato. Inom retail 

möter Duni dessutom konkurrens från dagligvaruhandelns egna 

varumärken.

Inom tissue består konkurrensen av större massa- och pappersbolag, 

av vilka vissa även är aktiva på marknaden för bordsartiklar 

för engångsbruk såsom SCA, Georgia-Pacific, Kartogroup, 

Kimberly-Clark och Metsä tissue. Härtill finns ett stort 

antal mindre, specialiserade aktörer såsom Buckeye, Concert, 

McAirlaid, lPC och Fiberweb. 

Den europeiska marknaden för förpackningslösningar för 

färdigmat är också mycket fragmenterad. Bland de större aktörerna 

kan nämnas Færch, Comatec, Huhtamaki och Sabert. 

större konkurrenter 

scA är en svensk integrerad tillverkare av bordsartiklar för 

engångsbruk, hygienartiklar, tissue och airlaid, förpackningar, 

tidningspapper och byggnadsmaterial med verksamhet i 90 länder. 

Duni konkurrerar med SCA inom bordsartiklar för engångsbruk 

i regionerna Norden, Centrala Europa och Södra och östra 

Europa. Av SCA:s omsättning bedömer Dunis ledning att 

bordsartiklar för engångsbruk svarar för mindre än 5% och att 

Dunis omsättning i detta segment i Europa är betydligt större än 

SCA:s. Inom tissue är dock SCA mångdubbelt större än Duni. 

georgia pacific är en amerikansk tillverkare av bland annat 

bordsartiklar för engångsbruk, hygienartiklar, tissue och airlaid, 

förpackningar och träprodukter med verksamhet i 21 länder. 

Duni konkurrerar med Georgia Pacific inom bordsartiklar för 

engångsbruk i regionerna Centrala Europa och Södra och östra 

Europa. Av Georgia Pacifics omsättning bedömer Dunis ledning 

att bordsartiklar för engångsbruk svarar för mindre än 5% och 

att Dunis omsättning i detta segment i Europa är betydligt större 

än Georgia Pacifics. Inom tissue är dock Georgia Pacific mångdubbelt 

större än Duni. 

Kimberly-clark är en amerikansk tillverkare av bland annat 

bordsartiklar för engångsbruk, hygienartiklar och tissue med 

verksamhet i 37 länder. Duni konkurrerar med Kimberly-Clark 

inom bordsartiklar för engångsbruk i regionen Centrala Europa. 

Av Kimberly-Clarks omsättning bedömer Dunis ledning att 

bordsartiklar för engångsbruk svarar för mindre än 5% och att 

Dunis omsättning i detta segment i Europa är betydligt större än 

Kimberly-Clarks. Inom tissue är dock Kimberly-Clark mångdubbelt 


metsä Tissue är en finsk tillverkare av bland annat bordsartiklar 

för engångsbruk, hygienartiklar och tissue med verksamhet i 

11 länder. Inom bordsartiklar för engångsbruk är Metsä tissue 

huvudsakligen verksamt inom tyskland. Företaget är en del av 

Metsäliitto Group, världens tionde största skogsindustriföretag. 

Duni konkurrerar med Metsä tissue inom bordsartiklar för 

engångsbruk i regionerna Norden, Centrala Europa och Södra 

och östra Europa. Av Metsä tissues omsättning bedömer Dunis 

ledning att bordsartiklar för engångsbruk svarar för cirka 20% 

och att Dunis omsättning i detta segment i Europa är mer än fyra 

gånger så stor som Metsä tissues. Inom tissue är dock Metsä 

tissue mångdubbelt större än Duni. 

Kartogroup är en italiensk tillverkare av bland annat bordsartiklar 

för engångsbruk, hygienartiklar och tissue med verksamhet i 

8 länder. Duni konkurrerar med Kartogroup inom bordsartiklar 

för engångsbruk i regionerna Centrala Europa och Södra och 

östra Europa. Av Kartogroups omsättning bedömer Dunis ledning 

att bordsartiklar för engångsbruk svarar för cirka 25% och 

att Dunis omsättning i detta segment i Europa är betydligt större 

än Kartogroups. Inom tissue är dock Kartogroup mångdubbelt 


papstar är en tysk aktör inom bordsartiklar för engångsbruk 

med verksamhet i 13 länder. Papstar är den konkurrent som 

Dunis ledning bedömer är mest lik Duni vad gäller produkterbjudande, 

men Papstar är, till skillnad från Duni, främst verksamt 

på kundmarknaden retail. Duni konkurrerar med Papstar 

inom bordsartiklar för engångsbruk i regionerna Centrala 

Europa, Norden och Södra och östra Europa. Av Papstars 

omsättning bedömer Dunis ledning att bordsartiklar för 

engångsbruk svarar för cirka 70% och att Dunis omsättning i 

detta segment i Europa är betydligt större än Papstars.


proDuKTIon ocH logIsTIK 

produktion 

Tissue och airlaid 

Dunis pappersbruk ligger i Dals långed och Skåpafors i Dalsland, 

Sverige. Pappersbruken är specialiserade med inriktning på 

tillverkning och djupfärgning av högkvalitativ tissue och airlaid. 

Dunis investeringar i datoriserade styrsystem ger Bolaget möjlighet 

att djupfärga tissue och airlaid även i korta serier utan kostsamma 

produktionsavbrott vilket gör att Duni kan erbjuda 

bordsartiklar i många färger och nyanser. Dessutom möjliggörs 

färg- och nyansmatchning mellan olika serier i olika material. 

För att tillverka tissue löses pappersmassa upp med hjälp av 

vatten för att erhålla rätt egenskaper vad gäller mjukhet, färg och 

struktur. Airlaid tillverkas enligt en annan metod som inte involverar 

vatten, istället används luftfuktighet för att lösa upp fibrerna 

som sedan släpps ned på ett uppsamlingsband. 

DALS LåNGED / SKåPAFORS, SVERIGE 

• Tillstånd: 45 000 ton tissue och 36 000 ton airlaid 

• Produktion 2006: 42 000 ton tissue och 28 000 ton airlaid 

• Cirka 300 heltidsanställda 

• ISO 9 000 och 14 001 certifiering 

Konvertering 

Med konvertering avses vidareförädlingen av tissue och airlaid 

till färdiga slutprodukter. I konverteringsprocessen ingår bland 

annat prägling, tryck, torkning, vikning, skärning och förpackning. 

Dunis konvertering är koncentrerad till två anläggningar, 

en modern och automatiserad huvudanläggning i Bramsche, 

tyskland, samt en ny anläggning i Poznan, Polen, där mer personalintensiva 

arbetsmoment utförs. 

BRAMSCHE, TySKLAND 

• Produktion: cirka 5 miljarder servetter per år 

• yta 134 600 m2 , varav 20 000 m2 produktionsyta och 17 100 m2 lageryta 

• 64 maskiner 


• ISO 9 000 och 14 001 certifierad 

POzNAN, POLEN 

• Tillverkar cirka 3,5 miljarder servetter per år 

• yta: 41 600 m2 , varav 12 800 m2 produktionsyta och 10 900 m2 lageryta 

• 43 maskiner 


• ISO 9 000 certifierad och 14 001 certifiering initierad 

logistik 

Dunis produktion sker till cirka 70% mot lager, medan resterade 

del produceras baserat på kundorder eller enligt kontrakt. Produktion 

mot lager sker baserat på lageromsättningshastighet och 

vinst för de olika produkterna. Av Dunis cirka 6 500 artiklar produceras 

cirka 4 500 mot lager och kan levereras till huvuddelen av 

kunderna inom 24 timmar och till samtliga europeiska kunder 

inom 48 timmar. övriga varor levereras till kund enligt överenskommelse. 

Duni har tre internationella distributionscentraler, Bramsche 

i tyskland, Norrköping i Sverige respektive Poznan i Polen. 

Dessa tre centraler hanterar den övergripande distributionen och 

utgör knutpunkter för de regionala distributionscentralerna. 

IT 

Den centrala It-funktionen styrs från huvudkontoret i Malmö 

och omfattar huvudsakligen personal i Sverige och tyskland. 

Genom en central styrning av It-funktionen skapas möjligheter 

till samordning och stordriftsfördelar. Utveckling och införande 

av It system sker i enlighet med en beslutsprocess som syftar till 

att säkerställa att Duni har adekvata It-system. Dunis It-system 

stödjer Bolagets affärsmodell genom att skapa gemensamma 

affärsprocesser och effektivisera produktionen. De viktigaste systemen 

är baserade på SAP och I2. Drift och support avseende 

Dunis It-system köps in från externa leverantörer. 

mIljö 

Miljön och miljöfrågor är en integrerad del av Dunis affärsverksamhet. 

Följaktligen finns det ett nära samband mellan Dunis 

löpande ansträngningar att förbättra verksamhetens miljöprestanda 

och Dunis affärsutveckling. Duni fokuserar miljöarbetet 

på en effektiv användning av resurser och energi samt minimering 

av utsläpp i luft och vatten. 

Duni arbetar sedan början av 90-talet enligt en miljöpolicy. I 

enlighet med miljöpolicyn har Duni implementerat kontrollsystem 

som hjälper Duni att tillse att miljölagstiftningen efterlevs. 

Dunis största produktionsenheter har certifierade miljöledningssystem 

i enlighet med ISO 14001. Dessa är pappersbruk i Skåpafors 

och Dals långed samt anläggningen i Bramsche, tyskland. I 

anläggningen i Poznan har certifieringen i enlighet med ISO 

14001 initierats under 2007. 

Dunis produkter för engångsbruk har, enligt många av Dunis 

kunder, miljömässiga fördelar jämfört med linnealternativ, 

främst vad gäller vatten- och energiförbrukning. Hilton Hotels 

International är en kund som valt Duni som samarbetspartner 

med hänsyn till bland annat de miljöfördelar som förknippas 

med Dunis produkter. 

I samtliga länder där Duni bedriver verksamhet lyder Bolaget 

under dessa länders miljölagstiftning och miljöbestämmelser. 

Dessa lagar och bestämmelser innebär att Bolaget måste uppfylla 

stränga krav avseende bland annat användning av kemikalier och 

material som kan vara miljöfarliga. Duni anser att Bolagets produktionsanläggningar 

och verksamhet i allt väsentligt uppfyller 

kraven i miljö lagar och -bestämmelser som Bolaget omfattas av, 

men Duni kan inte garantera att idag okända skyldigheter, exempelvis 

avseende sanering eller återställande av egendom som ägs 

eller tidigare har ägts av Bolaget, inte kan komma att uppstå i 

framtiden. 

Bolaget har för avsikt att kontinuerligt arbeta i enlighet med 

och följa den svenska miljölagstiftningen samt annan miljölagstiftning 

som Duni omfattas av.

InKöp ocH leverAnTörer 

Duni har en strategisk och tre operativa inköpsavdelningar. Den 

strategiska inköpsavdelningen finns vid huvudkontoret i Malmö 

och ansvarar för leverantörsval, förhandlingar, prisnivåer samt 

avtal och ramverk för samarbeten. Den operativa inköpsavdelning 

som ansvarar för inköp av kompletterande bordsprodukter 

– huvudsakligen bestick, koppar och glas i plast samt ljus – och 

förpackningslösningar för färdigmat finns också vid huvudkontoret 

i Malmö. I Bramsche finns den operativa inköpsavdelning 

som ansvarar för inköp av det råmaterial som används vid konverteringen 

samt leveranser, prognoser och den dagliga kontakten 

med leverantörerna. Inköp av råmaterial inom tissue – 

främst pappersmassa och kemikalier – hanteras av den operativa 

inköpsavdelningen i Skåpafors. Massa respektive kemikalier är 

huvudråvaror. 

orgAnIsATIon 

Nedan framgår Dunis organisationsstruktur. 

Försäljning Professional 

Nordic, West & South 

Leen Amersfoort 

Försäljning Professional 

Central & East 

Manfred Meuser 

Finanschef 

Johan Malmqvist 

Marknad 

Øyvind Førland 

14 regionala/lokala försäljningsbolag i Europa 

personAl 

Per den 30 juni 2007 hade Duni motsvarande 1 948 heltidsanställda. 

Geografisk och funktionell fördelning av Dunis anställda 

framgår nedan. 

Land Linjearbetare Tjänstemän Totalt 

Sverige 235 195 430 

Tyskland 562 304 866 

Polen 294 88 382 

Nederländerna – 49 49 

Storbritannien 19 34 53 

Övriga 4 164 168 

Totalt 1 114 834 1 948 

linjearbetarna delas in i logistik, tillverkning och underhåll. 

Merparten, cirka 72%, av linjearbetarna arbetar inom tillverkning 

i anläggningarna i Dals långed, Skåpafors, Bramsche och 

VD 

Fredrik von Oelreich 

Försäljning Retail 

Ketil Årdal 

Duni har ett nära samarbete med vissa leverantörer – av Duni 

kallade ”partners” – som innebär att leverantörerna tillsammans 

med Duni utvecklar produkter efter Dunis behov. Samarbetet 

följs upp med kvartalsvisa möten avseende exempelvis produktutveckling, 

leveranskapacitet och kvalitet. 

Duni utvärderar löpande såväl befintliga som möjliga nya 

leverantörer ur ett kostnads- och kvalitetsperspektiv. 

I avtal med Duni förbinder sig leverantörerna att följa Dunis 

uppförandekod. Duni strävar efter att löpande följa upp efterlevnaden 

av uppförandekoden. Uppföljning med framförallt kinesiska 

leverantörer genomfördes 2006 och för närvarande pågår 

uppföljning av östeuropeiska leverantörer. 

Dunis inköp av kompletterande bordsprodukter och förpackningslösningar 

för färdigmat görs huvudsakligen från leverantörer 

i Europa, men även från leverantörer i Kina och USA. 

Affärsutveckling 

Mats Lindroth 

Supply Chain 

Lars-Erik Ewertz 

Konvertering & logistik 

Ulfert Rott 

Rexcell Tissue & 

Airlaid AB 

Patrik Söderstierna 

Poznan. Cirka 29% av linjearbetarna i tyskland arbetar inom 

logistik i den internationella distributionscentralen i Bramsche. 

Samtliga linjearbetare i Storbritannien är verksamma inom 

logistik vid distributionscentralen i Speke. 

tjänstemännen delas in i försäljning respektive affärsstöd. 

Cirka 50% av tjänstemännen arbetar inom försäljning. resterande 

tjänstemän arbetar inom affärsstöd med ekonomi, marknadsföring, 

planering, inköp och It, främst i Sverige, tyskland 

och Polen. 

Dunis anställda tillhör olika arbetstagarorganisationer beroende 

på funktion och anställningsland. De anställda är organiserade 

i ett europeiskt arbetstagarråd. Dunis relationer med arbetstagarorganisationer 

är i allt väsentligt goda och Dunis bedömer 

att personalomsättningen är relativt låg sett till koncernen som 

helhet.


Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 

sTYrelse 1) 

Dunis styrelse består för närvarande av sju av bolagsstämman valda 

styrelseledamöter, inklusive styrelseordföranden samt två arbetstagarrepresentanter 

med en suppleant. Nuvarande styrelseledamöters 

namn, position och år för inval i styrelsen framgår av tabellen nedan. 

Styrelseledamot Befattning 

Medlem av 

styrelsen sedan 

Peter Nilsson Styrelseordförande 2007 

Harry Klagsbrun Styrelseledamot 2007 

Gerold Linzbach Styrelseledamot 2007 

Göran Lundqvist Styrelseledamot 2002 

Gun Nilsson Styrelseledamot 2007 

Sanna Suvanto-Harsaae Styrelseledamot 2004 

Pia Rudengren Styrelseledamot 2007 

Göran Andréasson Styrelseledamot, 

arbetstagarrepresentant 

2001 

Per-åke Halvordsson Styrelseledamot, 


2005 

Inge Larsson Styrelsesuppleant, 


2002 

peter nilsson (född 1 ) 

Styrelseordförande i Duni. Nilsson är även styrelseordförande i 

CBr Fashion Holding GmbH, jH tidbecks AB, team tråd & 

Galler Holding AB och New Wave Group AB. Under de senaste 

fem åren har Nilsson varit styrelseledamot i deSter Holding BV, 

VD för Duni (inklusive Duni Americas och deSter) och senior 

vice president i Swedish Match AB. Nilsson har studerat vid 

Handelshögskolan i Stockholm. Nilsson äger inga aktier i Duni 

AB. 

Harry Klagsbrun (född 1 ) 

Styrelseledamot i Duni. Klagsbrun är även senior partner i EQt 

Partners och är medlem i regeringens finansmarknadsråd. Under 

de senaste fem åren har Klagsbrun varit vice VD och medlem i 

koncernledningen för SEB med ansvar för divisionen Asset 

Management och styrelseledamot i SEB trygg liv. Klagsbrun 

har en examen från journalisthögskolan i Stockholm, en civilekonomexamen 

från Handelshögskolan i Stockholm och en 

MBA från New York University. Klagsbrun äger inga aktier i 

Duni AB. 

gerold linzbach (född 1 ) 

Styrelseledamot i Duni. linzbach är även VD i Symrise AG. 

Under de senaste fem åren har linzbach varit vice president för 

för Invista, chef för Invistas amerikanska verksamhet och chef för 

Glaueses amerikanska verksamhet. linzbach är doktor i kemiteknik. 

linzbach äger inga aktier i Duni AB. 

göran lundqvist (född 1 1) 

Styrelseledamot i Duni. lundqvist är även styrelseledamot i New 

Nordic Health AB, Siljan Wood Products AB, Varuverket AB 

och Vin och Sprithistoriska museet (stiftelse). Under de senaste 

fem åren har lundqvist varit styrelseordförande i Parks & 

1) Styrelsen kan nås via Bolagets adress. 

resorts AB och Starsky Digital Industries AB samt styrelseledamot 

i Findus AB, United Care Scandinavia AB och Vaasan & 

Vaasan OY. lundqvist har studerat ekonomi vid Ohio State 

University. lundqvist äger inga aktier i Duni AB. 

gun nilsson (född 1 ) 

Styrelseledamot i Duni. Nilsson är även verkställande direktör i 

Gambro AB, Gambro Holding AB, Indap AB och Indap Holding 

Sweden AB samt styrelseledamot i Husqvarna AB, lFV och 

Svenska Golfförbundet. Under de senaste fem åren har Nilsson 

varit vice VD och finanschef i Duni (inklusive Duni Americas 

och deSter), styrelseordförande i YrA AB, styrelseledamot i 

Handelsbanken Fonder och SPP Fonder. Nilsson har en civilekonomexamen 

från Handelshögskolan i Stockholm. Nilsson 

äger inga aktier i Duni AB. 

sanna suvanto-Harsaae (född 1 ) 

Styrelseledamot i Duni. Suvanto-Harsaae är även general manager 

för Skandinavien i reckitt Benckiser AS, styrelseledamot i 

jetpak AB och styrelseordförande i KDSelkaber (SunsetBoulevard) 

AS. Under de senaste fem åren har Suvanto-Harsaae varit 

marknadsföringsdirektör i Synoptik AS. Suvanto-Harsaae har en 

examen i företagsekonomi från lunds universitet. Suvanto- 

Harsaae äger inga aktier i Duni AB. 

pia rudengren (född 1 ) 

Styrelseledamot i Duni. rudengren är även styrelseordförande i 

Q-Med AB, styrelseledamot i BioPhausia AB, Varyag resources 

AB, Zodiak television AB och WeMind Digital Psykologi AB, 

kommanditdelägare i Anders rudengren KB, destinatärsrepresentant 

i Pr Pensionsstiftelse och Pr Pensionsstiftelse Nr 2 och 

delägare och ledamot i advisory board i WFun AB.Under de 

senaste fem åren har rudengren varit vice VD och styrelsesuppleant 

i W Capital Management AB, styrelseledamot i DnB NOr 

Asset Management Holding AB, DnB NOr Asset Management 

Holding AS, Grand Hotel Holdings AB, Bergvik Skog AB och 

KtH Seed Capital KB samt styrelsesuppleant i totten AB och 

Vinterparadiset AB. 2006 beslutade bolagsstämmorna i totten 

AB respektive Vinterparadiset AB om frivillig likvidation. 

rudengren har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i 

Stockholm. rudengren äger inga aktier i Duni AB. 

göran Andréasson (född 1 ) 

Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Duni. Andréasson är 

anställd som maskinmekaniker och arbetsmiljöansvarig i på rexcell 

tissue & Airlaid AB. Andréasson är även arbetstagarrepresentant 

i styrelsen i rexcell tissue & Airlaid AB. Han är vidare 

styrelseledamot i Bengtforshus AB och Majberget Utveckling AB 

samt styrelsesuppleant i Bengtsfors Energi Handel AB, Bengtsfors 

Energi Nät AB och Bengtsfors teknik AB. Under de senaste 

fem åren har Andréasson varit styrelseledamot i Åmålshälsan AB. 

Andréasson äger inga aktier i Duni AB.

per-Åke Halvordsson (född 1 ) 

Arbetstagarrepresentant i styrelsen i Duni. Halvordsson är 

anställd som produktionsledare på rexcell tissue & Airlaid AB. 

Halvordsson är även suppleant för arbetstagarrepresentanterna i 

styrelsen i rexcell tissue & Airlaid AB. Halvordsson har genomgått 

arbetstagarutbildning och ett flertal fackliga utbildningar. 

Halvordsson äger inga aktier i Duni AB. 

Inge larsson (född 1 ) 

Suppleant för arbetstagarrepresentanterna i styrelsen i Duni. 

larsson är även arbetstagarrepresentant i styrelsen i rexcell tissue 

& Airlaid AB. larsson äger inga aktier i Duni AB. 

leDAnDe BeFATTnIngsHAvAre 1) 

Fredrik von oelreich (född 1 1) 

Verkställande direktör i Duni sedan 2007 och har under perioden 

2005–2007 varit engagerad av Bolaget på konsultbasis. Von Oelreich 

är även styrelseordförande i lansa Holding SA. Under de 

senaste fem åren har Von Oelreich varit konsult på roc Business 

Partners samt styrelseordförande i lansa SA och styrelseledamot i 

Interactive Performance AB. Von Oelreich har en civilekonomexamen 

från Handelshögskolan i Stockholm och har genomgått ett 

managementprogram (programme for executive development) på 

IMD i lausanne. Von Oelreich äger 183 482 aktier i Duni AB. 

johan malmqvist (född 1 ) 

Finanschef i Duni sedan 2006 och har varit anställd i Bolaget 

sedan 1998. Malmqvist har en civilekonomexamen i finansiell 

ekonomi och en kandidatexamen i internationell ekonomi från 

San Diego State University. Malmqvist äger 66 054 aktier i 


mats lindroth (född 1 0) 

Affärsutvecklingschef i Duni sedan 2003 och har varit anställd i 

Bolaget sedan 1987. lindroth har en civilekonomexamen från 

Handelshögskolan i Stockholm. lindroth äger 22 018 aktier 

i Duni AB. 

Øyvind Førland (född 1 ) 

Marknadsföringschef i Duni sedan 2005 och har varit anställd av 

Bolaget sedan 2001. Førland har en civilekonomexamen från 

Handelshøyskolen BI i Oslo. Førland äger 22 018 aktier i 


lars-erik ewertz (född 1 ) 

Chef för Varuförsörjning och It i Duni sedan 2003. Ewertz har 

tidigare varit vice president för matlagnings- och microvågsprodukter 

i Whirlpool Europe. Ewertz har en civilingenjörsexamen 

från tekniska Högskolan vid linköpings Universitet i teknisk 

fysik och elektroteknik. Ewertz äger 11 009 aktier i Duni AB. 

leendert Amersfoort (född 1 ) 

Försäljningschef för Professional såvitt avser regionerna Nordic, 

West och South i Duni sedan 2006 och har varit anställd av Bolaget 

sedan 1995. Amersfoort har en examen i marknadsföring och 

företagsekonomi från Hoge Economische School Utrecht BA i 

Holland. Amersfoort äger 22 018 aktier i Duni AB. 

1) De ledande befattningshavarna kan nås via Bolagets adress. 

manfred meuser (född 1 ) 

Försäljningschef för Professional såvitt avser regionerna Central 

och East i Duni sedan 2006 och har varit anställd av Bolaget 

sedan 1971. Meuser har läst en kvalificerad yrkesutbildning i 

industriell ekonomi vid Henkel & Cie i Düsseldorf och ett flertal 

olika managementutbildningar. Meuser äger 22 018 aktier i 


Ketil Årdal (född 1 0) 

Försäljningschef för retail i Duni sedan 2006 och har varit 

anställd av Bolaget sedan 2005. Årdal har läst ekonomi med 

marknadsföringsinriktning vid lundehaugen VGS, Norge, och 

ledaal VGS, Norge, och är diplomerad ekonom från Handelshøyskolen 

BI i Oslo. Årdal äger 22 018 aktier i Duni AB. 

Dr ulfert rott (född 1 0) 

Konverterings- och logistikchef i Duni sedan 2006 och har varit 

anställd av Bolaget sedan 2004. rott har tidigare varit verkställande 

direktör och fabrikschef i Nylstar GmbH. rott är doktor i 

maskinteknik och civilekonom. rott äger 22 018 aktier i 


patrik söderstierna (född 1 ) 

Verkställande direktör i rexcell Airlaid & tissue AB sedan 2007. 

Under de senaste fem åren har Söderstierna varit VD i Zarlink 

Semiconductor AB, Advanced Printing Aschersleben GmbH 

och Finotech Verbundstoffe GmbH. Söderstierna har en civilingenjörsexamen 

i maskinteknink från lunds tekniska Högskola. 

Söderstierna äger 22 018 aktier i Duni AB. 

övrIg InFormATIon om sTYrelse ocH 

leDAnDe BeFATTnIngsHAvAre 

Ingen av styrelseledamöterna eller ledande befattningshavarna 

har någon familjerelation med annan styrelseledamot eller annan 

ledande befattningshavare. 

Det föreligger inga intressekonflikter eller potentiella intressekonflikter 

mellan styrelseledamöternas eller de ledande befattningshavarnas 

plikter gentemot Duni och deras privata intressen 

och/eller andra plikter. 

Nämnda styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

har under de senaste fem åren inte (i) varit ställföreträdare i 

något företag med undantag för de befattningar som angivits vid 

respektive styrelseledamot och ledande befattningshavare, (ii) 

dömts i bedrägerirelaterade mål, (iii) utöver vad som angivits 

ovan varit ställföreträdare i företag som försatts i konkurs eller 

likvidation, (iv) anklagats av myndighet eller organisation som 

företräder viss yrkesgrupp och är offentligrättsligt reglerad eller 

(v) fått näringsförbud. 

revIsorer 

pricewaterhousecoopers 

På extra bolagsstämman 28 augusti 2007 valdes Pricewaterhouse- 

Coopers AB, med revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig, 

för fyra år framåt. PricewaterhouseCoopers har haft revisionsuppdrag 

för Duni sedan det nuvarande Duni AB bildades 1996. 

PricewaterhouseCoopers kontorsadress är: 

PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

0 


Bolagsstyrning 

Duni AB är ett svenskt publikt aktiebolag. Styrningen av Duni 

sker via bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören 

samt koncernledningen i Duni i enlighet med bland annat aktiebolagslagen, 

bolagsordningen och styrelsens arbetsordning. Med 

hänsyn till Dunis koncernstruktur är sammansättningen av styrelser 

i operativa dotterbolag, ofta med representanter från koncernledningen, 

ytterligare en del i styrningen av Duni. 

ÅrssTämmA ocH exTrA BolAgssTämmA 

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet där aktieägarna 

utövar sitt inflytande genom att rösta i centrala frågor, såsom 

fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av 

Bolagets resultat, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande 

direktören, val av styrelse och revisorer samt ersättning 

till styrelse och revisorer. 

sTYrelsen 

Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande 

organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om Bolagets 

affärsinriktning, Bolagets resurser och kapitalstruktur samt Bolagets 

organisation och förvaltning av Bolagets angelägenheter. 

I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande 

bedöma Bolagets ekonomiska situation samt att godkänna Bolagets 

affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen 

som beslutar i övergripande frågor som till exempel Bolagets 

strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av 

årsredovisning och delårsrapport samt tillsättning av verkställande 

direktören m.m. 

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs 

på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen 

anger hur arbetet i förekommande fall ska fördelas mellan styrelsens 

ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda samt i vilken 

utsträckning suppleanterna ska delta i styrelsens arbete och kallas 

till sammanträden. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens 

åligganden, beslutsförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen 

och den verkställande direktören m.m. 

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. 

Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser 

av osedvanlig vikt. Styrelseordföranden och verkställande 

direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring 

förvaltningen av Bolaget. 

Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande 

direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion 

för verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig 

för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen 

av Bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten 

i Bolaget. Detta innebär att verkställande direktören dessutom 

får vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med 

hänsyn till omfattningen och arten av Bolagets verksamhet, är av 

osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse och styrelsens 

beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för Bolagets 

verksamhet. Instruktionen till verkställande direktören reglerar 

även dennes ansvar för rapportering till styrelsen. 

Styrelsen erhåller månatligen skriftlig information i form av 

en månadsrapport innehållande uppföljning av Bolagets försäljning, 

orderstatistik, operativt resultat och rörelsekapitalets 

utveckling. Vidare innehåller materialet verkställande direktörens 

och finansdirektörens kommentarer, exempelvis kortkommentarer 

om de olika marknaderna. De månader då man har 

styrelsemöte är månadsrapporten mer omfattande och inkluderar 

även balansräkning och kassaflöde bland annat. 

En gång per år utvärderar hela styrelsen ledande befattningshavare 

enligt ett systematiskt förfarande. I detta sammanhang 

utgör ledande befattningshavare även vissa underchefer, d v s en 

bredare grupp av anställda än vad som på andra ställen i detta 

prospekt definieras som ledande befattningshavare. 

Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden 

intill dess nästa årsstämma hållits. Styrelsen ska bestå av lägst tre 

och högst tolv ordinarie ledamöter. Härutöver kan tillkomma 

arbetstagarrepresentanter. 1) 

Huvudägare, styrelsemedlemmarna och verkställande direktör 

genomför årligen en detaljerad utvärdering av styrelsen. Utvärderingen 

omfattar bland annat styrelsens sammansättning, individuella 

styrelsemedlemmar samt styrelsens arbete och rutiner. 

Dunis styrelse består av sju ledamöter valda av årsstämman 

1 oktober 2007 och två arbetstagarledamöter med en suppleant. 

Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom 

finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande. 

Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av 

Bolaget. 

Styrelsens medlemmar presenteras närmare under ”Styrelse, 

ledande befattningshavare och revisorer”. 

svensK KoD För BolAgssTYrnIng 

Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) ska tillämpas av samtliga 

bolag på OMX Nordic Exchange Stockholm som har ett 

marknadsvärde överstigande 3 000 MSEK och Duni har förpliktigat 

sig att iaktta Koden i samband med noteringsavtalet med 

OMX Nordic Exchange Stockholm. Koden bygger på principen 

”följ eller förklara”, vilket innebär att ett företag som tillämpar 

Koden kan avvika från dess bestämmelser under förutsättning att 

varje avvikelse kan förklaras på ett tillfredsställande sätt. Bolaget 

kommer att tillämpa Koden från och med tidpunkten för noteringen 

på OMX Nordic Exchange Stockholm. I enlighet med 

Koden ska bolaget bland annat ha en valberedning, ett revisionsutskott 

och ett ersättningsutskott. I Koden anges hur dessa 

utskott ska vara sammansatta. 

Koden innehåller också regler avseende styrelseledamöternas 

oberoende och uppställer krav på att majoriteten av styrelseledamöterna 

ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolags- 

1) Vid sidan av bestämmelser i ett företags bolagsordning, föreskriver svensk rätt att, om medelantalet anställda i ett företag under det senaste räkenskapsåret var minst 25, har fackföreningarna 

som representerar företagets anställda rätt att utse två ytterligare styrelseledamöter och två styrelsesuppleanter (eller tre, i förekommande fall, om företaget är verksamt 

inom mer än en bransch och har minst 1 000 anställda i Sverige).

ledningen. En styrelseledamot anses inte vara oberoende i ett 

antal situationer, bland annat om styrelseledamoten (i) är verkställande 

direktör eller under de senaste fem åren har varit verkställande 

direktör i bolaget, (ii) erhåller icke obetydlig ersättning 

för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller 

ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen, 

(iii) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser 

eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden 

med bolaget eller ett närstående företag eller (iv) har varit styrelseledamot 

i bolaget i mer än tolv år. Minst två av de styrelseledamöter 

som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen 

ska även vara oberoende i förhållande till alla aktieägare 

som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i 

bolaget. Högst en person från bolagsledningen får vara ledamot 

av styrelsen. 

Enligt koden ska en bolagsstyrningsrapport bifogas årsredovisningen. 

I rapporten ska Duni ange att koden tillämpas och 

översiktligt beskriva hur Bolaget tillämpat den under det senaste 

räkenskapsåret. I bolagsstyrningsrapporten ska Duni även redogöra 

för avvikelser från koden. Skälen för varje avvikelse ska tydligt 

redovisas. rapporten ska även ange om revisorerna har granskat 

rapporten. 

Duni avser att följa koden efter det att Bolagets aktier har 

noterats på OMX Nordic Exchange Stockholm. 

revIsIonsuTsKoTT 

Duni har ett revisionsutskott bestående av tre medlemmar: Gun 

Nilsson (ordförande), Pia rudengren och Harry Klagsbrun. 

revisionsutskottet och dess ordförande ska utses årligen vid det 

konstituerande styrelsemötet och bestå av minst tre av Dunis 

styrelseledamöter. Utskottets sekreterare ska vara Dunis koncernredovisningschef. 

Majoriteten av ledamöterna i revisionsutskottet 

ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. 

Minst en ledamot av revisionsutskottet ska vara 

oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. En styrelseledamot 

som också ingår i Bolagets ledning får inte vara medlem 

av revisionsutskottet. En ledamot av utskottet måste ha kompetens 

och erfarenhet inom redovisning, revision och/eller riskhantering 

i sådan utsträckning att ledamoten kan utföra de uppgifter 

som ålagts utskottet. Dunis styrelse väljer ordföranden i 

utskottet. Bolagets revisionsutskott sammanträder minst tre 

gånger per år. 

Dunis revisionsutskott är ansvarigt för att kvalitetssäkra Bolagets 

finansiella och rörelsemässiga rapportering. revisionsutskottet 

utvärderar också Dunis processer för intern kontroll och hanteringen 

av finansiella och rörelsemässiga risker. Utskottet möter 

fortlöpande Bolagets revisorer i syfte att informera sig om 

externa revisionens inriktning och omfattning samt för att utvärdera 

de externa revisorernas arbete. Utvärderingen innefattar 

även omfattningen av revisorernas eventuella icke-revisionsrelaterade 

arbete för Duni. Vid förberedandet av förslag till valet av 

revisorer och till ersättning för revisionsarbetet biträder revisionsutskottet 

valberedningen. 

ersäTTnIngsuTsKoTT 

Duni har ett ersättningsutskott bestående av tre medlemmar: 

Peter Nilsson (ordförande), Sanna Suvanto-Harsaae och Harry 

Klagsbrun. Ersättningsutskottet och dess ordförande ska utses 

årligen vid det konstituerande styrelsemötet och bestå av minst 

tre av Dunis styrelseledamöter, varav en ska vara Dunis styrelseordförande. 

ledamöterna i ersättningsutskottet ska vara oberoende 

i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Ersättningsutskottet 

ska sammanträda minst tre gånger om året. Dunis 

verkställande direktör ska delta i ersättningskommitténs möten 

förutom då frågor om ersättning till verkställande direktören 

behandlas. 

Dunis ersättningsutskott är ansvarigt för att förbereda frågor 

rörande ersättningar och andra förmåner för bolagsledningen. 

Beslut fattas därefter av Dunis styrelse. Ersättningsutskottet deltar 

också i förberedandet av förslag för antagandet av eventuella 

aktierelaterade incitamentsprogram inom Duni. 

vAlBereDnIng 

Årsstämman 1 oktober 2007 beslöt om antagande av principer 

för valberedningens inrättande. Enligt principerna ska styrelsens 

ordförande sammankalla en valberedning för arbetet med nominering 

av de personer som vid årsstämman 2008 ska föreslås ingå 

i styrelsen. Valberedningen utser inom sig ordförande. Avsikten 

är att valberedningen ska vara sammansatt av representanter för 

minst tre av Dunis största aktieägare. Årsstämman 2008 kommer 

att besluta om de kriterier som ska tillämpas vid utseende av 

ordförande och medlemmar i valberedningen inför nästkommande 

år. 

Valberedningen är ett aktieägarutskott som har ansvar för att 

nominera de personer som ska föreslås ingå i Dunis styrelse vid 

årsstämman. Valberedningen lämnar förslag till styrelseordförande 

och övriga styrelseledamöter. De tar också fram rekommendationer 

avseende styrelsearvode inklusive fördelning mellan 

ordförande och övriga styrelseledamöter samt eventuell 

ersättning för kommittéarbete. Dessa förslag och rekommendationer 

presenteras vid årsstämman. 

revIsor 

revisorn ska granska Bolagets årsredovisning och bokföring 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. revisorerna 

ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse 

till bolagsstämman. 

Årsstämman utser revisorer på fyra år. På extra bolagsstämman 

28 augusti 2007 valdes PricewaterhouseCoopers AB, med 

revisor Bo Hjalmarsson som huvudansvarig för fyra år framåt. 

Bolagets revisor granskar årsbokslut och årsredovisning samt 

Bolagets löpande verksamhet och rutiner för att uttala sig om 

redovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. 

Granskning av årsbokslut och årsredovisning görs 

under januari–februari. 

Vid sidan av Duni har Bo Hjalmarsson inga uppdrag i bolag 

över vilka Dunis huvudägare (före ägarspridningen vid börsnote- 

1


• BOlAGSStYrNING 

ringen), styrelseledamöter eller verkställande direktör har ett 

väsentligt inflytande. Bo Hjalmarsson är auktoriserad revisor och 

medlem av FAr SrS. Arvode för övriga uppdrag till 

PricewaterhouseCoopers AB förutom revisionsuppdraget uppgick 

under 2006 till sammanlagt 1,8 MSEK och avser utredningar 

kring skatt, IFrS-konvertering och börsfäighet. 

ersäTTnIng TIll sTYrelse ocH leDAnDe 

BeFATTnIngsHAvAre 

Arvode och annan ersättning till styrelsen, inklusive Dunis styrelseordförande, 

beslutas av årsstämman. Ersättningen till verkställande 

direktören samt övriga medlemmar i ovanstående ledningsgrupp 

skall, enligt riktlinjer för ersättning till ledande 

befattningshavare antagna av årsstämman 1 oktober 2007, vara 

marknadsmässig och utgöras av fast och rörlig lön, långsiktigt 

incitamentsprogram, övriga förmåner samt pension. Den rörliga 

lönen ska aldrig kunna överstiga den fasta lönen. För närvarande 

finns inget långsiktigt incitamentsprogram. 

Under 2006 erhöll styrelseledamöterna ersättning uppgående 

till totalt 0,8 MSEK, varav 0,5 MSEK till styrelsens ordförande 

och 0,3 MSEK till övriga ledamöter, förutom ledamöter 

anställda av EQt. I enlighet med beslut fattat på årsstämman 1 

oktober 2007 bestämdes årsarvodet till den nuvarande styrelsens 

ordförande till 0,5 MSEK medan det årliga arvodet till övriga 

ledamöter uppgick till 0,25 MSEK per ledamot förutom ledamöter 

anställda av EQt. 

Den totala utbetalda bruttoersättningen till ledningsgruppen, 

inklusive löner, pensionsbetalningar samt övriga förmåner uppgick 

till 20,9 MSEK första halvåret 2007. Av den totala utbetalda 

bruttoersättningen till ledningsgruppen utgjorde 1,1 MSEK 

ersättning till Dunis nuvarande verkställande direktör medan 

19,8 MSEK var ersättning till övriga medlemmar av ledningsgruppen. 

Duni betalar varje månad in ett kontant pensionsbidrag 

i enlighet med var ledande befattningshavares individuella pensionsplan. 

Den totala kostnaden för Duni hänförligt till dessa 

pensionsbetalningar uppgick under 2006 till 2,99 MSEK. 

ersättningar och övriga förmåner första halvåret 00 

Dunis verkställande direktör Fredrik von Oelreich erhåller en 

årlig bruttolön om 567 000 CHF samt en bonus motsvarande 

högst 50% av hans årliga grundlön baserad på för koncernen i 

förväg bestämda målsättningar. Han ska dessutom ha rätt till 

vissa andra anställningsförmåner såsom bil och reseersättning. 

Både Duni och von Oelreich själv har rätt att säga upp avtalet 

genom skriftlig uppsägning med sex månaders uppsägningstid. 

Förutom vid fall av bolagets uppsägning på grund av försumlighet 

eller uppsägning av von Oelreich själv ska von Oelreich ha 

rätt till 12 månadslöner. Von Oelreich deltar i ett bidragspensionsprogram 

baserat på vilket Duni ger årliga bidrag uppgående 

till ett belopp motsvarande 35% av hans årliga bruttolön fram 

till det att avtalet sägs upp. Von Oelreichs pensionsålder är 62 år. 

Dunis styrelseledamöter har inte rätt till några förmåner efter 

att de har avgått som medlemmar i styrelsen. 

Duni har inte beviljat några lån, eller förlängt eller utfärdat 

några garantier eller beviljat säkerheter till förmån för Dunis styrelseledamöter, 

ledande befattningshavare eller revisorer. Ingen 

av styrelseledamöterna, de ledande befattningshavarna eller revisorerna 

har direkt eller indirekt genom ett till honom/henne närstående 

bolag ingått transaktioner med Duni som inte är eller 

har ingåtts utifrån marknadsmässiga villkor. 

InFormATIonspolIcY 

Bolaget har en informationspolicy enligt vilken Bolaget ska 

offentliggöra kvartalsrapporter, en halvårsrapport, bokslutskommuniké 

samt årsredovisning. I samband med offentliggörandena 

av halvårsrapporter och bokslutskommunikéer kan Bolaget 

komma att arrangera analytikerträffar och möten med media för 

diskussioner angående Bolagets verksamhet, resultat och finansiella 

ställning. 

TSEK Grundlön/Styrelsearvode Övrig ersättning Pensionskostnad Övriga förmåner Summa 

Styrelsens ordförande 250 000 – – – 250 000 

Övriga styrelseledamöter* 300 000 – – – 300 000 

Verkställande direktör** 801 000 14 000 279 000 9 000 1 103 000 

Övriga ledningsgruppen 3 297 000 4 386 000 892 000 120 000 8 695 000 

Summa 4 648 000 4 400 000 1 171 000 129 000 10 348 000 

* Ledamöter anställda av EQT uppbär ej styrelsearvode. 

** Uppgifterna avser nuvarande verkställande direktören Fredrik von Oelreich. Tidigare verkställande direktören för Duni (inklusive Duni Americas och deSter), nuvarande styrelseledamoten, 

Peter Nilsson, uppbar under perioden en grundlön om 825 000 SEK, pensionsförmåner om 288 000 SEK, övriga förmåner om 18 000 SEK och övrig ersättning om 

9 374 000 SEK.

ägarförhållanden 

tabellen nedan redovisar information avseende aktieägandet i 

Duni före respektive efter Erbjudandets genomförande under 

antagande om att Erbjudandet fulltecknas och att övertilldelningsoptionen 

utnyttjas fullt ut. För information angående 

aktieägarnas åtaganden att ej sälja aktier efter Erbjudandet, se 

”legala frågor och kompletterande information – Avtal om försäljning 

av aktier”. 

AKTIeägAre Före erBjuDAnDeT 

Aktier före Erbjudandet 

Antal % 

Duni Holding AB 46 999 032 100,00 

Ledande befattningshavare i Duni 0 0 

Total 46 999 032 100,00 

1) Under antagande att huvudaktieägaren inte utnyttjar sin rätt att öka antalet aktier som omfattas av Erbjudandet. 

AKTIeägAre eFTer erBjuDAnDeT unDer 

AnTAgAnDe ATT HelA överTIllDelnIngsopTIonen 

uTnYTTjAs 

Aktier efter Erbjudandet1) Antal % 

Duni Holding AB 14 162 344 30 

Ledande befattningshavare i Duni 436 688 1 

Övriga 32 400 000 69 

Total 46 999 032 100,00


Aktiekapital och aktier 

Aktiekapitalet i Duni uppgår till 58 748 790 SEK fördelat på 

46 999 032 aktier. Aktierna är denominerade i SEK och har ett 

kvotvärde om 1,25 SEK per styck. Aktiekapitalet är bestämt i 

SEK. Samtliga aktier ger lika rätt till andel i Dunis tillgångar, 

vinst, utdelning och eventuellt överskott vid likvidation. Alla 

aktier har samma företrädesrätt vid emission av nya aktier. Samtliga 

emitterade aktier är fullt inbetalda. Varje aktie berättigar till 

en röst på bolagsstämma. Duni AB bildades 1996 enligt svensk 

rätt. 

De aktier som säljs i Erbjudandet är av samma slag. Bolaget 

emitterar inga nya aktier i samband med Erbjudandet. Aktierna i 

Bolaget regleras av Aktiebolagslagen (2005:551). Dunis aktier är 

registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) 

om kontoföring av finansiella instrument. VPC AB, Box 7822, 

103 97 Stockholm har hand om detta register och kontoföringen 

av aktierna. Dunis aktiers ISIN-kod är SE000616716. 

Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma. rätt till 

utdelning tillfaller den som på fastställd avstämningsdag är 

införd i aktieboken och antecknad i avstämningsregistret. Duni 

har inte lämnat någon utdelning under perioden 1 januari 

AKTIeKApITAleTs uTvecKlIng 

2005–30 juni 2007. Avstämningsdag för utdelning och den dag 

utdelning ska utbetalas fastställs av bolagsstämman eller av styrelsen 

efter bemyndigande av bolagsstämman. Utdelning utbetalas 

normalt som ett kontant belopp per aktie men kan även utbetalas 

i annan form. Utbetalning av kontant utdelning sker 

genom VPC. Efter en preskriptionstid på tio år återgår denna till 

Bolaget. Det föreligger inga restriktioner för utdelning eller särskilda 

förfaranden för aktieägare bosatta utanför Sverige. För 

aktieägare som inte är skatterättsligt hemmahörande i Sverige 

utgår dock normalt svensk kupongskatt, se vidare avsnitt ”Skattefrågor 

i Sverige”. 

Dunis bolagsordning föreskriver att aktiekapitalet ska vara 

lägst 40 010 000 SEK och högst 160 040 000 SEK. 

Aktierna i Erbjudandet är inte föremål för erbjudande som 

lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. 

Det har inte förekommit några offentliga uppköpserbjudanden 

under innevarande eller föregående räkenskapsår. 

tabellen redovisar information om utvecklingen av Dunis 

aktiekapital sedan 2005. 

Förändring Antal Förändring Aktiens 

antal aktier / aktier / aktiekapital Aktiekapital kvotvärde 

Händelse År röster röster (SEK) (SEK) (SEK) 

Aktiekapital 2005 – 5 871 129 – 58 711 290 10,00 

Nyemission 2006 3 750 5 874 879 37 500 58 748 790 10,00 

Split 8:1 2007 41 124 153 46 999 032 0 58 748 790 1,25 

Aktiekapitalet idag 2007 46 999 032 58 748 790 1,25 

Det finns inga utestående teckningsoptioner eller konvertibler i 

Duni. 

Årsstämman den 1 oktober 2007 beslutade om bemyndigande 

för styrelsen i Duni att vid ett eller flera tillfällen intill 

tiden för nästa årsstämma, med eller utan avvikelse från aktieägarnas 

företrädesrätt, fatta beslut om emission av högst 

4 640 000 nya aktier, i syfte att möjliggöra företagsförvärv eller 

kapitalanskaffning i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet 

omfattar såväl kontant som apportemissioner. 

I juli 2007 ställde Duni Holding ut optioner till sammanlagt 

11 ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom 

Duni. Enligt villkoren för optionerna skulle lösen ske i samband 

med en börsintroduktion av Duni till ett lösenpris baserat på 

mittpunkten i prisintervallet i Erbjudandet i samband med börsintroduktionen. 

lösen av optionerna har ägt rum i enlighet med 

villkoren och Duni Holding har därefter sålt sammanlagt 

436 688 aktier till deltagarna i programmet. 

Under våren 2007 återköpte EQt av EQt till vissa ledande 

befattningshavare utställda köpoptioner som därmed upphörde. 

Den underliggande tillgången för dessa köpoptioner var Duni 

AB inklusive de numera avvecklade verksamheterna Duni Americas 

och deSter. Återköpet genomfördes i anledning av den då 

förestående separationen av deSter. Återköpspriset är beroende 

av det slutliga utfallet av EQt:s investering i Duni inklusive 

Duni Americas och deSter.

Bolagsordning 

§ 1 

Bolagets firma är Duni AB (org. nr. 556536–7488). Bolaget är 

publikt (publ). 

§ 

Bolaget skall direkt eller indirekt idka rörelse för tillverkning, 

utveckling och försäljning av konsumentrelaterade artiklar för 

servering och förpackning av måltider samt idka därmed förenlig 

verksamhet. 

§ 

Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö. 

§ 

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst fyrtiomiljonertiotusen 

(40 010 000) kronor och högst etthundrasextiomiljonerfyrtiotusen 

(160 040 000) kronor. 

§ 

Antalet aktier skall vara lägst 32 008 000 och högst 128 032 000. 

§ 

Bolagets styrelse skall bestå av minst tre (3) och högst tolv (12) 

ledamöter. 

Utöver de styrelseledamöter som årligen väljs av årsstämman 

kan från tid till annan styrelseledamot och suppleant för sådan 

ledamot komma att utses i enlighet med lag (1987:1245) om 

styrelserepresentation för de privatanställda. 

§ 

En (1) till två (2) revisorer med eller utan revisorssuppleant eller 

ett registrerat revisionsbolag skall utses. 

§ 

Bolagets räkenskapsår skall omfatta tiden 1 januari –31 december. 

§ 

Årsstämman skall hållas en gång årligen inom sex månader efter 

utgången av varje räkenskapsår. Bolagsstämman skall hållas på 

någon av följande orter efter styrelsens bestämmande, nämligen 

Stockholm eller Malmö. 

På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 

1. Val av ordförande vid stämman. 

2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 

3. Val av en eller två justeringsmän. 

4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 

5. Godkännande av dagordning för dagens stämma. 

6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 

samt koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen. 

7. Beslut 

a) om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen 

samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, 

b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust 

enligt den fastställda balansräkningen, 

c) om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande 

direktör. 

8. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna. 

9. Val av styrelse samt i förekommande fall revisionsbolag, 

revisorer och revisorssuppleanter. 

10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 

(2005:551) eller bolagsordningen. 

§ 10 

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- 

och Inrikes tidningar samt i Svenska Dagbladet. Om utgivningen 

av Svenska Dagbladet skulle nedläggas, skall istället kallelse 

ske genom annonsering i Post- och Inrikes tidningar samt i 

Dagens Industri. Kallelsen skall ske inom sådan tid som följer av 

aktiebolagslagen (2005:551). 

§ 11 

Aktieägare skall för att få delta i bolagsstämman anmäla sig hos 

bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman före 

kl. 16.00. Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, 

lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte 

infalla tidigare än femte vardagen före bolagsstämman. 

§ 1 

Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister 

enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.


Skattefrågor i Sverige 

Nedan sammanfattas vissa svenska skatteregler som aktualiseras med 

anledning av Erbjudandet för fysiska personer och aktiebolag som är 

obegränsat skattskyldiga i Sverige, om inte annat anges. Sammanfattningen 

är baserad på nu gällande lagstiftning och är avsedd 

endast som generell information. 

Sammanfattningen behandlar inte: 

• situationer då aktier innehas som lagertillgång i näringsverksamhet, 

• situationer då aktier innehas av handelsbolag, 

• de särskilda reglerna om skattefri kapitalvinst (inklusive 

avdragsförbud vid kapitalförlust) och utdelning i bolagssektorn 

som kan bli tillämpliga då investeraren innehar aktier i Duni 

som anses vara näringsbetingade (skattemässigt), eller 

• de särskilda regler som i vissa fall kan bli tillämpliga på aktieinnehav 

i bolag som har varit fåmansföretag. 

Särskilda skatteregler gäller vidare för vissa speciella företagskategorier. 

Den skattemässiga behandlingen av varje enskild aktieägare 

beror delvis på dennes speciella situation. Varje aktieägare bör rådfråga 

skatterådgivare om de skattekonsekvenser som Erbjudandet 

kan medföra för dennes del, inklusive tillämpligheten och effekten av 

utländska regler och dubbelbeskattningsavtal. 

FYsIsKA personer 

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige 

beskattas kapitalinkomster såsom räntor, utdelningar och kapitalvinster 

i inkomstslaget kapital. Skattesatsen i inkomstslaget 

kapital är 30 procent. Kapitalförlust på marknadsnoterade aktier 

får dras av fullt ut mot skattepliktiga kapitalvinster som uppkommer 

samma år dels på aktier, dels på marknadsnoterade värdepapper 

som beskattas som aktier (dock inte andelar i investeringsfonder 

som innehåller endast svenska fordringsrätter, så 

kallade räntefonder). Av kapitalförlust som inte dragits av genom 

nu nämnda kvittningsmöjlighet medges avdrag i inkomstslaget 

kapital med 70 procent av förlusten. 

Uppkommer underskott i inkomstslaget kapital medges 

reduktion av skatten på inkomst av tjänst och näringsverksamhet 

samt fastighetsskatt. Skattereduktion medges med 30 procent av 

den del av underskottet som inte överstiger 100 000 SEK och 

med 21 procent av det återstående underskottet. Underskott kan 

inte sparas till senare beskattningsår. 

För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige 

innehålls preliminär skatt på utdelningar med 30 procent. Den 

preliminära skatten innehålls normalt av VPC eller, beträffande 

förvaltarregistrerade aktier, av förvaltaren. 

FörmögenHeTssKATT 

Aktier som noteras på OMX Nordic Exchange Stockholms 

Nordiska lista, utan att inregistreras vid OMX Nordic Exchange 

Stockholm, såsom aktier i Duni, är enligt nu gällande förmögenhetsskattelag 

inte förmögenhetsskattepliktiga. 1) 

AKTIeBolAg 

För aktiebolag beskattas all inkomst, inklusive kapitalvinster och 

utdelning, i inkomstslaget näringsverksamhet med 28 procent 

skatt. Avdrag för kapitalförlust på aktier medges endast mot 

kapitalvinster på aktier och andra värdepapper som beskattas 

som aktier. Om en kapitalförlust inte kan dras av hos det företag 

som gjort förlusten, kan den samma år dras av mot kapitalvinster 

på aktier och andra värdepapper som beskattas som aktier hos ett 

annat företag i samma koncern, om det föreligger koncernbidragsrätt 

mellan företagen och båda företagen begär det vid 

samma års taxering. Kapitalförlust på aktier som inte har kunnat 

utnyttjas ett visst år, får sparas och dras av mot kapitalvinster på 

aktier och andra värdepapper som beskattas som aktier under 

efterföljande beskattningsår utan begränsning i tiden. Särskilda 

skatteregler kan vara tillämpliga på vissa företagskategorier eller 

vissa juridiska personer, exempelvis investeringsfonder och 

investmentföretag. 

AKTIeägAre som är BegränsAT 

sKATTsKYlDIgA I sverIge 

För aktieägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige och som 

erhåller utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag uttas normalt 

svensk kupongskatt. Kupongskattesatsen är 30 procent. Skattesatsen 

är dock i allmänhet reducerad genom dubbelbeskattningsavtal. 

I Sverige verkställer normalt VPC eller, beträffande förvaltarregistrerade 

aktier, förvaltaren avdrag för kupongskatt. 

Aktieägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige och som 

inte bedriver verksamhet från fast driftställe i Sverige kapitalvinstbeskattas 

normalt inte i Sverige vid avyttring av aktier. 

Aktieägare kan emellertid bli föremål för beskattning i sin hemviststat. 

Enligt en särskild regel kan dock fysiska personer som är 

begränsat skattskyldiga i Sverige bli föremål för kapitalvinstbeskattning 

i Sverige vid avyttring av aktier i Duni, om de vid 

något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller 

under de föregående tio kalenderåren har varit bosatta i Sverige 

eller stadigvarande vistats här. tillämpligheten av regeln är dock 

i flera fall begränsad genom dubbelbeskattningsavtal. 

1) Regeringen har i en lagrådsremiss den 20 september 2007 föreslagit att förmögenhetsskatten ska avskaffas helt från och med den 1 januari 2007. Regeringen har dock ännu inte lagt 

fram någon proposition avseende detta förslag.

legala frågor och kompletterande information 

översIKT över Den legAlA sTruKTuren 

Dunis moderbolag Duni AB, organisationsnummer 556536-7488, registrerades av Bolagsverket 28 november 1996 och har sitt säte 

i Malmö, Sverige. tidigare bedrevs verksamheten under ett annat moderbolag, Duni AB, organisationsnummer 556001-5553, 

registrerat av Bolagsverket 22 november 1897, vilket fusionerades med det nuvarande moderbolaget 25 oktober 1999. Duni AB är 

idag moderbolag för trettio dotterbolag, samtliga verksamma i Europa. Nio av dessa dotterbolag är vilande bolag. 

Duni 

Iberica SL 

(E) 


Holding 

SAS 

(F) 

Duni Sarl 

(F) 

Duni AG 

(CH) 


Holding OY 

(FIN) 


Poland 

s.p.z.o.o. 

(PL) 

Duni OY 

(FIN) 

Duni A/S 

(DK) 

Duni (CZ) 

s.r.o. 

(CZ) 

Duni A/S 

(N) 


Holding BV 

(NL) 


Benelux BV 

(NL) 

Finess 

Borrby AB 

(S) 

Duni (TR) 

Branch 

Office 

(TR) 


Belgium NV 

(B) 

under 

likvidation 

Duni AB 

(S) 

Swedish 

Tissue Ltd 

(GB) 

Finess Ltd 

(GB) 


Beteiligungs 

GmbH 

(D) 

Duni Ltd 

(GB) 

ZAO 


(RUS) 

Cross 

Paper-ware 

Ltd 

(GB) 

vilande vilande vilande 

väsenTlIgA AvTAl 

Duni sluter avtal som rör inköp av råvaror och energi för framställning 

av tissue och airlaid, material och andra produkter för 

vidareförädling av tissue och airlaid, kompletterande bordsprodukter, 

förpackningar och förpackningssystem för färdigmat, 

samt avtal om transporter i den löpande verksamheten. 

Duni anser att villkoren i de leverantörsavtal som ingås i den 

löpande verksamheten inte avviker från vad som anses normalt i 

Dunis bransch vilket bland annat innebär att avtalen ofta innehåller 

prisjusteringsmekanismer samt att volymåtaganden förekommer 

i vissa avtal. leverantörsavtalens löptid varierar mellan 

98% 

deSter Ltd 

(GB) 

vilande vilande 

Duni EPE 

(GR) 

under 

likvidation 

Duni GmbH 

& Co KG 

(D) 


Handels 

GmbH 

(A) 

Duni Sales 

Poland 

s.p.z.o.o. 

(PL) 


Verwaltungs 

GmbH 

(D) 


European 

Finance 

Center (PL) 

Papierwaren 

Fleischer 

Vertriebs 

GmbH (D) 


Logistik 

GmbH 

(D) 

Rexcell 

Tissue & 

Airlaid AB 

(S) 

ett och tre år och har normalt sex månaders uppsägningstid. Från 

vissa leverantörer görs inköp utan ramavtal. 

Duni anser att villkoren i de kundavtal som ingås i den 

löpande verksamheten inte avviker från vad som anses normalt i 

Dunis bransch. ramavtalen med kunder inom Professional och 

retail löper vanligen på ett år, varefter de förlängs automatiskt 

om uppsägning ej har skett. Uppsägningstiden är normalt tre 

månader. Vissa av avtalen innehåller prisjusteringsmekanismer 

som innebär att kundens köp sker till de priser som följer av 

Dunis vid var tid gällande prislista. I förhållande till större kunder 

tillämpar Duni rabattsystem. Dunis ramavtal med externa

58 INBJUDAN TILL FÖRVÄRV AV AKTIER I DUNI AB (publ) • LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 

kunder inom Tissue gäller främst försäljning och leverans av airlaid. 

Löptiden varierar mellan ett och två år och normalt förnyas 

inte avtalen automatiskt. Vissa avtal innehåller prisjusteringsmekanismer 

som innebär att priserna justeras baserat på prisförändringar 

på det material som används i Dunis produktion. Volymåtaganden 

förekommer i vissa avtal. 

Duni anser att Bolagets låneavtal är av väsentlig betydelse för 

Duni. Se ”Kommentarer till den fi nansiella utvecklingen och 

framtidsutsikter – Kommentarer till balansräkningen – Operativa 

tillgångar och skulder”. 

I augusti 2006 avyttrades Duni Americas, Dunis förutvarande 

verksamhet i Nordamerika. Duni lämnade sedvanliga 

garantier med begränsning till ett belopp motsvarande 5 

MUSD. Anspråk enligt garantierna måste, med vissa undantag, 

göras gällande inom 18 månader efter tillträdesdagen. Duni åtog 

sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet i Nordamerika 

under en period om 3 år från tillträdesdagen samt att under 

denna period inte rekrytera personal från Duni Americas. Vidare 

har Duni givit köparen rätt att använda vissa varumärken på den 

Nordamerikanska marknaden under en period om 2 år från tillträdesdagen. 

Köparen har framställt anspråk mot Duni i anledning 

av upprättat tillträdesbokslut. Se ”Tvister”. 

AVTAL OM FÖRSÄLJNING AV AKTIER 

Enligt villkoren i ett avtal om försäljning av aktier som avses att 

ingås omkring den 13 november 2007 mellan Bolaget, Duni 

Holding, EQT och Emissionsinstituten, har Duni Holding åtagit 

sig att avyttra sammanlagt 28 200 000 aktier i Bolaget till de 

köpare som anvisas av Emissionsinstituten. 1) Därtill har Emissionsinstituten 

åtagit sig att anvisa köpare till, alternativt såvida 

detta skulle misslyckas, själva förvärva de aktier som omfattas av 

Erbjudandet under förutsättning av att inte Erbjudandet har 

avbrutits dessförinnan (se nedan). Duni Holding avser vidare 

lämna en Övertilldelningsoption som innebär en utfästelse att, 

FASTIGHETER OCH HYRESAVTAL 

Nedan framgår en förteckning över Dunis viktigaste fastigheter. 

på begäran av Emissionsinstituten senast 30 dagar från första 

dagen för handel i Bolagets aktier, avyttra ytterligare högst 

4 200 000 aktier i Bolaget. Övertilldelningsoptionen får endast 

utnyttjas i syfte att täcka eventuell övertilldelning inom ramen 

för Erbjudandet. 

Erbjudandet kan när som helst före likviddagen komma att 

avbrytas om vissa omständigheter föreligger vilka, enligt Emissionsinstitutens 

bedömning har så väsentligt negativ inverkan på 

Bolaget eller dess aktie att det är olämpligt att genomföra Erbjudandet 

i enlighet med vad som anges i detta prospekt. Emissionsinstitutens 

åtaganden är bland annat villkorade av att Bolaget, 

Duni Holding och EQT lämnar vissa garantier. 

I samband med Erbjudandet kan ABG Sundal Collier och 

SEB Enskilda komma att genomföra transaktioner som stabiliserar 

eller bibehåller aktiernas kurs på nivåer som annars kanske 

inte skulle råda på marknaden. Stabiliseringsåtgärder kommer 

inte att genomföras till högre pris än det fastställda försäljningspriset 

i Erbjudandet. Sådan stabilisering syftar till att stödja 

marknadspriset på aktierna och kan komma att vidtas under en 

period från och med den tidigare av dagen för off entliggörande 

av försäljningspriset i Erbjudandet och första dagen för handel 

på OMX Nordic Exchange Stockholm till och med 30 kalenderdagar 

därefter men det fi nns inte någon garanti för att den kommer 

att genomföras och den kan avbrytas när som helst. 

Genom avtalet kommer Duni Holding att åta sig att inte 

sälja sitt kvarvarande innehav av aktier i Duni förrän tidigast 

efter off entliggörandet av delårsrapport 1 januari – 31 mars 2008 

vilket beräknas ske omkring 29 april 2008. Ledande befattningshavare 

och styrelseledamöter, som efter Erbjudandet kommer att 

vara aktieägare i Bolaget, har gjort motsvarande åtagande för 

perioden fram till off entliggörandet av delårsrapport 1 januari – 

30 september 2008 vilket beräknas ske omkring 29 oktober 

2008. Efter dessa datum kan deras aktier komma att bjudas ut 

till försäljning vilket kan påverka marknadspriset på aktien. 

Plats Huvudsaklig verksamhet Ägs/hyrs Återstående hyrestid Ungefärlig storlek (kvm) 

Malmö, Sverige Huvudkontor Hyrd 2,25 år 2 200 

Skåpafors, Sverige Produktion av tissue och airlaid Ägs Ej tillämpligt 845 000 

Dals Långed, Sverige Produktion av tissue och airlaid Ägs Ej tillämpligt 338 000 

Bramsche, Tyskland Konvertering Hyrd 16 år 134 860 

Poznan, Polen Konvertering Hyrd 9 år 41 600 

Utöver fastigheterna ovan hyr Duni fl era mindre betydande fastigheter. 

1) Under antagande att huvudaktieägaren inte utnyttjar sin rätt att öka antalet aktier som omfattas av Erbjudandet.

TvIsTer 

Dunis tyska dotterbolag Duni GmbH & Co. KG, Duni Verwaltung 

GmbH och Duni Beteiligung GmbH (”Duni tyskland”) är 

föremål för en skatterevision. I denna revision har fråga uppkommit 

huruvida Duni tyskland förfarit korrekt gällande skattemässig 

avskrivningstid på vissa tillgångar till ett sammanlagt anskaffningsvärde 

om cirka 35 MEUr. Duni tyskland har tillämpat en 

avskrivningstid om maximalt 8 år. Den tyska skattemyndigheten 

har preliminärt intagit ståndpunkten att avskrivningstiden rätteligen 

bör uppgå till 15 år och att Duni tyskland därmed i för 

snabb takt gjort skattemässig avskrivning på tillgångarna. För det 

fall skattemyndighetens preliminära ståndpunkt skulle fastställas 

skulle det i sin tur innebära en omedelbar ytterligare skattekostnad 

för Duni tyskland om cirka 7,6 MEUr för åren fram till 

och med år 2005. Vidare riskerar Duni tyskland dröjsmålsränta 

om cirka 2,3 MEUr på den nu aktuella skatten. Mot bakgrund 

av att det inte är avdragsrätten i sig som ifrågasätts utan periodiseringen 

av avdragen kommer Duni tyskland att kunna utnyttja 

de omperiodiserade avdragen fram till och med år 2012. Däremot 

kommer, om skattemyndighetens beslut fastställs, Duni 

tysklands totala skattekostnad på grund av omperiodiseringen 

att öka mot bakgrund av att bolagsskattesatsen i tyskland sänks 

från och med år 2008 och avdragen därmed får en minskad 

skatteeffekt. Därtill kommer nämnda dröjsmålsränta. Duni har 

avsatt totalt 5,7 MEUr i anledning av den pågående skatterevisionen. 

Med anledning av försäljningen av Duni Americas har köparen 

framställt anspråk på cirka 10,5 MUSD mot Duni i anledning 

av av köparen upprättat tillträdesbokslut. tvisten avser 

köpeskillingens storlek och inte anspråk i anledning av garantibrister. 

Duni har i december 2006 begärt att en fullständig 

genomgång av tillträdesbokslutet och underliggande verifikat 

genomförs och ett skiljeförfarande har därefter inletts i enlighet 

med regleringen i överlåtelseavtalet. Duni bestrider anspråket 

vad beloppet beträffar och har avsatt ett belopp motsvarande vad 

Dunis ledning bedömer vara rimligt att Bolaget kan komma att 

utbetala i anledning av denna tvist. Det kan dock inte uteslutas 

att ett högre belopp än vad Dunis ledning anser vara rimligt kan 

komma att utgå eftersom bedömningar avseende utgången av en 

pågående tvist är förenade med osäkerhet. 

Dunis nederländska dotterbolag Duni Benelux B.V. har blivit 

stämt av Europochette, en belgisk tillverkare av bestickhållare. 

Europochette hävdar att Duni har gjort intrång i Europochettes 

mönsterskydd avseende bestickhållare. Duni bestrider 

det påstådda intrånget och dom i målet kan förväntas tidigast 

under våren 2008. Dunis ledning bedömer att det skadestånd 

som kan komma att utdömas och de merkostnader som i övrigt 

skulle kunna uppstå i det fall Duni förlorar denna tvist är obe- 

tydliga. En stor del av de produkter som tvisten gäller köps in av 

en underleverantör som har licensavtal med Europochette. Duni 

och Europochette har inlett förlikningssamtal. Duni har inte 

avsatt några medel i anledning av denna tvist. 

I övrigt känner Duni inte till några pågående eller förväntade 

rättsliga förfaranden eller skiljeförfaranden som nyligen haft eller 

skulle kunna få betydande effekter på Bolagets verksamhet, 

finansiella ställning eller rörelseresultat. 

pATenT, vArumärKen ocH AnDrA 

ImmATerIellA räTTIgHeTer 

Duni söker registrera och arbetar aktivt för att skydda sina varumärken 

och namn i de jurisdiktioner där Duni är verksamt. 

Duni hanterar huvudsakligen frågor om immateriella rättigheter 

centralt, men i vissa fall hanteras frågorna och innehas rättigheterna 

lokalt. Dunis huvudsakliga immateriella rättigheter är 

varumärken. De viktigaste varumärkena för verksamheten är 

”Duni” samt variationerna ”Dunicel”, ”Dunisilk”, ”Dunilin” 

och ”DuniForm”. Några av Dunis varumärken används endast 

på vissa geografiska marknader, exempelvis används ”Finess” 

endast i tyskland inom affärsområdet retail. Duni innehar 

endast patent i begränsad omfattning. 

FörsäKrIngAr 

Duni har försäkringar som omfattar egendomsskada, verksamhetsavbrott, 

produktansvar, allmän ansvarsskyldighet, varor 

under transport, skador till följd av brott begångna av anställda 

samt ansvar för ledande befattningshavare och styrelseledamöter. 

Duni anser att dess försäkringsskydd är i linje med andra 

företag inom samma bransch och tillräckligt för de risker som 

verksamheten vanligtvis är förenade med. Inga garantier kan 

emellertid lämnas för att Duni inte kan ådra sig förluster utöver 

vad som täcks av dessa försäkringar. 

TrAnsAKTIoner meD närsTÅenDe 

I mars 2007 avyttrade Duni deSter, Bolagets förutvarande verksamhet 

inom förpackningslösningar för flygcatering till EQt. 

Duni lämnade endast garantier avseende deSters existens som 

juridisk person, aktiekapitalets storlek, att aktieboken förts korrekt, 

förekomsten av panter och säkerhetsrätter och att inga 

aktiebrev utfärdats. Försäljningen av deSter påverkade kassaflödet 

för 2007 med 1 209 MSEK, motsvarande köpeskillingen för 

försäljningen minus kassan i deSter. Kassaflödet användes till att 

amortera lån och att refinansiera Duni AB. 

Dunis köp från och försäljning till deSter uppgick till 40 

MSEK under perioden 1 januari–30 juni 2007, 158 MSEK 

räkenskapsåret 2006 och 211 MSEK räkenskapsåret 2005.

0 INBjUDAN tIll FörVärV AV AKtIEr I DUNI AB (publ) • lEGAlA FrÅGOr OCH KOMPlEttErANDE INFOrMAtION 

KosTnADer I sAmBAnD meD noTerIng 

Duni AB belastas inte av några transaktionskostnader i samband 

med erbjudandet. Dessa tas i sin helhet av Duni Holding AB. 

rÅDgIvAres InTressen 

Emissionsinstituten har varit finansiella rådgivare till Bolaget 

och EQt i samband med noteringen. Den ersättning som Emissionsinstituten 

erhåller är beroende av Erbjudandets framgång. 

Emissionsinstituten är från tid till annan rådgivare åt EQt i andra 

transaktioner och sammanhang. Avanza medverkar på uppdrag av 

EQt i spridningen av aktierna i detta Erbjudande. Avanzas ersättning 

är beroende av Erbjudandets framgång och Avanza är från tid 

till annan rådgivare åt EQt i andra transaktioner. 

vpc 

Duni är ett VPC-anslutet avstämningsbolag. Utdelning beslutas 

av årsstämman och utbetalningen ombesörjs av VPC AB. rätt 

till utdelning tillkommer den som är registrerad som aktieägare i 

den av VPC AB förda aktieboken på den avstämningsdag som 

beslutas av årsstämman. Om aktieägare inte kan nås genom VPC 

AB kvarstår aktieägarens fordran på Bolaget avseende utdelningsbelopp 

och begränsas endast genom regler om preskription. 

Vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Duni. Det 

föreligger inte några restriktioner för utdelning eller särskilda 

förfaranden för aktieägare bosatta utanför Sverige. Aktieägare 

har rätt till överskott vid en eventuell likvidation i förhållande till 

det antal aktier som innehavaren äger. 

HAnDlIngAr För InspeKTIon 

Kopior av följande dokument kan under hela registreringsdokumentets 

giltighetstid på begäran granskas på Dunis huvudkontor 

i Ubåtshallen på östra Varvsgatan 9A, 201 22 Malmö, Sverige 

på ordinarie kontorstid under vardagar. 

1. Bolagsordning för Duni AB; 

2. alla rapporter, brev och andra handlingar, värderingar eller 

utlåtanden som utfärdats av sakkunnig på emittentens begäran 

och som till någon del ingår i eller hänvisas till i detta 

prospekt; 

3. reviderade årsredovisningar för åren 2004, 2005 och 2006 

för Duni AB; 

4. finansiell information för åren 2004, 2005 och 2006 för 

samtliga dotterbolag till Duni AB; 

5. detta prospekt; och 

6. Finansinspektionens beslut avseende detta prospekt på 

svenska. 

Dokument 1 och 5 kommer även att finnas tillgängliga i elektronisk 

form på Dunis hemsida, www.duni.se. Årsredovisningen 

2006 för Duni AB kommer även den att finnas tillgänglig på 

hemsidan.

62 inbjudan till förvärv av aktier i duni ab (publ) • finansiell information 

finansiell information – innehåll 

delårsrapport för duni ab (publ) 1 juli–30 september 2007 

Koncernens resultaträkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 

Koncernens kvartalsvisa resultaträkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . 68 

Koncernens balansräkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 

Förändringar av koncernens eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

Nyckeltal i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 

Moderbolagets resultaträkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

Moderbolagets balansräkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

bokslutskommuniké för duni ab (publ) 1 januari–30 juni 2007 

Koncernens resultaträkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 

Koncernens kvartalsvisa resultaträkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . 83 

Koncernens balansräkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Förändringar av koncernens eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 

Nyckeltal i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 

Moderbolagets resultaträkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 

Moderbolagets balansräkningar i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 

Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 

räkenskaper för räkenskapsåren 1 januari–30 juni 2007, 2006 

och 2005 i enlighet med ifrs 

Resultaträkning koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 

Balansräkning koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 

Förändring av eget kapital i koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 

Kassaflödesanalys av koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 

Resultaträkning moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 

Balansräkning moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 

Förändring av eget kapital i moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 

Kassaflödesanalys av moderbolaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 

räkenskaper för räkenskapsåren 2005 och 2004 i enlighet med 

redovisningsrådets rekommendationer 

Resultaträkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 

Balansräkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 

Förändring av eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 

Kassaflödesanalyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

delårsrapport för duni ab (publ) 

1 juli–30 september 2007 

63


delårsrapport för duni ab (publ) 

1 juli–30 september 2007 (jämfört med samma period föregående år) 

24 oktober 2007 

NettoomsättNiNgeN ökade med 9,0% 

med ökad rörelsemargiNal jämfört med 

föregåeNde år 

1 juli–30 september 2007 

• nettoomsättningen ökade med 9,0% till 966 (886) msek. 

• rörelseresultatet ökade med 34,7% till 97 msek (72). 

• rörelsemarginalen ökade till 10,1% från 8,1%. 

• resultatet efter finansiella poster uppgick till 65 (–10) msek. 

• resultatet efter skatt uppgick till 38 (–5) msek. 

• resultat per aktie för kvarvarande verksamheter före utspädning 

uppgick till 0,81 (–0,11) sek. 

• stark försäljningstillväxt inom affärsområdet Professional 

som uppgick till 11,3% (1,4%). 

• ägarna har beslutat om en börsnotering av duni, se separat 

pressmeddelande. 

Vds kommeNtar 

dunis positiva försäljningsutveckling har fortsatt jämfört med 

samma period föregående år framför allt för Professional men 

även för retail. Generellt goda marknadsförhållanden i kombination 

med vunna marknadsandelar på ett flertal marknader är 

de främsta drivkrafterna bakom den fortsatta tillväxten. 

vidare har en förstärkning av bruttomarginalen skett som en 

följd av tidigare kommenterade prisökningar, vilka tillsammans 

med volymökningarna är de viktigaste faktorerna bakom lönsamhetsförbättringen. 

framförallt har vårt huvudområde, Professional, ökat tillväxten 

tack vare bland annat en stark utveckling i tyskland. dessutom 

röner duni framgångar på våra tillväxtmarknader i södra 

och framförallt östra europa med starka tillväxttal. 

inom retail fortsätter arbetet med att ta ett nytt grepp på 

kategorin för bordsartiklar tillsammans med dagligvaruhandeln, 

där tonvikt läggs på vårt starka varumärke. ett samarbete med 

iCa har nu inletts vilket innebär att varumärket åter listats på 

central nivå. att förändra handelns sätt att hantera vår produktkategori 

är ett långsiktigt arbete och förväntas gradvis påverka 

vår verksamhet inom retail positivt. 

som ett led i den ökade fokuseringen på tillväxt och för att 

ytterligare stärka sortimentsutbudet har under senare tid produktutvecklingsarbetet 

inom duni intensifierats. mot slutet av 

perioden har ett antal produktlanseringar påbörjats vilka nu 

genomförs stegvis över hela europa. 

råmaterialpriserna har generellt sett fortsatt uppåt och med 

de prognoser som föreligger förbereder duni nya prishöjningar. 

arbetet med att förbereda duni för en börsnotering är nu 

slutfört och bolaget har ansökt om en notering på omX nordic 

exchange stockholm, säger fredrik von oelreich, vd, duni. 

Ny koncernstruktur och rapportering 

under 2006 och i början av 2007, avslutade duni arbetet med 

att renodla verksamheten till sin kärnverksamhet, i princip motsvarande 

tidigare duni europa. de amerikanska verksamheterna, 

duni Corporation och duni supply Corporation, såldes i 

augusti 2006 och försäljningen av flygcateringverksamheten 

avslutades i mars 2007, när duni ab sålde aktierna i dester Holdings 

b.v. för att kunna göra en relevant jämförelse mellan åren, 

rapporteras endast den nya koncernstrukturen i sin helhet och 

benämns i denna rapport som ”kvarvarande verksamheter”. 

Nettoomsättningen ökade med 9,0% 

nettoomsättningen ökade med 80 msek, eller 9,0% till 966 

(886) msek under perioden 1 juli–30 september 2007 jämfört 

med samma period föregående år. fluktuationer i valutakurser 

hade ingen påverkan på nettoomsättningen. ökningen av nettoomsättningen 

förklaras främst av ökade volymer drivet av en 

stark marknad och framgång med sortimentet men även av 

prisökningar. 

förbättrat resultat 

rörelseresultatet (ebit) ökade med 34,7% till 97 (72) msek 

för perioden 1 juli–30 september 2007. bruttomarginalen var 

25,9% (25,3%). rörelsemarginalen ökade från 8,1% till 10,1%. 

ökningen beror huvudsakligen på stark försäljningstillväxt inom 

affärsområde Professional. 

fluktuationer i valutakurser hade ingen påverkan på rörelseresultatet. 

resultatet efter finansiella poster uppgick till 65 (–10) 

msek. resultatet efter skatt uppgick till 38 (–5) msek. 

rapportering av affärsområden 

dunis verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. 

affärsområde Professional (försäljning till hotell, restauranger 

och cateringföretag) svarade för 68,2% av dunis nettoomsättning 

under 1 juli–30 september 2007. 

affärsområde retail (huvudsakligen inriktad på detaljhandeln) 

svarade för 17,9% av nettoomsättningen under 1 juli–30 

september 2007. affärsområde tissue (produktion av råpapper 

för bordsdukningsprodukter och hygienartiklar) svarade för 

13,9% av försäljningen till externa kunder under perioden 

1 juli–30 september 2007. 

affärsområdena Professional och retail har i stor utsträckning 

ett gemensamt produktsortiment. design och förpackningslösningar 

anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. 

Produktion och supportfunktioner delas i stor 

utsträckning av affärsområdena. duni har valt att redovisa resultatet 

för affärsområdena på ebit nivå, efter att gemensamma 

kostnader fördelats ut på respektive affärsområde.

affärsområde Professional 

försäljning och lönsamhet utvecklades mycket väl under perioden. 

marknaderna i södra och östra europa visade ytterligare 

förstärkt tillväxt. försäljningstillväxten var också stark på de viktiga 

marknaderna tyskland och benelux. 

nettoomsättningen steg med 11,3% till 659 (592) msek 

för perioden 1 juli–30 september 2007. 

rörelseresultatet ökade med 42,2% till 91 (64) msek. 

rörelsemarginalen var 13,7% (10,8%). ökningen av rörelseresultatet 

förklaras huvudsakligen av ökade volymer i kombination 

med prisökningar. 

affärsområde retail 

inom affärsområdet fortsätter arbetet med en förstärkning av 

dunis varumärke i butik. 

nettoomsättningen ökade med 7,5% till 173 (161) msek 

för perioden 1 juli–30 september 2007. under perioden har 

duni och iCa inlett ett fördjupat samarbete för att utveckla försäljningen 

av kategorin bordsdukning och serveringsartiklar. 

rörelseresultatet förbättrades med 14,3% till –6 (–7) msek. 

rörelsemarginalen var –3,3% (–4,7%). förbättringen berodde 

på volymtillväxt och kostnadskontroll. försäljningen är säsongsberoende, 

där den övervägande delen av försäljningen genereras 

under perioden 1 oktober–31 december. 

affärsområde tissue 

nettoomsättningen ökade med 0,8% till 134 (133) msek för 

perioden 1 juli–30 september 2007. 

rörelseresultatet minskade med 20,0% till 12 (15) msek. 

det minskade rörelseresultatet beror i huvudsak på en ofördelaktig 

mixeffekt. rörelsemarginalen uppgick till 9,4% (11,2%). 

kassaflöde 

koncernens operativa kassaflöde uppgick för perioden 1 juni–30 

september 2007 till 134 (24) msek. kassaflödet inklusive 

investeringsverksamheten uppgick till 98 (428) msek. samma 

period föregående år innehåller ett kassaflöde från avyttring av 

affärsområdet duni americas om 441 msek. dunis nettoinvesteringar 

för kvarvarande verksamheter uppgick till 28 (28) 

msek. 

kapitalbindning 

under perioden ökade kapitalbindningen i lagret med 58 msek 

till 561 msek, som förklaras av tillväxten i perioden och lageruppbyggnad 

inför julförsäljningen. kundfordringarna minskade 

med 9 msek till 644 (568) msek. av- och nedskrivningar för 

perioden uppgick till 22 (19) msek. 

finansnetto och skatter 

finansnettot för perioden uppgick till –32 (–83) msek. de 

externa räntekostnaderna var högre än föregående år på grund av 

dåvarande finansieringsstruktur, då både affärsområdena duni 

americas och dester fanns kvar i bolaget. duni americas avyttrades 

den 30 augusti 2006. finansnettot innehåller förutom 

externa räntekostnader även värdering av finansiella derivat. 

den totala skattekostnaden uppgick till 27 msek. skatteintäkten 

för samma period föregående år uppgick till 5 msek. 

fluktuationer vad gäller skattebelastningen mellan enskilda 

kvartal härrör främst från permanenta skattemässiga skillnader 

samt effekten av utländska skattesatser. 

Personal 

den 30 september 2007 uppgick antalet anställda till 1 985 

(2 992). av antalet anställda är 915 personer sysselsatta inom 

produktionen. dunis produktionsanläggningar är belägna i 

bramsche i tyskland, i Poznan i Polen och i bengtsfors i sverige. 

förvärv 

inga förvärv gjordes under perioden. 

Nyetableringar 

inga nyetableringar gjordes under perioden. 

riskfaktorer för duni 

det finns ett antal riskfaktorer som kan påverka dunis verksamhet 

såväl utifrån ett operativt som finansiellt perspektiv. operativa 

risker hanteras normalt sett av respektive operativ enhet och 

finansiella risker av finansavdelningen. 

Operativa risker 

duni är för närvarande exponerad för risker som är direkt kopplade 

till den löpande verksamheten. Hantering av prisförändringar 

på insatsvaror utgör en viktig del för bibehållen lönsamhet. 

utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet 

julkollektionen är mycket viktig för att duni ska uppnå 

en god försäljnings- och resultatutveckling. 


de finansiella riskerna härrör främst till risker som är direkt relaterade 

till valutakurser, räntor och kreditrisker. riskhanteringen 

inom duni styrs av en av dunis styrelse godkänd finanspolicy. 

riskerna för koncernen är i allt väsentligt även hänförliga till 

moderbolaget. dunis hantering av finansiella risker beskrivs närmare 

i årsredovisningen per 2007-06-30. 

65


transaktioner med närstående parter 

med närstående parter avses duni Holding ab. under perioden 

har transaktioner genomförts avseende finansiell karaktär. duni 

ab har för duni Holding ab:s räkning netto betalat 7 msek 

vilka vidarefakturerats duni Holding ab. 

styrelseförändringar 

som tidigare kommunicerats valdes, vid en extra bolagsstämma 

den 10 augusti 2007, Pia rudengren och Harry klagsbrun in 

som styrelseledamöter i dunis styrelse. Pia rudengren är ordförande 

i Q-med ab, samt styrelseledamot i biophausia ab, 

Zodiak television ab och varyag resources ab. Harry klagsbrun 

är anställd på eQt Partners ab. Harry klagsbrun var dessförinnan 

vice vd och medlem av ledningen på seb, med ansvar 

för asset management divisionen. tidigare arbetade Harry 

klagsbrun som koncernchef för alfred berg Gruppen. Pia 

rudengren och Harry klagsbrun tillför viktig erfarenhet från 

kapitalmarknaden och från arbete i börsnoterade företag. 

Händelser efter 30 september 

räkenskapsåret har lagts om från att avslutas sista juni till att 

istället följa kalenderår. innevarande räkenskapsår är därmed förkortat 

och avser 1 jul–31 dec 2007, för att därefter följa kalenderåret. 

Utsikter för 2007 

duni förutspår fortsatt goda marknadsförhållanden för sina produkter 

under de kommande månaderna. råvarupriserna följer 

fortfarande en uppåtgående trend. dunis tidigare genomförda 

prisökningar har fått fullt utslag under perioden 1 juli–30 september. 

moderbolaget 

nettoomsättningen uppgick till 328 (279) msek för perioden 

1 juli–30 september 2007. resultatet efter finansiella poster 

uppgick till –56 (–41) msek. samma period föregående år 

innehåller en realisationsvinst avseende avyttringen av duni 

americas om 51 msek. de externa räntekostnaderna var högre 

föregående år på grund av dåvarande struktur, då både affärsområdena 

duni americas och dester fanns kvar i bolaget. duni 

americas avyttrades den 30 augusti 2006. 

nettoskulden uppgår till 932 msek, varav 287 msek härrör 

sig från dotterbolag. 

nettoinvesteringarna uppgick till 5 (7) msek. 

redovisningsprinciper 

delårsrapporten är upprättad enligt ias 34 och i enlighet med 

redovisningsrådets rekommendationer rr 31 och vad gäller 

moderbolaget, rr 32. de redovisningsprinciper som redogörs 

för i årsredovisningen per 2007-06-30 har tillämpats. 

malmö, 24 oktober 2007 

duni ab (publ) 

styrelsen 

för ytterligare information kontakta: 

fredrik von oelreich, vd och koncernchef, 

telefon: 040 10 62 00 

johan l. malmqvist, finanschef, 

telefon: 040-10 62 00 


box 237 

201 22 malmö 

telefon: 040-10 62 00 

www.duni.com 

organisationsnummer: 556536-7488 

rapport från styrelse och Vd 

styrelsen och verkställande direktören intygar att denna rapport 

ger en rättvisande bild av koncernens finansiella ställning och 

resultat samt beskriver de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 

som koncernen och de företag som ingår i koncernen står inför. 

Malmö, 24 oktober 2007 

Peter nilsson, styrelseordförande 

sanna suvanto-Harsaae, styrelseledamot 

Harry klagsbrun, styrelseledamot 

Göran lundqvist, styrelseledamot 

dr. Gerold linzbach, styrelseledamot 

Gun nilsson, styrelseledamot 

Pia rudengren, styrelseledamot 

Göran andreasson, arbetstagarrepresentant 

Per-Åke Halvordsson, arbetstagarrepresentant 

fredrik von oelreich, vd och koncernchef

granskningsrapport 

vi har utfört en översiktlig granskning av dunis delårsrapport 

för perioden 1 juli–30 september 2007. det är styrelsen och 

verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta och 

presentera denna delårsrapport i enlighet med ias 34 och Årsredovisningslagen. 

vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna 

delårsrapport grundad på vår översiktliga granskning. 

vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med standard 

för översiktlig granskning söG 2410, översiktlig granskning av 

finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor, 

som är utgiven av farsrs. en översiktlig granskning består av 

att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga 

för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk 

granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. 

en översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt 

mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning 

som en revision enligt revisionsstandard i sverige rs och 

god revisionssed i övrigt har. de granskningsåtgärder som vidtas 

vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att 

skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga 

omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en 

revision utförts. den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig 

granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats 

grundad på en revision har. 

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit 

fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att 

delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med 

ias 34 och Årsredovisningslagen. 

malmö, 25 oktober 2007 

PricewaterhouseCoopers ab 

bo Hjalmarsson 

auktoriserad revisor 

67


Koncernens resultaträkningar 

3 mån 3 mån 9 mån 9 mån 6 mån 

januari– januari– 

juli–september juli–september september september januari–juni 

MSEK 2007 2006 2007 2006 2007 

Intäkter 966 886 2 860 2 651 1 894 

Kostnad för sålda varor –716 –662 –2 139 –1 978 –1 423 


Försäljningskostnader –105 –100 –332 –321 –227 

Administrationskostnader –49 –50 –147 –173 –98 

Forsknings- och utvecklingskostnader –3 –3 –9 –8 –6 

Övriga rörelseintäkter 18 –1 44 7 26 

Övriga rörelsekostnader –14 2 –29 –1 –15 

Rörelseresultat * 97 72 248 177 151 

Finansiella intäkter 3 14 22 44 19 

Finansiella kostnader –35 –96 –174 –259 –139 

Finansiella poster netto –32 –83 –152 –215 –120 

Resultat efter finansiella poster 65 –10 96 –38 31 

Inkomstskatt –27 5 –55 6 –28 

Periodens resultat kvarvarande verksamheter 38 –5 41 –32 3 

Periodens resultat från avvecklade verksamheter 1) – 61 457 83 457 

Periodens resultat 38 55 498 51 460 

Resultat hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 38 55 498 51 460 

Minoritetsintresse – – – – – 

Resultat per aktie kvarvarande verksamheter, SEK 

Före utspädning 0,81 –0,11 0,87 –0,68 0,06 

Efter utspädning 0,81 –0,11 0,87 –0,68 0,06 

Genomsnittligt antal aktier före utspädning (´000) 46 999 46 999 46 999 46 999 46 999 

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning (´000) 46 999 48 335 46 999 48 335 47 667 

Resultat per aktie, avvecklade verksamheter, SEK 

Före utspädning – 1,30 9,72 1,77 9,72 

Efter utspädning – 1,26 9,72 1,72 9,59 

Genomsnittligt antal aktier före utspädning (´000) – 46 999 46 999 46 999 46 999 

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning (´000) – 48 335 46 999 48 335 47 667 

Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktierägare, SEK 

Före utspädning 0,81 1,19 10,6 1,09 9,78 

Efter utspädning 0,81 1,15 10,6 1,04 9,65 



1) De amerikanska verksamheterna, Duni Corporation och Duni Supply Corporation, såldes i augusti 2006 och försäljningen av deSter Holding B .V . slutfördes i mars 2007 . 

* Rörelseresultatet under 2006 innehåller omstruktureringskostnader om; 2 MSEK för perioden juli–sept 2006 och 33 MSEK för perioden jan–sept 2006 . 

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar värdering av derivat enligt IAS 39 .

Koncernens kvartalsvisa resultaträkningar i sammandrag 

2007 2006 2005 

MSEK juli– apr– jan– okt– juli– apr– jan– okt– 

Kvartal sept juni mars dec sept juni mars dec 

Intäkter 966 971 923 1 111 886 917 848 1 112 

Kostnad för sålda varor –716 –737 –686 –834 –661 –690 –627 –841 

Bruttoresultat 250 234 237 277 224 228 222 271 

Försäljningskostnader –105 –112 –115 –139 –100 –104 –116 –193 

Administrationskostnader –49 –47 –51 –46 –50 –62 –60 7 

Forsknings-och utvecklingskostnader –3 –4 –2 2 –3 –4 –1 2 

Övriga rörelseintäkter 18 14 12 37 –1 10 3 25 

Övriga rörelsekostnader –14 –12 –3 –32 2 0 –9 –10 

Rörelseresultat * 97 73 78 100 72 66 39 101 

Finansiella intäkter 3 5 14 15 14 15 15 15 

Finansiella kostnader –35 –18 –121 –76 –96 –86 –76 –86 

Finansiella poster netto –32 –13 –107 –62 –83 –71 –61 –70 

Resultat efter finansiella poster 65 60 –29 38 –10 –4 –23 31 

Inkomstskatt –27 –26 –2 –18 5 0 1 –55 

Periodens resultat kvarvarande verksamheter 38 34 –31 20 –5 –5 –22 –24 

Resultat från avvecklade verksamheter 1) – – 457 –6 61 27 –5 97 

Periodens resultat 38 34 426 15 55 –23 –27 73 


* Rörelseresultatet under 2006 och 2005 innehåller omstruktureringskostnader om; 17 MSEK i Q4 2006, 2 MSEK i Q3 2006, 15 MSEK i Q2 2006, 16 MSEK i Q1 2006 samt 14 MSEK i 

Q4 2005 . Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader inkluderar värdering av derivat enligt IAS 39 . 

69


Koncernens balansräkningar i sammandrag 

30 sept 30 juni 30 sept 1) 

MSEK 2007 2006 2006 

TILLGÅNGAR 

Goodwill 1 199 1 199 2 163 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 20 21 11 

Materiella anläggningstillgångar 403 399 682 

Finansiella anläggningstillgångar 422 434 513 

Summa anläggningstillgångar 2 044 2 053 3 369 

Varulager 561 503 760 

Kundfordringar 644 653 944 

Övriga fodringar 198 214 272 

Likvida medel 172 112 135 

Summa omsättningstillgångar 1 575 1 482 2 111 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 619 3 535 5 481 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 1 333 1 300 830 

Långfristiga finansiella skulder 1 179 1 234 2 596 

Övriga långfristiga skulder 231 232 318 

Summa långfristiga skulder 1 410 1 466 2 914 

Leverantörsskulder 297 256 495 

Kortfristiga finansiella skulder 30 15 530 

Övriga kortfristiga skulder 549 498 712 

Summa kortfristiga skulder 876 769 1 737 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 619 3 535 5 481 

1) Balansräkningen per september 2006 inkluderar de avvecklade verksamheterna, deSter, som såldes i mars 2007 .

Förändringar av koncernens eget kapital 

Summa 

Minoritets- eget 

Hänförligt till moderbolagets aktieägare intresse kapital 

Balanserad 

Övrigt förlust inkl 

Aktie- tillskjutet periodens 

MSEK kapital kapital Reserver resultat TOTALT 

Ingående balans 1 januari 2006 59 1 681 74 –1 000 814 2 816 

Valutakursdifferenser – – –37 – –37 – –37 

Rörelseförvärv – – – – – – – 

Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital 0 0 –37 0 –37 0 –37 

Periodens resultat – – – 51 51 – 51 

Summa redovisade intäkter och kostnader 0 0 –37 51 14 0 14 

Utgående balans 30 september 2006 59 1 681 37 –949 828 2 830 

Ingående balans 1 januari 2007 59 1 681 28 –934 834 4 838 

Valutakursdifferenser – – 6 – 6 – 6 

Avyttrad rörelse – – – – – –4 –4 

Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital 0 0 6 0 6 –4 –2 


Summa redovisade intäkter och kostnader 0 0 6 460 466 –4 462 

Utgående balans 30 juni 2007 59 1 681 34 –474 1 300 0 1 300 

Ingående balans 1 juli 2007 59 1 681 34 –474 1 300 0 1 300 




Summa redovisade intäkter och kostnader 0 0 –5 38 33 – 33 

Utgående balans 30 september 2007 59 1 681 29 –436 1 333 0 1 333 

71


Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag 

1 jul–30 sept 1 jan–30 juni 1) 1 jul–30 sept 1) 

MSEK 2007 2007 2006 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter 97 151 72 

Rörelseresultat, avvecklade verksamheter – 465 135 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet etc 10 –399 –63 

Erlagd ränta, utdelning och skatt –17 –132 –28 

Förändring av rörelsekapitalet 44 –171 –92 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 134 –86 24 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av anläggningstillgångar –28 –63 –53 

Avyttring av anläggningstillgångar 0 1 15 

Avvecklade verksamheter – 1 209 441 

Förändring i räntebärande tillgångar –8 9 1 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –36 1 156 404 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån – 23 – 

Amortering av skulder – –2 400 –437 

Förändring av skulder –38 1 234 12 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –38 –1 143 –425 

Periodens kassaflöde 60 –73 3 

Likvida medel vid periodens ingång 112 184 122 

Valutakursdifferens i likvida medel 0 1 1 

Likvida medel vid periodens utgång 172 112 126 

Nyckeltal i sammandrag 

1) Kassaflödesanalysen innehåller delar av både kvarvarande och avvecklade verksamheter . För ytterligare information, se not 3, Förtydligande av operativt kassaflöde för kvarvarande 

verksamheter 1 jul–30 sept 2006 . 

1 juli–30 sept 1 juli–30 sept 

2007 2006 

Nettoomsättning, MSEK 966 886 

Bruttoresultat, MSEK 250 224 

EBIT, MSEK 97 72 

EBITDA, MSEK 119 91 

Antal anställda 1 985 2 992 

Försäljningstillväxt, % 9,0 0,0 

Bruttomarginal, % 25,9 25,3 

EBIT marginal, % 10,1 8,1 

EBITDA marginal, % 12,3 10,3

Moderbolagets resultaträkningar i sammandrag 

3 månader 3 månader 

juli–september juli–september 

MSEK 2007 2006 

Intäkter 328 279 

Kostnad för sålda varor –297 –235 

Bruttoresultat 31 44 

Försäljningskostnader –30 –28 

Administrationskostnader –30 –36 

Forsknings- och utvecklingskostnader –1 – 

Övriga rörelseintäkter 39 82 

Övriga rörelsekostnader –40 –31 

Rörelseresultat –31 31 

Intäkter från andelar i koncernföretag – – 

Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 17 24 

Räntekostnader och liknande kostnader –42 –96 

Finansiella poster netto –25 –72 

Resultat efter finansiella poster –56 –41 

Bokslutsdispositioner – –2 

Skatt på periodens resultat 13 50 

Periodens resultat –43 7 

73


Moderbolagets balansräkningar i sammandrag 

30 sept 30 juni 

MSEK 2007 2007 

TILLGÅNGAR 

Goodwill 924 949 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 19 5 

Materiella anläggningstillgångar 76 75 

Finansiella anläggningstillgångar 1 124 1 139 

Summa anläggningstillgångar 2 143 2 168 

Varulager 155 133 

Kundfordringar 141 148 

Övriga fordringar 538 588 

Kassa och bank 105 64 

Summa omsättningstillgångar 939 933 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 082 3 101 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 296 1 261 

Långfristiga finansiella skulder 1 313 1 393 

Övriga långfristiga skulder 115 115 

Summa långfristiga skulder 1 428 1 508 

Leverantörsskulder 49 42 

Kortfristiga finansiella skulder 30 15 

Övriga kortfristiga skulder 279 275 

Summa kortfristiga skulder 358 332 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 082 3 101 

dunis aktie 

Per den 30 september 2007 uppgick aktiekapitalet till 58 749 

tsek och bestod av 46 999 032 stycken utestående stamaktier. 

kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor per aktie. 

vid en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades 

att genomföra en split om 8:1. det innebär att aktiekapitalet 

gick från 5 874 879 stycken utestående stamaktier till 46 999 

032 stycken utestående stamaktier. 

aktieägare 

duni ägs av duni Holding ab, som i sin tur indirekt ägs av private 

equity-fonderna eQt i och eQt iii. eQt i startades 1995 

och var fullinvesterad 1999. fonden investerade i mellanstora 

företag huvudsakligen baserade i den nordiska regionen. kapitalåtagandet 

i eQt i är 3,2 miljarder sek. eQt iii startades 2001 

och var fullinvesterad 2005. fonden investerade i mellanstora 

företag i norra europa. kapitalåtagandet i eQt iii är 2 miljarder 

eur.

Definitioner 

kostnad för sålda varor: kostnad för sålda varor, inklusive produktion 

och logistikkostnader. 

Bruttomarginal: bruttoresultat som procentandel av försäljning. 

eBit: rörelseresultat. 

eBit marginal: ebit som procentandel av försäljning. 

eBita: rörelseresultat justerat för avskrivningar på immateriella 

anläggningstillgångar samt nedskrivning av goodwill. 

eBita marginal: ebita som procentandel av försäljning. 

eBitda: rörelseresultat justerat för totala av- och nedskrivningar. 

eBitda marginal: ebitda som procentandel av försäljning. 

sysselsatt kapital: icke ränterbärande anläggningstillgångar och 

omsättningstillgångar med avdrag för icke ränterbärande skulder. 

avkastning på sysselsatt kapital: rörelseresultat som andel av 

sysselsatt kapital. 

avkastning på eget kapital: Periodens resultat som procentandel 

av eget kapital. 

antal anställda: antalet anställda vid periodens slut. 

Valutajusterad: siffror som justerats för effekter av valutakursdifferenser. 

2007 års siffror beräknade med 2006 års valutakurser. 

Vinst per aktie: resultatet för perioden delat med det genomsnittliga 

antalet aktier. 

75


Noter 

Not 1 redovisnings- och värderingsprinciper 

duni tillämpar sedan den 1 januari 2005, av eu godkända international 

financial reporting standards (ifrs). för övergångseffekter, se not 45 och 

46 i årsredovisningen per 2007-06-30. 

denna delårsrapport har utarbetats i enlighet med ias 34 och i enlighet 

med redovisningsrådets rekommendationer rr 31 och, vad gäller moderbolaget, 

rr 32. redovisningsprinciperna är desamma som i årsredovisningen 

per 2007-06-30. 

Not 2 management incentive program 

ett incitamentsprogram formaliserades genom ett avtal mellan duni Holding 

ab och ledande befattningshavare i duni ab den 22 juli 2007. Programmet 

strukturerades som en option, delvis genom en investering från och 

delvis genom engångstilldelning till de ledande befattningshavarna. Programmet 

stipulerar olika former för lösen och avser, bland annat, att förenkla 

för de ledande befattningshavarna att investera i bolaget i samband med en 

potentiell börsintroduktion. 

Not 3 förtydligande av operativt kassaflöde för kvarvarande 

verksamheter 1 juli–30 september 2006 

för förtydligande av 1:a halvåret 2007, se dunis bokslutskommuniké 

för juni 2007. 

Investeringar 

dunis totala nettoinvesteringar har för perioden 1 juli–30 september, 2006 

uppgått till 53 msek. av nettoinvesteringarna avser 28 msek kvarvarande 

verksamheter. nettoinvesteringarna rullande 12 månader oktober 2006–september 

2007 uppgår till 123 msek. 

Förändringar i rörelsekapital 

dunis totala nettoförändring av det operativa rörelsekapitalet, varulager/ 

kundfordringar/ leverantörsskulder, för perioden 1 juli–30 september, 2006 

uppgått till –92 msek av förändringen avser –26 msek nettoförändring i 

varulager, –5 msek nettoförändring i kundfordringar och 4 msek nettoförändring 

i leverantörsskulder, för kvarvarande verksamheter. nettoförändringen 

rullande 12 månader oktober 2006–september 2007 uppgår till –3 

msek i varulager, –98 msek i kundfordringar och 51 msek i leverantörsskulder.

okslutskommuniké för duni ab (publ) 

1 januari–30 juni 2007 

77


bokslutskommuniké för duni ab (publ) 


NettoomsättNiNgeN ökade med 7,3% 

jämfört med föregåeNde år 


• nettoomsättningen ökade med 7,3% till 1 894 (1 765) 

msek. 

• rörelseresultatet ökade med 43,8% till 151 (105) msek. 

• resultatet efter finansiella poster uppgick till 31 (–27) 

msek. 

• resultatet efter skatt uppgick för perioden till 3 (–26) 

msek. 

• Prisökningar har genomförts på alla större marknader för att 

kompensera för höjda råvarukostnader. 

• fortsatt försäljningstillväxt inom affärsområdet Professional; 

6,0% (8,7%). 

• investeringar i s k category management bidrog till att försäljningen 

inom affärsområdet retail steg med 10,5% 

(–6,9%). 

• försäljningen av flygcateringverksamheten dester slutfördes i 

mars 2007. 

1 april–30 juni 2007 

• nettoomsättningen ökade med 5,9% till 971 (917) msek. 

• rörelseresultatet ökade med 10,6% till 73 (66) msek. 

• resultatet efter finansiella poster uppgick till 60 (–5) msek. 

• resultatet efter skatt uppgick till 34 (–5) msek. 

Vds kommeNtar 

ökningen av nettoomsättningen för det första halvåret 2007 

beror huvudsakligen på stigande volymer, men förklaras också av 

genomförda prisökningar. 

nettoomsättningen inom affärsområdet Professional påverkades 

positivt av generellt goda marknadsförhållanden. därutöver 

gynnas försäljningen av en trend mot att en ökande andel 

måltider intas utanför hemmet, samtidigt som användningen av 

servetter och dukar av linne minskar till förmån för premiumprodukter 

av papper. vidare, ger detaljhandeln gradvis allt större 

utrymme för dunis produkter i butikerna. efterfrågan på dunis 

produkter inom affärsområdet tissue var fortsatt stark under 

perioden. 

den positiva försäljningsutvecklingen var den starkaste drivkraften 

bakom dunis fortsatta resultatförbättring. 

renodlingen av duni-koncernen är nu avslutad i och med 

försäljningen av duni americas, under 2006, och av flygcateringverksamheten, 

dester Holdings b.v., i slutet av första kvartalet 

2007. därmed är duni nu helt fokuserat på tillväxt inom 

kärnverksamheten, säger fredrik von oelreich, vd, duni. 

Ny koncernstruktur och rapportering 

under 2006 och i början av 2007, avslutade duni arbetet med 

att renodla verksamheten till sin kärnverksamhet, i princip motsvarande 

tidigare duni europa. de amerikanska verksamhe- 

terna, duni Corporation och duni supply Corporation, såldes i 

augusti 2006 och försäljningen av flygcateringverksamheten 

avslutades i mars 2007, när duni ab sålde aktierna i dester Holdings 

b.v. till ett holdingbolag, helägt av fonder förvaltade av 

eQt. 

en omfinansiering för de kvarvarande verksamheterna slutfördes 

i slutet av mars. som en följd av detta, samt försäljningen 

av dester, så har eventualförpliktelser minskat från 21 msek till 

12 msek för koncernen och från 89 msek till 42 msek för 

moderbolaget. 

för att kunna göra en relevant jämförelse mellan åren, rapporteras 

endast den nya koncernstrukturen i sin helhet. som en 

konsekvens kan relevanta jämförelser mellan åren göras. se not 1 

för ytterligare information om redovisningsprinciper. 

den här rapporten omfattar ett brutet räkenskapsår, för perioden 

1 januari–30 juni 2007. som en följd av att omstruktureringen 

nu slutförts kommer bolaget att återgå till kalenderår. 

Nettoomsättningen ökade med 7,3% 

nettoomsättningen ökade med 129 msek, eller 7,3% till 1 894 

(1 765) msek under perioden 1 januari–30 juni 2007 jämfört 

med föregående år. fluktuationer i valutakurser hade en negativ 

påverkan på nettoomsättningen med 0,7%. nettoomsättningen 

efter valutajusteringar ökade med 8,1% till 1 908 msek. 

ökningen av nettoomsättningen förklaras främst av ökade volymer, 

men också av prisökningar. 

nettoomsättningen för perioden 1 april–30 juni steg med 54 

msek, eller 6,0%, till 971 (917) msek. nettoomsättningen 

justerat för valutakursförändringar ökade med 6,1% till 973 

(917) msek. 

förbättrat resultat 

rörelseresultatet (ebit) ökade med 43,8% till 151 (105) 

msek för perioden 1 januari–30 juni, 2007. bruttomarginalen 

var 24,9% (25,4%). 

rörelsemarginalen ökade från 5,9% till 8,0%. ökningen 

beror huvudsakligen på tidigare nämnda volym- och prisökningar. 

fluktuationer i valutakurserna hade en negativ påverkan på 

resultatet med 1,9%. rörelseresultatet justerat för valutakursförändringar 

ökade med 46,7% till 154 (105) msek. 

resultatet efter finansiella poster uppgick till 31 (–27) 

msek. resultatet efter skatt uppgick till 3 (–26) msek. 

rörelseresultatet (ebit) för perioden 1 april–30 juni ökade 

med 10,6% till 73 (66) msek. rörelsemarginalen ökade från 

7,2% till 7,5%. 

bruttomarginalen uppgick till 24,6% (24,9%). 

valutakursdifferenser hade en negativ påverkan på resultatet 

med 6,4%. rörelseresultatet justerat för valutakursförändringar 

ökade med 18,2% till 78 (66) msek. 

resultatet efter finansiella poster uppgick till 60 (–5) msek. 

resultatet efter skatt uppgick till 34 (–5) msek.

apportering av affärsområden 

dunis verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. 

affärsområdet Professional (försäljning till hotell, restauranger 

och cateringföretag) svarade för 66,5% av dunis nettoomsättning 

under 1 januari–30 juni 2007 och för cirka 68,5% 

under perioden 1 april–30 juni. 

affärsområdet retail (huvudsakligen inriktad på detaljhandeln) 

svarade för 19,0% av nettoomsättningen under 1 januari– 

30 juni 2007 och för 16,5% under perioden 1 april–30 juni. 

affärsområdet tissue (produktion av råpapper för bordsdukningsprodukter 

och hygienartiklar) svarade för 14,5% av försäljningen 

till externa kunder under 1 januari–30 juni 2007 och för 

15,0% under perioden 1 april–30 juni. 

affärsområdena Professional och retail har i stor utsträckning 

ett gemensamt produktsortiment. design och förpackningslösningar 

anpassas dock för att passa de olika försäljningskanalerna. 

Produktion och supportfunktioner delas i stor 

utsträckning av affärsområdena. duni har valt att redovisa resultatet 

för affärsområdena på ebit nivå, efter att gemensamma 

kostnader fördelats ut på respektive affärsområde. 

affärsområde Professional 

försäljningen på den nordiska och tyska marknaden visade en 

tillfredställande och stabil tillväxt för hela perioden och för perioden 

1 april–30 juni. tillväxttakten i beneluxländerna och i 

storbritannien är fortsatt hög. försäljningen i södra och östra 

europa fortsatte att öka med tvåsiffriga tal. 

nettoomsättningen steg med 6,0% (8,7%) till 1 261 (1 190) 

msek för perioden 1 januari–30 juni 2007. 


rörelsemarginalen var 11,0% (9,2%). ökningen av rörelseresultatet 

förklaras huvudsakligen av ökade volymer kombinerat med 

prisökningar. 

nettoomsättningen för perioden 1 april–30 juni ökade med 

5,6% till 665 (630) msek. 


rörelsemarginalen var 11,6% (10,6%). 

affärsområde retail 

investeringar i bättre hylloptimering i butik (“category management”), 

samt att en högre andel produkter marknadsförs under 

varumärket duni, bidrog till en positiv utveckling för affärsområdet. 

vidare har volymerna hos befintliga kunder generellt 

utvecklats positivt. 

nettoomsättningen ökade med 10,5% till 359 (325) msek 

för perioden 1 januari–30 juni 2007. 

rörelseresultatet ökade till –10 (–19) msek. rörelsemarginalen 

var –2,8% (–5,8%). förbättringen berodde på volymtillväxt 

och strikt kostnadskontroll. försäljningen är säsongsberoende, 

där den övervägande delen av försäljningen genereras 

under det fjärde kvartalet. 


1,2% till 163 (161) msek. 

rörelseresultatet sjönk till –13 (–8) msek. rörelsemarginalen 

var –8% (–5% ). 

affärsområde tissue 

nettoomsättningen ökade med 9,6% till 274 (250) msek för 

perioden 1 januari–30 juni 2007. ökningen härrör främst från 

den externa försäljningen av mjukpapper och tillverkare av 

intimhygienprodukter. 


rörelsemarginalen uppgick till 8,0% (6,0%). 


13,5% till 143 (126) msek. 

rörelseresultatet steg med 28,6% till 9 (7) msek. rörelsemarginalen 

uppgick till 6,3% (5,6%). 

kassaflöde 

koncernens operativa kassaflöde uppgick för perioden 1 januari– 

30 juni 2007 till -86 (–111) msek före investeringar/försäljningar 

och till 1 156 (–88) msek efter investeringar/försäljningar. 

dunis nettoinvesteringar uppgick till 63 (94) msek. 

Huvuddelen av dunis rörelseresultat genereras under andra halvåret 

vilket leder till att kassaflödet är starkare under denna period. 

kapitalbindning 

under perioden ökade kapitalbindningen i lagret med 41 msek 

till 503 msek för kvarvarande verksamheter. motsvarande 

ökning föregående år uppgick till 37 msek. kundfordringarna 

ökade med 89 msek till 653 (564) msek för kvarvarande 

verksamheter. av- och nedskrivningar för kvarvarande verksamheter 

för perioden 1 januari–30 juni uppgick till 44 (42) msek. 

finansnetto och skatter 

finansnettot för perioden uppgick till –120 (–132) msek. i 

anslutning till omfinansieringen av duni i samband med försäljningen 

av dester Holding b.v. steg finansnettot till –13 (–71) 

msek för perioden 1 april –30 juni. 

den totala skattekostnaden uppgick till –28 (0) msek. 

fluktuationer vad gäller skattebelastningen mellan enskilda 

kvartal härrör främst från periodiseringseffekter för upparbetade 

kostnader som ännu inte hunnit bli avdragsgilla. 

inköp 

inköpsorganisationen är centraliserad till huvudkontoret i 

malmö och uppdelad i enheten för strategiskt inköp, som hanterar 

alla förhandlingar och kontrakt med leverantörer, och avdelningen 

för löpande inköp, som arbetar med den dagliga hanteringen 

av ordrar och planering av leveranser. inköp av handelsvaror 

hanteras på huvudkontoret, medan inköp av råmaterial till 

produktionen hanteras av respektive produktionsenhet. 

79


Personal 

den 30 juni 2007 uppgick antalet anställda till 1 967 (3 241). 

av antalet anställda var 894 personer sysselsatta inom produktionen. 

dunis produktionsanläggningar är belägna i bramsche i 

tyskland, i Poznan i Polen och i bengtsfors i sverige. 

försäljningen av duni americas och dester Holding B.V. 

i augusti 2006 såldes duni americas till norwest equity Partners. 

slutgiltigt försäljningspris för duni americas fastslås i en 

skiljedomsprocess under 2007. 

i mars 2007, sålde duni ab aktierna i dester Holdings b.v. 

till ett nybildat holdingbolag, som är helägt av fonder förvaltade 

av eQt. se not 2 för ytterligare information. 

förvärv 

inga förvärv gjordes under perioden. 

Nyetableringar 

inga nyetableringar gjordes under perioden. 

riskfaktorer för duni 

det finns ett antal riskfaktorer som kan påverka dunis verksamhet 

såväl utifrån ett operativt som finansiellt perspektiv. operativa 

risker hanteras normalt sett av respektive operativ enhet och 

finansiella risker av finansavdelningen. 

Operativa risker 

duni är för närvarande exponerad för risker som är direkt kopplade 

till den löpande verksamheten. Hantering av prisförändringar 

på insatsvaror utgör en viktig del för bibehållen lönsamhet. 

utvecklingen av attraktiva sortimentskollektioner och i synnerhet 

julkollektionen är mycket viktig för att duni ska uppnå 

en god försäljnings- och resultatutveckling. 


de finansiella riskerna härrör främst till risker som är direkt relaterade 

till valutakurser, räntor och kreditrisker. riskhanteringen 

inom duni styrs av en av dunis styrelse godkänd finanspolicy. 

riskerna för koncernen är i allt väsentligt hänförliga till moderbolaget. 

dunis hantering av finansiella risker beskrivs närmare i 

årsredovisningen per 30 juni 2007. 

transaktioner med närstående parter 

köp av, och försäljning till, närstående bolag uppgick till 40 

msek (2006: 158). med “närstående bolag” menas här företag 

inom dester-koncernen. för ytterligare information, se not 

”avvecklade verksamheter” i årsredovisningen per 30 juni 2007. 

styrelseförändringar 

under första kvartalet, förstärktes dunis styrelse med Peter nilsson, 

tidigare vd och koncernchef för duni-koncernen (i den 

föregående strukturen), dr. Gerold linzbach, vd och koncernchef 

för det tyska företaget symrise GmbH samt Gun nilsson, 

tidigare vice vd i duni-koncernen (i den föregående strukturen) 

och styrelseledamot i Husqvarna ab. 

Händelser efter 30 juni 

styrelsen har förstärkts ytterligare genom inval av två nya styrelsemedlemmar. 

vid en extra bolagsstämma den 10 augusti 2007, 

valdes Pia rudengren och Harry klagsbrun, som ersätter juha 

lindfors, in som styrelseledamöter i dunis styrelse. Pia rudengren 

är ordförande i Q-med ab, samt styrelseledamot i biophausia 

ab, Zodiak television ab och varyag resources ab. 

Harry klagsbrun är anställd på eQt Partners ab. Harry klagsbrun 

var dessförinnan vice vd och medlem av ledningen på 

seb, med ansvar för asset management divisionen. tidigare 

arbetade Harry klagsbrun som koncernchef för alfred berg 

Gruppen. Pia rudengren och Harry klagsbrun tillför viktig erfarenhet 

från kapitalmarknaden och från arbete i börsnoterade 

företag. 

Utsikter för 2007 

duni förutspår fortsatt gynnsamma marknadsförhållanden för 

sina produkter de kommande månaderna. råvarupriserna följer 

fortfarande en uppåtgående trend, men dunis prisökningar 

bedöms få fullt genomslag under det andra halvåret 2007. 

moderbolaget 

nettoomsättningen uppgick till 576 (436) msek för perioden 

1 januari–30 juni 2007. resultatet efter finansiella poster uppgick 

till –149 (–265) msek. nettoskulden uppgår till 1 271 

msek, varav 252 msek härrör från dotterbolag. nettoinvesteringarna 

uppgick till 15 (8) msek. 

nettoomsättningen för perioden 1 april–30 juni uppgick till 

301 (241) msek. resultatet efter finansiella poster uppgick till 

–149 (–265) msek. 

som en konsekvens av den tidigare nämnda försäljningen av 

dester så har finansiella anläggningstillgångar, övriga fordringar, 

långfristiga räntebärande skulder och kortfristiga räntebärande 

skulder minskat. 


sex-månadersrapporten är upprättad enligt ias 34 och i enlighet 

med redovisningsrådets rekommendationer rr 31 och vad gäller 

moderbolaget, rr 32. de redovisningsprinciper som redogörs 

för i årsredovisningen per 30 juni 2007 har tillämpats. 

Malmö, 26 september 2007 


styrelsen

apport från styrelse och Vd 

styrelsen och verkställande direktören intygar att denna rapport 

ger en rättvisande bild av koncernens finansiella ställning och 

resultat samt beskriver de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 

som koncernen och de företag som ingår i koncernen står 

inför. 


Peter nilsson, styrelseordförande 

sanna suvanto-Harsaae, styrelseledamot 

Harry klagsbrun, styrelseledamot 

Göran lundqvist, styrelseledamot 

dr. Gerold linzbach, styrelseledamot 

Gun nilsson, styrelseledamot 

Pia rudengren, styrelseledamot 

Göran andreasson, arbetstagarrepresentant 

Per-Åke Halvordsson, arbetstagarrepresentant 

fredrik von oelreich, vd och koncernchef 

granskningsrapport 

vi har utfört en översiktlig granskning av dunis delårsrapport 

för perioden 1 januari–30 juni 2007. det är styrelsen och verkställande 

direktören som har ansvaret för att upprätta och presentera 

denna delårsrapport i enlighet med ias 34 och Årsredovisningslagen. 

vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna delårsrapport 

grundad på vår översiktliga granskning. 

vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med standard 

för översiktlig granskning söG 2410, översiktlig granskning 

av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda 

revisor, som är utgiven av farsrs. en översiktlig granskning 

består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är 

ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra 

analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. 

en översiktlig granskning har en annan inriktning 

och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning 

och omfattning som en revision enligt revisionsstandard i sverige 

rs och god revisionssed i övrigt har. de granskningsåtgärder 

som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för 

oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla 

viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade 

om en revision utförts. den uttalade slutsatsen grundad på en 

översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad 

slutsats grundad på en revision har. 

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit 

fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att 

delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med 

ias 34 och Årsredovisningslagen. 


öhrlings Pricewaterhouse Coopers ab 

bo Hjalmarsson 

auktoriserad revisor 

81


Koncernens resultaträkningar 

6 mån 6 mån 3 mån 3 mån 12 mån 

januari– 

januari–juni januari–juni april–juni april–juni december 

MSEK 2007 2006 2007 2006 2006 

Intäkter 1 894 1 765 971 917 3 762 

Kostnad för sålda varor –1 423 –1 316 –737 –690 –2 812 


Försäljningskostnader –227 –220 –112 –104 –459 

Administrationskostnader –98 –122 –47 –62 –219 

Forsknings-och utvecklingskostnader –6 –6 –4 –4 –6 

Övriga rörelseintäkter 26 7 14 10 44 

Övriga rörelsekostnader –15 –4 –12 0 –33 

Rörelseresultat 151 105 73 66 277 

Finansiella intäkter 19 30 5 15 59 

Finansiella kostnader –139 –162 –18 –86 –335 

Finansiella poster netto –120 –132 –13 –71 –276 

Resultat efter finansiella poster 31 –27 60 –5 1 

Inkomstskatt –28 0 –26 0 –12 

Periodens resultat på kvarvarande verksamheter 3 –26 34 –5 –11 

Periodens resultat från avvecklade verksamheter 1) 457 22 – 28 77 

Periodens resultat 460 –4 34 23 66 

Resultat hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 460 –4 34 23 66 

Minoritetsintresse – – – – – 

Resultat per aktie på kvarvarande verksamheter, SEK 

Före utspädning 0,06 –0,55 0,72 –0,11 –0,23 

Efter utspädning 0,06 –0,55 0,72 –0,11 –0,23 



Resultat per aktie, avvecklade verksamheter, SEK 

Före utspädning 9,72 0,47 – 0,60 1,64 

Efter utspädning 9,59 0,47 – 0,60 1,64 



Resultat per aktie i moderbolaget, SEK 

Före utspädning 9,78 –0,08 0,72 0,49 1,41 

Efter utspädning 9,65 –0,08 0,72 0,49 1,41 



1) De amerikanska verksamheterna, Duni Corporation och Duni Supply corporation, såldes i augusti 2006 och försäljningen av deSter Holding B .V . slutfördes i mars 2007 .

Koncernens kvartalsvisa resultaträkningar i sammandrag 

2007 2006 2005 

apr– jan– okt– juli– apr– jan– okt– juli– 

MSEK juni mars dec sept juni mars dec sept 

Intäkter 971 923 1 111 886 917 848 1 112 885 

Kostnad för sålda varor –737 –686 –834 –661 –690 –627 –841 –668 


Försäljningskostnader –112 –115 –139 –100 –104 –116 –193 –118 

Administrationskostnader –47 –51 –46 –50 –62 –60 7 –57 

Forsknings-och utvecklingskostnader –4 –2 2 –3 –4 –1 2 0 

Övriga rörelseintäkter 14 12 37 –1 10 3 25 4 

Övriga rörelsekostnader –12 –3 –32 2 0 –9 –10 18 

Rörelseresultat 73 78 100 72 66 39 101 64 

Finansiella intäkter 5 14 15 14 15 15 15 13 

Finansiella kostnader –18 –121 –76 –96 –86 –76 –86 –72 

Finansiella poster netto –13 –107 –62 –83 –71 –61 –70 –59 

Resultat efter finansiella poster 60 –29 38 –10 –4 –23 31 5 

Inkomstskatt –26 –2 –18 5 0 1 –55 –1 

Periodens resultat på kvarvarande verksamheter 34 –31 20 –5 5 –22 –24 5 

Resultat från avvecklade verksamheter 1) – 457 –6 61 27 –5 97 –11 

Periodens resultat 34 426 15 55 23 –27 73 –6 


83


Koncernens balansräkningar i sammandrag 

30 juni 31 dec 1) 30 juni 2) 

MSEK 2007 2006 2006 

TILLGÅNGAR 

Goodwill 1 199 2 145 2 237 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 21 15 11 


Finansiella anläggningstillgångar 434 496 557 

Summa anläggningstillgångar 2 053 3 348 3 615 


Kundfordringar 653 900 983 

Övriga fordringar 214 233 270 


Summa omsättningstillgångar 1 482 1 965 2 208 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 535 5 313 5 823 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 


Långfristiga finansiella skulder 1 234 2 349 2 873 

Övriga långfristiga skulder 232 305 316 



Kortfristiga finansiella skulder 15 700 530 

Övriga kortfristiga skulder 498 649 777 

Summa kortfristiga skulder 769 1 821 1 552 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 535 5 313 5 823 

1) Balansräkningen per december 2006 inkluderar den avvecklade verksamheten, deSter, som såldes i mars 2007 . 

2) Balansräkningen per juni 2006 inkluderar de avvecklade verksamheterna, deSter, som såldes i mars 2007 och Duni Corporation och Duni Supply Corporation, 

som såldes i augusti 2006 .

Förändringar av koncernens eget kapital 

Summa 

Minoritets- eget 

Hänförligt till moderbolagets aktieägare intresse kapital 

Balanserad 

Övrigt förlust inkl 

Aktie- tillskjutet periodens 

MSEK kapital kapital Reserver resultat TOTALT 

Utgående balans 31 december 2005 59 1 681 74 –1 000 814 2 816 


Rörelseförvärv – – – – – 2 2 


Periodens resultat – – – –4 –4 – –4 

Summa redovisade intäkter och kostnader 0 0 –32 –4 –36 2 –34 

Utgående balans 30 juni 2006 59 1 681 42 –1 004 778 4 782 





Utgående balans 31 december 2006 59 1 681 28 –934 834 4 838 


Avyttrad rörelse – – – – – –4 –4 

Summa transaktioner redovisade direkt mot eget kapital 0 0 6 0 6 –4 –2 



Utgående balans 30 juni 2007 59 1 681 34 –474 1 300 0 1 300 

85


Koncernens kassaflödesanalys i sammandrag 1) 

1 jan–30 juni 1 jan–30 juni 1 jan–31 dec 

MSEK 2007 2006 2006 


Rörelseresultat, kvarvarande verksamheter 151 105 277 

Rörelseresultat, avvecklade verksamheter 465 60 202 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet etc –399 58 41 

Erlagd ränta, utdelning och skatt –132 –125 –241 

Förändring av rörelsekapitalet –171 –209 –148 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –86 –111 131 


Förvärv av materiella anläggningstillgångar –63 –94 –210 

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 1 11 19 

Avvecklade verksamheter 1 209 – 441 

Förändring i räntebärande tillgångar 9 –5 –9 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 156 –88 241 


Upptagna lån 23 250 –106 

Amortering av skulder –2 400 –39 –497 

Förändring av skulder 1 234 –36 270 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 143 175 –333 

Periodens kassaflöde –73 –24 39 

Likvida medel vid periodens ingång 184 152 153 

Valutakursdifferens i likvida medel 1 –5 –8 

Likvida medel vid periodens utgång 112 123 184 

Nyckeltal i sammandrag 

1) Kassaflödesanalysen innehåller delar av både kvarvarande och avvecklade verksamheter . För ytterligare information, se not 2, Avvecklade verksamheter . 

1 jan – 30 juni 1 jan – 30 juni 

2007 2006 

Intäkter, MSEK 1 894 1 765 

Bruttoresultat, MSEK 476 449 

EBIT, MSEK 151 105 

EBITDA, MSEK 195 147 

Antal anställda 1 967 3 241 

Försäljningstillväxt , % 7,3 6,4 

Bruttomarginal, % 24,9 25,4 

EBIT marginal, % 8,0 5,9 

EBITDA marginal, % 10,3 8,3

Moderbolagets resultaträkningar i sammandrag 

6 månader 6 månader 

januari–juni januari–juni 

MSEK 2007 2006 

Intäkter 576 436 

Kostnad för sålda varor –534 –385 

Bruttoresultat 42 51 

Försäljningskostnader –60 –59 

Administrationskostnader –71 –92 

Forsknings-och utvecklingskostnader –1 0 

Övriga rörelseintäkter 63 20 

Övriga rörelsekostnader –100 –86 

Rörelseresultat –127 –166 

Intäkter från andelar i koncernbolag 77 28 

Finansiella intäkter 28 39 

Finansiella kostnader –127 –171 

Finansiella poster netto –22 –104 

Resultat efter finansiella poster –149 –265 

Bokslutsdispositioner – –3 

Skatt på periodens resultat 36 53 

Periodens resultat –113 –218 

87


Moderbolagets balansräkningar i sammandrag 

30 juni 31 dec 

MSEK 2007 2006 

TILLGÅNGAR 


Övriga immateriella anläggningstillgångar 5 5 


Finansiella anläggningstillgångar 1 139 2 366 

Summa anläggningstillgångar 2 168 3 460 


Kortfristiga fordringar 148 133 

Övriga fordringar 588 1 281 

Kassa och Bank 64 54 

Summa omsättningstillgångar 933 1 582 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 101 5 042 



Långfristiga finansiella skulder 1 393 2 574 

Övriga långfristiga skulder 115 120 

Summa långfristiga skulder 1 508 2 694 

Leverantörsskulder 42 48 

Kortfristiga finansiella skulder 15 700 

Övriga kortfristiga skulder 275 225 

Summa kortfristiga skulder 332 973 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 101 5 042 

dunis aktie 

Per den 30 juni 2007 uppgick aktiekapitalet till 58 749 tsek 

och bestod av 5 874 879 stycken utestående stamaktier. kvotvärdet 

på aktierna är 10 kronor per aktie. 

vid en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades 

att genomföra en split om 8:1. det innebär att aktiekapitalet 

numera består av 46 999 032 stycken utestående stamaktier med 

rösträtten 1 aktie per röst. kvotvärdet på aktierna är 1,25 kronor 

per aktie. 

aktieägare 

duni ägs av duni Holding ab, som i sin tur indirekt ägs av 

private equity-fonderna eQt i och eQt iii. eQt i startades 

1995 och var fullinvesterad 1999. fonden investerade i mellanstora 

företag huvudsakligen baserade i den nordiska regionen. 

kapitalåtagandet i eQt i är 3,2 miljarder sek. eQt iii startades 

2001 och var fullinvesterad 2005. fonden investerade i mellanstora 

företag i norra europa. kapitalåtagandet i eQt iii är 2 

miljarder eur.

Definitioner 

kostnad för sålda varor: kostnad för sålda varor, inklusive produktion 

och logistikkostnader. 

Bruttomarginal: bruttoresultat som procentandel av försäljning. 

eBit: rörelseresultat. 

eBit marginal: ebit som procentandel av försäljning. 

eBita: rörelseresultat justerat för avskrivningar på immateriella 

tillgångar samt nedskrivningar av goodwill. 

eBita marginal: ebita som procentandel av försäljning. 

eBitda: rörelseresultat justerat för totala av- och nedskrivningar. 

eBitda marginal: ebitda som procentandel av försäljning. 

sysselsatt kapital: icke ränterbärande anläggningstillgångar och 

omsättningstillgångar med avdrag för icke ränterbärande skulder. 

avkastning på sysselsatt kapital: rörelseresultat som andel av 

sysselsatt kapital. 

avkastning på eget kapital: Periodens resultat som procentandel 

av eget kapital. 

antal anställda: antalet anställda vid periodens slut. 

Valutajusterad: siffor som justerats för effekter av valutakursförändringar. 

2007 års siffror beräknade med 2006 års valutakurser. 

Vinst per aktie: resultatet för perioden delat med det genomsnittliga 

antalet aktier. 

89


Noter 

Not 1 redovisnings- och värderingsprinciper 

duni tillämpar sedan den 1 januari 2005, av eu godkända international 

financial reporting standards (ifrs). för övergångseffekter, se not 45 och 

46 i årsredovisningen per 30 juni 2007. 

denna sexmånadersrapport har utarbetats i enlighet med ias 34 och i 

enlighet med redovisningsrådets rekommendationer rr 31 och, vad gäller 

moderbolaget, rr 32. redovisningsprinciperna är desamma som i årsredovisningen 

per 30 juni 2007. 

Not 2 avvecklade verksamheter 

dester group 

den 29 mars träffades avtal med ett av eQt ägt bolag och dunis innehav i 

desterkoncernen avyttrades. köpeskillingen utgjorde marknadsvärde och 

uppgick till 1 254 msek. från och med avyttringstidpunkten redovisas 

dunis innehav i dester-koncernen som avvecklad verksamhet, vilket innebär 

att dester-koncernens nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. 

desterkoncernen utgjorde ett eget segment. 

ingen omklassificering har skett av tillgångar och skulder i balansräkningen 

per 2007-06-30 hänförliga till dester eftersom beslut och avyttring 

har skett under en och samma period. 

Nettokassaflöde från deSter 

MSEK 2007 2006 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 22 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –13 –26 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 28 38 

Summa kassaflöden 26 34 

ovanstående kassaflöde avser den löpande verksamheten i dester och innehåller 

interna transaktioner mellan dester och dunikoncernen. finansieringsverksamheten 

i nettokassaflödet ovan utgör i sin helhet intern finansiering 

från duni ab. 

Resultaträkning 

MSEK 2007 2006 

Intäkter 434 2 026 

Rörelsens kostnader –424 –1 923 

Övriga intäkter/kostnader – netto 2 –22 

Finansiella poster – netto –15 –25 

Inkomstskatt –11 –22 

Periodens resultat –14 34 

Realisationsresultat från avyttring – rörelseresultat 453 – 

Realisationsresultat från avyttring – finansiellt resultat 18 – 

Periodens resultat från avvecklade verksamheter 457 34 

Analys av påverkan på koncernens likvida medel vid avyttringstillfället 

MSEK 2007 

Tillgångar 1 975 

Skulder –1 174 

Realisationsresultat 453 

Försäljningspris 1 254 

Likvida medel i företaget –45 

Totalt kassaflöde hänförligt till de avvecklade verksamheterna 1 209 

duni americas 

den 31 augusti 2006 träffades avtal och avyttrades dunis innehav i duni 

americas som omfattar bolagen duni Corporation och duni supply Corporation. 

duni ägde 100% av aktierna i de båda bolagen. köpeskillingen 

utgjorde marknadsvärde och uppgick till 290 msek. från och med avyttringstidpunkten 

redovisas dunis innehav i duni americas som avvecklad 

verksamhet, vilket innebär att duni americas nettoresultat presenteras på en 

rad i koncernens resultaträkning. duni americas utgjorde ett eget segment. 


per 2006-12-31 hänförliga till duni americas eftersom beslut och 

avyttring har skett under en och samma period. 

Nettokassaflöde från Duni Americas: 

MSEK 2006 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –67 

Summa kassaflöde –36 

ovanstående kassaflöde avser den löpande verksamheten av duni americas 

och innehåller interna transaktioner mellan duni americas och dunikoncernen. 

finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet 

intern finansiering från duni ab. 


MSEK 2006 

Intäkter 466 

Rörelsens kostnader –444 

Övriga intäkter/kostnader – netto –1 

Finansiella poster – netto –24 

Inkomstskatt –66 

Årets resultat –67 

Realisationsresultat från avyttring – rörelseresultat 98 

Realisationsresultat från avyttring – finansiellt resultat 12 

Årets resultat från avvecklade verksamheter 43 

realisationsresultat – finansiellt resultat avser omräkningsdifferens hänförligt 

till avvecklad verksamhet. 

Analys av påverkan på koncernens likvida medel vid avyttringstillfället 

MSEK 2006 

Tillgångar 422 

Skulder –230 

Realisationsresultat 98 

Försäljningspris 290 

Netting av interna mellanhavanden 151 

Likvida medel i företaget – 

Totalt kassaflöde hänförligt till de avvecklade verksamheterna 441 

kvarvarande verksamheter 

Investeringar 

dunis totala nettoinvesteringar har under året uppgått till 63 msek (2006 

helåret: 210 msek, 2006 1:a halvåret 94 msek). av nettoinvesteringarna 

avser 49 msek (130 msek, 57 msek) kvarvarande verksamheter. investeringarna 

för de kvarvarande verksamheterna har främst avsett underhåll av 

maskinparken samt implementering av aff ärssystemet saP. 


dunis totala nettoförändring av det operativa rörelsekapitalet, varulager/ 

kundfordringar/leverantörsskulder, har under året uppgått till –126 msek 

(2006 helåret: –71 msek, 2006 1:a halvåret –130 msek). av förändringen 

avser –35 msek (26 msek, –38 msek) nettoförändring i varulager, 

–76 msek (8 msek, 18 msek) nettoförändring i kundfordringar och 

–16 msek (–66 msek, –91 msek) nettoförändring i leverantörsskulder, 

för kvarvarande verksamheter.

äkenskaper för räkenskapsåren 1 januari–30 juni 

2007, 2006 och 2005 i enlighet med ifrs 

91


räkenskaper för räkenskapsåren 1 januari–30 juni 

2007, 2006 och 2005 i enlighet med ifrs 

Resultaträkning koncernen 

2007-01-01 

Koncernen 

2006-01-01 2005-01-01 

MSEK Not –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kvarvarande verksamheter 1–5, 12–14 

Intäkter 5,6 1 894 3 762 3 656 

Kostnad för sålda varor 6–10 –1 423 –2 812 –2 829 

Bruttoresultat 471 950 827 

Försäljningskostnader 7–9 –227 –459 –510 

Administrationskostnader 7–9, 11 –98 –219 –185 

Forsknings- och utvecklingskostnader 7, 8 –6 –6 – 

Övriga rörelseintäkter 15, 16 26 44 20 

Övriga rörelsekostnader 7, 8, 17 –15 –33 –33 

Rörelseresultat 5, 18 151 277 119 

Resultat från finansiella poster 18, 19 

Finansiella intäkter 19 59 47 

Finansiella kostnader –139 –335 –300 

Finansiella poster netto –120 –276 –253 

Resultat efter finansiella poster 31 1 –134 

Inkomstskatt 21 –28 –12 –3 

Årets resultat kvarvarande verksamheter 3 –11 –137 

Årets resultat från avvecklade verksamheter 44 457 77 70 

Årets resultat 460 66 –67 

Hänförligt till: 

Moderföretagets aktieägare 460 66 –68 

Minoritesintresse 0 0 1 

Resultat per aktie (uttryckt i kr per aktie), 

räknat på resultat från kvarvarande verksamhet 

hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: 

– Före utspädning 22 0,06 –0,23 –2,92 

– Efter utspädning 


räknat på resultat från avvecklade verksamheter 

hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: 

22 0,06 –0,23 –2,92 

– Före utspädning 22 9,72 1,64 1,47 

– Efter utspädning 


räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året: 

22 9,59 1,64 1,47 

– Före utspädning 22 9,78 1,41 –1,45 

– Efter utspädning 22 9,65 1,41 –1,45

Balansräkning koncernen 

Koncernen 

MSEK Not 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

TILLGÅNGAR 1–5 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 23 

Goodwill 1 199 2 145 2 248 

Balanserade utvecklingskostnader 16 7 2 

Varumärken och licenser 5 8 9 

Summa immateriella anläggningstillgångar 1 220 2 160 2 259 


Byggnader, mark och markanläggningar 24 58 134 204 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 25 270 431 529 

Inventarier, verktyg och installationer 

Pågående nyanläggningar och förskott avseende 

26 54 56 65 

materiella anläggningstillgångar 27 17 71 51 

Summa materiella anläggningstillgångar 399 692 849 

Finansiella anläggningstillgångar 

Uppskjuten skattefordran 21 432 483 520 

Andra långfristiga fordringar 29 2 13 6 

Summa Finansiella anläggningstillgångar 434 496 526 

Summa Anläggningstillgångar 2 053 3 348 3 634 

Omsättningstillgångar 

Varulager 10 

Råvaror och förnödenheter 104 114 174 

Varor under tillverkning 17 45 45 

Färdigvarulager och handelsvaror 382 476 577 

Förskott till leverantörer 0 4 5 

Kortfristiga fordringar 

503 639 801 

Kundfordringar 30 653 900 995 

Derivatinstrument 30, 31 16 17 26 

Skattefordringar 30 36 57 39 

Övriga fordringar 30 135 128 96 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30, 32 27 31 26 

867 1 133 1 182 


Summa Omsättningstillgångar 1 482 1 965 2 135 

Summa Tillgångar 3 535 5 313 5 769 

93


Koncernen 

MSEK Not 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 1–5 

Eget kapital 

Aktiekapital 33 59 59 59 

Övrigt tillskjutet kapital 1 681 1 681 1 681 

Reserver 34 28 74 

Balanserad förlust inklusive årets resultat –474 –934 –1 000 

Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 1 300 834 814 

Minoritetsintresse – 4 2 

Summa Eget kapital 1 300 838 816 

Långfristiga skulder 34 

Checkräkningskredit 34 45 22 150 

Banklån 34 1 045 435 1 029 

Efterställda lån 34 144 1 879 1 728 

Konvertibelt förlagslån 34 – 13 14 

Skuld finansiell leasing – – 1 

Uppskjuten skatteskuld 21 28 68 87 

Avsättningar till pensioner 36 204 237 241 

Avsättning till omstruktureringsreserv 37 – – 18 


Kortfristiga skulder 


Skuld till kreditinstitut 34 15 700 341 

Skatteskulder 55 90 58 

Derivatinstrument 31 16 20 32 

Övriga skulder 69 73 94 

Avsättning till omstruktureringsreserv 37 6 21 32 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 352 445 512 

Summa kortfristiga skulder 769 1 821 1 685 

Summa Eget kapital och Skulder 3 535 5 313 5 769 

Ställda säkerheter 39 2 510 3 863 4 730 

Eventualförpliktelser 39 12 21 38

Förändring av eget kapital i koncernen 

Hänförligt till Moderföretagets aktieägare 

Övrigt Balanserad Summa 

Aktie- tillskjutet förlust inkl Minoritets- Eget 

MSEK kapital kapital Reserver årets resultat TOTAL intresse kapital 

Ingående balans 2005-01-01 59 1 681 13 –932 821 0 821 


Rörelseförvärv – – – – 0 1 1 

Summa transaktioner redovisade direkt mot 

eget kapital 0 0 61 0 61 1 62 

Årets resultat – – – –68 –68 1 –67 

Summa redovisade intäkter och kostnader 0 0 61 –68 –7 2 –5 

Utgående balans 2005-12-31 59 1 681 74 –1 000 814 2 816 

Valutakursdifferenser – Omräkning av dotterbolag – – –12 – –12 – –12 

Valutakursdifferenser – Överföringar till resultaträkningen 

vid avveckling av dotterbolag – – –34 – –34 – –34 

Rörelseförvärv – – – – 0 2 2 


eget kapital 0 0 –46 0 –46 2 –44 

Årets resultat – – – 66 66 – 66 


Utgående balans 2006-12-31 59 1 681 28 –934 834 4 838 

Valutakursdifferenser – Omräkning av dotterbolag – – 24 – 24 – 24 

Valutakursdifferenser – Överföringar till resultaträkningen 

vid avveckling av dotterbolag – – –18 – –18 – –18 

Avyttrad rörelse – – – – 0 –4 –4 


eget kapital 0 0 6 0 6 –4 2 

Årets resultat – – – 460 460 – 460 


Utgående balans 2007-06-30 59 1 681 34 –474 1 300 0 1 300 

Förändring av koncernens reserver 

Valuta Övriga 

differens reserver Reserver 

Ingående balans 2005-01-01 0 13 13 

Valutakursdifferenser 61 – 61 

Utgående balans 2005-12-31 61 13 74 

Valutakursdifferenser –46 – –46 


Valutakursdifferenser 6 – 6 


övriga reserver avser omvärdering av mark enligt tidigare redovisningsprinciper. 

det omvärderade beloppet antogs som anskaffningsvärde i enlighet med övergångsreglerna i ifrs 1. 

95


Kassaflödesanalys av koncernen 

Koncernen 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK Not –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 

Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter 151 277 119 

Rörelseresultat från avyttrade verksamheter 465 202 82 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 40 –399 41 131 

Erhållen ränta 7 9 5 

Erlagd ränta –106 –184 –176 

Betald inkomstskatt –33 –66 –46 


före förändringar av rörelsekapitalet 85 279 115 


Ökning(–)/minskning(+) av varulager –65 29 –47 

Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar –90 –19 –144 

Ökning(–)/minskning(+) av fordringar –50 –83 –18 

Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder 29 –81 143 

Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder 4 6 33 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –86 131 82 

Kassaflöde från Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 23 –1 –6 –1 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 24, 25, 26, 27 –62 –204 –166 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 19 9 

Förvärv av aktier i dotterföretag, efter avdrag för likvida medel 42 – – –247 

Avyttrade verksamheter 44 1 209 441 – 

Förändring av andra långfristiga fordringar 9 –9 68 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 156 241 –337 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Nettoförändring checkräkning 23 –106 66 

Amortering av skuld –2 400 –497 –115 

Upptagna lån 1 234 270 345 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 143 –333 296 

Årets kassaflöde –73 39 41 

Likvida medel vid årets ingång 184 153 103 

Kursdifferens i likvida medel 1 –8 8 

Likvida medel vid årets utgång* 112 184 152 

* Likvida medel vid 2006 års utgång enl BR är 193 MSEK 

Skillnaden avser del av spärrade medel som förväntas löpa in inom 12 månader men efter 3 månader 

kassaflödesanalysen innehåller delar av både kvarvarande och avvecklade verksamheter.

Resultaträkning moderbolaget 

Moderbolaget 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK Not –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

1–5, 12–14 

Nettoomsättning 6 576 1 050 1 078 

Kostnad för sålda varor 6–10 –534 –925 –1 033 

Bruttoresultat 42 125 45 

Försäljningskostnader 7–9 –60 –122 –116 

Administrationskostnader 7–9, 11 –71 –181 –167 

Forsknings- och utvecklingskostnader 7–9 –1 0 0 

Övriga rörelseintäkter 15, 16 63 185 170 

Övriga rörelsekostnader 7, 8, 17 –100 –160 –193 

Rörelseresultat 18 –127 –153 –261 


Intäkter från andelar i koncernföretag 20 77 28 296 

Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 28 74 63 

Räntekostnader och liknande kostnader –127 –326 –260 

Finansiella poster netto –22 –224 99 

Resultat efter finansiella poster –149 –377 –162 

Bokslutsdispositioner – 30 41 

Skatt på årets resultat 21 36 98 70 

Årets resultat –113 –249 –51 

97


Balansräkning moderbolaget 

Moderbolaget 

MSEK Not 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

TILLGÅNGAR 1–5 



Goodwill 949 999 1 099 

Varumärken och licenser 5 5 6 

Summa immateriella anläggningstillgångar 954 1 004 1 105 


Byggnader, mark och markanläggningar 24 51 55 57 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 25 11 12 8 



26 8 9 18 

materiella anläggningstillgångar 27 5 14 0 

Summa materiella anläggningstillgångar 75 90 83 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 28, 42 744 2 000 2 238 

Uppskjuten skattefordran 21 395 365 314 

Andra långfristiga fordringar 29 0 1 3 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 139 2 366 2 555 

Summa Anläggningstillgångar 2 168 3 460 3 743 


Varulager 10 

Råvaror och förnödenheter 0 0 2 

Varor under tillverkning 9 9 7 

Färdigvarulager och handelsvaror 124 105 88 


133 114 97 


Derivatinstrument 30, 31 16 17 29 

Fordringar hos koncernföretag 30 138 118 94 



Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30, 32 9 13 10 

384 335 303 

Kortfristiga finansiella fordringar externt 30 3 2 12 

Kortfristiga finansiella fordringar internt 30 349 1 077 1 315 

Kassa och bank 64 54 19 

Summa Omsättningstillgångar 933 1 582 1 746 

Summa Tillgångar 3 101 5 042 5 489

Moderbolaget 

MSEK Not 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 


Eget kapital 

Bundet eget kapital 


Reservfond 11 1 409 1 409 

Uppskrivningsfond 13 13 13 

Summa bundet eget kapital 83 1 481 1 481 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 1 291 143 68 

Årets resultat –113 –249 –51 

Summa fritt eget kapital 1 178 –106 17 

Summa Eget kapital 1 261 1 375 1 498 

Obeskattade reserver 35 0 0 30 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner 36 111 109 138 

Omstruktureringsreserv 37 0 0 3 

Uppskjuten skatteskuld 21 4 11 11 

Summa Avsättningar 115 120 152 

Långfristiga skulder 34 


Banklån 34 1 045 435 1 029 

Skulder till koncernbolag 34 168 226 214 

Efterställda lån 34 144 1 879 1 728 

Konvertibelt förlagslån 34 0 13 14 



Skulder till kreditinstitut 34 15 700 341 


Skulder till koncernbolag 34 128 87 37 

Skatteskulder 1 1 2 

Derivatinstrument 31 15 14 36 

Övriga skulder 13 7 19 

Avsättning till omstruktureringsreserv 37 0 3 20 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 118 113 138 

Summa kortfristiga skulder 332 973 709 

Summa Eget kapital, Avsättningar och Skulder 3 101 5 042 5 489 

Ställda säkerheter 39 2 557 4 049 4 494 

Ansvarsförbindelser 39 42 89 94 

99


Förändring av eget kapital i moderbolaget 

Summa 

Aktie- Överkurs- Reserv- Uppskriv- Ansamlad Eget 

MSEK kapital fond fond ningsfond förlust kapital 

Ingående balans 2005-01-01 59 1 610 – 13 –201 1 481 

Byte av redovisningsprincip (IAS 39), se not 45 – – – – 4 4 

Justerad ingående balans 2005-01-01 59 1 610 – 13 –197 1 485 

Erhållet koncernbidrag efter skatt, se not 21 – – – – 75 75 

Omräkningsdifferens avseende filialkontor – – – – –11 –11 

Nedsättning av överkursfond – –201 – – 201 0 

Omrubricering av överkursfond 1) – –1 409 1 409 – – 0 

Årets resultat – – – – –51 –51 

Utgående balans 2005-12-31 59 0 1 409 13 17 1 498 

Erhållet koncernbidrag – – – – 116 116 

Omräkningsdifferens avseende filialkontor – – – – 10 10 


Utgående balans 2006-12-31 59 0 1 409 13 –106 1 375 

Omräkningsdifferens avseende filialkontor – – – – –1 –1 

Nedsättning av reservfond – – –1 398 – 1 398 0 


Utgående balans 2007-06-30 59 0 11 13 1 178 1 261 

ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital var 22 msek (2006: 23; 2005: 13). 

1) Överföring om 1 .409 har skett från överkursfond till reservfond i enlighet med ikraftträdande- och övergångsbestämmelse i Årsredovisningslagen 2005:556 .

Kassaflödesanalys av moderbolaget 

Moderbolaget 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK Not –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Rörelseresultat –127 –153 –261 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 40 70 44 96 

Erhållen ränta 33 74 58 

Erhållna utdelningar 77 28 296 

Erlagd ränta –109 –173 –119 

Betald inkomstskatt –5 – –27 


före förändringar av rörelsekapitalet –61 –180 43 


Ökning(–)/minskning(+) av varulager –19 –17 59 

Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar –15 –1 –12 

Ökning(–)/minskning(+) av fordringar –23 –40 4 

Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder 35 –18 31 

Ökning(+)/minskning(–) av kortfristiga skulder 0 –29 17 

Kassaflöde från den löpande verksamheten –83 –285 142 

Kassaflöde från Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 25, 26, 27 –15 –24 –11 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 16 – 52 

Förvärv av aktier i dotterföretag 28 – – –134 

Avyttring av dotterbolag 44 1 254 441 – 

Förändring i nettoutlåning till koncernbolag –95 135 –527 

Förändring av icke räntebärande fordringar 0 114 –66 

Förändring av räntebärande fordringar 0 10 11 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 160 676 –675 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Nettoförändring checkräkning 15 –114 91 

Amortering av skuld –2 316 –524 –214 

Upptagna lån 1 234 282 660 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 067 –356 537 

Årets kassaflöde 10 35 4 

Likvida medel vid årets ingång 54 19 15 

Likvida medel vid årets utgång 64 54 19 

101


Noter 

Not 1 allmän information 

allmän information 

duni ab och dess dotterbolag är internationellt verksamt och ledande aktör 

inom attraktiva kvalitetsprodukter och koncept för bordsdukning samt förpackningar 

för ”take-away”. koncernen utvecklar, tillverkar och säljer funktionella 

och attraktiva koncept och produkter för servering och förpackning 

av måltider. koncernen har en ledande position genom kombinationen av 

hög kvalitet, etablerade kundrelationer, ett välrenommerat varumärke samt 

stark lokal närvaro i europa. 

moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i malmö. adressen till 

huvudkontoret är box 237, 201 22 malmö. 

denna koncernredovisning har den 26 september 2007 godkänts av styrelsen 

för offentliggörande. koncernredovisningen kan ändras av bolagets 

ägare efter det att styrelsen har godkänt den. 

om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (msek). 

uppgifter inom parantes avser de föregående åren 2006 och 2005. 

Not 2 sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 


de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning 

upprättats anges nedan. dessa principer har tillämpats konsekvent 

för alla presenterade år, om inte annat anges. effekter vid övergång till ifrs 

redogöres för i not 46. 

2.1 grunder för rapporternas upprättande 

koncernredovisningen för dunikoncernen har upprättats i enlighet med 

Årsredovisningslagen, rr 30:06 ”kompletterande redovisningsregler för 

koncerner” och international financial reporting standards (ifrs) sådana 

de antagits av eu samt tolkningsuttalanden från international financial 

reporting interpretations Committee (ifriC). koncernredovisningen har 

upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella 

tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen. 

att upprätta rapporter i överensstämmelse med ifrs kräver användning 

av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. vidare krävs att 

ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. 

de områden som innefattar en hög grad av bedömning, som 

är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av 

väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. 

moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och rr 32:06 redovisning 

för juridiska personer. i de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper 

än koncernen anges detta separat i slutet av denna not. 

2.1.1 Införande av nya redovisningsstandarder 

vid upprättandet av koncernredovisningen per 30 juni 2007 har några standarder 

och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft. nedan följer en 

preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder 

och uttalanden kan få på dunis finansiella rapporter: 

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter*) 

ändringen, som syftar till att förbättra användarnas förmåga att analysera 

och jämföra informationen i de finansiella rapporterna, träder i kraft den 1 

* ) Dessa standarder respektive tolkningsuttalanden är ännu inte antagna av EU . 

januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr o m detta datum. 

duni har ännu inte utvärderat hur ändringen kommer att påverka utformningen 

av koncernens finansiella rapporter. 

IAS 23 Lånekostnader*) 

den huvudsakliga ändringen är att möjligheten att direkt kostnadsföra vissa 

låneutgifter har tagits bort. det gäller låneutgifter relaterade till tillgångar 

som tar avsevärd tid att färdigställa för användning eller försäljning. sådana 

låneutgifter måste aktiveras. ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. 

dunis preliminära bedömning är att tillämpningen av denna ändring inte 

förväntas ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter. 

IFRS 8 Operativa segment* ) 

standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som 

påbörjas fr o m detta datum. standarden behandlar indelningen av företagets 

verksamhet i olika segment. enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt 

i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporteringsbara segment 

efter denna struktur. dunis preliminära bedömning är att denna standard 

inte kommer att innebära redovisning av några nya segment. 

IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag 

tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och gäller för räkenskapsår 

som påbörjas efter detta datum. tolkningen klargör hanteringen 

avseende klassificeringen av aktierelaterade ersättningar där bolaget återköper 

aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i 

dotterbolag som tillämpar ifrs. duni kommer att tillämpa ifriC 11 från 

och med den 1 juli 2007 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens 

finansiella rapporter. 

IFRIC 12 Servicekoncessionsarrangemang* ) 

tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår 

som påbörjas efter detta datum. utlåtandet behandlar de arrangemang 

där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhandahålla 

offentlig service för en specifik tidsperiod. företaget får betalt för denna service 

under avtalets löptid. duni kommer att tillämpa ifriC 12 från och med 

den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens 

finansiella rapporter. 

IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram* ) 


som påbörjas efter detta datum. tolkningen klargör hur förpliktelser 

att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som 

kvalificerat sig för detta genom poäng etc på sina köp ska redovisas och värderas. 

duni kommer att tillämpa ifriC 13 från och med den 1 januari 2008 

men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter. 

IFRIC 14 Begränsningar i förvaltningstillgångars värde med avseende på framtida 

krav på minsta bidrag till förmånsbestämda planer *) 


som påbörjas efter detta datum. duni kommer att tillämpa ifriC 

14 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan 

på koncernens finansiella rapporter.

2.2 koncernredovisning 

Dotterbolag 

dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där 

koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett 

sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50% av aktiernas 

eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar 

ett bestämmande inflytande. dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen 

från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. 

de exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det 

bestämmande inflytandet upphör. 

förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. 

anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar 

som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och 

uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är 

direkt hänförbara till förvärvet. identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna 

skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis 

till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt 

minoritetsintresse. det överskott som utgörs av skillnaden mellan 

anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara 

förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som 

goodwill. om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade 

dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas 

mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. 

koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster 

på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. även orealiserade förluster 

elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett 

nedskrivningsbehov kan föreligga. redovisningsprinciperna för dotterbolag 

har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning 

av koncernens principer. 

Transaktioner med minoritetsandelar 

koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare 

som transaktioner med tredje part. vid förvärv av minoritetsandelar 

där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterbolagets 

nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. vid 

avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från 

redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer 

vinst eller förlust. denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. 

Intresseföretag 

intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte 

bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar 

mellan 20% och 50% av rösterna. innehav i intresseföretag redovisas enligt 

kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. 

koncernen har för närvarande inga intresseföretag. 

2.3 segmentrapportering 

en rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller 

produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer 

sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller 

produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för 

risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska 

miljöer. för detaljerad beskrivning, se not 5. 

2.4 omräkning av utländsk valuta 

Funktionell valuta och rapportvaluta 

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen 

är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive 

företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). i koncernredovisningen 

används svenska kronor (sek), som är moderbolagets funktionella 

valuta och rapporteringsvaluta. 

Transaktioner och balansposter 

transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt 

de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. valutakursvinster och förluster 

som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning 

av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens 

kurs, redovisas i resultaträkningen. valutakursdifferenser på utlåning och 

upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser ingår i rörelseresultatet. 

Koncernbolag 

resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag (av vilka inget har en 

höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell 

valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: 

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till 

balansdagskurs 

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till 

genomsnittlig valutakurs 

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget 

kapital 

vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av 

omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, till eget kapital. vid 

avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser 

som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del 

av realisationsvinsten/-förlusten. 

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv 

av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna 

verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. 

2.5 kassaflödesanalys 

kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. det redovisade kassaflödet 

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. likvida 

medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med definitionen av likvida 

medel i balansräkningen med undantag av att under 2006 ingår inte spärrade 

banktillgodohavande då dessa medel förväntas blir reglerade efter 3 månader 

från balansdagen. 

2.6 intäkter 

Intäktsredovisning 

intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att 

erhållas för sålda varor i koncernens löpande verksamhet. intäkter redovisas 

exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern 

försäljning. 

103


duni redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, 

det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. 

intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser 

avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. duni grundar sina 

bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion 

och speciella omständigheter i varje enskilt fall. 

försäljningen av varor intäktsredodovisas när ett koncernföretag har levererat 

produkter till kund och när ansvaret för produkterna övergått till kund. 

ansvaret regleras i leveransvillkoren. kundens accept består av leveransgodkännande, 

villkoren för godkännande har löpt ut eller att koncernen har objektiva 

bevis för att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. leverans inträffar inte 

förrän produkterna har sänts till angiven plats samt riskerna och möligheterna 

med produkterna (inkurans, resultat vid framtida försäljning) överförts till 

kunden. 

Utdelningsintäkter 

utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalningen har erhållits. 

2.7 immateriella tillgångar 

Goodwill 

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga 

värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara 

nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas 

som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen 

för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde 

minskat med ackumulerade nedskrivningar. nedskrivningar av 

goodwill återförs inte. vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar 

kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. 

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt 

nedskrivningsbehov. fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller 

grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv 

som gett upphov till goodwillposten. detaljerade upplysningar 

avseende hur duni har definierat kassagenererande enheter vid fördelning av 

goodwill framgår av not 23. 

Varumärken och licenser 

förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. varumärken 

och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till 

anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. avskrivningar 

görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras 

bedömda nyttjandeperiod (3–10 år). 

Forskning och utvecklingskostnader 

de balanserade utvecklingskostnaderna avser i huvudsak utgifter för implementering 

av affärssystemet saP. 

utgifter för forskning kostnadsföres när de uppstår. 

utgifter som uppstått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning 

och test av nya eller förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar 

när följande kriterier är uppfyllda: 

a) det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången så att 

den kan användas eller säljas, 

b) ledningen har för avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och 

använda eller sälja den, 

c) det finns förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången, 

d) det kan visas hur den immateriella tillgången kommer att generera troliga 

framtida ekonomiska fördelar, 

e) adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen 

och för att använda eller sälja den immateriella tillgången finns tillgängliga, 

och 

f) de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess 

utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 

övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som 

kostnader när de uppstår. utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats 

som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period. 

aktiverade utvecklingskostnader redovisas som immateriella tillgångar och 

avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt 

över bedömd nyttjandeperiod (3–10 år) 

2.8 materiella anläggningstillgångar 

byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. alla 

materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag 

för avskrivningar. i anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras 

till förvärvet av tillgången. 

tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas 

som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det 

är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med 

tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde 

kan mätas på ett tillförlitligt sätt. redovisat värde för den ersatta 

delen tas bort från balansräkningen. alla andra former av reparationer och 

underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de 

uppkommer. 

inga avskrivningar sker för mark. avskrivningar på andra tillgångar, för 

att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den 

beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: 

Typ av tillgång Nyttjandeperiod 

Byggnader 20–40 år 

Pappersmaskiner 17 år 

Övriga maskiner 10 år 

Fordon 5 år 

Inventarier, verktyg och installationer 3–8 år 

tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och 

justeras vid behov. 

vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan 

försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter 

respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. 

2.9 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar 

tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, samt aktiverade utvecklingskostnader 

som ännu inte tagits i bruk, skrivs inte av utan prövas årligen 

avseende eventuellt nedskrivningsbehov. tillgångar som skrivs av bedöms med 

avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden 

indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. en nedskrivning 

görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger 

dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga 

värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. vid bedömning 

av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det 

finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). för tillgångar, 

andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits 

ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. 

2.10 leasing 

anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med 

leasingavtalets ekonomiska innebörd. leasingobjekt som disponeras via 

finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter 

som räntebärande skulder. för leasingobjekt som klassificeras som operationell 

leasing redovisas leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen. 

leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar 

de ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet, klassificeras 

som finansiell leasing. finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början 

till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. 

övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing.

etalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament 

från leasinggivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. 

2.11 finansiella tillgångar 

koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella 

tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar 

och kundfordringar. klassificeringen är beroende av för vilket 

syfte den finansiella tillgången förvärvades. ledningen fastställer klassificeringen 

av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och 

omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. 

Allmänna principer 

köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det 

datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. finansiella 

instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, 

vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt 

värde via resultaträkningen. finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 

via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga 

transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. finansiella tillgångar 

tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från 

instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett 

alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. finansiella 

tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter 

anskaffningstidpunkten till verkligt värde. lånefordringar och kundfordringar 

redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. 

verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens 

noterade köpkurs på balansdagen. verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar 

fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen 

genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade 

kassaflöden. verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs 

på balansdagen, medan ränteswapar värderas med beräkning av 

framtida diskonterade kassaflöden. 

koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för 

att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av 

finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej 

är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. nedskrivningsprövning 

av kundfordringar beskrivs i not 2.13. 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella 

tillgångar som innehas för handel. en finansiell tillgång klassificeras i 

denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. 

derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade 

som säkringar. duni innehar derivatinstrument i form av terminskontrakt, 

ränteswappar på långfristig utlåning samt finansiella kontrakt i form av energiderivat. 

duni tillämpar ej säkringsredovisning enligt ias 39, varför dessa derivat 

hänförs till denna kategori med redovisning av värdeförändringen över 

resultaträkningen. värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter 

hänförliga till ut- respektive inlåning redovisas som finansiella poster. 

övriga värdeförändringar på derivat redovisas i rörelseresultatet. 

Lånefordringar och kundfordringar 

lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. 

de har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en 

aktiv marknad. de ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster 

med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som 

anläggningstillgångar. lånefordringar och kundfordringar klassificeras som 

kundfordringar respektive övriga fordringar samt andra långfristiga fordringar 

i balansräkningen. en nedskrivning av kundfordringar redovisas i 

resultaträkningen i försäljningsfunktionen och en nedskrivning av lånefordringar 

redovisas som en finansiell post. 

2.12 Varulager 

varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 

anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först 

ut-metoden (fifu). anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten 

består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta 

kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal 

tillverkningskapacitet). lånekostnader ingår inte. nettoförsäljningsvärdet 

är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med 

avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. 

2.13 kundfordringar 

kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till 

upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat 

med eventuell reserv för värdeminskning. en reserv för värdeminskning 

av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte 

kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas 

ursprungliga villkor. väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet 

för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell 

rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer 

än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en 

kundfordran kan föreligga. reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens 

redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. 

2.14 likvida medel 

i likvida medel i balansräkningen ingår kassa och banktillgodohavanden 

samt spärrade bankkontohavanden som förväntas bli reglerade inom 12 

månader efter balansdagen. i likvida medel i kassaflödesanalysen ingår kassa 

och banktillgodohavanden. 

2.15 leverantörsskulder 

leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till 

upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. 

2.16 Upplåning 

upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. 

upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och 

eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) 

och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, 

med tillämpning av effektivräntemetoden. lånekostnader belastar 

resultatet för den period till vilken de hänför sig. 

verkligt värde på skulddelen av mezzaninelånet med vidhängande warrants 

fastställs genom användning av marknadsränta för en likvärdig skuld 

utan warrants. detta belopp redovisas som skuld till upplupet anskaffningsvärde. 

Återstående del av erhållet belopp hänförs till optionsdelen (warrants). 

denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt. 

upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en 

ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader 

efter balansdagen. 

2.17 övriga finansiella skulder 

derivatinstrument med negativa verkliga värden som inte uppfyller kriterierna 

för säkringsredovisning värderas till verkligt värde via resultaträkningen. 

för beskrivning av vilka derivatinstrument duni innehar samt ytterligare 

information om redovisning, se avsnitt 2.11 ”finansiella tillgångar värderade 

till verkligt värde via resultaträkningen”. 

2.18 inkomstskatter 

redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende 

aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar 

i uppskjuten skatt. 

värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp 

och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är 

aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. 

105


för poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande 

skatteeffekter i resultaträkningen. skatteeffekter av poster som 

redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. 

uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära 

skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden 

på tillgångar och skulder. 

uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida 

skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är troligt att avdraget 

kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. uppskjuten skatteskuld 

avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterbolag 

och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget i samtliga 

fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det 

inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid. 

2.19 ersättningar till anställda 

Pensioner 

duni har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom 

betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där 

betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. duni har 

både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. en avgiftsbestämd 

pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken duni betalar fasta avgifter 

till en separat juridisk enhet. duni har inte några rättsliga eller informella 

förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har 

tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger 

samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare 

perioder. en förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är 

avgiftsbestämd. utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett 

belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen 

baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. 

den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda 

pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen 

minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för 

ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader 

avseende tjänstgöring under tidigare perioder. den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen 

beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning 

av den sk projected unit credit method. nuvärdet av den förmånsbestämda 

förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden 

med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer 

som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i 

med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. 

aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar 

och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 

10% av värdet på förvaltningstillgångarna och 10% av den förmånsbestämda 

förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade 

genomsnittliga återstående tjänstgöringstid. 

kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i 

resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av 

att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). 

i sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare 

perioder linjärt över intjänandeperioden. 

för avgiftsbestämda pensionsplaner betalar duni avgifter till offentligt 

eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig 

eller frivillig basis. koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser 

när avgifterna väl är betalda. avgifterna redovisas som personalkostnader 

när de förfaller till betalning. förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i 

den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida 

betalningar kan komma koncernen tillgodo. 

Ersättning vid uppsägning 

ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av 

duni före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig 

avgång i utbyte mot sådana ersättningar. duni redovisar avgångsvederlag när 

koncernen bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en 

detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar 

vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra 

till frivillig avgång. förmåner som förfaller mer än 12 månader efter 

balansdagen diskonteras till nuvärde. 

2.20 avsättningar 

avsättningar för framförallt omstruktureringskostnader men även rättsliga 

krav i de fall dessa uppkommer redovisas när koncernen har en legal eller 

informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett 

utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och beloppet kan beräknas 

på ett tillförlitligt sätt. duni redovisar avsättning för omstruktureringskostnader 

och detaljer avseende posten redovisas i not 9 och i not 37. inga avsättningar 

görs för framtida rörelseförluster. 

2.21 anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade 

verksamheter 

anläggningstillgångar som innehas för försäljning (eller avyttringsgrupper) 

klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning om deras 

redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion, 

inte genom fortlöpande användning. anläggningstillgångar 

(eller avyttringsgrupper) klassificerade som anläggningstillgångar som 

innehas för försäljning, redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt 

värde med avdrag för försäljningskostnader. dessa tillgångar kan utgöra en 

del av ett företag, en avyttringsgrupp eller en enstaka anläggningstillgång. 

duni har för redovisade räkenskapsår inga anläggningstillgångar som uppfyller 

kriterierna för att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för 


en avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats 

eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och (a) utgör en 

självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett 

geografiskt område, (b) utgör en del av en enda, samordnad plan för att 

avyttra en självständig rörelsegren eller ett geografiskt område, eller (c) är ett 

dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas vidare. avyttringarna 

av underkoncernerna duni americas och dester redovisas som avvecklade 

verksamheter. i koncernens resultaträkning är resultatet efter skatt (inklusive 

realisationsresultatet) redovisat på separat rad ”årets resultat från avvecklade 

verksamheter”. omklassificering har skett av jämförelsetalen i resultaträkningen. 

upplysningar om omsättning, rörelseresultat och kassaflöden för 

avvecklade verksamheter lämnas i not 44. avyttringarna för respektive år 

redovisas inte i balansräkningen som avyttringsgrupp som innehas för försäljning 

eftersom beslut och avyttring har skett inom samma räkenskapsår. 

2.22 statliga stöd 

bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet 

att bidraget kommer att erhållas och att duni kommer att uppfylla de villkor 

som är förknippade med bidraget. statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras 

och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader 

bidragen är avsedda att täcka. värdering av erhållna utsläppsrättigheter, 

se avsnitt 2.23.

2.23 Utsläppsrättigheter 

duni deltar i eu:s system för handel med utsläppsrättigheter. utsläppsrättigheterna 

värderas initialt till anskaffningsvärde. en avsättning görs om underskott 

av utsläppsrättigheter identifieras mellan ägda rätter och de rätter som 

kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. värdet av eventuellt 

överskott av utsläppsrättigheter redovisas först när det realiseras vid en extern 


2.24 resultat per aktie 

beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat (totalt, från 

kvarvarande respektive från avvecklade verksamheter) i koncernen hänförligt 

till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier 

utestående under perioden. vid beräkningen av resultat per aktie efter 

utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta 

hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade 

perioder utgörs av konvertibla skuldebrev och optioner. utspädning 

från optioner uppstår endast när lösenkursen är lägre än aktiernas marknadsvärde 

och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och marknadsvärdet. 

konvertiblerna respektive optionerna anses inte vara utspädande om 

de medför att resultat per aktie från kvarvarande verksamhet skulle bli bättre 

(större vinst eller mindre förlust) efter utspädning än före utspädning. 

2.25 moderbolagets redovisningsprinciper 

moderbolaget har från och med räkenskapsåret 2007-01-01–2007-06-30 

upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och redovisningsrådets 

rekommendation rr 32:06 redovisning för juridisk person. rr 32:06 

innebär att moderbolagets årsredovisning för den juridiska personen ska tilllämpa 

samtliga av eu godkända ifrs och uttalanden så långt detta är möjligt 

inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet 

mellan redovisning och beskattning. rekommendationen anger vilka undantag 

och tillägg som ska göras jämfört med redovisning enligt ifrs. 

Ändrade redovisningsprinciper 

moderbolaget har vid övergång till ifrs valt att tillämpa ias 39 finansiella 

instrument: redovisning och värdering. ias 39 innebär bland annat att låneskulder 

värderas till upplupet anskaffningsvärdet, att det sk mezzaninelånet 

med vidhängande warrants har uppdelats i en egetkapitaldel och en skulddel 

samt att derivat har värderats till verkliga värden. effekten av denna ändring 

framgår av rapport över eget kapital samt not 45. övergången till rapportering 

enligt rr 32:06 för moderbolaget har utöver nämnda förändring endast 

inneburit utökade tilläggsupplysningar. 

Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper 

skillnader mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår 

nedan. de nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på 

samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. 

Dotterbolag 

andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. 

som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning 

att dessa har intjänats under förvärvet. utdelningar som överstiger dessa 

intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och 

reducerar andelens redovisade värden. 

Koncernbidrag och aktieägartillskott 

moderbolaget redovisar aktieägartillskott och koncernbidrag i enlighet med 

uttalandet från redovisningsrådets akutgrupp. aktieägartillskott redovisas 

direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos 

givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. koncernbidrag redovisas 

enligt ekonomisk innebörd. 

Immateriella anläggningstillgångar 

immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet 

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 

detta innebär även en avskrivning på goodwill med en nyttjandeperiod 

på 20 år. 


materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärdet 

efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar 

på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. 

Leasade tillgångar 

i moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell 

leasing. 

Avsatt till pensioner 

moderbolaget redovisar pensionsskulden baserat på beräkning i enlighet 

med tryggandelagen. 

Inkomstskatt 

i moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning och 

beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en 

del av de obeskattade reserverna. 

Uppställningsform för resultat- och balansräkning 

moderbolaget följer Årls uppställningsform för resultat- och balansräkningen, 

vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget 

kapital och att avsättningar redovisas som en egen huvudrubrik i balansräkningen. 

107


Not 3 finansiella riskfaktorer 

3.1 finansiella riskfaktorer 

koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: 

marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk 

i kassaflödet samt prisrisk avseende dotterbolaget rexcell tissue & airlaid 

ab’s energiförbrukning och inköp av massa), kreditrisk och likviditetsrisk. 

koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten 

på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella 

ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. koncernen använder 

derivatinstrument för att reducera viss riskexponering. 

riskhanteringen sköts av en central finansavdelning (treasury) enligt 

policies som fastställts av styrelsen. treasury identifierar, utvärderar och säkrar 

finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. styrelsen 

upprättar skriftliga policies såväl för den övergripande riskhanteringen 

som för specifika områden, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning 

av derivata och icke-derivata finansiella instrument samt placering av 

överlikviditet. de ekonomiska säkringsrelationer som koncernen etablerat 

som ett led i sin riskhantering kvalificerar sig inte för säkringsredovisning 

enligt reglerna i ias 39. 

(a) Marknadsrisk 

i) Valutarisk 

duni verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från 

olika valutaexponeringar. koncernens exponering för förändring i valuta kan 

beskrivas som omräkningsexponering respektive transaktionsexponering. 

duni hanterar sin omräkningsexponering samt transaktionsexponering 

genom att minimera exponeringen i de enskilda koncernbolagen. varje 

enskilt koncernbolag ska sträva efter att minimera sin valutarisk. valutarisken 

minimeras bland annat genom att affärstransaktioner genomförs i den 

egna funktionella valutan. koncernbolagens inköp, främst interna, kan dock 

ske i andra valutor än den egna funktionella valutan varför dessa är exponerade 

för en valutarisk. finansiell in- och utlåning i de enskilda koncernbolagen 

sker främst internt och i det enskilda koncernbolagets funktionella 

valuta. i enlighet med koncernens policy använder sig moderbolaget av valutaterminskontrakt 

för att reducera valutarisken i de interna nettoflödena 

samt i sin in- och utlåning till koncernbolagen. 

– Omräkningsexponering 

Poster inkluderade i varje enskilt dotterbolags årsredovisning är beräknade 

efter den valuta där dotterbolaget har sin primära ekonomi och/eller sin juridiska 

hemvist (funktionell valuta). moderbolagets årsredovisning är presenterad 

i svenska kronor (sek), vilket är koncernens presentationsvaluta. 

omräkning från varje bolags funktionella valuta till sek ger inte upphov till 

något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. den omräkningsexponering 

som diskuteras nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i 

utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens balansräkningar 

till följd av att dessa kan inkludera poster i annan valuta än dess funktionella. 

koncernen är även exponerad för den typ av omräkningsdifferens som 

uppstår när de enskilda koncernbolagen såväl som moderbolaget i sin balansräkning 

har poster denominerade i andra valutor än sin egna funktionella 

valuta. denna omräkning slår igenom i koncernens resultat. som ovan 

nämnts är de finansiella tillgångarna och skulderna i de enskilda koncernbolagen 

främst interna. På detta sätt har exponeringen centraliserats till moderbolaget. 

i moderbolaget säkras, i enlighet med koncernens policy, 100% av 

den interna in- och utlåningen varför ingen förändring i valutakurser ger 

någon effekt på resultatet. bedömningen gäller således även koncernen. 

vad gäller den konsoliderade koncernen bedöms omräkningsexponeringen 

i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar som 

liten då dessa poster i allt väsentligt är denominerade i de enskilda koncernbolagens 

funktionella valuta. av samma skäl bedöms omräkningsexponeringen 

i varulager, skattefordringar, förutbetalda kostnader och upplupna 

intäkter samt kundfordringar som liten. avsättningar och uppskjutna skatteskulder 

är i allt väsentligt denominerade i koncernenbolagens funktionella 

valutor. övriga skuldposter, såsom skatteskulder, övriga skulder samt upplupna 

kostnader och förutbetalda intäkter är i allt väsentligt denominerade i 

koncernbolagens funktionella valutor. i moderbolaget finns dock externa 

kundfordringar i annan valuta än moderbolagets funktionella valuta varför 

dessa är exponerade för en valutarisk. 

i den konsoliderade koncernen finns en exponering i den externa finansiella 

upplåningen, då denna delvis sker i andra valutor än den funktionella. denna 

exponering är enligt koncernens policy till 100% säkrad varför en förändring i 

valutakurser inte får någon effekt på såväl koncernens som moderbolagets 

resultat. externa lån är från och med mars 2007 främst denominerade i eur, 

före refinansieringen i mars 2007 fanns även en mindre del lån i usd. 

som ovan nämnts ska de enskilda koncerbolagen sträva efter att minimera 

sin valutarisk genom att i huvudsak endast göra transaktioner i sin egen 

funktionella valuta. detta medför dock att de enskilda koncernbolagens, i 

koncernen eliminerade, interna leverantörsskulder delvis är exponerade för 

en valutarisk. externa inköp sker i andra valutor än den funktionella valutan 

varför viss exponering finns i koncernens leverantörsskulder. även i koncernens 

externa leverantörsskulder finns det därför en omräkningsexponering. 

koncernens derivatinstrument är till stor del denominerade i andra valutor 

än den funktionella varför dessa är exponerade för en valutarisk. 

om samtliga valutor skulle varit 5% högre/lägre skulle koncernens resultat 

pga exponeringen i de enskilda koncernbolagens såväl som koncernens 

balansposter varit cirka –/+24 msek (2006: –/+21 msek, 2005: –/+30 

msek). motsvarande för moderbolaget cirka –/+18 msek (2006: –/+13 

msek, 2005: –/+26 msek.) 

– Transaktionsexponering 

som ovan nämnts ska varje enskilt koncernbolag sträva efter att minimera 

antalet transaktioner i andra valutor än sin egna funktionella valuta. de 

interna flödena kan därför, när ett bolag köper av ett annat, ske i andra valutor 

än sin egna funktionella valuta. exponeringen internt minimeras genom 

nettingavtal, interna transaktioner nettas ut för att minska antalet transaktioner. 

nettingsystemet hanteras centralt av treasury. dunis riskhanteringspolicy 

är att säkra 75% av förväntade interna kassaflödena under perioden 0–6 

månader, 50% under perioden 7–12 månader samt 10% de kommande 

13–18 månader, med en möjlig variation på +/– 10%. 

koncernens exponering i framtida interna kassaflöden fördelade på de 

största valutaflödena i belopp räknat anges nedan. valutarisken i respektive 

valuta hänför sig till den öppna positionen, d v s den del av kassaflödet som 

inte säkrats genom användning av valutaterminskontrakt. analysen nedan 

visar hur en förändring av respektive valutakurs på +/–5% skulle påverka 

resultatet. 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Exponerat Exponerat Exponerat 

Valuta flöde 5% +/– flöde 5% +/– flöde 5% +/– 

CHF 65% 2 15% 1 25% 1 

EUR 36% 3 39% 2 51% 9 

GBP 13% 1 31% 3 36% 3 

PLN 44% –2 52% –3 31% –1 

koncernen har via dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab en indirekt valutarisk 

i usd. internationellt är massa prissatt i usd, en usd förstärkning/ 

försvagning ger minskade respektive ökade inköpskostnader för koncernen. 

om usd under 2007 skulle varit 5% högre/lägre skulle inköpskostnaderna 

för massa vara 8 msek (2006: 15 msek, 2005: 15 msek) högre/lägre. 

koncernens externa upplåning motsvaras till ca 25% av intern nettoutlåning. 

koncernen har inte som policy att säkra räntebetalningar, varken 

interna eller externa. exponeringen i räntebetalningarna var främst hänförlig 

till valutorna eur och usd före mars 2007, efter mars 2007 är exponeringen 

främst hänförlig till eur. om valutakurserna under 2007 skulle varit 

5% högre/lägre skulle resultatet påverkas med –/+2 msek (2006, –/+1 

msek, 2005 –/+2 msek). analysen gäller såväl för koncernen som för 

moderbolaget.

ii) Prisrisker 

– Energiprisrisker 

dotterbolaget rexcell tissue & airlaid ab köpte under 2006 cirka 113 600 

mWh el till en kostnad av cirka 52 msek, samt 5 435 ton gasol för cirka 27 

msek. en mindre del olja förbrukades till en kostnad av 8 msek. 

rexcell tissue & airlaid ab är genom sin energiintensiva verksamhet 

utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi, framförallt gas 

och el. i de fall energiprisrisken inte är säkrad kommer prisförändringar på 

energimarknaden att ha en direkt påverkan på företagets resultat. rexcell tissue 

& airlaid ab reducerar risken för variationer i elpriset genom att 

använda sig av elderivat för att säkra elpriset. en energiprisförändring på +/– 

5% av den energi rexcell tissue & airlaid ab förbrukar påverkar 2007 års 

resultat med –/+ ca 4 msek (2006: –/+5 msek, 2005: –/+5 msek). 

Per 2006-12-31 hade rexcell tissue & airlaid ab 2 365 stycken oförbrukade 

utsläppsrätter med ett marknadsvärde av 0 msek. 

bedömningen för 2007 är att årets tilldelning, inklusive oförbrukade rättter, 

kommer att täcka årets utsläpp. 

– Massaprisrisker 

för vissa pappers- och massaprodukter finns det en otC-handel i finansiella 

kontrakt, d v s det finns en möjlighet att reducera risken i svängningar i pappers- 

och massapriset. inköp av papper- och massa görs av dotterbolaget rexcell 

tissue & airlaid ab. duni har för närvarande inte tecknat några sådana 

kontrakt. en prisförändring på massapriset under 2007 på +/– 1% per ton 

påverkar resultat med –/+ 3 msek (2006, –/+ 5 msek, 2005, –/+ 5 

msek). 

iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden 

koncernen är exponerad för ränterisk främst i euribor och stibor. då 

all upplåning är till rörlig ränta (se not 34 för mer detaljer) är koncernen 

endast exponerad för kassaflödesrisk avseende den finansiella upplåningen. 

även moderbolagets interna in- och utlåning sker till rörlig ränta med räntejustering 

varje kvartal. 

vad gäller koncernens räntederivat finns även en exponering i förändringar 

i verkligt värde då koncernen idag inte tillämpar säkringsredovisning 

enligt ifrs och därigenom värderar sina ränteswappar till verkligt värde. 

koncernen innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar, varför 

koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt 

väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor. 

koncernens ränterisk avseende kassaflöde uppstår genom långfristig upplåning 

i rörlig ränta. upplåning som görs med fast ränta kan utsätta koncernen 

för ränterisk avseende verkligt värde, som ovan nämnts finns ingen upplåning 

i fast ränta, se dock kommentar till mezzaninelån i not 34. koncernen 

har som policy att ha minst 60% av sin upplåning till fast ränta och använder 

ränteswappar för att uppnå detta. under 2006 och 2005 bestod koncernens 

upplåning till rörlig ränta av sek, eur och usd. efter refinansiering 30 

mars 2007 är lånen upptagna i eur samt sek till rörlig ränta. koncernen 

har, efter refinansieringen mars 2007, valt att via ränteswappar omvandla 

samtliga rörliga räntor till fast ränta. 

ränteswapparna innebär att koncernen kommer överens med andra parter 

om att, med angivna intervaller (vanligen per kvartal), utväxla skillnaden 

mellan räntebelopp enligt fast kontraktsränta och det rörliga räntebeloppet, 

beräknade på kontrakterade nominella belopp. 

om räntorna på koncernens upplåning per den 30 juni 2007 varit 100 

punkter högre/lägre med alla andra variabler konstanta och hänsyn tagits till 

ränteswappar, hade koncernens resultat för första kvartalet 2007 varit 5 

msek (2006: 19 msek, 2005 21 msek) lägre/högre. för andra kvartalet 

2007 hade vinsten varit i princip oförändrad då all rörlig ränta swappats till 

fast ränta. 

då duni inte tillämpar säkringsredovisning enligt ifrs är koncernen, 

utöver en resultatpåverkan hänförlig till högre eller lägre räntekostnader, 

även exponerad för en förändring i verkligt värde på de ränteswappar koncernen 

tecknat. om räntorna per den 30 juni 2007 varit 100 punkter högre/ 

lägre med alla andra variabler konstanta hade resultatet varit +/–12 (2006: 

+/–3 msek, 2005 +/–11 msek) pga att förändringen i verkligt värde på 

koncernens ränteswappar redovisas i resultaträkningen. analysen gäller såväl 

för koncernen som för moderbolaget. 

(b) Kreditrisk 

kreditrisk hanteras på koncernnivå. kreditrisk uppstår genom likvida medel, 

derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut samt 

kreditexponeringar gentemot koncernens kunder, inklusive utestående fordringar 

och avtalade transaktioner. 

endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst 

kreditrating ”a- (minus)” long term rating accepteras. totalbeloppet som 

deponeras eller investeras i en bank eller i ett enskilt finansbolag får ej överstiga 

150 msek. 

samtliga nya kunder kreditbedöms av oberoende värderare. i de fall då 

ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens 

kreditvärdighet där dennes finansiella ställning, tidigare erfarenheter och 

andra faktorer beaktas. individuella risklimiter fastställs baserat på interna 

eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. 

användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. 

den maximala kreditrisken utgörs som det bokförda värdet på de exponerade 

tillgångarna inklusive derivat med positiva marknadsvärden. 

exponering mot finansiell part är mycket begränsad då koncernen är nettolåntagare. 

andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 1% av de totala 

kundfordringarna (2006: 1%, 2005: 1%). för moderbolaget är motsvarande 

andel 0% för alla åren. 

(c) Likviditetsrisk 

koncernens likviditetsrisk består i att koncernen saknar likvida medel för 

betalning av sina åtaganden. risken hanteras i koncernen genom att treasury 

tillser att det finns tillräckligt med likvida medel, tillgänglig finansiering 

genom avtalade kreditfaciliteter (dessa beskrivs närmare i not 34) och möjligheten 

att stänga marknadspositioner. 

Per 2007-06-30 har koncernen en likviditet om 112 msek samt en outnyttjad 

kreditfacilitet om 119 msek. de kommande periodernas utbetalningar 

relaterade till finansiella skulder visas i nedanstående tabeller. i koncernens 

prognoser, vilka företagsledningen löpande tar del av, bedöms kommande 

investeringar vara något högre än avskrivningarna. 

koncernens kreditfacilitet är förenad med covenants som består av dels 

ett antal finansiella nyckeltal dels ett antal icke finansiella villkor. de finansiella 

nyckeltalen är bl a finansiell nettoskuld i förhållande till ebitda, räntetäckningsgrad, 

kassaflöde samt vissa investeringsbegränsningar. duni arbetar 

löpande med uppföljning av sina covenants och styrelsen tar del av resultatet. 

koncernen prognostiserar efterlevnaden av sina covenants för den 

kommande 6 månaders perioden. 

tabellen nedan visar koncernens finansiella skulder som kommer att regleras 

netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den 

avtalsenliga förfallodagen. de belopp som anges är de avtalsenliga odiskonterade 

beloppen. med undantag av vissa leverantörsskulder samt energiderivat 

är alla tabeller avseende likviditetsrisk även relevanta för moderbolaget. 

109


2007-06-30 

Förfaller 

senare än 

Förfaller ett år Förfaller 

Bokfört inom men inom senare än 

värde ett år fem år fem år 

Upplåning kort och 

långfristig (Not 34) 1 249 15 1 234 – 

Derivatinstrument 

skulder (Not 31) 16 16 – – 

Leverantörsskulder och 

övriga skulder 325 325 – – 

Summa 1590 356 1 234 0 

2006-12-31 


långfristig (Not 34) 3 049 700 2 349 – 


skulder (Not 31) 20 19 1 – 



Summa 3 614 1 264 2 350 0 

2005-12-31 


långfristig (Not 34) 3 262 341 1 884 1037 


skulder (Not 31) 32 42 4 – 



Summa 4 004 1 093 1 888 1 037 

marknadsvärdet på derivatinstrumenten nedan fördelar sig per derivattyp 

enligt följande: 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Ränteswappar 1 1 11 

Valutaterminskontrakt 14 13 20 

Energiderivat 1 6 1 

16 20 32 

koncernens ränteswappar och elderivat regleras netto. skuldfört belopp avser 

individuella kontrakt med negativa verkliga värden. valutaterminskontrakten 

regleras brutto. nedanstående tabell visar dessa valutaterminer uppdelade 

efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. 

de belopp som anges nedan är de avtalsenliga odiskonterade 

beloppen. 

Valutaterminskontrakt 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Inflöde avseende kontrakt för 

kommande inköp och försäljning 644 612 904 

Utflöde avseende kontrakt för 

kommande inköp och försäljning –642 –604 –909 

Inflöde avseende kontrakt för 

finansiella tillgångar och skulder 1 266 1 194 1 311 

Utflöde avseende kontrakt för 

finansiella tillgångar och skulder –1 275 –1 199 –1 305 

samtliga flöden förfaller inom ett år. 

nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och 

skulder avseende derivat: 

Senare än ett år 

Bokfört 

Inom ett år men inom fem år Senare än fem år 

värde Ränta Amortering Ränta Amortering Ränta Amortering 

Banklån –1 060 –67 –15 –261 –456 –29 –605 

Checkräkningskredit –45 –2 0 –9 –45 0 0 

Mezzaninelån –144 –12 0 –53 0 –15 –201 

Leverantörsskulder och övriga skulder –325 0 –325 0 0 0 0 

Valutaterminskontrakt –14 0 –14 0 0 0 0 

Ränteswapar –1 0 – 0 – 0 – 

Energiderivat –1 0 –1 0 0 0 0 

Derivatinstrument – Skulder –16 0 –15 0 0 0 0 

Valutaterminskontrakt 7 – 7 – 0 – 0 

Ränteswapar 8 1 – 0 – 0 – 

Energiderivat 1 – 1 – 0 – 0 

Derivatinstrument – Tillgångar 16 1 8 0 0 0 0 

Summa –1 574 –80 –347 –323 –501 –44 –806 

samtliga finansiella skulder samt derivat med negativa värden och positiva värden inkluderas i ovanstående uppställning. belopp i utländsk valuta samt belopp 

som betalas baserat på en rörlig ränta har uppskattats genom att använda de på balansdagen gällande valutakurserna och de senaste räntejusteringarna. summa 

amortering överensstämmer inte alltid med bokfört värde. detta beror främst på att räntan på mezzaninelånet delvis kapitaliseras men även för att koncernens 

transaktionskostnader i samband med uppläggning av lånen ligger bokförda mot lånen. 

3.2 Hantering av kapitalrisk 

koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga 

att fortsätta sin verksamhet. målet är att den kan fortsätta att generera 

avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter och att upprätthålla 

en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. 

koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. detta 

nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. nettoskulden 

beräknas som total upplåning med avdrag för likvida medel. totalt kapital 

beräknas som eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.

skuldsättningsgraden är som följer: 

Koncernen Moderbolaget 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Total upplåning –1 249 –3 049 –3 262 –1 408 –3 274 –3 441 

Derivatinstrument –netto 0 –3 –6 1 3 –7 

Andra långfristiga fordringar 2 13 6 0 1 3 

Avsättningar till pensioner –204 –237 –241 –111 –109 –138 

Avgår: likvida medel 112 193 152 64 54 19 

Nettoskuld –1 339 –3 083 –3 352 –1 454 –3 325 –3 564 

Totalt eget kapital 1 300 838 816 1 261 1 375 1 498 

Totalt kapital 2 639 3 921 4 168 2 715 4 700 5 062 

Skuldsättningsgrad 51% 79% 80% 54% 71% 70% 

minskningen i skuldsättningsgraden under 2007 beror i huvudsak på försäljning 

av desterkoncernen. 

3.3 Beräkning av verkligt värde 

verkligt värde på derivat som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade 

marknadspriser på balansdagen. det noterade marknadspriset som 

används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. 

verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv 

marknad (exempelvis otC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. 

koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som 

baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. noterade 

marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för 

långfristiga skulder. andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, 

används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella 

instrument. verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av 

bedömda framtida kassaflöden. verkligt värde för valutaterminskontrakt 

fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen. 

redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och 

leverantörsskulder förutsätts motsvara verkliga värden, eftersom dessa poster 

är kortfristiga till sin natur. verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för 

upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet 

till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande 

finansiella instrument. 

Not 4 Viktiga uppskattningar och bedömningar för 

redovisningsändamål 

uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk 

erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser 

som anses rimliga under rådande förhållanden. 

4.1 Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål 

koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. de uppskattningar 

för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, 

sällan att motsvara det verkliga resultatet. de uppskattningar 

och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i 

redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår 

anges i huvuddrag nedan. 

Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar 

koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande 

avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. 

dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande 

tillgångars nyttjandeperiod. nyttjandeperiod samt bedömda restvärden 

prövas varje balansdag och justeras vid behov. 

redovisade värden för respektive balansdag för immateriella och materiella 

anläggningstillgångar, se not 23–27. 

Nedskrivningsprövning för goodwill 

koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för 

goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs under avsnitt 

”nedskrivning av icke-finansiella tillgångar”. Återvinningsvärden för kassagenererande 

enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. för 

dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 23). 

redovisade värden per balansdagen för goodwill fördelade per kassagenererande 

enhet, se not 23. 

även om den uppskattade tillväxttakten som tillämpats för diskonterade 

kassaflöden efter den prognostiserade femårsperioden hade varit 0% i stället 

för ledningens bedömning på 1%, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill 

förekomma. 

även om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats 

för diskonterade kassaflöden hade varit 10% i stället för ledningens bedömning 

på 9%, skulle inget nedskrivningsbehov av goodwill förekomma. 

Värdering av underskottsavdrag 

koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för 

uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. 

dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna 

skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är 

tillämpligt. uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt 

att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot 

vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas. 

redovisade värden för uppskjuten skattefordran för respektive balansdag 

framgår av not 21 ”inkomstskatter”. i not 21 framgår att ej värderade underskottsavdrag 

per 2007-06-30 uppgår till 0 msek (2006: 23 msek, 2005: 

240 msek). ej värderade underskottsavdrag var främst hänförliga till 

avvecklade verksamheter. 

Pensioner 

kostnaderna liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade 

pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår ifrån antaganden 

om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, 

framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. antaganden 

om diskonteringsränta baserar sig på högkvalitativa placeringar med fast 

ränta och löptid motsvarande koncernens befintliga pensionsförpliktelser. 

redovisade värden för pensionsskuld för respektive balansdag framgår av 

not 36 ”avsatt till pensioner”. 

4.2 Viktiga bedömningar vid tillämpning av företagets redovisningsprinciper 

Fördelning av anläggningstillgångar på segment samt goodwill till kassagenererande 

enheter 

de primära segmenten nyttjar gemensamma anläggningstillgångar. vid 

redovisning av de gemensamma anläggningstillgångarna per segment har 

dessa fördelats baserat på respektive segments verksamhetsvolym vilket anses 

vara en rimlig fördelningsgrund då respektive segments nyttjande av tillgången 

visas. motsvarande fördelning har även skett vid fördelning av koncerngemensamma 

kostnader. förvärvsgoodwill har fördelats på kassagenererande 

enheter och segment utifrån en bedömning av vilka enheter som kommer 

att dra nytta av de synergier etc som rörelseförvärvet skapar. när fördelningen 

genomförts har ledningen vägt in enheternas uppskattade verksamhetsvolymer 

samt en bedömning av marknadens utveckling för respektive 

enhet. 

111


Not 5 segmentsinformation 

Primära segment – affärsområden 

en rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller 

produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer 

sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. dunikoncernen betraktar 

rörelsegrenarna, d v s affärsområdena Professional, retail och tissue, som 

primära segment. 

Professional omfattar försäljning inom business-till-business sektorn; 

framförallt restauranger, hotell, catering och storkök. retail omfattar försäljning 

inom business-till-konsument sektorn; dagligvaruhandeln såsom matvarubutiker 

och storköp. tissue ansvarar för försäljning av tissue och airlaidmaterial 

till duni såväl som till andra kunder. internpris mellan koncernens 

olika segment är beräknade enligt marknadsmässiga villkor. 

Gemensamma kostnader har fördelats på estimerat utnyttjande av resurserna 

vilket normalt överensstämmer med verksamhetsvolymen. 

Primära segment – Affärsområden 

de tillgångar och skulder som ingår i respektive affärsområde innefattar 

allt operativt kapital som används, huvudsakligen varulager, kundfordringar 

och leverantörsskulder. därutöver har vissa tillgångar som är gemensamma, 

framförallt anläggningstillgångar, fördelats. finansiella skulder, exklusive 

leverantörsskulder och derivatinstrument, har vi valt att lägga ofördelat. se 

även not 4.2. 

sekundära segment – geografiska områden 

Geografiska områden tillhandahåller produkter och tjänster inom en ekonomisk 

miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad 

som gäller för andra ekonomiska miljöer. duni betraktar de geografiska 

områdena som sekundära segment och redovisar externa intäkter från kunder 

efter var kunderna är lokaliserade. tillgångar mäts utifrån var tillgångarna 

är fysiskt placerade. 

Kvarvarande Avvecklade 

2007-01-01–2007-06-30 Professional Retail Tissue Ofördelat verksamheter verksamheter TOTAL 

Segmentens totala intäkter 1 265 359 541 – 2 165 474 2 639 

Försäljning mellan segment –4 – –267 – –271 –40 –311 

Intäkter 1 261 359 274 – 1 894 434 2 328 

Rörelseresultat 139 –10 22 – 151 465 616 


Finansiella kostnader –139 0 –139 

Inkomstskatt –28 –11 –39 

Årets resultat 3 457 460 

Summa tillgångar 2 585 395 555 – 3 535 – 3 535 

Summa skulder 604 172 211 1 248 2 235 – 2 235 

Investeringar 34 9 6 – 49 14 63 

Avskrivningar –24 –7 –13 – –44 –17 –61 



Segmentens totala intäkter 2 511 768 1 057 – 4 336 2 656 6 992 


Intäkter 2 485 768 509 – 3 762 2 492 6 254 




Inkomstskatt –12 –88 –100 

Årets resultat –11 77 66 

Summa tillgångar 2 708 468 559 – 3 735 1 578 5 313 

Summa skulder 578 179 194 2 318 3 269 1 206 4 475 


Avskrivningar –44 –13 –26 – –83 –84 –167 



Segmentens totala intäkter 2 360 819 1 013 – 4 192 2 599 6 791 


Intäkter 2 350 819 487 – 3 656 2 308 5 964 




Inkomstskatt –3 33 30 

Årets resultat –137 70 –67 

Summa tillgångar 2 488 449 521 – 3 458 2 311 5 769 

Summa skulder 596 207 204 2 306 3 313 1 640 4 953 


Avskrivningar –44 –15 –24 – –83 –88 –171

Sekundära segment – Geografiska områden 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Intäkter 

Norden 404 817 906 

Centrala Europa 1 113 2 250 2 167 

Södra och Östra Europa 346 648 547 

Övriga Världen 30 47 37 

Avvecklade verksamheter 434 2 492 2 308 

Summa 2 328 6 254 5 964 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Tillgångar 

Norden 2 273 2 488 2 363 

Centrala Europa 944 950 817 



Avvecklade verksamheter 0 1 578 2 311 

Summa tillgångar 3 535 5 313 5 769 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Investeringar 

Norden 21 51 17 




Avvecklade verksamheter 14 80 341 

Summa investeringar 63 210 414 

Moderbolagets uppdelning av nettoomsättningen redovisas nedan: 

Primära segment – Affärsområden 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Professional 445 815 676 

Retail 126 226 296 

Tissue 5 9 106 

Ofördelat – – – 

Avvecklade verksamheter – – – 

Total 576 1 050 1 078 

Sekundära segment – Geografiska områden 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Norden 390 792 927 




Avvecklade verksamheter – – – 

Summa 576 1 050 1 078 

Not 6 inköp och försäljning mellan koncernbolag 

nedanstående transaktioner avser transaktioner mellan kvarvarande verksamheter: 

inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick till 1 117 msek 

(2006: 2 077 msek, 2005: 1 687 msek). moderbolaget har sålt varor till 

egna dotterbolag för 185 msek (2006: 277 msek, 2005: 137 msek) och 

köpt varor från dotterbolag till ett värde av 193 msek (2006: 349 msek, 

2005: 312 msek). vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas 

samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. 

Not 7 kostnader fördelade per kostnadsslag 

Koncernen 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förändring av lager av färdiga 

produkter och produkter i arbete 291 583 628 

Råmaterial och förbrukningsmaterial 504 960 871 

Kostnad för ersättning till anställda 422 790 874 

Av- och nedskrivningar 44 83 83 

Övriga kostnader 508 1 113 1 101 

Summa rörelsekostnader 1 769 3 529 3 557 

samtliga rörelsekostnader ovan avser kvarvarande verksamheter. övriga kostnader 

avser kostnader för fastigheter, hyror, logistikkostnader, marknadsföring, 

resekostnader etc. 

113


Not 8 avskrivningar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Goodwill – – – 50 100 100 

Balanserade utvecklingskostnader 2 2 4 – – – 

Varumärken och licenser 2 4 8 1 2 8 

Byggnader och markanläggningar 4 12 12 4 2 4 

Maskiner och inventarier 53 149 147 6 13 15 

Totala avskrivningar 61 167 171 61 117 127 

Avskrivning i avvecklade verksamheter 17 84 88 

Avskrivning i kvarvarande verksamheter 44 83 83 

avskrivningarna ingår i kostnaden för respektive funktion enligt följande: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kostnad sålda varor 36 68 64 5 10 14 

Försäljningskostnader 7 13 18 1 0 10 

Administrationskostnader 1 2 1 5 7 3 

Övriga rörelsekostnader – – – 50 100 100 

Totala avskrivningar i kvarvarande verksamheter 44 83 83 61 117 127 

avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader för moderbolaget i tabellen ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill. 

Not 9 kostnader för omstrukturering 

i mitten av 2004 beslutade styrelsen att genomföra ett omstruktureringsprogram 

som syftade till kraftigt sänkta kostnader och ökad effektivitet genom 

såväl reduktion av produktionskapacitet som centralisering av indirekta supportfunktioner. 

den totala kostnaden för programmet, som startade 2004 

och beräknas löpa till 2007 och uppgå till närmare 400 mkr. 

omstruktureringsprogrammet avser bland annat omstrukturering av 

logistik, nedläggning av produktion i Halmstad, nedläggning av konvertering 

i skåpafors samt nedstängning av ett flertal försäljningskontor i europa. 

omstruktureringskostnader ingår i respektive funktion enligt följande: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kostnad sålda varor – 21 84 – 3 49 

Försäljningskostnader – 4 5 – 5 33 

Administrationskostnader – 25 42 – 21 4 

Total kostnad i kvarvarande verksamheter – 50 131 – 29 86 

Not 10 Varulager 

utgiften för förändring av varulager samt under året inköpta och sålda varor 

ingår i posten kostnader för sålda varor och uppgår för koncernen till 1 259 

msek (2006: 2 427 msek, 2005: 2 032 msek). motsvarande post för 

moderbolaget uppgår till 390 msek (2006: 676 msek, 2005: 672 msek). 

koncernens nedskrivningar av varulagret till nettoförsäljningsvärdet uppgår 

till 7 msek (2006: 10 msek, 2005: 12 msek). moderbolagets redovisade 

nedskrivningar för varulagret uppgår till 5 msek (2006: 4 msek, 

2005 11 msek). 

koncernen återförde 4 msek (2006: 2 msek, 2005: 0 msek) av en 

nedskrivning av varulagret varav merparten gjordes i kvartal 2, 2007 och 

kvartal 4, 2006. det återförda beloppet ingår i kostnader för sålda varor i 

resultaträkningen.

Not 11 ersättning till revisorerna 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Revisionsarvode 

– PricewaterhouseCoopers 2,8 4,7 5,3 1,1 1,3 1,3 

– Övriga 0 0,1 0,4 – – – 

Summa revisionsarvode 2,8 4,8 5,7 1,1 1,3 1,3 

varav avvecklade verksamheter 0 1,5 1,8 

Kvarvarande verksamheter 2,8 3,3 3,9 

Arvode konsulttjänster 

– PricewaterhouseCoopers 2,3 2,8 10,7 1,7 0,7 2,2 

Summa arvode konsulttjänster 2,3 2,8 10,7 1,7 0,7 2,2 

varav avvecklade verksamheter 0 1 6,7 

Kvarvarande verksamheter 2,3 1,8 4,0 

med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter 

som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av 

sådana övriga arbetsuppgifter. allt annat är andra uppdrag. 

Not 12 Personal (medelantal) 

2007-01-01–2007-06-30 

Män Kvinnor Totalt 

Moderbolaget 

Sverige 

Malmö 90 65 155 

Halmstad 11 6 17 

Stockholm 0 0 0 

Totalt moderbolaget 101 71 172 

Filialen i Turkiet är under nedläggning 

fr o m 2006-12-31 

Dotterbolag 

Belgien 9 4 13 

Danmark 15 10 25 

Finland 10 9 19 

Frankrike 18 25 43 

Italien 1 1 2 

Nederländerna 29 21 50 

Norge 16 6 22 

Polen 147 243 390 

Ryssland 4 8 12 

Schweiz 14 7 21 

Spanien 16 3 19 


Sverige 241 76 317 

Tjeckien 7 7 14 

Tyskland 489 442 931 

Österrike 6 2 8 

Totalt dotterbolag 1 058 884 1 942 

Totalt kvarvarande verksamheter 1 159 955 2 114 

115


Moderbolaget 

2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Sverige 

Malmö 98 66 164 66 45 111 

Halmstad 13 12 25 23 13 36 

Stockholm 7 1 8 4 4 8 

Summa moderbolaget Sverige 118 79 197 93 62 155 

Utomlands 

Turkiet 4 9 13 5 9 14 

Summa moderbolaget utomlands 4 9 13 5 9 14 

Totalt moderbolaget 122 88 210 98 71 169 

Dotterbolag 

Belgien 8 4 12 9 4 13 

Danmark 15 6 21 36 30 66 

Finland 10 10 20 10 12 22 

Frankrike 16 24 40 15 21 36 

Italien 1 1 2 3 1 4 

Nederländerna 29 19 48 29 19 48 

Norge 13 5 18 13 9 22 

Polen 146 244 390 136 237 373 

Ryssland 4 8 12 5 8 13 

Schweiz 13 7 20 13 8 21 

Spanien 4 14 18 13 7 20 

Storbritannien 39 20 59 41 25 66 

Sverige 245 73 318 251 66 317 

Tjeckien 7 11 18 5 12 17 

Tyskland 483 488 971 471 435 906 

Österrike 6 2 8 5 2 7 

Totalt dotterbolag 1 039 936 1 975 1 055 896 1 951 

Totalt kvarvarande verksamheter 1 161 1 024 2 185 1 153 967 2 120 

Not 13 löner och andra ersättningar 

2007-01-01–2007-06-30 

Löner och Sociala Varav 

MSEK 

Moderbolaget 

ersättningar kostnader pension 

Sverige 49 28 8 

Totalt Moderbolaget 49 28 8 

Dotterbolag 

Belgien 3 1 0 

Danmark 8 0 0 

Finland 4 1 1 

Frankrike 7 3 1 

Italien 0 0 – 

Nederländerna 10 2 1 

Norge 6 1 0 

Polen 19 18 0 

Ryssland 0 0 – 

Schweiz 6 1 – 

Spanien 3 1 – 


Sverige 50 20 4 

Tjeckien 1 0 – 

Tyskland 139 28 0 

Österrike 1 0 – 

Totalt Dotterbolag 267 78 9 

Totalt kvarvarande verksamheter 316 106 17

2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Löner och Sociala Varav Löner och Sociala Varav 

MSEK ersättningar kostnader pension ersättningar kostnader pension 

Moderbolaget 

Sverige 78 46 20 131 71 15 

Turkiet 3 – 0 3 – 0 

Totalt Moderbolaget 81 46 20 134 71 15 

Dotterbolag 

Belgien 5 2 0 3 1 0 

Danmark 14 1 1 24 1 1 

Finland 8 2 1 7 2 2 

Frankrike 13 6 1 12 5 1 

Italien 2 0 – 2 1 0 


Norge 9 2 0 11 2 1 

Polen 30 5 – 20 4 0 

Ryssland 2 0 0 1 0 0 

Schweiz 11 2 – 11 2 – 

Spanien 5 2 – 9 2 – 


Sverige 106 45 3 102 51 17 

Tjeckien 2 0 0 2 1 – 

Tyskland 277 60 1 275 62 3 

Österrike 3 1 – 3 1 – 

Totalt Dotterbolag 527 136 10 527 142 29 

Totalt kvarvarande verksamheter 608 182 30 661 213 44 

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m fl och anställda: 

2007-01-01–2007-06-30 2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Styrelse, VD, Styrelse, VD, Styrelse, VD, 

vVD (varav Övriga vVD (varav Övriga vVD (varav Övriga 

tantiem) anställda tantiem) anställda tantiem) anställda 

Moderbolaget 

Sverige 14 (2) 35 5 (1) 73 5 (1) 126 

Turkiet – (–) – – (–) 3 – (–) 3 

Totalt moderbolaget 14 (2) 35 5 (1) 76 5 (1) 129 

Dotterbolag 

Belgien – (–) 3 – (–) 5 – (–) 3 

Danmark – (–) 8 – (–) 14 – (–) 24 

Finland – (–) 4 – (–) 8 – (–) 7 

Frankrike – (–) 7 – (–) 13 – (–) 12 

Italien – (–) 0 – (–) 2 – (–) 2 

Nederländerna 1 (0) 9 1 (0) 18 1 (0) 12 

Norge – (–) 6 – (–) 9 1 (0) 10 

Polen 1 (0) 18 2 (0) 28 1 (0) 19 

Ryssland – (–) 0 0 (–) 2 0 (0) 1 

Schweiz 1 (–) 5 1 (0) 10 2 (0) 9 

Spanien – (–) 3 – (–) 5 – (–) 9 

Storbritannien 1 (0) 9 1 (0) 20 1 (1) 31 

Sverige – (–) 50 1 (0) 105 1 (0) 101 

Tjeckien – (–) 1 1 (0) 1 – (–) 2 

Tyskland 1 (0) 138 1 (0) 276 3 (0) 272 

Österrike 0 (0) 1 1 (0) 2 1 (0) 2 

Totalt dotterbolag 5 (0) 262 9 (0) 518 11 (1) 516 

Totalt kvarvarande verksamheter 19 (2) 297 14 (1) 594 16 (2) 645 

117


styrelsearvoden och ledande befattningshavares anställnings- och uppsägningsvillkor 

koncernens styrelse består av 8 (2006: 8, 2005: 7) personer varav 75% män 

(2006: 75%, 2005: 86%). 

övriga ledande befattningshavare utgörs av 9 (2006: 2, 2005: 2) personer 

varav 100% män (2006: 50%, 2005: 50%). 

Principer 

ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 

utgörs av grundlön, övriga förmåner (innehållande bilförmån), övriga ersättningar 

(innehållande bland annat bonus, bilersättning och semesterlön) och 

pension. med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans 

med verkställande direktören utgör företagsledningen. Pensionsförmåner 

samt övriga ersättningar till verkställande direktören och andra 

ledande befattningshavare utgår som del av en totala ersättningen. 

Ersättningar och övriga förmåner under året 

Grundlön / Pensions- Övriga Övrig 

2007-01-01–2007-06-30 TSEK styrelsearvode kostnad* förmåner ersättning Summa 

Styrelsens ordförande – Göran Lundberg tom 2007-03-07 – – – – 0 

Styrelsens ordförande – Peter Nilsson from 2007-03-07 250 – – – 250 

Styrelseledamot – Göran Lundqvist 75 – – – 75 

Styrelseledamot – Sanna Suvanto-Harsaae 75 – – – 75 

Styrelseledamot – Juha Lindfors – – – – 0 

Styrelseledamot – Thomas Von Koch avgick 2007-03-07 – – – – 0 

Styrelseledamot – Patrick De Muynck avgick 2007-03-07 – – – – 0 

Styrelseledamot – Gerald Linszbach tillträdde 2007-03-07 75 – – – 75 

Styrelseledamot – Gun Nilsson tillträdde 2007-03-07 75 – – – 75 

Verkställande direktören – Peter Nilsson avgick 2007-03-31 825 288 18 9 374 10 505 

Verkställande direktören – Fredrik von Oelreich 801 279 9 14 1 103 

Andra ledande befattningshavare 2007-01-01–2007-03-31 600 324 37 3 486 4 447 

Andra ledande befattningshavare 2007-04-01–2007-06-30 2 697 568 83 900 4 248 

* Av koncernens pensionskostnader ovan avser 1,8 MSEK moderbolaget . 

5 473 1 459 147 13 774 20 853 



Styrelsens ordförande – Göran Lundberg 500 – – – 500 


Styrelseledamot – Thomas Von Koch 0 – – – 0 


Styrelseledamot – Juha Lindfors – – – – 0 

Styrelseledamot – Patrick De Muynck – – – – 0 

Verkställande direktören – Peter Nilsson 3 300 1 223 – 820 5 343 

Andra ledande befattningshavare 2 326 1 768 167 207 4 468 

* Samtliga pensionskostnader ovan avser moderbolaget . 

6 426 2 991 167 1 027 10 611 



Styrelsens ordförande – Göran Lundberg 500 – – – 500 


Styrelseledamot – Thomas Von Koch 150 – – – 150 

Styrelseledamot – Vagn Sörensen avgick 2005-06-21 150 – – – 150 


Styrelseledamot – Patrick De Muynck tillträdde 2005-06-21 0 – – – 0 

Verkställande direktören – Peter Nilsson 2 700 722 6 868 4 296 

Andra ledande befattningshavare 3 556 1 962 200 929 6 647 

* Samtliga pensionskostnader ovan avser moderbolaget . 

7 356 2 684 206 1 797 12 043

Bonus 

verkställande direktör och samtliga ledande befattningshavare ingår i ett 

bonussystem som är baserat på lönsamhets- och kapitalbindningsmål, främst 

avseende det egna verksamhetsområdet men även koncernmål. bonussystemet 

omfattar endast ett år i sänder efter beslut av styrelsen. till föregående 

verkställande direktören har en bonus om 1 544 000 utgått under året (2006: 

706 000, 2005: 756 000). för nuvarande verkställande direktören har ingen 

bonus utgått ut då tillträde skedde i april 2007. 

Pensioner 

Verkställande direktör 

för verkställande direktören föreligger ett särskilt pensionsavtal. avtalad pensionsålder 

är 62 år. bolaget ska fram till avtalad pensionsålder månatligen 

avsätta ett belopp motsvarande 35% av verkställande direktörs månadslön 

till anvisad tjänstepensionsförsäkring. Pensionskostnaden motsvarar kostnader 

för avgiftsbestämda pensionsplaner. avsättningen till tjänstepension ska 

dock aldrig överstiga vad som är fullt avdragsgillt för bolaget. överskjutande 

icke avdragsgilla premier ska avtalas som direktpension, tryggad genom företagsägd 

kapitalförsäkring, pantföreskriven till verkställande direktör. det 

finns inga utestående pensionsförpliktelser till den verkställande direktören. 

Övriga ledande befattningshavare 

avtalad pensionsålder är 60 år för två av de ledande befattningshavarna. för 

dessa finns avtal om utökad pensionsrätt som komplement till den kollektivt 

avtalade itP-planen. beslut om utökad pensionsrätt fattas av koncernchef 

eller koncernens styrelseordförande. Ålderspension utges som högst med 5% 

av pensionsmedförande lön intill 20 prisbasbelopp, till 37,5% mellan 20 och 

30 prisbasbelopp samt till 70% av lön mellan 30 och 70 prisbasbelopp. med 

pensionsmedförande lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med 

genomsnittet av de 3 senast föregående årens tantiem. därtill kommer löfte 

om sjukpension samt efterlevandepension. 

Not 14 sjukfrånvaro 

2007-01-01 

Moderbolaget 

2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Sjukfrånvaro 1,2% 2,3% 5,5% 

– långtidssjukfrånvaro 1,1% 2,2% 3,2% 

– sjukfrånvaro män 1,1% 2,1% 4,7% 

– sjukfrånvaro kvinnor 1,4% 2,6% 6,2% 

– anställda –29 år 0,6% 1,3% 4,5% 

– anställda 30–49 år 1,4% 2,1% 5,2% 

– anställda 50– år 1,0% 3,1% 6,1% 

Pensionen intjänas linjärt under anställningstiden, d v s från anställningsdagen 

till pensionsålder. Pensionskostnaden motsvarar kostnader för avgiftsbestämda 

pensionsplaner. för övriga ledande befattningshavare är pensionsåldern 

65 år och normal itP-plan föreligger, se information angående hantering 

av alecta i not avsatt till pensioner. en person i denna grupp har dock 

premiebaserat avtal d v s redovisas som avgiftsbestämd plan. det finns inga 

utestående pensionsförpliktelser till de övriga ledande befattningshavarna. 

avgångsvederlag 


verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. avgångsvederlaget 

ger ersättning för 18 månader efter en uppsägningstid på 6 månader. 

endast företaget äger rätt att utlösa avtalet. nuvarande verkställande 

direktörens avtal om avgångsvederlag skiljer sig genom att avgångsvederlaget 

ger ersättning för 12 månader efter en uppsägningstid på 6 månader. 


avgångsvederlag uppgår till mellan 6 och 18 månadslöner efter en uppsägningstid 

på 6 månader, där endast företaget äger rätt att utlösa avtalen. 

Berednings- och beslutprocess 

under april 2007 beslutade styrelsen att tillsätta en ersättningskommitté. 

tidigare år har ingen sådan kommitté funnits utan ersättningar till verkställande 

direktören har beslutats av styrelsen. ersättningar till ledande befattningshavare 

har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsen. 

ersättningskommittén kommer under året att fastställa principer för ersättning 

till ledande befattningshavare. den av styrelsen utsedda ersättningskommittén 

förhandlar och avtalar med verkställande direktören om dennes 

ersättning. ersättningskommittén framlägger till styrelsen för beslut om 

ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. 

Not 15 övriga rörelseintäkter 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Statliga stöd – 4 – – 4 – 

Hyresintäkter 4 0 – 4 – – 

Valutakursvinster 15 11 10 5 0 – 

Förändring verkligt värde – energiderivat 5 – 3 – – – 

Förändring verkligt värde – valutaderivat – 13 – – 13 – 

Administrativa tjänster 0 11 3 53 115 140 

Realisationsvinst Duni Americas – – – – 52 – 

Övriga poster 2 5 4 1 1 30 

Summa övriga rörelseintäkter 26 44 20 63 185 170 

den koncernmässiga realisationsvinsten vid avyttringen av duni americas redovisas i resultat för avvecklade verksamheter, se separat not 44. 

119


Not 16 statliga stöd 

koncernen har erhållit bidrag från nutek som ingår i resultaträkningen 

under övriga intäkter med 0 msek för räkenskapsåret 2007-01-01–2007- 

06-30, med 4 msek för 2006 och med 0 msek för 2005 avseende koncern 

och moderbolag. bidraget är ett regionalpolitiskt företagsstöd. 

Not 17 övriga rörelsekostnader 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förändring verkligt värde – energiderivat – –7 – – – – 

Förändring verkligt värde – valutaderivat –6 – –18 –6 – –18 

Valutakursförluster –6 –14 –11 –3 – – 

Avskrivningar – – – –50 –100 –100 

Administrativa tjänster – – – –12 –56 –74 

Övriga poster –3 –12 –4 –29 –4 –1 

Summa övriga rörelsekostnader –15 –33 –33 –100 –160 –193 

Not 18 Valutakursdifferenser – netto 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Rörelseresultat 

Förändring verkligt värde – valutaderivat –6 13 –18 –6 13 –18 

Övriga valutakursdifferenser i rörelseresultatet 9 –3 –1 2 0 0 

Summa valutakursdifferenser i rörelseresultatet 3 10 –19 –4 13 –18 

Finansiella poster 

Förändring verkligt värde – valutaderivat –4 –11 2 –4 –11 2 

Valutakursdifferenser i finansiella poster –3 –5 –3 1 2 13 

Summa valutakursdifferenser i finansiella poster: –7 –16 –1 –3 –9 15 

Totala kursdifferenser i resultaträkningen -netto –4 –6 –20 –7 4 –3 

Not 19 resultat från finansiella poster 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Finansiella intäkter 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ränteintäkter, externa placeringar 19 59 47 7 7 4 

Ränteintäkter, koncernföretag – – – 21 67 59 

Totala finansiella intäkter 19 59 47 28 74 63 

Finansiella kostnader 

Räntekostnader, externa lån –42 –100 –110 –39 –84 –96 

Räntekostnader, efterställda lån –92 –218 –180 –92 –218 –180 

Räntekostnader, pension –4 –10 –11 –3 –5 –6 

Räntekostnader, koncernföretag – – – –4 –6 –7 

Förändring verkligt värde ränteswap 8 7 14 8 7 14 

Förändring verkligt värde valutaterminer –4 –11 2 –4 –11 2 

Övriga finansiella kostnader –5 –3 –15 8 –9 13 

Totala finansiella kostnader –139 –335 –300 –126 –326 –260 

räntekostnaderna för det efterställda förlagslånet hos ab bonnierföretagen 

har årligen kapitaliserats och uppgick till 30 msek (2006: 113 msek, 

2005: 102 msek) av de totala räntekostnaderna. denna ränta blev betald i 

samband med refinansieringen 2007. räntan på detta lån kapitaliserades årsvis. 

i samband med refinansieringen av dunikoncernen i september 2001 

tecknades ett efterställt mezzaninelån med skandinaviska enskilda banken 

(publ) och intermediate Capital Group PlC, london. detta löstes i samband 

med refinansiering den 30:e mars 2007 och ett nytt mezzaninelån tecknades 

med samma motpart. räntan på mezzanineskulden uppgår till 56 

msek (2006: 87 msek, 2005: 78 msek), av vilka 0 msek kapitaliserades 

under 2007 (2006: 30 msek, 2005: 28 msek). räntekostnaden för de 

efterställda lånen från svenska Handelsbanken utgjorde 6 msek (2006: 18 

msek, 2005: 1 msek) av de totala räntekostnaderna. 

räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. 

den i moderbolaget använda räntesatsen är av Pri angivna 4,2% (2006: 

4,2%, 2005: 4,2%) beräknad på genomsnittet av ingående och utgående 

belopp på posten ”avsatt till pensioner”. 

bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter samt 

kurseffekter på finansiella lån och placeringar. eftersom koncernen huvudsakligen 

är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader.

Not 20 resultat från andelar i koncernföretag 

moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående 

till 77 msek (2006: 28 msek, 2005: 296 msek). 

Not 21 inkomstskatt 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Aktuell skatt för året –42 –80 –49 0 47 0 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 1 –9 –23 – – 2 

Uppskjuten skatt 2 –11 102 36 51 68 

Skatt på årets resultat –39 –100 30 36 98 70 

varav avvecklade verksamheter –11 –88 33 

Kvarvarande verksamheter –28 –12 –3 

uppskjuten skatt i kvarvarande verksamheter i resultaträkningen består i följande poster: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Uppskjuten skatt, internvinst i lager 0 –2 –1 – – – 

Uppskjuten skatt, obeskattade reserver 1 7 9 – – – 

Uppskjuten skatt, värderade förlustavdrag 17 62 52 32 58 68 

Uppskjuten skatt, övrigt –13 8 –4 4 –7 0 

Uppskjuten skatt kvarvarande verksamheter 5 75 56 36 51 68 

Uppskjuten skatt avvecklade verksamheter –3 –86 46 

inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användning av vägd genomsnittlig skattesats 

för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande: 

Skillnad mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Redovisat resultat före skatt, kvarvarande verksamheter 31 1 –134 – – – 

Redovisat resultat före skatt, avvecklade verksamheter 

(se Not 44) 468 165 37 – – – 

Redovisat resultat före skatt 499 166 –97 –149 –347 –121 

Skatt enligt gällande skattesats –140 –46 27 42 98 34 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –32 –10 –23 –22 –29 –28 

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 158 48 35 22 25 91 

Utnyttjade, tidigare ej redovisade, skattefordringar 

avseende underskottsavdrag – –75 – – – – 

Omvärdering av tidigare ej redovisade underskottsavdrag – 14 35 – 8 – 

Effekt av utländska skattesatser –21 –22 –20 0 –4 – 

Skatteintäkt/kostnad pga ändrad skattesats 0 0 –1 – – – 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –5 –9 –23 –6 – –27 

Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen –39 –100 30 36 98 70 

varav avvecklade verksamheter –11 –88 33 

Skatt på årets resultat i kvarvarande verksamheter –28 –12 –3 

skattesats 

moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt är 28% (2006: 28%, 2005: 28%). 

121


temporära skillnader 

temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. förändring i uppskjutna skattefordringar 

och skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterätt. 

Uppskjutna skattefordringar 

MSEK, Koncernen Förlustavdrag Internvinst Övrigt* Summa 

Per 1 januari 2005 352 11 42 405 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter 52 0 –1 51 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter 46 0 0 46 

Redovisat direkt i eget kapital – – – 0 

Ökning genom rörelseförvärv – – – 0 

Valutakursdifferenser 14 0 4 18 

Per 31 december 2005 464 11 45 520 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter 62 –2 –3 57 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter –85 0 1 –84 


Minskning genom avyttring av rörelse – – – 0 

Valutakursdifferenser –10 0 0 –10 

Per 31 december 2006 431 9 43 483 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter 11 0 –12 –1 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter –3 – – –3 


Minskning genom avyttring av rörelse –36 – –13 –49 

Valutakursdifferenser 1 1 0 2 

Per 30 juni 2007 404 10 18 432 

förlustavdragen hänför sig i allt väsentligt till genomförda omstruktureringar. för värdering av förlustavdrag se not 4.1. 

det är idag ledningens bedömning att utförda omstruktureringsåtgärder framöver kommer att leda till skattemässiga överskott mot vilka de skattemässiga 

underskotten kommer att kunna utnyttjas. 

Uppskjutna skatteskulder 

Obeskattade Finansiella 

MSEK, Koncernen reserver instrument Övrigt * Summa 

Per 1 januari 2005 41 16 34 91 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter –9 –5 9 –5 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter 0 – – 0 


Ökning genom rörelseförvärv – – – 0 

Valutakursdifferens 1 0 0 1 

Per 31 december 2005 33 11 43 87 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter –7 –1 –10 –18 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter 0 – 2 2 


Minskning genom avyttring av rörelse – – – 0 

Valutakursdifferens –2 0 –1 –3 

Per 31 december 2006 24 10 34 68 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter –5 –6 5 –6 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter – – – 0 


Minskning genom avyttring av rörelse –1 – –35 –36 

Valutakursdifferens 1 – 1 2 

Per 30 juni 2007 19 4 5 28 

* ) Övrigt avser bl a uppskjuten skatt på osäkra kundfordringar och avsättning för omstruktureringskostnader . 

den uppskjutna skatten är värderad enligt respektive lands gällande skattesats.

Uppskjutna 

Uppskjutna skattefordringar skatteskulder 

Finansiella Finansiella 

MSEK, Moderbolaget Förlustavdrag instrument Summa instrument 

Per 1 januari 2005 237 15 252 16 

Redovisat i resultaträkningen 68 –5 63 –5 

Redovisat direkt i eget kapital – – – – 

Valutakursdifferenser –1 – –1 – 

Per 31 december 2005 304 10 314 11 

Redovisat i resultaträkningen 58 –5 53 0 

Redovisat direkt i eget kapital – – 0 – 

Valutakursdifferenser –2 – –2 – 

Per 31 december 2006 360 5 365 11 

Redovisat i resultaträkningen 32 –3 29 –7 

Redovisat direkt i eget kapital – – 0 – 

Valutakursdifferenser 1 – 1 – 

Per 30 juni 2007 393 2 395 4 

uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter 

avser samma skattemyndighet. de kvittade beloppen är som följer: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Utnyttjas efter mer än 12 månader 404 431 464 393 360 304 

Utnyttjas inom 12 månader 28 52 56 2 5 10 


432 483 520 395 365 314 

Utnyttjas efter mer än 12 månader 19 24 33 – – – 

Utnyttjas inom 12 månader 9 44 54 4 11 11 

28 68 87 4 11 11 

Netto uppskjuten skattefordran/ -skuld 404 415 433 391 354 303 

Nettoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande: 

Ingående balans 415 433 314 354 303 236 

Valutakursdifferenser – –7 17 1 0 –1 

Ökning genom rörelseförvärv – – 0 – – – 

Minskning genom avyttring av rörelse –13 – – – – – 

Redovisat i resultaträkningen kvarvarande verksamheter 5 75 56 36 51 68 

Redovisat i resultaträkningen avvecklade verksamheter –3 –86 46 – – – 

Skatt som redovisats i eget kapital – – – – – – 

Utgående balans 404 415 433 391 354 303 

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital 

uppskjutna skatter redovisade i eget kapital under året framgår nedan: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Koncernbidrag – – – – 45 29 

Uppskjutna skatter redovisade i eget kapital 0 0 0 0 45 29 

vid övergång till ifrs, per 1 januari 2005, redovisades 20 msek direkt mot eget kapital avseende egetkapitaldel i mezzaninlånet. 

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Avdragsgilla skillnader för vilka uppskjuten skattefordran 

ej redovisas 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Underskottsavdrag – 23 240 – – – 

Summa 0 23 240 0 0 0 

av de underskottsavdrag där uppskjuten skattefordran ej redovisades förföll 3 msek tom år 2011 och resterande därefter. förändringen 2007 är hänförlig till 

förlustavdrag i den avvecklade verksamheten dester. förändringen 2006 är hänförlig till förlustavdrag i den avvecklade verksamheten duni americas. 

123


Not 22 resultat per aktie 

På en extra bolagsstämma den 28 augusti 2007 beslutades att genomföra en 

split om 8:1. antalet aktier gick därmed från 5 874 879 till 46 999 032 

stycken aktier. detta har beaktats för samtliga år vid beräkningar om resultat 

per aktie nedan. 

(a) före utspädning 

resultat per aktie före utspädning för kvarvarande verksamheter beräknas 

genom att det resultat från kvarvarande verksamheter som är hänförligt till 

moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående 

stamaktier under perioden. 

resultat per aktie före utspädning för avvecklade verksamheter beräknas 

genom att det resultat från avvecklade verksamheter som är hänförligt till 

moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående 

stamaktier under perioden. 

Kvarvarande verksamheter 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Resultat för kvarvarande 

verksamheter som är hänförligt 

till moderbolagets aktieägare 

Vägt genomsnittligt antal 

3 –11 –137 

utestående stamaktier (tusental) 

Resultat per aktie före 

46 999 46 999 46 969 

utspädning (kr per aktie) 0,06 –0,23 –2,92 

Avvecklade verksamheter 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Resultat för avvecklade 


till moderbolagets aktieägare1) Vägt genomsnittligt antal 

457 77 69 



46 999 46 999 46 969 

utspädning (kr per aktie) 9,72 1,64 1,47 

1) Av resultat från avvecklad verksamhet för räkenskapsåret 2005 ovan är 69 MSEK hänförligt 

till moderbolagets aktieägare och 1 MSEK hänförigt till minoritetsintresse . 

Verksamheterna totalt 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Resultat som är hänförligt till 

moderbolagets aktieägare 


460 66 –68 



46 999 46 999 46 969 

utspädning (kr per aktie) 9,78 1,41 –1,45 

b) efter utspädning 

för beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda 

genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av 

samtliga potentiella stamaktier. moderbolaget hade under 2005 och 2006 

två kategorier av potentiella stamaktier med utspädningseffekt: konvertibla 

skuldebrev och aktieoptioner (aktieoptionerna avser vidhängande warrants 

till mezzaninelånet). 

de konvertibla skuldebreven antas ha blivit konverterade till stamaktier 

och nettovinsten justeras för att eliminera räntekostnaden minskat med skatteeffekten. 

för aktieoptioner görs en beräkning av det antal aktier som kunde 

ha köpts till verkligt värde (beräknat som årets genomsnittliga marknadspris 

för moderbolagets aktier), för ett belopp motsvarande det monetära värdet av 

de teckningsrätter som är knutna till utestående aktieoptioner. 

det antal aktier som beräknas enligt ovan jämförs med det antal aktier 

som skulle ha utfärdats under antagande att aktieoptionerna utnyttjas. 

under 2007 har det konvertibla skuldebrevet samt aktieoptionerna avseende 

vidhängande warrants blivit inlösta utan konvertering av aktier. lösen gjordes 

per den 31 mars 2007 vilket innebär att antalet aktier vid beräkning av 

genomsnittligt antal aktier ingår med 3 månader för det aktuella räkenskapsåret, 

för ytterligare information se not 34. 

Kvarvarande verksamheter 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Resultat för kvarvarande 



Räntekostnad för konvertibla 

3 –11 –137 

skuldebrev (efter skatt) 

Nettovinst för kvarvarande 

verksamheter som används för 

att bestämma resultat per aktie 

– 0 0 

efter utspädning 3 –11 –137 

Avvecklade verksamheter 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Resultat för avvecklade 



Räntekostnad för konvertibla 

457 77 69 

skuldebrev (efter skatt) 

Nettovinst för avvecklade 

verksamheter som används för 

att bestämma resultat per aktie 

– 0 0 

efter utspädning 457 77 69 



Justeringar för: 

46 999 46 999 46 969 

– Konvertibla skuldebrev (tusental) 108 216 216 

– Aktieoptioner (tusental) 560 1 120 1 120 

Vägt genomsnittligt antal stamaktier 

för beräkning av resultat per aktie 

efter utspädning (tusental) 

Resultat per aktie efter utspädning 

för kvarvarande verksamheter 

47 667 48 335 48 305 

(kr per aktie) 2) Resultat per aktie efter utspädning 

för avvecklade verksamheter 

0,06 –0,23 –2,92 

(kr per aktie) 

Resultat per aktie efter utspädning 

9,59 1,64 1,47 

för verksamheterna totalt (kr per aktie) 9,65 1,41 –1,45 

2) Potentiella stamaktier ger endast upphov till utspädning om resultat per aktie medför 

en lägre vinst per aktie eller en högre förlust per aktie för kvarvarande verksamheter . 

Resultat per aktie med beaktande av antal aktier som kan medföra utspädning hos 

Duni ger för räkenskapsåren 2006 och 2005 en lägre förlust per aktie . Detta medför att 

det inte uppstår någon utspädningseffekt vid beräkning av resultat per aktie för kvarvarande 

verksamheter, avvecklade verksamheter samt för totalt resultat för räkenskapsåren 

2006 och 2005 .

Not 23 immateriella tillgångar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Goodwill 

Anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärden 2 145 2 248 1 995 2 053 2 053 2 053 

Investeringar 0 0 234 – – – 

Omräkningsdifferenser 14 –17 17 – – – 

Försäljningar och utrangeringar –960 –86 2 – – – 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 199 2 145 2 248 2 053 2 053 2 053 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar – – – –1 054 –954 –854 

Årets avskrivningar – – – –50 –100 –100 

Försäljningar och utrangeringar – – – – – – 

Omräkningsdifferenser – – – – – – 

Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 –1 104 –1 054 –954 

Nedskrivningar 

Ingående ackumulerade nedskrivningar – – – – – – 

Omräkningsdifferenser – – – – – – 

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 0 0 0 0 

Utgående bokfört värde 1 199 2 145 2 248 949 999 1 099 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Varumärken och Licenser 


–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ingående anskaffningsvärden 77 74 74 70 69 69 

Investeringar 1 1 1 1 – – 

Försäljningar och utrangeringar –6 0 0 – – – 

Omklassificeringar – 2 –1 – – – 

Omräkningsdifferenser 0 0 0 – 1 – 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 72 77 74 71 70 69 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –69 –65 –57 –65 –63 –55 

Årets avskrivningar –2 –4 –8 –1 –2 –8 

Försäljningar och utrangeringar 4 0 0 – – – 

Omräkningsdifferenser 0 0 0 – – – 

Utgående ackumulerade avskrivningar –67 –69 –65 –66 –65 –63 

Utgående bokfört värde 5 8 9 5 5 6 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Balanserade Utvecklingskostnader 


–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ingående anskaffningsvärden 55 54 58 – – – 

Investeringar – 5 0 – – – 

Försäljningar och utrangeringar –45 –4 –7 – – – 

Omklassificeringar 18 3 0 – – – 



Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –48 –52 –53 – – – 

Årets avskrivningar –2 –2 –4 – – – 


Omräkningsdifferenser –1 3 –3 – – – 

Utgående ackumulerade avskrivningar –13 –48 –52 0 0 0 


Immateriella tillgångar totalt 1 220 2 160 2 259 954 1 004 1 105 

125


som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde eu 2005 ett system 

för utsläppsrättigheter. för perioden 2005 tom 2007-06-30 har duni 

tilldelats 56,2 ton samt därutöver inköpt 6 ton. totalt har 19,7 ton förbrukats 

2005, 21,3 ton 2006 och 11,8 ton 2007. erhållna utsläppsrättigheter 

redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll. 

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill 

enligt tidigare redovisningsregler har goodwill inte fördelats på kassagenererande 

enheter. nedskrivningstest av goodwill har utförts vid räkenskapsårens 

slut 2007-06-30, 2006 och 2005. vid införande av ifrs har fördelning av 

koncernens goodwillposter skett genom användande av fördelningsnycklar, 

se not 4.2. 

Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade 

per affärsområde enligt nedan; 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Professional 1 199 1 199 1 199 

Avvecklade verksamheter – 946 1 049 

Total Goodwill 1 199 2 145 2 248 

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill sker årligen samt då indikationer 

på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande 

enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. 

Goodwill fördelas, vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov, till de 

olika affärsområdena som har identifierats som separata kassagenererande 

enheter. beräkningarna utgår från uppskattade framtida kassaflöden före 

skatt baserade på finansiella prognoser som godkänts av företagsledningen 

och som täcker innevarande år samt en femårsperiod. kassaflöden bortom 

denna period extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. tillväxttakten 

överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för branschen som helhet. 

väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden 

är i huvudsak vinstmarginal, tillväxttakt och nominell diskonterringsränta. 

nedan framgår den tillväxttakt och diskonteringsränta som gäller för Professional: 

Professional 

Tillväxttakt1) 1% 

Diskonteringsränta2) 9% 

1) Vägd genomsnittlig tillväxttakt använd för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden 

. 

2) Diskonteringsränta före skatt använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida 

kassaflöden . 

ledningen har fastställt vinstmarginal och tillväxttakt baserat på tidigare 

resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. de diskonteringsräntor 

som används anges före skatt och återspeglar specifika risker i ett 

affärsområde. 

företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga 

antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter 

att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som 

är lägre än det redovisade värdet.

Not 24 Byggnader, mark och markanläggningar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Byggnader 



Investeringar 1 11 5 – – – 

Försäljningar och utrangeringar –204 –89 –6 – – – 

Omklassificeringar 0 2 8 – – – 



Avskrivningar 




Omklassificeringar 0 0 – – – – 




Taxeringsvärde Sverige 38 38 38 38 38 38 

Mark och markanläggningar 



Investeringar – – – – – – 

Försäljningar och utrangeringar –19 –4 – – – – 



Avskrivningar 


Årets avskrivningar 0 0 0 0 0 –1 


Omräkningsdifferenser 0 0 –1 – – – 


Uppskrivningar 

Ingående ackumulerade uppskrivningar – – – 12 12 12 

Utgående ackumulerade uppskrivningar – – – 12 12 12 


Taxeringsvärde Sverige 20 20 20 20 20 20 

Byggnader, mark och markanläggningar 58 134 204 51 55 57 

byggnader under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell med 0 msek (2006: 0 msek, 2005: 12 msek) i anskaffningsvärde och 0 msek (2006: 0 

msek, 2005: -3 msek) i ackumulerad avskrivning. 

127


Not 25 maskiner och andra tekniska anläggningar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Ingående anskaffningsvärden 2 057 2 551 2 501 41 26 327 

Investeringar 21 56 65 5 6 – 

Försäljningar och utrangeringar –1 155 –526 –235 –5 –8 –301 

Omklassificeringar 43 66 76 1 17 – 


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 010 2 057 2 551 42 41 26 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –1 620 –2 016 –2 010 –29 –18 –285 


Försäljningar och utrangeringar 974 443 226 4 6 273 

Omklassificeringar –15 –1 1 –2 –9 – 


Utgående ackumulerade avskrivningar –737 –1 620 –2 016 –31 –29 –18 


Ingående ackumulerade nedskrivningar –6 –6 –5 – – – 

Årets nedskrivningar – – – – – – 

Försäljningar och utrangeringar 3 – – – – – 

Omräkningsdifferens 0 0 –1 – – – 

Utgående ackumulerade nedskrivningar –3 –6 –6 0 0 0 


maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell för koncernen med 0 msek (2006: 0 msek, 2005: 4 msek) i 

anskaffningsvärde och 0 msek (2006: 0 msek, 2005: -3 msek) i ackumulerad avskrivning. 

i moderbolaget redovisas maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing motsvarande 0 msek (2006: 0 msek, 2005: 0 msek) i 

anskaffningsvärde och 0 msek (2006: 0 msek, 2005: 0 msek) i ackumulerad avskrivning. 

Not 26 inventarier, verktyg och installationer 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 


–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Investeringar 14 32 31 1 5 9 

Försäljningar och utrangeringar –113 –46 –32 – – –9 

Omklassificeringar 9 –2 22 – –18 17 



Avskrivningar 



Försäljningar och utrangeringar 99 39 28 0 – 7 

Omklassificeringar –2 1 –5 – 9 –5 




Not 27 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 


–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Investeringar 26 105 78 8 14 2 

Försäljningar –44 –12 – –15 – –8 

Omklassificeringar –38 –71 –93 –2 – – 



Utgående bokfört värde 17 71 51 5 14 0

Not 28 andelar i koncernföretag 

Svenska dotterbolag 

Bokfört 

Organisations- Antal aktier Kapital- värde 

nummer Säte o andelar andel, % TSEK 

Rexcell Tissue & Airlaid AB 556193-9769 Skåpafors 12 000 100 81 440 

Finess Borrby AB 556262-2604 Halmstad 1 000 100 0 

Utländska dotterbolag 

Duni Holding BV 23068767 Breda, NL 260 731 100 597 856 

Duni Verwaltung GmbH Bersenbrück HRB 19689 Bramsche, DE (100) (€ 20 467) 

Duni Holding S .A .S 3493099300031 Pontcharra, FR (100) (€ 2 871) 

Duni Benelux B .V . 23052488 Breda, NL (100) (€ 7 250) 

Duni Ltd . 897172 Runcorn, GB (100) (€ 14 233) 

Duni A/S 161 .454 Köpenhamn, DK (100) (€ 1 981) 

Duni Holding Norge A/S 962346057 Oslo, NO (100) (€ 370) 

Duni Belgium N .V . 214 .587 Wiljrik, BE (100) (€ 0) 

Duni Holding OY – Helsingfors, FI (100) (€ 1 578) 

Duni Iberica S .L – Tarragona, ES 200 000 100 23 176 

Duni Poland s .p .z .o .o KRS no . 40401 Poznan, PL 15 300 100 22 352 

Duni Sales Poland s .p .z .o .o KRS no . 254481 Poznan, PL 1 000 100 1 190 

Duni EFF s .p .z .o .o KRS no . 249084 Poznan, PL 1 000 100 1 130 

Duni (CZ) s .r .o . 65410106 Kladno, CZ 1 100 6 740 

Duni AG – Rotkreutz, CH 400 100 578 

Duni ZAO 7816110025 St Petersburg 1 100 11 

Duni Beteiligungsgesellschaft GmbH & Co KG HR Osnabrück A6793 Bramsche 1 100 3 076 

Duni Holding OY – Helsingfors, FI 6 443 

81 440 

662 552 

Andelar i koncernbolag 743 992 

Moderbolaget 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

TSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ingående värde andelar i 

koncernbolag 2 000 175 2 238 246 2 098 768 

Årets investeringar – 2 320 133 743 

Aktieägartillskott – 708 5 735 

Årets avyttringar –1 253 833 –241 099 – 

Årets nedskrivningar –2 350 – – 

Utgående värde andelar 

i koncernbolag 743 992 2 000 175 2 238 246 

Not 29 andra långfristiga fordringar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Spärrade medel vid avyttring av dotterbolag* – 9 – – – – 

Övriga poster 2 4 6 0 1 3 

Summa andra långfristiga fordringar 2 13 6 0 1 3 

* spärrade till 2008-02-28 

övriga poster avser främst lånefordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde. 

spärrade medel och lånefordringar löper i huvudsak med rörlig ränta varför verkligt värde bedöms motsvaras av det bokförda värdet. 

129


Not 30 kundfordringar och andra fordringar 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kundfordringar 653 900 995 148 133 156 

Fordringar hos koncernföretag – – – 138 118 94 

Övriga fordringar 135 128 96 59 45 0 

Kortfristiga finansiella fordringar, externt – – – 3 2 12 

Kortfristiga finansiella fordringar, internt – – – 349 1 077 1 315 

Summa kundfordringar och andra fordringar 788 1 028 1 091 697 1 375 1 577 

för kreditrisker och exponeringar se not 3.1.b. 

övriga fordringar ovan avser: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Fordringar på leverantörer 5 17 13 0 4 0 

Momsfordran 117 82 52 59 33 0 

Övriga fordringar 13 29 31 0 8 0 

Summa Övriga fordringar 135 128 96 59 45 0 

Per den 30 juni 2007 har duni redovisat en förlust avseende nedskrivning av kundfordringar på 3 msek (2006: 3 msek, 2005: 3 msek). reserven för 

osäkra kundfordringar uppgick till 8 msek per den 30 juni 2007 (2006: 52 msek, 2005: 62 msek). reserven för osäkra kundfordringar för kvarvarande 

verksamheter uppgick till 8 msek per den 30 juni 2007 (2006: 9 msek, 2005: 10 msek). de individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov 

föreligger avser i huvudsak grossister som oväntat hamnat i en svår ekonomisk situation. bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. 

Åldersanalysen av dessa är som följer: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Mindre än 3 månader 2 5 5 0 1 2 

3 till 6 månader 2 2 2 – – – 

Mer än 6 månader 4 2 3 – – – 

Summa kvarvarande verksamheter 8 9 10 0 1 2 

Relaterade till avvecklade verksamheter – 43 52 

Summa reserv osäkra kundfordringar 8 52 62 

Per den 30 juni 2007 var kundfordringar uppgående till 73 msek (2006: 147 msek, 2005: 200 msek) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs 

föreligga. dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Mindre än 1 månad 39 82 109 4 29 26 

1–3 månader 19 35 55 2 2 4 

3–6 månader 10 16 21 1 1 3 

6–12 månader 5 10 11 0 1 0 

Mer än 12 månader 0 4 4 0 0 0 

Summa 73 147 200 7 33 33

edovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

SEK 139 80 96 49 43 53 

EUR 348 478 440 12 12 8 

GBP 45 75 91 0 – – 

USD 0 120 189 – – – 

DKK 55 47 61 55 47 61 

NOK 30 28 27 30 28 27 

PLN 15 16 13 – – – 

CHF 14 13 15 – – – 

CAD – 4 14 – – – 

CZK 2 0 3 

HKD – 10 13 – – – 

RUB 3 3 2 – – – 

THB – 13 15 – – – 

TRL 2 3 8 2 3 7 

Andra valutor 0 10 8 0 0 0 

Summa 653 900 995 148 133 156 

förändringar i reserven för osäkra kundfordringar avseende kvarvarande verksamheter är som följer: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Per 1 januari 9 10 11 1 2 2 

Reservering för osäkra fordringar 6 4 4 – – 1 

Fordringar som skrivits bort under året som ej är indrivningsbara –3 –3 –3 – –1 –1 

Återförda outnyttjade belopp –4 –2 –2 –1 0 – 

Per 31 december 8 9 10 0 1 2 

avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten försäljningskostnader i resultaträkningen. 

i övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. 

den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det verkliga värdet för varje kategori fordringar som nämns ovan. koncernen har ingen pant 

som säkerhet. 

Not 31 derivatinstrument 

2007-06-30 2006-12-31 2005-12-31 

Tillgång Skuld Tillgång Skuld Tillgång Skuld 

Ränteswappar 8 1 1 1 4 11 

Valutaterminskontrakt 7 14 16 13 21 20 

Energiderivat 1 1 0 6 1 1 

Summa 16 16 17 20 26 32 

ovanstående tabell med undantag av energiderivat gäller även moderbolaget. 

dunikoncernen använder ränteswappar, valutaterminskontrakt och energiderivat 

för att hantera sina kassaflödesrisker i upplåning, produktion, interna 

inköp och intern försäljning. valutaterminskontrakt används även för att 

reducera valutaexponeringen i intern såväl som extern ut- och inlåning. 

samtliga derivatinstrument marknadsvärderas och värdeförändringen redovisas 

i resultaträkningen. 

den maximala exponeringen för kreditrisk på balansdagen är verkligt 

värde på de derivatinstrument som redovisas som tillgångar i balansräkningen. 

(a) Valutaterminskontrakt 

valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar 

i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken 

en tillgång eller skuld samt inköp och försäljning i utländsk valuta kommer 

att realiseras. en ökning eller minskning av det belopp som krävs för att reglera 

tillgången/skulden kompenseras av en motsvarande värdeförändring av 

terminskontraktet. 

vägd genomsnittlig löptid för koncernens valutaterminer fördelade efter 

dess syfte visas i nedanstående tabell: 

Genomsnittlig löptid i månader 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Valutaterminskontrakt för 

kommande inköp och försäljning 

Valutaterminskontrakt för 

6 6 6 

finansiella tillgångar och skulder 2 2 4 

131


2007-01-01–2007-06-30 

Nominellt Genom- Verkligt 

Nominellt belopp snittlig värde 

MSEK belopp MSEK kurs MSEK 


för kommande inköp 

och försäljning 

CHF/SEK –11 63 5,70 1 

CZK/SEK –19 6 0,33 0 

DKK/SEK –49 59 1,22 0 

EUR/SEK –25 228 9,19 –1 

GBP/SEK –8 104 13,39 –1 

NOK/SEK –51 57 1,13 –1 

PLN/SEK 27 –63 2,38 2 

THB/SEK 0 0 0,20 3 

Summa 2 


för finansiella tillgångar 

och fordringar 

CHF/SEK 0 0 5,65 0 

CZK/SEK –23 7 0,32 0 

DKK/SEK 17 –21 1,24 0 

EUR/SEK 109 –1 019 9,31 –9 

GBP/SEK 4 –48 13,76 0 

NOK/SEK 1 –1 1,16 0 

PLN/SEK –50 123 2,46 0 

USD/SEK –6 43 6,86 0 

Summa –9 

Summa –7 

2006-01-01–2006-12-31 







CAD/USD –1 3 0,88 0 

CHF/SEK –5 32 5,96 2 

CZK/SEK –18 6 0,33 0 

DKK/SEK –41 50 1,22 1 

EUR/SEK –18 163 9,20 3 

GBP/SEK –8 105 13,35 0 

NOK/SEK –54 61 1,14 2 

PLN/SEK 27 –63 2,34 0 

THB/SEK 360 –69 0,19 0 

Summa 8 




CHF/SEK 4 –22 5,67 0 

CZK/SEK –22 7 0,33 0 

DKK/SEK 16 –19 1,23 0 

EUR/SEK 81 –735 9,12 –7 

GBP/SEK 3 –42 13,49 0 

HKD/SEK –8 7 0,88 0 

NOK/SEK 10 –11 1,11 0 

PLN/SEK –48 111 2,33 –1 

THB/SEK –442 84 0,19 0 

USD/SEK –16 114 7,03 4 

Summa –5 

Summa 3 

2005-01-01–2005-12-31 







CAD/SEK –7 –45 6,84 –2 

CHF/SEK –8 48 6,07 0 

CZK/SEK –17 5 0,31 0 

DKK/SEK –62 76 1,24 –1 

EUR/SEK –19 171 9,26 –2 

GBP/SEK –7 96 13,21 –1 

NOK/SEK –71 81 1,15 –2 

PLN/SEK 24 –55 2,30 2 

THB/SEK 370 –68 0,18 2 

Summa –5 




CHF/SEK 3 –18 6,12 0 

CZK/SEK –5 2 0,32 0 

DKK/SEK 14 –18 1,26 0 

EUR/SEK 59 –540 9,22 11 

GBP/SEK 1 –7 13,54 0 

HKD/SEK –7 7 1,01 0 

NOK/SEK 12 –14 1,19 0 

PLN/SEK –46 109 2,40 0 

THB/SEK –395 72 0,18 –2 

USD/SEK –10 75 7,65 –2 

Summa 6 

Summa 1

(b) ränteswappar 

koncernens utestående ränteswapavtal från rörlig till fast ränta fördelar sig enligt nedanstående uppställning. 

ränteswappar finns i valutorna sek och eur, de belopp som betalas respektive erhålls är dock för varje 

enskilt kontrakt i samma valuta. 

de viktigaste rörliga räntorna är euribor och stibor. 

2007-01-01–2007-06-30 

Vägd 

Nominellt genombelopp 

snittlig Verkligt 

MSEK* ) ränta värde 

0–12 månader EUR – – – 

1–2 år EUR – – – 

2–3 år EUR –1 109 4,29% 8 

0–12 månader SEK –100 4,86% 0 

1–2 år SEK – – – 

Summa –1 209 8 

2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Vägd Vägd 

Nominellt genom- Nominellt genombelopp 

snittlig Verkligt belopp snittlig Verkligt 

MSEK* ) ränta värde MSEK* ) ränta värde 

0–12 månader EUR –154 2,66% 1 –255 2,72% 0 

1–2 år EUR – – – –160 2,66% 1 

0–12 månader SEK –100 4,86% –1 –344 4,51% –7 

1–2 år SEK – – – –100 4,86% –4 

0–12 månader USD – – –111 2,42% 2 

1–2 år USD – – – –63 3,84% 1 

2–3 år USD – – – –28 4,66% 0 

Summa –254 0 –1 061 –7 

(c) energiderivat 

energiderivaten avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar i elpriset. dessa derivat marknadsvärderas 

vid respektive bokslut. utestående energiderivat presenteras i tabellen nedan. 

2007-01-01–2007-06-30 

Vägt 

Nominellt säkrat 

värde pris Verkligt 

MWh SEK/MWh värde 

0–1 år 57 422,5 –1 

1–2 år 33 399,87 1 

2–3 år 4 422,06 0 

94 0 

2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Vägt Vägt 

Nominellt säkrat Nominellt säkrat 

värde pris Verkligt värde pris Verkligt 

MWh SEK/MWh värde MWh SEK/MWh värde 

0–1 år 46 447,25 –5 33 332,88 0 

1–2 år 18 385,80 0 – – – 

2–3 år – – – – – – 

64 –5 33 0 

*) Då samtliga swappar är från rörlig till fast ränta speglar det nominella beloppet det fasta benet . 

133


Not 32 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förutbetald hyra 2 2 2 1 0 0 

Förutbetald leasingavgifter 0 2 1 – 1 – 

Förutbetald försäkring 9 1 0 0 0 0 

Förutbetald energiskatt – – 3 – – 1 

Upplupen provisionsintäkt 0 1 0 – – 0 

Förutbetalda pensioner 4 4 3 3 3 3 

Förutbetalda katalogkostnader 0 8 0 – – 0 

Övrigt 12 13 17 5 9 6 

Totala förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 27 31 26 9 13 10 

Not 33 aktiekapital 

Per 30 juni 2007 bestod aktiekapitalet av 5 874 879 stycken (per 2006-12- 

31; 5 874 879 respektive (2005-12-31; 5 871 129 stycken) aktier. rösträtt är 

1 aktie per röst. alla per bokslutsdagen registrerade aktier är fullt betalda. 

kvotvärdet på aktierna 30 juni 2007 är 10 kronor per aktie. nominellt värde 

saknas. 

för information om antal aktier som kan emitteras baserat på utställda 

konvertibla skuldebrev samt mezanninelån med vidhängande warrants, se 

not 34. 

under slutet av juli skedde en split på 8:1 per aktie och aktiekapitalet blev 

därmed 46 999 032 stycken stamaktier. rösträtten är fortfarande 1 aktie per 

röst och kvotvärdet är 1,25 kronor per aktie. 

Not 34 Upplåning 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Långfristig 

Banklån 1 045 435 1 029 1 045 435 1 029 

Skulder till koncernbolag – – – 168 226 214 

Checkräkningskredit 45 22 150 36 21 115 

Mezzaninelån1) 144 699 691 144 699 691 

AB Bonnierföretagen1) 0 1 180 1 037 0 1 180 1 037 

Konvertibelt förlagslån1) 0 13 14 0 13 14 

Kortfristig 

1 234 2 349 2 921 1 393 2 574 3 100 

Efterställt banklån 1) 0 525 267 0 525 267 

Banklån 15 175 74 15 175 74 

15 700 341 15 700 341 

Summa upplåning 

1) utgör efterställda lån 

1 249 3 049 3 262 1 408 3 274 3 441 

koncernens upplåning har gjorts mot ställda säkerheter vilket beskrives i 

not 39. 

koncernen har ingått ett antal ränteswappar från rörlig till fast ränta, 

tabellen nedan beaktar de swapavtal som har en kvarvarande löptid vilken 

överstiger 1 år. 

för åren 2005 och 2006 inkluderas mezzaninelånet i intervallet 0–12 

månader. detta lån löper med en fast ränta som kapitaliseras samt en rörlig 

ränta som betalas kvartalsvis. 

koncernens exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta 

och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är på balansdagen 

följande: 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

0–12 månader 140 1 869 1 874 

1–5 år 1 109 1 180 351 

Mer än 5 år – 0 1 037 

1 249 3 049 3 262

Verkliga värden 

koncernens långfristiga banklån och checkräkningskredit, uppgående till 1 

090 msek (2006: 457 msek, 2005: 1 179 msek) löper med rörlig ränta 

där räntan fastställs kvartalsvis, diskonteringseffekten för en så relativt kort 

tidsperiod är inte väsentlig varför det verkliga värdet motsvaras av det nominella 

värdet plus upplupen ränta. 

lånet från ab bonnier med ett bokfört värde om 1 180 msek 2006 

(2005: 1 038 msek), löpte med en fast ränta som kapitaliserades kvartalsvis. 

lånevillkoren inkluderade en option som gav duni ab rätten att inte betala 

ränteskillnadsersättning till ab bonnier i händelse av förtidslösen. verkligt 

värde på denna option uppgick vid varje givet tillfälle, med motsatt tecken, 

till samma värde som skillnaden mellan marknadsvärdet och det nominella 

värdet på lånet. Givet dessa förutsättningar motsvarades därför det verkliga 

värdet av det nominella värdet (inklusive kapitaliserad ränta) på bonnierlånet. 

mezzaninelånet löper, som ovan nämnts, med en fast ränta som kapitaliseras 

till det nominella beloppet, dessutom betalas en rörlig kupongränta. 

det mezzaninelån som fanns till och med mars 2007 var under de första två 

åren, d v s tom 2003, förenat med ett villkor om en prepayment fee. i lånevillkoren 

för mezzaninelånet gavs därefter, liksom i villkoren för det nya mezzaninelånet, 

vid varje tillfälle för räntebetalning, en möjlighet till återbetalning 

av lånet utan betalning av ränteskillnadsersättning. detta villkor likställer 

i princip lånet med ett rörligt lån varför det verkliga värdet motsvaras av 

nominella beloppet (inkl kapitaliserad ränta) plus upplupen kupongränta. 

det verkliga värdet på kortfristig upplåning om 15 msek (2006: 700 

msek, 2005: 341 msek motsvarar dess nominella värde plus uppluen 

ränta, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. 

koncernens upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde med tilllämpning 

av effektivräntemetoden. skillnaden mellan det i balansräkningarna 

redovisade värdena och de nominella värdena utgörs av dels transaktionskostnader 

och dels särredovisning av warrants i gamla mezzaninelånet. 

koncernens upplupna räntor ligger redovisade som upplupna kostnader. 

nedan visas nominella värden exklusive upplupna räntor samt redovisade 

värden för koncernens upplåning. 

2007-01-01–2007-06-30 2006-01-01–2006-12-31 2005-01-01–2005-12-31 

Redovisat Nominellt Redovisat Nominellt Redovisat Nominellt 

värde värde värde värde värde värde 

Banklån 1 060 1 076 1 135 1 141 1 370 1 386 

Mezzaninelån 144 148 699 741 691 740 

AB Bonnierföretagen – – 1 180 1 183 1 037 1 042 

Checkräkningskredit 45 45 22 22 150 150 

Konvertibelt förlagslån – – 13 13 14 14 

1 249 1 269 3 049 3 100 3 262 3 331 

redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande: 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

SEK 151 1 832 1 824 

EUR 1 090 1 202 1 207 

USD – 13 229 

Andra valutor 8 1 2 

1 249 3 049 3 262 

Upplåning from mars 2007 

koncernen genomförde i mars 2007 en refinansiering innebärande att de 

gamla lånen löstes och nya togs upp. i samband med refinansieringen belastades 

koncernens finansnetto med 31 msek hänförligt till ej avskrivna 

transaktionskostnader. 

Banklån 

vid refinansieringen i mars 2007 tecknades en ny kreditfacilitet om nominellt 

136,5 meur. 38,5 meur av detta lån löper till den 31 mars 2012 och 

65,5 meur löper till den 31 mars 2013. räntesatsen är rörlig och sätts som 

euribor eller stibor för perioden fram till nästa rullning plus en marginal. 

räntan per 2007-06-30 var mellan 5,5% och 6,3%. räntan betalas 

löpande kvartalsvis. 

Mezzaninelån 

ett nytt mezzaninelån om nominellt 16 meur tecknades i samband med 

refinansieringen i mars 2007. lånet löper till den 15 april 2013. den 30 juni 

2007 var räntan på lånet 12,7%. del av räntan kapitaliseras kvartalsvis. 

Ej utnyttjade kreditfaciliteter 

moderbolaget har för koncernen tecknat en bekräftad rullande kreditram uppgående 

till nominellt 32,5 meur och löper till den 31 mars 2012. utnyttjade 

beloppet per den 2007-06-30 var 168 msek (115 msek ingår i banklån, 45 

msek avser koncernens checkräkningskredit resterande belopp utgörs av 

utställda garantier). Checkräkningskrediten löper med en ränta om 5%. 

Upplåning före mars 2007 

Banklån 

koncernens banklån löpte med en rörlig ränta och var denominerade i framförallt 

eur och sek men även en mindre del i usd. räntan uppgick vid 

årsskiftet 2006 till mellan 5,1% och 7,4% (2005, 3,9% till 6,64%). 

Mezzaninelån förenade med optionsrätter 

i samband med refinansieringen av dunikoncernen under 2001 tecknades 

ett mezzaninelån om nominellt 68 meur med skandinaviska enskilda 

banken ab (publ) och intermediate Capital Group PlC, london. 

vid extra bolagsstämma i duni ab den 27 september 2001 beslöts att 

emittera två skuldebrev med totalt 140 230 stycken avskiljbara optionsrätter 

till nyteckning av aktier. skandinaviska enskilda banken ab (publ.) och 

intermediate Capital Group Plc gavs ensamrätt att teckna skuldebreven och 

inneha optionsrätterna. innehavarna av optionsrätterna ägde rätt att från 1 

oktober 2001 till 31 december 2020 teckna en aktie per optionsrätt under 

förutsättning att duni ab avyttrades eller introducerades på en fondbörs 

samt om mezzanineskulden återbetalades. teckningskursen sattes till marknadsvärdet 

vid emissionen. 

lånet löpte ursprungligen till 31 december 2010. vid utgången av 2006 

var räntan på lånet 10,6%. del av räntan var rörlig och del av den var fast, 

den fasta kapitaliserades kvartalsvis. det verkliga värdet på skulddelen, inkluderad 

i långfristiga skulder, beräknades med användning av relevant marknadsränta. 

resterande belopp, som representerar värdet på optionsdelen 

inkluderades i eget kapital i posten reserver, efter avdrag för inkomstskatt. 

vid ingången av lånet beräknades skulddelen till 593 msek, optionsdelen 

före skatt beräknades till 70 msek. 

Efterställda Banklån 

i november 2005 tog koncernen upp ett lån om nominellt 28,5 meur för 

att finansiera dester’s förvärv av supplairkoncernen. detta lån var efterställt. 

lånet förföll till betalning den 2 maj 2007. vid årsskiftet 2006 var räntan på 

lånet 4,6%. räntan på lånet var rörlig och kapitaliserades. 

för att stärka dunikoncernens likviditet togs i april 2006 upp ett lån om 

nominellt 250 msek. detta lån var även det efterställt och förföll till betalning 

den 2 maj 2007. vid årsskiftet 2006 var den rörliga räntan på detta lån 

4,0%. räntan på detta lån kapitaliserades. 

135


AB Bonnierföretagen 

duni ab innehade ett efterställt lån hos de tidigare ägarna, ab bonnierföretagen, 

om nominellt 700 msek, vilket löpte till en ränta om 10,5%, vilken 

årsvis kapitaliserades i sin helhet. vid 2006 års utgång uppgick skulden till 

1 180 msek (2005: 1 037). lånet förfaller till betalning den 31 december 

2011. 

Ej utnyttjade kreditfaciliteter 

moderbolaget hade för koncernen tecknat en bekräftad rullande kreditram 

uppgående till motvärdet av nominellt 500 msek (2005: 500 msek). 

beviljat belopp på checkräkningskrediter under denna ram uppgick i koncernen 

till motvärdet av 341 msek (2005: 349 msek). för moderbolaget var 

motsvarande belopp 209 msek (2005: 209 msek). därutöver hade 

moderbolaget inom kreditramen möjlighet att upplåna motsvarande 159 

msek (2005: 177 msek). kreditramen utnyttjades vid årsskiftet 2006 

med 141 msek (2005: 163 msek) i koncernen. 

Konvertibelt förlagslån 

i november 2001 beslöt en extra bolagsstämma i duni ab att emittera ett nytt 

konvertibelt förlagslån, vilket tecknades av ett femtiotal nyckelpersoner i koncernen. 

detta lån uppgick vid tecknandet till 13,8 msek, vilket motsvarade 

26 158 konvertibler, och löper från den 30 november 2001 till den 1 januari 

2011. lånets kreditram var 18,7 msek, vilket motsvarar 35 448 konvertibler 

till konverteringskurs. räntesatsen var rörlig, med justering den 30 november 

varje år. räntan sattes som 360 dagars stibor plus en marginal på 1,1 procentenhet. 

räntekostnaden under 2006 var 460 tsek (2005: 520 tsek). 

konvertibelinnehavarna hade rätt att under löptiden fram till den 30 

november 2010 teckna 27 065 aktier till en kurs av 527 kr per styck. Prissättningen 

har gjorts på marknadsmässiga villkor. vid samma tidpunkt som 

teckningen av konvertibla skuldebrev försålde bolagets huvudägare eQt 

optioner på befintliga aktier i duni ab. 

räntesatsen anses vara marknadsmässig, varför någon uppdelning av 

kapitalbeloppet på eget kapital och lån inte har gjorts. av samma anledning 

anses verkligt värde motsvara bokfört värde. 

under 2006 har konvertibler till ett värde av 0,5 msek, motsvarande 

1 005 stycken, lösts in och makulerats. motsvarande för 2005 var 0,2 

msek, motsvarande 443 stycken. inga nya konvertibler tecknades under 

2006. 

emitterade konvertibler och optioner för teckning av nya aktier i duni 

ab motsvarar efter full konvertering samt fullt utnyttjande av teckningsoptionerna 

maximalt 3% av aktierna. 

Not 35 obeskattade reserver 

2007-01-01 

Moderbolaget 

2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Ackumulerad skillnad mellan 

bokförda avskrivningar och 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

avskrivningar utöver plan – – 30 

Summa – – 30 

Not 36 avsatt till pensioner 

2007-01-01 

Koncernen 

2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Avsättningar för pensioner 

och liknande förpliktelser 

Förmånsbestämda 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

pensionsplaner 204 237 241 

204 237 241 

förmånsbestämda pensionsplaner 

inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de 

anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön 

och tjänstgöringstid. de största planerna finns i sverige, tyskland, belgien, 

nederländerna och storbritannien. 

Pensionsförsäkring i alecta 

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i sverige 

tryggas genom en försäkring i det oberoende försäkringsbolaget alecta. 

enligt ett uttalande från redovisningsrådets akutgrupp, ura 42, är detta en 

förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. för räkenskapsåren 

2007-01-01–2007-06-30, 2006 och 2005 har koncernen inte haft tillgång 

till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en 

förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itP som tryggas genom en försäkring 

i alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter 

för pensionsförsäkringar som är tecknade i alecta uppgår till 3,4 msek 

(2006: 5,8 msek, 2005: 6,7 msek). alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna 

och/eller de försäkrade. Per 2007-06-30 uppgick alectas 

överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 165% (2006: 

143,1%, 2005: 128,5%) den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av 

marknadsvärdet på alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena 

beräknade enligt alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka 

inte överensstämmer med ias 19. 

Förmånsbestämda pensionsplaner 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

De belopp som redovisas i 

koncernens balansräkning har 

beräknats enligt följande: 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Nuvärdet av fonderade förpliktelser 

Förvaltningstillgångarnas 

150 197 206 

verkliga värde –103 –123 –117 

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 169 178 178 

Oredovisade aktuariella nettoförluster –12 –15 –26 

Nettoskuld i balansräkningen 204 237 241 


koncernens resultaträkning 

är följande: 

Kostnader avseende tjänstgöring 

under innevarande år –3 –11 –7 

Räntekostnad 

Förväntad avkastning på 

–7 –15 –15 

förvaltningstillgångar 

Aktuariella nettovinster som 

3 6 4 

redovisas för året 0 1 – 

–7 –19 –18 

varav avvecklade verksamheter – –5 –5 


Totala pensionskostnader 

som redovisas i koncernens 

resultaträkning är följande: 

Summa kostnader för förmånsbestämda 

planer 

Summa kostnader för avgifts- 

–7 –19 –18 

bestämda planer –10 –21 –32 

Summa pensionskostnad –17 –40 –50 

varav avvecklade verksamheter – –10 –6 



2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Kostnaderna fördelas i 

koncernens resultaträkning 

på följande poster: 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Rörelseresultatet –3 –10 –8 


–7 –19 –18 

Varav kvarvarande verksamheter: 

Rörelseresultat –3 –8 –6 


–7 –14 –13


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förändringen i den förmånsbestämda 

förpliktelsen under 

året är följande: 

Vid årets början 375 384 336 

Avgår avvecklade verksamheter 

Kostnader för tjänstgöring under 

–65 – – 

innevarande år 3 11 8 

Räntekostnad 7 15 15 

Aktuariella förluster(+)/vinster(–) 0 –6 37 

Valutakursdifferenser 4 –8 11 

Utbetalda ersättningar –5 –13 –15 

Regleringar – –8 –8 

Vid årets slut 319 375 384 

Förändringen i verkligt värde på 

förvaltningstillgångar under året 


Vid årets början –123 –117 –91 

Avgår avvecklade verksamheter 

Förväntad avkastning på f 

26 – – 

örvaltningstillgångar –2 –6 –4 

Aktuariella förluster(+)/vinster(–) 0 –1 –11 

Valutakursdifferenser –2 4 –5 

Avgifter från arbetsgivaren –2 –10 –9 

Avgifter från anställda 0 –2 –4 

Utbetalda ersättningar 0 5 7 

Regleringar – 4 0 

Vid årets slut –103 –123 –117 

den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar uppgick till 2 msek 

(2006: 7 msek, 2005: 15 msek). 

förvaltningstillgångarna finns i huvudsak i belgien, Holland och england. 

fondering av förmånsbestämda pensionsplaner i dunikoncernen 

består huvudsakligen av försäkringskontrakt. försäkringskontrakten ger en 

garanterad årlig avkastning med möjlighet till en av försäkringsbolaget årligen 

beslutad bonus. det går inte att koppla dunikoncernens försäkringar till 

att utgöra en del av en av försäkringsbolaget redovisad portfölj. antagen 

avkastning på förvaltningstillgångar anges till den garanterade avkastningen 

plus den förväntade bonusen. 

avgifter till planen för ersättning efter avslutad anställning förväntas för 

räkenskapsåret 2007-07-01–2007-12-31 uppgå till 2,4 msek. 

Viktigare aktuariella 

antaganden på balansdagen 

Diskonteringsränta 


3,8–5,1% 3,8–5,2% 4,7–5,0% 

förvaltningstillgångar 4,0–5,4% 4,0–5,4% 4,0–5,6% 

Framtida årliga löneökningar 0–3,0% 0–3,0% 0–3,0% 

Framtida årliga pensionsökningar 0–2,3% 0–2,3% 0–2,3% 

Personalomsättning 0–3,0% 0–3,0% 0–3,0% 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Flerårsöversikt 

Nuvärdet av förmånsbestämda 

förpliktelser 

Verkligt värde på förvaltnings- 

319 375 384 

tillgångar –103 –123 –117 

Underskott / överskott 216 252 267 

2007-01-01 

Moderbolaget 

2006-01-01 2005-01-01 

MSEK 

Avsättningar enligt 

Tryggandelagen 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

FPG/PRI-pensioner 111 109 138 

Skuld i balansräkningen 111 109 138 


moderbolagets resultaträkning 


Intjänat under året 0 0 0 

Räntekostnad –3 –5 –6 

Årets pensionskostnad –3 –5 –6 

Förändringen i den förmånsbestämda 

förpliktelsen under året är följande: 

Vid årets början 

Nettokostnad redovisad i 

109 138 144 

resultaträkningen 3 5 6 

Utbetalda ersättningar –1 –4 –4 

Regleringar 0 –30 –8 

Vid årets slut 111 109 138 

skulden i moderbolaget avser pensionsförpliktelse hos Pri. 

137


Not 37 avsättning till omstruktureringsreserv 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ingående balans omstruktureringsreserv 21 50 93 3 23 66 

Utnyttjade reserver –15 –33 –232 –3 –20 –54 

Årets avsättningar – 4 189 – – 11 

Utgående balans omstruktureringsreserv 6 21 50 0 3 23 

varav kort del 6 21 32 0 3 20 

varav lång del 0 0 18 0 0 3 

för beskrivning av omstruktureringsreservens karaktär och beräknad tidpunkt för reglering, se not 9. 

Not 38 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Upplupna kostnader till personal 98 124 153 25 17 36 

Upplupna räntekostnader 22 24 61 12 13 50 

Upplupna kostnadsfakturor 42 72 67 17 20 0 

Upplupna skulder till kunder 102 155 150 10 19 6 

Övriga poster 88 70 81 54 44 46 

Totala upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 352 445 512 118 113 138 

Not 39 ställda säkerheter och eventualförpliktelser 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 11 11 70 11 11 11 

Företagsinteckningar 752 1 204 1 203 672 692 692 

Nettotillgångar i dotterbolag 1 540 2 093 2 625 – – – 

Aktier i dotterbolag – – – 1 667 2 791 2 959 

Övriga panter 207 555 832 207 555 832 

Totala ställda säkerheter 2 510 3 863 4 730 2 557 4 049 4 494 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Eventualförpliktelser 

Garantier 9 18 27 39 86 91 

FPG/PRI 3 3 3 3 3 3 

Övrigt – – 8 – – 0 

Summa eventualförpliktelser 12 21 38 42 89 94 

av garantierna i moderbolaget är 32 msek (2006: 77 msek, 2005: 74 msek) ställda till förmån för koncernföretag. Garantierna i moderbolaget avser i 

huvudsak lokala checkkrediter 24 msek (2006: 70 msek, 2005: 75 msek) och lokala tullverk 8 msek (2006: 8 msek, 2005: 10 msek). 

Garantierna i koncernen avser främst lokala tullverk. 

inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående typer av eventualförpliktelser. 

duni ab med dotterbolag har huvudsakligen ställt säkerheter till de kreditinstitut som deltog i refinansieringen i mars 2007 respektive september 2001. 

dessa säkerheter utgörs primärt av fastighets- och företagsinteckningar, aktier och tillgångar i dotterbolag samt immateriella rättigheter. koncernens ställda 

panter säkerställer lån och kreditlimiter om sammanlagt 1417 msek (2006: 2 913 msek, 2005: 3 180 msek). duni ab har även till Pensionsgaranti fPG/ 

amfk ställt företagsinteckningar som säkerhet om 80 msek (2006: 140 msek, 2005: 140 msek) med bästa inomläge.

Not 40 justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet. 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Avskrivningar 61 167 171 59 117 127 

Realisationsresultat avvecklade verksamheter –453 –98 – 23 – – 

Realisationsresultat övrigt – –12 – 8 –61 – 

Omstruktureringar –4 –27 –45 – –20 –43 

Avsättning till pensioner 3 –3 –18 –3 –6 –6 

Värdeförändring derivat –2 –7 15 2 –13 18 

Övrigt –4 21 8 –19 27 – 

Summa –399 41 131 70 44 96 

Not 41 åtaganden 

operationella leasingavtal 

duni hyr ett antal kontor och lager samt personbilar i huvudsak till försäljningsorganisationen. därutöver hyrs ett antal maskiner i produktionsverksamheten. 

avtalen avser ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. villkoren är marknadsmässiga 

vad avser såväl priser som avtalslängd. 

nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: 

samtliga belopp nedan avser kvarvarande verksamheter. 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förfaller till betalning inom ett år 73 67 113 19 16 14 

Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 202 195 414 49 51 56 

Förfaller till betalning senare än fem år 128 141 367 31 42 65 

Summa 403 403 894 99 109 135 

Därav leasingkontrakt tecknade under året 31 28 236 5 12 38 

totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 49 msek (2006: 122 msek, 2005: 156 msek) i koncernen samt 11 msek 

(2006: 21 msek, 2005: 17 msek) i moderbolaget. 

finansiella leasingavtal 

nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: 


2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

MSEK –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 –2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Förfaller till betalning inom ett år – – 1 – – – 

Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år – 0 0 – – – 

Summa 0 0 1 0 0 0 

Nuvärdet av framtida leasingavgifter 0 0 1 0 – – 

139


Not 42 rörelseförvärv 

under räkenskapsåret 2007-01-01–2007-06-30 respektive räkenskapsåret 

2006 har inga rörelseförvärv skett. 

under 2005 förvärvades nedan verksamheter. dessa bolag tillhör desterkoncernen 

och ingår därmed i avvecklade verksamheter i denna årsredovisning. 

Per 2005-06-08 förvärvades 50% av aktierna samt möjlighet till bestämmande 

inflytande i bonne route Holding bv (cateringverksamhet) och per 

2005-10-27 förvärvdes 100% av aktierna i supplair Holding bv (serviceverksamhet). 

i koncernresultaträkningen för räkenskapsåret 2005 bidrog 

bonne route Holding bv med en nettoomsättning på 133 msek och ett 

nettoresultat på –11,1 msek och supplair Holding bv bidrog med en nettoomsättning 

på 103, 5 msek och ett nettoresultat på 3,0 msek. om 

supplair Holding bv hade ingått i koncernresultaträkningen från 1 januari 

2005 hade dessa bidragit till 2005 års koncernresultaträkning med en nettoomsättning 

på 507,9 msek och ett nettoresultat på 21,8 msek. bonne 

route Holdings bvs nettoomsättning och resultat för helåret 2005 motsvaras 

till väsentlig del av den nettoomsättning och resultat de bidrar med i konsolideringen 

för räkenskapsåret 2005. 

Information om förvärvade 

nettotillgångar och goodwill: 

Supplair Bonne Totalt 

Köpeskilling: 

– kontant betalt 

– direkta kostnader i samband 

292 0 292 

med förvärvet 0 0 0 

Sammanlagd köpeskilling 

Verkligt värde för förvärvade 

292 0 292 

nettotillgångar 59 –1 58 

Goodwill 233 1 234 

Goodwill är hänförlig till de förvärvade verksamheternas koncept inom catering 

och serviceverksamhet och de viktiga synergieffekter som förväntas uppstå 

efter förvärvet. de förväntade synergieffekterna avser bland annat möjlighet 

till större produktion, lägre fasta kostnader samt samordningseffekter vid 

försäljning av produkter inom koncernen. 

verkligt värde på förvärvade nettotillgångar motsvarade redovisade värden 

och specificeras nedan: 

Supplair Bonne Totalt 


Finansiella anläggningstillgångar – 7 7 


Övriga omsättningstillgångar 55 38 93 


Kortfristiga skulder –66 –56 –122 

Nettotillgångar 59 –1 58 

Effekt på koncernens likvida medel: 

Köpeskilling 292 – 292 

Likvida medel 

Förändring av koncernens 

–45 – –45 

likvida medel vid förvärv 247 – 247 

Not 43 transaktioner med närstående 

inköp och försäljning med närstående företag uppgick till 40 msek (2006: 

158 msek, 2005: 211 msek). med närstående företag avses här desterkoncernen. 

fordringar och skulder på dester ingår i moderbolagets balansräkning 

som koncernmellanhavanden, för övrig information se not 44 

”avvecklade verksamheter”. 

utöver ovanstående information samt information i not 13 om ersättning 

till ledande befattningshavare och i not 6 om inköp och försäljning mellan 

koncernbolag finns inga transaktioner med närstående bolag. 

Not 44 avvecklade verksamheter 

duni americas 

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen 

den 31 augusti 2006 träffades avtal och avyttrades dunis innehav i duni 

americas som omfattar bolagen duni Corporation och duni supply Corporation. 

duni ägde 100% av aktierna i de båda bolagen. köpeskillingen 

utgjorde marknadsvärde och uppgick till 290 msek. med anledning av försäljningen 

av duni americas har köparen framställt anspråk på cirka 10,5 

musd mot duni i anledning av av köparen upprättat tillträdesbokslut. 

duni har i december 2006 begärt att en fullständig genomgång av tillträdesbokslutet 

och underliggande verifikat genomförs och ett skiljeförfarande 

har därefter inletts i enlighet med regleringen i överlåtelseavtalet. duni 

bestrider anspråket vad beloppet beträffar och har avsatt ett belopp motsvarande 

vad dunis ledning bedömer vara rimligt att duni kan komma att 

utbetala i anledning av denna tvist. från och med avyttringstidpunkten redovisas 

dunis innehav i duni americas som avvecklad verksamhet, vilket innebär 

att duni americas nettoresultat presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. 

duni americas utgjorde ett eget segment. 


per 2006-12-31 hänförliga till duni americas eftersom beslut och 

avyttring har skett under en och samma period. 

(b) Nettokassaflöden från Duni Americas 

2006-01-01 2005-01-01 

–2006-12-31 –2005-12-31 

Kassaflöde från löpande verksamheten 27 –4 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 –7 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –67 21 

Summa kassaflöden –36 10 

ovan kassaflöde avser den löpande verksamheten av duni americas och 

innehåller interna transaktioner mellan duni americas och dunikoncernen. 

finansieringsverksamheten i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern 

finansiering från duni ab. 

(c) Analys av resultatet från Duni Americas 

nedan följer en sammanställning över duni americas resultaträkningar: 

2006-01-01 2005-01-01 

–2006-12-31 –2005-12-31 

Resultaträkning Intäkter 466 779 

Rörelsens kostnader –444 –743 

Övriga intäkter/kostnader – netto 1 –27 

Rörelseresultat 23 9 

Finansiella poster – netto –24 –14 

Resultat före skatt –1 –5 

Inkomstskatt –66 –3 

Årets resultat –67 –8 

Realisationsresultat från avyttring av 

Duni Americas – rörelseresultat 


98 – 

Duni Americas – finansiellt resultat 12 – 

Årets resultat från avvecklade verksamheter 43 –8 



dester 

(a) Beskrivning av omständigheter kring avyttringen 

Per 2007-03-29 träffades avtal med ett av eQt ägt bolag och dunis innehav 

i desterkoncernen avyttrades. köpeskillingen uppgick till 1 254 msek. från 

och med avyttringstidpunkten redovisas dunis innehav i desterkoncernen 

som avvecklad verksamhet, vilket innebär att desterkoncernens nettoresultat 

presenteras på en rad i koncernens resultaträkning. desterkoncernen 

utgjorde ett eget segment. 


per 2007-06-30 hänförliga till dester eftersom beslut och avyttring 

har skett under en och samma period.

(b) Nettokassaflöden från deSter 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 

Kassaflöde från löpande 

verksamheten 11 22 132 

Kassaflöde från investerings- 

verksamheten –13 –26 –254 

Kassaflöde från finansierings- 

verksamheten 28 38 159 

Summa kassaflöden 26 34 37 

ovan kassaflöde avser den löpande verksamheten av dester och innehåller 

interna transaktioner mellan dester och dunikoncernen. finansieringsverksamheten 

i nettokassaflödet ovan är i sin helhet intern finansiering från duni 

ab. 

(c) Analys av resultatet från deSter 

nedan följer en sammanställning över desterkoncernens resultaträkningar. 

2007-01-01 2006-01-01 2005-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 –2005-12-31 


Intäkter 434 2 026 1 528 

Rörelsens kostnader –424 –1 923 –1 437 

Övriga intäkter/kostnader – netto 2 –22 –18 

Rörelseresultat 12 81 73 

Finansiella poster – netto –15 –25 –31 

Resultat före skatt –3 56 42 

Inkomstskatt –11 –22 36 

Årets resultat –14 34 78 


deSterkoncernen – rörelseresultat 


453 – – 

deSterkoncernen – finansiellt resultat 

Årets resultat från avvecklade 

18 – – 

verksamheter 457 34 78 



(d) Analys av påverkan av koncernens likvida medel vid avyttringstillfället 

det totala värdet av avyttrade tillgångar, skulder, köpeskillingar och påverkan 

på koncernens likvida medel är enligt följande: (det skedde ingen avyttring 

under 2005.) 

2007-01-01 2006-01-01 

–2007-06-30 –2006-12-31 

deSter Duni 

koncernen Americas 



Finansiella anläggningstillgångar 55 1 


Övriga omsättningstillgångar 450 65 

Långfristiga skulder –713 –156 

Kortfristiga skulder –461 –74 

Realisationsresultat 453 98 

Total köpeskilling 1 254 290 

Minskning av fordran avseende sålda dotterbolag – 151 

Likvida medel i de avyttrade företagen 

Totalt kassaflöde hänförligt till de avvecklade 

–45 0 

verksamheterna 1 209 441 

investeringar 

dunis nettoinvesteringar som helhet har under året uppgått till 63 msek 

(2006: 210 msek, 2005: 414 msek). av nettoinvesteringarna avser 49 

msek (2006: 130 msek, 2005: 73 msek) kvarvarande verksamheter. 

investeringarna för de kvarvarande verksamheterna har främst avsett underhåll 

av maskinparken samt implementering av affärssystemet saP. 

förändringar i rörelsekapital 

dunis nettoförändring av det operativa rörelsekapitalet, varulager/kundfordringar/leverantörsskulder, 

har under året uppgått till –126 msek (2006: – 

71 msek, –48 msek). av förändringen avser –35 msek (2006: 26 

msek, 2005: –21 msek) nettoförändring i varulager, –76 msek (2006: 8 

msek, 2005: –61 msek) nettoförändring i kundfordringar och –16 

msek (2006: –66 msek, 2005: 98 msek) nettoförändring i leverantörsskulder 

för kvarvarande verksamheter. 

Not 45 ändrade redovisningsprinciper i moderbolaget 

vid övergång till ifrs har moderbolagets resultat- och balansräkning justerats 

med hänsyn till effekter vid tillämpning av ias 39 finansiella instrument: 

redovisning och värdering. de effekter som uppstår i moderbolaget 

är, med undantag av att energiderivat inte finns i moderbolaget, identiska 

med de effekter som uppstår i dunis koncernredovisning avseende finansiella 

instrument. beskrivning av vilka områden och poster i resultat- och balansräkningen 

som påverkas med anledning av tillämpning av ias 39 framgår av 

not 46 ”dunis övergång till international financial reporting standars 

(ifrs)” under avsnittet ”b) finansiella instrument”. i nedanstående avsnitt 

anges vilka beloppsmässiga effekter justeringarna har haft på eget kapital, 

resultaträkningar och balansräkningar för räkenskapsåren 2005 och 2006 i 

moderbolaget. 

Effekter på eget kapital 

2005-01-01 2005-12-31 2006-12-31 

Eget kapital enligt tidigare 

tillämpade principer 

Värdering av upplåning till upplupet 

1 481 1 495 1 358 

anskaffningsvärde 

Eget kapital del vid värdering av 

mezzaninelån till upplupet 

–56 –54 –54 

anskaffningsvärde 70 70 70 

Redovisning av derivat 

Skatteeffekter av ovanstående 

–8 –12 8 

justeringar –2 –1 –7 

Total justering av eget kapital 4 3 17 

Eget kapital enligt ändrade 

redovisningsprinciper 1 485 1 498 1 375 

totalt 29 msek har redovisats som derivatinstrument med positivt värde 

per den 31 december 2005 och med 17 msek per den 31 december 2006, 

samt 36 msek har redovisats som derivatinstrument med negativt värden 

den 31 december 2005 och med 14 msek per den 31 december 2006. vid 

omklassificering av finansieringskostnader från tillgång till nettoredovisning 

inom respektive lån har andra långfristiga fordringar minskat med 42 msek 

per 2005-12-31 och med 25 msek per 2006-12-31 samt övriga fordringar 

har minskat med 13 msek per 2005-12-31 och med 10 msek per 2006- 

12-31. vid värdering av skulder till upplupet anskaffningsvärde samt särredovisning 

av egetkapitaldel av mezzaninelånet har vidare långfristiga skulder 

sammanlagt minskat med 65 msek per 2005-12-31 och med 48 msek 

per 2006-12-31 samt kortfristiga skulder, exklusive derivatinstrument, har 

sammanlagt minskat med 1 msek per 2005-12-31 samt med 8 msek per 

2006-12-31. med anledning av beskrivna effekter har uppskjuten skattefordran 

ökat med 10 msek per 2005-12-31 samt med 4 msek per 2006- 

12-31 och uppskjuten skatteskuld har ökat med 11 msek per 2005-12-31 

och med 11 msek per 2006-12-31. 

141


nedan redovisas effekt på respektive balanspost i balansräkningarna. 

2005-12-31 2006-12-31 

Effekt av Effekt av 

Tidigare ändrade Ändrade Tidigare ändrade Ändrade 

redo- redo- redo- redo- redo- redovisnings- 

visnings- visnings- visnings- visnings- visningsregler 

principer principer regler principer principer 

TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 83 – 83 90 – 90 

Immateriella anläggningstillgångar 1 105 – 1 105 1 004 – 1 004 

Andelar i koncernföretag 2 238 – 2 238 2 000 – 2 000 

Uppskjuten skattefordran 304 10 314 361 4 365 

Andra långfristiga fordringar 45 –42 3 26 –25 1 


3 775 –32 3 743 3 481 –21 3 460 

Varulager 97 – 97 114 – 114 

Kundfordringar 156 – 156 133 – 133 

Derivatinstrument – 29 29 – 17 17 

Fordringar hos koncernföretag 94 – 94 118 – 118 

Skattefordringar 14 – 14 9 – 9 

Övriga kortfristiga fordringar 13 –13 0 55 –10 45 

Förutbetalda kostnader 10 – 10 13 – 13 

Övriga finansiella fordringar 1 327 – 1 327 1 079 – 1 079 

Likvida medel 19 – 19 54 – 54 

1 730 16 1 746 1 575 7 1 582 

Summa tillgångar 5 505 –16 5 489 5 056 –14 5 042 


Eget kapital 

Aktiekapital 59 – 59 59 – 59 

Reservfond 1 409 – 1 409 1 409 – 1 409 

Uppskrivningsfond 13 – 13 13 – 13 

Balanserad vinst 64 4 68 140 3 143 

Årets resultat –50 –1 –51 –263 14 –249 

1 495 3 1 498 1 358 17 1 375 

Obeskattade reserver 30 – 30 – – – 

Avsättningar 

Uppskjuten skatteskuld – 11 11 – 11 11 

Övriga avsättningar 141 – 141 109 – 109 

Långfristiga skulder 

141 11 152 109 11 120 

Banklån 1 041 –12 1 029 438 –3 435 

Skulder till koncernbolag 214 – 214 226 – 226 

Efterställda lån 1 782 –53 1 729 1 924 –45 1 879 

Konvertibelt förlagslån 14 0 14 13 0 13 


3 051 –65 2 986 2 601 –48 2 553 

Checkräkningskredit 114 – 114 21 – 21 

Skulder till kreditinstitut 345 –4 341 703 –3 700 

Leverantörsskulder 116 – 116 48 – 48 

Skulder till koncernbolag 37 – 37 87 – 87 

Skatteskulder 2 – 2 1 – 1 

Derivatinstrument – 36 36 – 14 14 

Övriga skulder 19 – 19 7 – 7 

Avsättning till omstruktureringsreserv 20 – 20 3 – 3 

Upplupna skulder 135 3 138 118 –5 113 

788 35 823 988 6 994 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 505 –16 5 489 5 056 –14 5 042

effekter på resultaträkningarna för räkenskapsåren 2005 och 2006 

tillämpningen av ias 39 har medfört en minskning av övriga rörelsekostnader med –18 msek för 2005 och en ökning av rörelseintäkter med 13 msek för 

2006, samt en minskning av räntekostnader och liknande kostnader med 14 msek för 2005 och med 6 msek för 2006, samt en ökning/minskning av skatteintäkt 

med 1 msek för 2005 och med –5 msek för 2006. totalt har årets resultat försämrats med 1 msek för 2005 och förbättrats med 14 msek för 

2006. i nedanstående uppställning återges effekt av respektive justeringspost på resultatet före respektive efter skatt. 

2005-12-31 2006-12-31 

Rörelse- Resultat Årets Rörelse- Resultat Årets 

resultat före skatt resultat resultat före skatt resultat 

Resultat enligt tidigare tillämpade principer –243 –119 –50 –166 –366 –263 

Värdering av upplåning till upplupet anskaffningsvärde – 2 1 – – – 

Redovisning av derivat –18 –4 –2 13 19 14 

Total justering av resultat –18 –2 –1 13 19 14 

Årets resultat –261 –121 –51 –153 –347 –249 

Not 46 dunis övergång till international financial reporting standards (ifrs) 

från och med den 1 januari 2007 upprättar duni sin koncernredovisning i enlighet med international financial reporting standards (ifrs), sådana de antagits 

av eu. 

övergången till ifrs redovisas i enlighet med ifrs 1, ”first-time adoption of international financial reporting standards”, varvid duni valt övergångsdatum 

till den 1 januari 2005. nettoeffekten av byte av redovisningsprincip redovisas direkt mot eget kapital. tidigare publicerad finansiell information för 

räkenskapsåren 2006 och 2005, upprättad enligt redovisningsrådets rekommendationer, har omräknats till ifrs. 

Huvudregeln är att alla tillämpliga ifrs- och ias-standarder, som trätt i kraft och godkänts av eu, ska tillämpas med retroaktiv verkan. ifrs 1 innehåller 

dock övergångsbestämmelser som ger företagen en viss valmöjlighet. 

i det följande redogörs för de förändringar i redovisningsprinciper som införandet av ifrs medfört samt övergångseffekterna på dunikoncernens resultat- 

och balansräkningar. i respektive avsnitt redogörs också för vilka undantag från full retroaktiv tillämpning som duni valt att göra. bokstäverna i varje sektion, 

a-l, refererar till noterna i de tabeller som summerar effekterna av övergången till ifrs. 

Effekten av tillämpning av IFRS på koncernens balansräkning 

2005-01-01 

(övergångsdatum) 2005-12-31 2006-12-31 

Tidigare Tidigare Tidigare 

redo- Effekt av redo- Effekt av redo- Effekt av 

visnings- övergång visnings- övergång visnings- övergång 

MSEK Not regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS 

TILLGÅNGAR 


j 

Materiella anläggningstillgångar 785 785 849 849 692 692 

Goodwill a 1 994 1 994 2 083 165 2 248 1 822 323 2 145 

Immateriella tillgångar 22 22 11 11 15 15 

Uppskjutna skattefordringar f 388 17 405 508 12 520 475 8 483 

Andra långfristiga fordringar b 103 –59 44 48 –42 6 29 –16 13 


3 292 –42 3 250 3 499 135 3 634 3 033 315 3 348 

Varulager 705 705 801 801 639 639 

Kundfordringar 791 791 995 995 900 900 

Derivatinstrument b 27 27 26 26 17 17 

Aktuella skattefordringar 21 21 39 39 57 57 

Övriga kortfristiga fordringar 

Förutbetalda kostnader och 

b 97 –17 80 113 –17 96 138 –10 128 

upplupna intäkter 26 26 26 26 31 31 

Likvida medel 101 101 152 152 202 –9 193 

1 741 10 1 751 2 126 9 2 135 1 967 –2 1 965 

Summa tillgångar 5 033 –32 5 001 5 625 144 5 769 5 000 313 5 313 

143


2005-01-01 

(övergångsdatum) 2005-12-31 2006-12-31 

Tidigare Tidigare Tidigare 

redo- Effekt av redo- Effekt av redo- Effekt av 

visnings- övergång visnings- övergång visnings- övergång 

MSEK Not regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS 

EGET KAPITAL 

Kapital och reserver som kan 

hänföras till moderbolagets 

aktieägare 

Aktiekapital 59 59 59 59 59 59 

Övrigt tillskjutet kapital 1 631 50 1 681 1 631 50 1 681 1 631 50 1 681 

Reserver 13 13 74 74 28 28 

Balanserad vinst –879 –53 –932 –1 115 115 –1 000 –1 213 279 –934 

824 –3 821 649 165 814 505 329 834 

Minoritetsintresse g 2 2 4 4 

Summa eget kapital e, j 824 –3 821 649 167 816 505 333 838 

Minoritetsintresse g 2 –2 4 –4 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

j 

Checkräkningskredit b 79 79 150 150 22 22 

Banklån b 970 –19 951 1 041 –12 1 029 438 –3 435 

Skuld finansiell leasing 3 3 1 1 

Efterställda lån b 1 632 –70 1 562 1 782 –54 1 728 1 924 –45 1 879 

Konvertibelt förlagslån 14 14 14 14 13 13 

Avsättning til pensioner d 237 6 243 235 6 241 231 6 237 

Avsättning till omstruktureringsreserv 18 18 

Uppskjuten skatteskuld f 75 16 91 75 12 87 58 10 68 

3 010 –67 2 943 3 316 –48 3 268 2 686 –32 2 654 

Kortfristiga skulder j 

Leverantörsskulder c 428 1 429 618 –2 616 469 3 472 

Skuld till kreditinstitut b 120 –2 118 345 –4 341 703 –3 700 

Skatteskulder 11 11 58 58 90 90 

Derivatinstrument b 34 34 32 32 20 20 

Övriga skulder 90 90 94 94 73 73 

Avsättning till omstruktureringsreserv 

Upplupna kostnader och 

93 93 32 32 21 21 

förutbetalda intäkter b, d 457 5 462 511 1 512 449 –4 445 

1 199 38 1 237 1 658 27 1 685 1 805 16 1 821 

Summa skulder 4 209 –29 4 180 4 974 –21 4 953 4 491 –16 4 475 

Summa eget kapital och skulder 5 033 –32 5 001 5 625 144 5 769 5 000 313 5 313 

Not 2005-01-01 2005-12-31 2006-12-31 

Eget kapital enligt tidigare tillämpade principer 824 649 505 

Goodwill som ej skrivs av efter övergångsdatum a 165 323 

Värdering av upplåning till upplupet anskaffningsvärde 

Egetkapitaldel vid värdering av mezzaninelån till 

b –56 –54 –54 

upplupet anskaffningsvärde 

Värdering av fordringar och skulder i dotterbolag 

b 70 70 70 

i utländsk valuta till bokslutsdagens kurs c –1 2 –3 

Redovisning av derivat b –10 –11 2 

Nollställning av aktuariella resultat avseende pensionsskuld d –7 –7 –7 

Minoritetsintressen g 2 4 

–4 167 335 

Skatteeffekter av ovanstående justeringar f 1 0 –2 

Total justering av eget kapital –3 167 333 

Eget kapital enligt IFRS 821 816 838

Effekten av tillämpning av IFRS på koncernens resultaträkning för 2005 och 2006 före justering i enlighet med IFRS 5 (i): 

2005 2006 

Tidigare Tidigare 

redo- Effekt av redo- Effekt av 

visnings- övergång visnings- övergång 

MSEK Not regler till IFRS IFRS regler till IFRS IFRS 

j 

Nettoomsättning 5 964 5 964 6 254 6 254 

Kostnader för sålda varor –4 663 –4 663 –4 886 –4 886 


Försäljningskostnader –637 –637 –618 –618 

Administrationskostnader –245 –245 –286 –286 

Forsknings- och utvecklingskostnader –18 –18 –24 –24 

Övriga rörelseintäkter a, b, c 32 6 38 160 3 163 

Övriga rörelsekostnader a, b –385 146 –239 –281 157 –124 

Rörelseresultat 48 152 200 319 160 479 

Finansiella intäkter b, e 5 5 9 12 21 

Finansiella kostnader b, e –320 17 –303 –389 55 –334 

Resultat före skatt –267 169 –98 –61 227 166 

Inkomstskatt f 32 –1 31 –98 –2 –100 

Minoritetsintressen –1 1 0 

Årets resultat –236 169 –67 –159 225 66 

Hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare –236 168 –68 –159 225 66 

Minoritetsintresse 1 1 

–236 169 –67 –159 225 66 

Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets 

aktieägare under året (uttryckt i SEK), 

före fördelning av resultat på kvarvarande 

respektive avyttrad verksamhet: 

– före utspädning h –40,2 28,6 –11,6 –27,1 38,3 11,2 

– efter utspädning h –40,2 27,8 –11,61) 1) Se not 22 för beskrivning av effekt vid utspädning . 

–27,1 37,2 10,9 

i dunis rapport över koncernens resultaträkning visas resultat per aktie uppdelad på kvarvarande verksamhet respektive avvecklad verksamhet. 

2005 2006 

Rörelse- Resultat Årets Rörelse- Resultat Årets 

Not resultat före skatt resultat resultat före skatt resultat 

Resultat enligt tidigare tillämpade principer 48 –267 –236 319 –61 –159 

Goodwillavskrivningar 

Korrigering av rearesultat avyttring dotterbolag 

a 165 165 165 168 168 168 

pga återföring goodwillavskrivningar 

Korrigering av omräkningsdifferenas 

vid avyttring dotterbolag pga nollställning 

a –10 –10 –10 

av omräkningsdifferenser 

Värdering av upplåning till upplupet 

e 61 61 

anskaffningsvärde 

Värdering av fordringar och skulder 

i dotterbolag till utländsk valuta till 

b 2 1 0 0 

bokslutsdagens kurs c 2 3 2 –5 –5 –4 

Redovisning av derivat b –15 –1 0 7 13 10 

Minoritetsintresse 1 

Total justering av resultat 152 169 169 160 227 225 

Årets resultat 200 –98 –67 479 166 66 

145


Effekt på resultaträkningarna vid tillämpning av IFRS 5: 

2005-12-31 2006-12-31 

IFRS före IFRS före 

tillämpn av Effekt av tillämpn av Effekt av 

Not IFRS 5 IFRS 5 IFRS IFRS 5 IFRS 5 IFRS 

i, j 

Nettoomsättning 5 964 –2 308 3 656 6 254 –2 492 3 762 

Kostnader för sålda varor –4 663 1 834 –2 829 –4 886 2 074 –2 812 

Bruttoresultat 1 301 –474 827 1 368 –418 950 

Försäljningskostnader –637 127 –510 –618 159 –459 

Administrationskostnader –245 60 –185 –286 67 –219 

Forsknings- och utvecklingskostnader –18 18 0 –24 18 –6 

Övriga rörelseintäkter 38 28 66 163 –119 44 

Övriga rörelsekostnader –239 160 –79 –124 91 –33 

Rörelseresultat 200 –81 119 479 –202 277 

Finansiella intäkter 5 42 47 21 38 59 

Finansiella kostnader –303 3 –300 –334 –1 –335 

Resultat före skatt –98 –36 –134 166 –165 1 

Inkomstskatt 31 –34 –3 –100 88 –12 

Årets resultat från kvarvarande verksamheter –67 –70 –137 66 –77 –11 

Årets resultat från avvecklade verksamheter i 70 70 72 72 

Årets resultat –67 –67 66 61 

Beskrivning av effekter: 

a) Goodwill 

ifrs 3 ”rörelseförvärv” kräver att goodwill och övriga immateriella tillgångar 

med en obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan testas 

för nedskrivning, dels vid övergången till ifrs den 1 januari 2005, dels årligen 

eller oftare om det finns indikationer på värdenedgång. en sådan tillgång 

skrivs ned om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. duni har 

genomfört nedskrivningstester per den 1 januari 2005, per den 31 december 

2005 samt per den 31 december 2006. enligt dessa tester finns det inget nedskrivningsbehov. 

enligt svenska redovisningsprinciper ska alla immateriella 

tillgångar, inklusive goodwill, skrivas av över en bedömd nyttjandeperiod. 

denna förändring påverkar inte eget kapital vid övergångstidpunkten, eftersom 

goodwillavskrivningar före 1 januari 2005 ej ska återföras. som en konsekvens 

av övergången till ifrs har de goodwillavskrivningar för 2005 och 

2006 som redovisats enligt svenska redovisningsprinciper, 333 msek, återförts, 

vilket medfört en ökning av det egna kapitalet med 165 msek för 

2005 och med ytterligare 168 msek för 2006. justeringen har medfört en 

minskning av övriga rörelsekostnader. 

vidare har återföring av goodwillavskrivningar medfört att realisationsresultatet 

vid avyttring av duni americas under 2006 minskat med 10 msek, 

vilket medfört en minskning av övriga rörelseintäkter med 10 msek. vid 

uppdelning av resultaträkningen på kvarvarande verksamhet och avvecklad 

verksamhet ingår realisationsresultat i resultat från avvecklad verksamhet. 

balansposten goodwill har därmed per 2006-12-31 sammanlagt justerats 

med totalt 323 msek. 

b) Finansiella instrument 

ias 39 ”finansiella instrument: redovisning och värdering” tillämpas från 

och med den 1 januari 2005. en omklassificering och omvärdering av de tillgångar 

och skulder som ska redovisas enligt ias 39 har genomförts per den 

1 januari 2005. 

duni har finansiella derivatinstrument, valutaterminskontrakt och 

energiderivat som innehas i syfte att minska osäkerheten i framtida försäljningsvärden, 

samt ränteswapavtal som innehas i syfte att skapa den räntebindningstid 

på låneskulden som är önskvärd. dessa derivatinstrument har 

tidigare inte redovisats till verkligt värde i balansräkningen, vilket är tvingande 

enligt ias 39. övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom 

att derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen per den 

1 januari 2005 uppgår till –7 msek, per den 31 december 2005 till –8 

msek och per den 31 december 2006 till 1 msek, efter beaktande av skatt. 

totalt 27 msek har redovisats som derivatinstrument med positivt värde 

per den 1 januari 2005, 30 msek per den 31 december 2005 och 17 msek 

per den 31 december 2006. vidare har 34 msek redovisats som derivatinstrument 

med negativt värden per den 1 januari 2005 och 36 msek den 

31 december 2005 och 20 msek per den 31 december 2006. 

justeringen har medfört en ökning/minskning av övriga rörelseintäkter/ 

övriga rörelsekostnader med –15 msek för 2005 och en minskning/ökning 

av rörelseintäkter/övriga rörelsekostnader med 7 msek för 2006, samt justering 

av finansiellt intäkter/finansiella kostnader med 14 msek för 2005 och 

med 6 msek för 2006. 

duni uppfyller inte villkoren för säkringsredovisning enligt ias 39, varför 

förändringar i verkligt värde för samtliga derivatinstrument redovisas i 

resultaträkningen. värdeförändringar på derivat där syftet är att säkra komponenter 

hänförligt till ut- respektive inlåning redovisas som finansiell intäkt 

respektive finansiell kostnad. övriga värdeförändringar på derivat redovisas i 

rörelseresultatet som övrig rörelseintäkt respektive övrig rörelsekostnad. 

ias 39 har också haft effekter på värderingen av koncernens upplåning. 

enligt tidigare redovisningsprinciper har upplåning värderats i balansräkningen 

till nominellt värde och transaktionskostnader hänförliga till upplåningen 

har aktiverats som en separat post i balansräkningen som kostnadsförts 

i resultaträkningen över lånets löptid. enligt ias 39 ska upplåning 

inledningsvis redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. 

upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell 

skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet 

redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, 

med tillämpning av effektivräntemetoden. övergångseffekten på eget kapital 

som uppstår genom att upplåning värderas till upplupet anskaffningsvärde 

per den 1 januari 2005 uppgår till –40 msek, per den 31 december 2005 

till -39 msek och per den 31 december 2006 till –39 msek, efter beaktande 

av skatt. 

värdering av upplupet anskaffningsvärde innebär vidare att aktiverade 

finansieringskostnader omklassificerats från ”andra långfristiga fordringar” 

respektive ”övriga kortfristiga fordringar” och nettoredovisas mot respektive 

lån inom ”långfristiga skulder” och ”kortfristiga skulder”. 

vidare har ias 39 haft effekter på värderingen av koncernens mezzaninelån 

med vidhängande warrants. verkligt värde på skulddelen har fastställts

genom användning av marknadsränta för ett liknande lån utan vidhängande 

warrants. detta belopp har redovisats som skuld i balansräkningen till upplupet 

anskaffningsvärde. Återstående del av erhållet belopp hänförs till 

optionsdelen (warrants) och denna redovisas i eget kapital, netto efter skatt. 

övergångseffekten på eget kapital som uppstår genom att koncernens mezzaninelån 

har delats upp i en skulddel och egetkapitaldel uppgår till 50 msek 

per den 1 januari 2005, efter beaktande av skatt. 

c) Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta 

enligt ias 21 ska fordringar och skulder värderas till bokslutsdagens kurs. 

vid genomgång har framkommit att detta innebar en omvärdering av fordringar 

och skulder i utländsk valuta hos koncernens dotterbolag. övergångseffekten 

på eget kapital som uppstår genom att omvärdering av fordringar 

och skulder till balansdagens kurs uppgår per den 1 januari 2005 till 1 

msek, per den 31 december 2005 till 1 msek och per den 31 december 

2006 till -2 msek, efter beaktande av skatt. 

d) Ersättningar till anställda efter avslutad anställning 

duni har från och med den 1 januari 2004 tillämpat rr 29, ”ersättningar 

till anställda”, i enlighet med god redovisningssed i sverige. rr 29 överensstämmer 

i allt väsentligt med ifrs redovisningsstandard ias 19 ”ersättningar 

till anställda”. i enlighet med övergångsreglerna i rr 29 sattes aktuariella 

vinster och förluster som uppkommit före den 1 januari 2004 till noll 

och fördes till det egna kapitalet per datum för övergången. enligt övergångsreglerna 

i ifrs 1 ”första gången ifrs tillämpas” kan alla ackumulerade 

aktuariella vinster och förluster som uppkommit före övergången till ifrs, 

den 1 januari 2005, nollställas och föras till det egna kapitalet. de övergångseffekter 

som övergången till ifrs medfört berör således de aktuariella vinster 

och förluster som uppkommit mellan den 1 januari 2004 och 1 januari 2005 

och hur dessa redovisats. övergångseffekten på eget kapital uppgår till –5 

msek, efter beaktande av uppskjuten skatt. 

e) Ackumulerade omräkningsdifferenser 

omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamheter ska 

enligt ias 21 ”effekter av ändrade valutakurser” redovisas som en separat 

post i eget kapital. vid försäljning av utlandsverksamheter ska ackumulerade 

omräkningsdifferenser redovisas som en del av resultatet av avyttringarna. 

företaget har valt att sätta ackumulerade omräkningsdifferenser till noll per 

1 januari 2005 enligt övergångsbestämmelserna i ifrs 1. detta har medfört 

att resultatförd omräkningsdifferens vid avyttring av duni americas har ändrats 

från –49 msek till 12 msek. ändringen innebär att finansiella kostnader 

minskat med 49 msek samt finansiella intäkter har ökat med 12 msek 

för räkenskapsåret 2006. detta redovisas i resultaträkningen under årets 

resultat från avvecklade verksamheter. 

f) Uppskjutna skatter 

effekten av justeringar ovan har medfört att uppskjuten skatt redovisas på 

skillnaden mellan tidigare redovisat belopp och belopp redovisat enligt ifrs: 

de ovanstående justeringarna ökade den uppskjutna skatteskulden respektive 

den uppskjutna skattekostnaden som följer: 

2005-01-01 2005-12-31 2006-12-31 

Ökning av uppskjuten skattefordran 17 12 8 

Ökning av uppskjuten skatteskuld 16 12 10 

Ökning av uppskjuten skattekostnad 1 –1 –2 

g) Minoritetsintressen 

enligt ias 1 ”utformning av finansiella rapporter” ska minoritetsintresse 

redovisas som en separat komponent i eget kapital i balansräkningen istället 

för mellan skulder och eget kapital. i resultaträkningen ska minoritetens 

andel av resultatet ej längre reducera det redovisade resultatet för perioden. 

under resultaträkningen specificeras istället hur stor del av årets resultat som 

är hänförligt till ägarna av moderbolaget respektive minoritetsägarna i dotterbolag. 

det totalt redovisade egna kapitalet ökar härigenom med 0 msek 

per den 1 januari 2005, med 2 msek per den 31 december 2005 och med 4 

msek per den 31 december 2006. Årets resultat för 2005 ökar med 1 

msek och för 2006 med 0 msek. 

h) Resultat per aktie enligt IFRS för räkenskapsåret 2005 och 2006 

nedan beskrivs förändring av antal aktier vid övergång till ifrs. 

2006 2005 

Tidigare Tidigare 

redo- Effekt av redo- Effekt av 

visnings- övergång visnings- övergång 

regler till IFRS regler till IFRS 

(tusental) (tusental) (tusental) (tusental) 

Genomsnittligt antal 

aktier före utspädning 

Justering för aktieoptioner 

5 875 5 875 5 871 5 875 

(tusental) 1) Justering för konvertibla 

0 140 0 140 

skuldebrev (tusental) 

Genomsnittligt antal 

aktier före utspädning 

0 27 0 27 

(tusental) 5 875 6 042 5 871 6 042 

1) Optionerna avser mezzaninelånet med vidhängande warrants . 

vid övergång till ifrs noterades att utspädning på grund av aktieoptioner 

(koncernens mezzaninelån med vidhängande warrants) samt konvertibla 

skuldebrev ej beaktats i tidigare redovisningsregler. 

i) Avvecklade verksamheter 

duni tillämpar ifrs 5 ”anläggningstillgångar som innehas för försäljning 

och avvecklade verksamheter” från och med den 1 januari 2005. justering 

avseende ifrs 5 för 2005 och 2006 avser effekter av att duni americas i 

augusti 2006 klassificerades som avvecklad verksamhet och dester i mars 

2007 klassificerades som avvecklad verksamhet och där ifrs 5 kräver 

omklassificering av jämförelseårets resultat hänförligt till avvecklade verksamheter. 

det är alltså inte fråga om en retroaktiv tillämpning av ifrs 5 

utan endast om en omklassificering av resultatet hänförligt till avvecklade 

verksamheter eftersom ifrs 5 anger att detta ska presenteras på en rad i 

resultaträkningen omedelbart före årets resultat för kvarvarande verksamheter 

för räkenskapsåret. avyttringen av duni americas och desters verksamheter 

har ej haft några effekter på balansräkningen för något av åren eftersom 

klassificeringen som ”avvecklade verksamheter” har skett i samband med respektive 

avyttring. 

av årets resultat efter skatt för 2005 redovisas 70 msek som avvecklade 

verksamheter varav -8 msek är hänförligt till duni americas och 78 msek 

är hänförligt till dester. av årets resultat efter skatt för 2006 redovisas 77 

msek som avvecklade verksamheter varav 43 msek är hänförligt till duni 

americas och 34 msek är hänförligt till dester. 

j) Presentation och uppställning 

vissa förändringar i klassificering och benämningar har skett i balans- respektive 

resultatrapporterna. dessa förändringar har skett direkt i den 

kolumn som benämns ” tidigare redovisningsregler”. förändringarna avser i 

huvudsak följande. 

enligt ias 1 ”utformning av finansiella rapporter” ska avsättningar redovisas 

som skulder och inte under separat rubrik i balansräkningen. vidare ska 

avsättningar delas upp och redovisas som kortfristiga eller långfristiga skulder. 

duni har klassificerat om alla avsättningar som långfristiga eller kortfristiga 

skulder på basis av när de beräknas betalas. avsättningar för pensioner 

och uppskjuten skatt har klassificerats som långfristiga skulder och avsättningar 

för omstruktureringar har fördelats på långfristiga respektive kortfristiga 

skulder. 

enligt ias 1 får inte likvida medel som har löptid överstigande 12 månader 

redovisas som omsättningstillgång. koncernen har likvida medel som är 

spärrade med förfallotid överstigande 12 månader. dessa poster har därför 

omrubricerts till ”andra långfristiga fordringar”. denna omklassificering har 

medfört en minskning av likvida medel med 9 msek per den 31 december 

2006. 

koncernens resultaträkning avslutas med ”Periodens resultat” som motsvarar 

tidigare ”nettoresultat” utan avdrag för minoritetsandelar. Periodens 

resultat delas därefter upp på vad som är hänförligt till aktieägare i moderföretaget 

respektive minoriteten. 

147


eget kapital delas inte längre upp i bundet och fritt eget kapital. vissa 

omklassificeringar inom det egna kapitalet har också gjorts. eget kapital är 

uppdelat på aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, andra reserver, balanserad 

vinst inklusive periodens resultat samt minioritetsintresse. 

utöver ovanstående förändringar sker inte längre en klassificering på 

räntebärande och icke räntebärande balansposter. vidare har belopp som 

tidigare klassificerats som ”kortfristiga finansiella fordringar externt” och 

”kortfristiga placeringar” omrubricerats till ”övriga kortfristiga fordringar”. 

därutöver har vissa benämningar justerats så att ”kassa och bank” benämnas 

”likvida medel” och ”ränteintäkter och liknade resultatposter” respektive 

”räntekostnader och liknande resultatposter” benämns ”finansiella intäkter” 

respektive ”finansiella kostnader”. 

i resultaträkningen upprättad enligt tidigare redovisningsprinciper ingick 

omstruktureringskostnader i posten ”övriga rörelsekostnader”. i resultaträkning 

ovan, som visar bryggan för övergång till ifrs 5, ingår omfördelning av 

omstruktureringskostnader för kvarstående verksamhet från ”övriga rörelsekostnader” 

till funktionerna ”kostnad för sålda varor”, ”administrationskostnader” 

respektive ”försäljningskostnader”. 

k) Kassaflödesanalys 

duni har som likvida medel klassificerat medel redovisade som kassa och 

bank samt kortfristiga placeringar. enligt ias 7 får endast likvida tillgångar 

som vid anskaffningstidpunkten hade en återstående löptid som ej överstiger 

3 månader redovisas som likvida medel. detta betyder att likvida medel i 

kassaflödesanalysen minskar med 0 msek per den 31 december 2005 och 

med 9 msek per den 31 december 2006. detta påverkar också kassaflödet 

från den löpande verksamheten som därmed minskat med 9 msek. 

l) Materiella anläggningstillgångar 

vidare anger övergångsreglerna i ifrs 1 ”första gången ifrs tillämpas”, att 

företag kan välja att använda en omvärdering av en materiell anläggningstillgång, 

enligt tidigare redovisningsprinciper per, eller före, tidpunkten för 

övergången till ifrs, som antaget anskaffningsvärde vid omvärderingstidpunkten, 

om det omvärderade värdet vid omvärderingstidpunkten i stort ett 

motsvarade verkligt värde. duni har valt att använda ett tidigare omvärderat 

värde som antaget anskaffningsvärde vid övergången till ifrs. en omräkning 

enligt dessa principer har ökat materiella anläggningstilllgångarnas 

(mark och markanläggningar) anskaffningsvärde med 13 msek per 1 januari 

2005, 13 msek per 31 december 2005 och med 13 msek per den 31 

december 2006. 

Not 47 Händelser efter balansdagen 

inga väsentliga händelser har ägt rum efter balansdagen.

Räkenskaper för räkenskapsåren 2005 och 2004 i 

enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer 

149

150 inbjudan till föRväRv av aktieR i duni ab (publ) • finansiell infoRmation 

Räkenskaper för räkenskapsåren 2005 och 2004 i 

enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer 

Resultaträkningar 


Mkr Not 2005 2004 2005 2004 

1 

Nettoomsättning 2, 3 5 964 5 702 1 078 2 136 

Kostnad för sålda varor 3 ,4, 6 –4 663 –4 507 –984 –1 964 

Bruttoresultat 1 301 1 195 94 172 

Försäljningskostnader 6 –637 –629 –112 –98 

Administrationskostnader 5, 6 –245 –257 –134 –106 

Forsknings- och utvecklingskostnader 6 –18 –29 0 –8 

Övriga rörelseintäkter 32 62 30 28 

Övriga rörelsekostnader 6 –385 –351 –121 –179 



Ränteintäkter 5 8 63 65 

Resultat från andelar i koncernföretag 9 – – 296 74 

Räntekostnader och liknande resultatposter –320 –307 –276 –303 

Finansiella poster netto –315 –299 83 –164 

Resultat efter finansiella poster –267 –308 –160 –355 

Bokslutsdispositioner 23 – 41 85 

Skatt på årets resultat 10 32 71 69 65 

Minoritetens andel i årets resultat –1 1 – – 

Årets resultat –236 –236 –50 –205 

Resultat per aktie före utspädning (kr) –41,2 –40,2 

Resultat per aktie efter utspädning (kr) –41,2 –40,2 

Genomsnittligt antal aktier (’000) 5 871 5 871

Balansräkningar 


Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31 

TILLGÅNGAR 1 



Aktiverade IT-projekt och varumärken 11 22 6 14 

Goodwill 2 083 1 994 1 099 1 199 


2 094 2 016 1 105 1 213 

Byggnader, mark och markanläggningar 12 204 190 57 61 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 529 486 8 42 



14 65 47 18 8 

materiella anläggningstillgångar 15 51 62 0 6 

849 785 83 117 

Finansiella anläggningstillgångar 16 

Icke räntebärande långfristiga fordringar 17 44 88 42 58 

Andelar i koncernföretag 18 – – 2 238 2 099 

Uppskjuten skattefordran 10 508 388 304 237 

Andra räntebärande långfristiga fordringar 19 4 15 3 14 

556 491 2 587 2 408 

Summa Anläggningstillgångar 3 499 3 292 3 775 3 738 


Varulager m m 

Råvaror och förnödenheter 174 159 2 22 

Varor under tillverkning 45 29 7 5 

Färdigvarulager och handelsvaror 577 501 88 129 

Förskott till leverantörer 5 16 – – 


801 705 97 156 


Fordringar hos koncernföretag – – 94 62 



Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 26 26 10 11 

1 159 912 287 297 

Kortfristiga finansiella fordringar externt 13 21 12 21 

Kortfristiga finansiella fordringar koncernföretag – – 1 315 983 

Kortfristiga placeringar 1 2 0 1 

Kassa och bank 152 101 19 14 

Summa Omsättningstillgångar 2 126 1 741 1 730 1 472 

Summa Tillgångar 5 625 5 033 5 505 5 210 

151



Mkr Not 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 

Eget kapital 


Bundna reserver 21, 22 1 147 1 405 1 422 1 623 

Fria reserver –321 –404 64 4 

Årets resultat –236 –236 –50 –205 

Summa Eget kapital 649 824 1 495 1 481 

Minoritetsintresse 2 0 – – 

Obeskattade reserver 23 – – 30 70 

Avsättningar 

Avsättningar till pensioner 24, 26 235 237 138 144 

Omstruktureringsreserv 25 50 93 23 66 

Uppskjuten skatteskuld 10 75 75 – – 

Summa Avsättningar 360 405 161 210 

Räntebärande skulder 26 


Banklån 1 116 1 090 1 116 1 090 

Skuld finansiell leasing 1 3 – – 

Skulder till koncernbolag – – 214 428 

Efterställda lån 27 2 052 1 632 2 052 1 632 

Konvertibelt förlagslån 22, 27 14 14 14 14 

Summa Räntebärande skulder 3 333 2 818 3 510 3 187 

Icke räntebärande skulder 

Leverantörsskulder 618 428 116 74 

Skulder till koncernbolag – – 37 48 

Skatteskulder 58 11 2 1 

Övriga skulder 94 90 19 15 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 511 457 135 124 

Summa Icke räntebärande skulder 1 281 986 309 262 

Summa Eget kapital, Avsättningar och Skulder 5 625 5 033 5 505 5 210 

Ställda säkerheter 29 4 730 4 375 4 494 4 645 

Ansvarsförbindelser 29 112 107 94 89

Förändring av eget kapital 

Mkr Aktiekapital Bundna reserver Ansamlad förlust Summa eget kapital 

Koncernen 

Ingående balans 2004-01-01 59 1 469 –450 1 078 

Omräkningsdifferenser avseende koncernföretag – –14 –4 –18 

Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital – –50 50 0 

Årets resultat – – –236 –236 

Utgående balans 2004-12-31 59 1 405 –640 824 

Omräkningsdifferenser avseende koncernföretag – –6 67 61 

Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital – –252 252 0 

Årets resultat – – –236 –236 

Utgående balans 2005-12-31 59 1 147 –557 649 

ackumulerade omräkningsdifferenser i koncernen som redovisats direkt mot eget kapital var –90 mkr (–72). 

Aktie- Överkurs-/ Uppskriv- Ansamlad 

Summa 

eget 

Mkr 

Moderbolaget 

kapital reservfond ningsfond förlust kapital 

Ingående balans 2004-01-01 59 1 631 13 –20 1 683 

Omräkningsdifferens avseende filialkontor – – – 3 3 

Nedsättning av överkursfond – –21 – 21 –0 

Årets resultat – – – –205 –205 

Utgående balans 2004-12-31 59 1 610 13 –201 1 481 

Erhållet koncernbidrag – – – 75 75 

Omräkningsdifferens avseende filialkontor – – – –11 –11 

Nedsättning av överkursfond – –201 – 201 –0 

Omföring till reservfond – 01) – – 0 

Årets resultat – – – –50 –50 

Utgående balans 2005-12-31 59 1 409 13 14 1 495 

ackumulerade omräkningsdifferenser i moderbolaget som redovisats direkt mot eget kapital var 13 mkr (24). antal aktier i duni ab uppgår vid årets slut till 

5.871.129 (5.871.129) med ett kvotvärde om 10 per aktie. någon skillnad i röstvärde eller rätt till bolagets tillgångar eller vinst föreligger inte mellan aktierna. 

bolaget administreras som avstämningsbolag av värdepapperscentralen (vPC) i sverige. 

1) Överföring om 1.409 har skett från överkursfond till reservfond i enlighet med ändring i Årsredovisnings- respetive Aktiebolagslagen. 

153


Kassaflödesanalyser 


Mkr Not 2005 2004 2005 2004 



Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 30 284 398 78 201 

Erhållen ränta 5 8 58 65 

Erhållna utdelningar – – 296 74 

Erlagd ränta –176 –162 –119 –206 

Betald inkomstskatt –46 –91 –27 0 


före förändringar av rörelsekapitalet 115 144 43 –57 


Ökning/minskning av varulager –47 –17 59 88 

Ökning/minskning av kundfordringar –144 –27 –12 79 

Ökning/minskning av fordringar –18 13 4 24 

Ökning/minskning av leverantörsskulder 143 79 31 –83 

Ökning/minskning av kortfristiga skulder 33 –23 17 –15 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 82 169 142 36 


Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –1 –3 – –1 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –166 –197 –11 –50 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 20 52 164 

Förvärv av aktier i dotterbolag 31 –247 – –134 –4 

Avyttrade verksamheter – 31 – 31 

Förändring i nettoutlåning, koncernen – – –527 –128 

Förändring av icke räntebärande fordringar 28 5 –66 19 

Förändring av räntebärande fordringar 40 38 11 39 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –337 –106 –675 70 


Nettoförändring checkräkning 66 58 91 23 

Amortering av skuld/upptagna lån 230 –361 446 –360 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 296 –303 537 –337 

Årets kassaflöde 41 –240 4 –231 

Likvida medel vid årets ingång 103 344 15 246 

Kursdifferens i likvida medel 9 –1 – – 

Likvida medel vid årets utgång 153 103 19 15

Noter 

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 

duni:s redovisnings- och värderingsprinciper följer från och med 2004 

Redovisningsrådets rekommendationer. Årsredovisningen har upprättats 

enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer, 

med undantag för RR18 (Resultat per aktie) och RR25 (Rapportering för 

segment – rörelsegrenar och geografiska områden) som är avsedda för bolag 

vars aktier är föremål för allmän handel. 

då duni ej är börsnoterat finns inga krav på övergång till ifRs (international 

financial Reporting standards). duni har dock under 2004 gjort en 

översikt av hur byte av redovisningsprinciper till ifRs skulle påverka koncernen. 

denna indikerar att goodwill är det område där påverkan på koncernens 

resultat är störst, beroende på att inga goodwill-avskrivningar krävs 

enligt ifRs. (Goodwill se not 6 och 11) 

Koncernens omfattning 

koncernens bokslut omfattar moderbolaget och de bolag i vilka duni ab vid 

räkenskapsårets utgång direkt och indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna. 

Förvärvsmetoden 

koncernen har konsoliderats i enlighet med förvärvsmetoden. detta innebär 

att det egna kapitalet, som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolagen, elimineras 

i sin helhet. det egna kapitalet i det förvärvade dotterbolaget bestäms 

utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstillfället. 

skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktier och det vid förvärvsanalysen 

beräknade värdet av eget kapital redovisas som koncernmässig 

goodwill. 

förvärvade respektive avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning från 

och med respektive till och med tidpunkten för förvärvet/avyttringen. 

Fusioner 

fusion av helägda dotterbolag redovisas enligt koncernvärdemetoden, vilket 

innebär att tillgångar och skulder övertas till värden som har sin grund i den 

förvärvsanalys som upprättades vid det ursprungliga förvärvet av dotterbolaget. 

fusionsdifferensen förs direkt till eget kapital. 

Intäkter 

försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet 

med försäljningsvillkoren. försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. 

i koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. 

omräkning av utländska dotterbolag 

samtliga utländska dotterbolag klassificeras som självständiga dotterbolag, 

varför dagskursmetoden tillämpas för omräkning av deras bokslut. detta 

innebär att samtliga balansposter omräknas till balansdagens kurs, medan 

resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Härigenom uppkommen 

omräkningsdifferens förs direkt till bundna reserver respektive fria 

reserver. 

Fordringar och skulder i utländsk valuta 

fordringar och skulder i utländsk valuta bokförs till balansdagens kurs. i de 

fall terminssäkring av valutor förekommer används terminskursen. framkomna 

kursvinster avräknas mot kursförluster oavsett valuta. kursdifferenser 

på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga kursdifferenser 

ingår i rörelseresultatet. 

Värdering av fordringar 

fordringar tas upp till de belopp, som efter individuell bedömning, beräknas 

bli betalda. 

Värdering av varulager 

varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffningskostnaden 

beräknad enligt fifu eller verkligt värde, normalt försälj- 

ningspriset med avdrag för försäljnings-kostnader. avdrag sker för internvinster, 

som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag. 

Kortfristiga placeringar 

kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och 

marknadsvärdet per balansdagen. 

Avsättningar 

avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse 

som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar 

kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. en förutsättning är vidare att 

det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. 

avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan 

för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som 

kommer att beröras av åtgärderna. 

Inkomstskatter 

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende 

aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar 

i uppskjuten skatt. 

värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp 

och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är 

aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. 

för poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande 

skatteeffekter i resultaträkningen. skatteeffekter av poster som 

redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. 

uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära 

skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden 

på tillgångar och skulder. 

uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida 

skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att 

avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. uppskjuten 

skatteskuld avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i 

dotterbolag och filialer redovisas inte i koncernredovisningen då moderbolaget 

i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna 

och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig 

framtid. 

i moderbolaget redovisas – på grund av sambandet mellan redovisning 

och beskattning – den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, 

som en del av de obeskattade reserverna. 

Kassaflödesanalys 

kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. det redovisade kassaflödet 

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 

Leasade anläggningstillgångar 

vid finansiell leasing redovisas tillgången respektive förpliktelsen att betala 

framtida leasing-avgifter som separata poster i balansräkningen. i resultaträkningen 

redovisas avskrivningen i rörelseresultatet och räntan i finansnettot. 

finansiellt leasade anläggningstillgångar specificeras i not 12 och 13. operationella 

leasingkostnader (not 4) redovisas i sin helhet i rörelseresultatet. 


materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter 

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 

Goodwill 

Goodwill i duni-koncernens balansräkning är i huvudsak att hänföra till förvärvet 

av dester.aCs Holding bv i april 1999 samt duni ab i januari 1997. 

Goodwill som uppstod vid duni Holding ab:s förvärv av aktierna i duni 

ab redovisas, som en följd av fusionen under 1999, i duni ab:s balansräkning. 

155



immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnad efter 

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 

med immateriella anläggningstillgångar avses patent, varumärken och 

aktiverade it-projekt. 

Avskrivningar 

avskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden 

och avskrivningssatserna baseras på beräknad ekonomisk livslängd. 

avskrivningssatserna för olika anläggningstillgångar framgår av nedanstående 

tabell: 

Typ av tillgång Planenlig avskrivning (%) 

Aktiverade IT-projekt och varumärken 10–33 

Goodwill 5 

Byggnader 3–6 

Pappersmaskiner 6 

Övriga maskiner 12,5 

Inventarier, verktyg och installationer 12,5–20 

Nedskrivning 

det redovisade värdet på koncernens immateriella, materiella och finansiella 

anläggningstillgångar prövas fortlöpande genom analyser för enskilda eller 

naturligt sammanhörande typer av tillgångar. om en sådan analys indikerar 

ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är 

det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. nyttjandevärde 

mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. en nedskrivning utgörs 

av skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. 

Säkringar av finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta 

valutaterminskontrakt avtalas med avsikten att skydda koncernen mot förändringar 

i valutakurser genom att kontrakten fastställer den kurs till vilken 

en tillgång eller skuld i utländsk valuta kommer att realiseras. en ökning eller 

minskning av det belopp som krävs för att reglera tillgången/skulden kompenseras 

av en motsvarande värdeförändring av terminskontraktet. både tillgång/skuld 

och derivatinstrument värderas till balansdagens kurser och värdeförändringarna 

redovisas i resultaträkningen. Ränteelementet (terminspremier/-diskonton) 

i ett kontrakt periodiseras över kontraktets löptid som 

ränta. 

Energisäkring 

finansiella kontrakt avseende prissäkring på energi avräknas till spotpriser 

dagligen och resultatredovisas. 

Ersättningar till anställda – pensioner 

från och med 2004 tillämpar duni RR 29 ersättningar till anställda. Genom 

tillämpningen av denna rekommendation redovisas förmånsbaserade planer 

avseende pensioner inom koncernens företag med tillämpning av gemensamma 

principer. i dunis finansiella rapportering till och med 2003 har 

sådana planer redovisats enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land. 

Per 1 januari 2004 har pensionsförpliktelserna beräknats i enlighet med 

RR 29. den framräknade pensionsskulden översteg redovisad pensionsskuld 

per 2003-12-31 med 48 mkr. detta belopp, justerat för särskild löneskatt 

enligt uRa 43 och uppskjuten skatt, totalt 29 mkr, har redovisats som en 

minskning av ingående eget kapital. 

inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda 

pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras huvudsakligen genom 

inbetalningar från respektive koncernbolag och de anställda. oberoende 

aktuarier beräknar storleken på de förpliktelser som respektive plan har och 

omvärderar pensionsplanernas åtaganden varje år. 

beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden med 

hjälp av den s.k. Projected unit Credit method på ett sätt som fördelar kostnaden 

under den anställdes yrkesverksamma liv. dessa åtaganden värderas 

till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av en dis- 

konteringsränta som motsvarar räntan på förstaklassiga företagsobligationer 

eller statsobligationer med en återstående löptid som ungefär motsvarar de 

aktuella åtagandena. 

i dunis koncernbalansräkning redovisas, för fonderade planer, pensionsåtagandet 

netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. aktuariella 

vinster och förluster, utanför den 10-procentiga s.k. korridoren, fördelas över 

de anställdas genomsnittliga återstående beräknade anställningstid från och 

med 2005. 

koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som 

kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. 

Not 2 Nettoomsättning per geografisk marknad 

extern nettoomsättning fördelad per geografisk marknad enligt följande: 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Tyskland 1 328 1 329 72 118 

USA 796 694 1 1 

Sverige 379 454 368 428 

Storbritannien 471 449 20 14 

Övriga Europa 2 336 2 128 612 815 

Övriga marknader 654 648 5 40 

Total nettoomsättning 5 964 5 702 1 078 1 416 

Not 3 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 

inköp och försäljning mellan koncernföretag uppgick år 2005 till 2 137 mkr 

(1 868). moderbolaget har sålt varor till egna dotterbolag för 137 mkr (720) 

och köpt varor från dotterbolag till ett värde av 312 mkr (168). vid inköp 

och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning 

som vid transaktioner med externa parter. 

Not 4 Leasingavtal 

operationella leasingavtal 

nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningsbara 

leasingavtal fördelar sig enligt följande: 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Förfaller till betalning inom ett år 

Förfaller till betalning senare än ett 

125 98 14 21 

men inom fem år 425 326 56 86 

Förfaller till betalning senare än fem år 367 277 65 57 

Summa 

Därav leasingkontrakt tecknade 

917 701 135 164 

under året 236 23 38 16 

totala kostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 

156 mkr (123) i koncernen samt 17 mkr (21) i moderbolaget. 

Finansiella leasingavtal 

nominella värdet av framtida minimileasingavgifter, avseende icke uppsägningbara 

leasingavtal fördelar sig enligt följande: 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Förfaller till betalning inom ett år 

Förfaller till betalning senare än ett 

1 3 – – 

men inom fem år 0 0 – – 

Summa 1 3 – – 

Nuvärdet av framtida leasingavgifter 1 3 – –

Not 5 Ersättning till revisorerna 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Revisionarvode 

PricewaterhouseCoopers 5,3 4,5 1,3 1,3 

Övriga 0,4 0,1 – – 

Summa revisionsarvode 5,7 4,6 1,3 1,3 

Arvode konsulttjänster 

PricewaterhouseCoopers 10,7 6,0 2,2 2,8 

Övriga 6,6 1,0 0,1 – 

Summa arvode konsulttjänster 17,3 7,0 2,3 2,8 

Not 6 Av- och nedskrivningar samt omstruktureringskostnader 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Aktiverade IT-projekt och varumärken 12 17 8 11 

Goodwill 165 160 100 108 

Byggnader och markanläggningar 13 13 3 5 

Maskiner och inventarier 146 147 16 43 

Totala av- och nedskrivningar 

enligt plan 336 337 127 167 

under 2005 gjordes ingen nedskrivning av maskiner i koncernen. föregående 

år gjordes en nedskrivning med 5 mkr, vilken ingår i beloppet som 

redovisas ovan. av- och nedskrivningarna ingick i kostnaden för respektive 

funktion enligt följande: 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Kostnad sålda varor 141 138 14 44 

Försäljningskostnader 27 31 10 11 

Administrationskostnader 2 7 3 4 

Forskning och utveckling 1 1 0 0 

Övriga rörelsekostnader 165 160 100 108 

Totala av- och nedskrivningar 

enligt plan 336 337 127 167 

avskrivningar som redovisas under rubriken övriga rörelsekostnader i tabellen 

ovan avser i sin helhet avskrivningar på goodwill. 

omstruktureringskostnader ingår i övriga rörelsekostnader med 186 mkr 

(149) varav moderbolaget 85 mkr (98). omstruktureringskostnaderna i 

koncernen fördelas enligt följande: personalkostnader 126 (56), maskinkostnader 

2 (45), konsultarvoden 24 (41) och övrigt 34 (7). 

Not 7 Kursdifferenser i resultaträkningen 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Kursdifferenser i rörelseresultatet –1 –4 0 –1 

Kursdifferenser i finansiella poster 0 –1 –1 –1 

Totala kursdifferenser i 

resultaträkningen –1 –5 –1 –2 

Not 8 Resultat från finansiella poster 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Ränteintäkter 

Ränteintäkter, externa placeringar 5 8 4 8 

Ränteintäkter, koncernföretag – – 59 57 

Totala ränteintäkter 5 8 63 65 

Räntekostnader och liknande 

resultatposter 

Räntekostnader, externa lån –107 –111 –89 –101 

Räntekostnader, efterställda lån –170 –155 –170 –155 

Räntekostnader, pension –11 –12 –6 –7 

Räntekostnader, koncernföretag – – –7 –23 

Övriga finansiella intäkter och kostnader –32 –29 –5 –17 

Totala räntekostnader –320 –307 –277 –303 

Räntekostnaderna för det efterställda förlagslånet hos ab bonnierföretagen 

utgjorde 102 mkr (92) av de totala räntekostnaderna. denna ränta kapitaliseras 

årsvis under lånets löptid. i samband med refinansieringen av dunikoncernen 

i september 2001 tecknades ett efterställt mezzanine lån med 

skandinaviska enskilda banken (publ) och intermediate Capital Group 

PlC, london. Räntan på mezzanine-skulden uppgår till 67 mkr (63), av 

vilka 25 mkr (24) kapitaliserades under 2005. Räntekostnaden för det efterställda 

lånet från svenska Handelsbanken utgjorde 1 mkr av de totala räntekostnaderna. 

denna ränta kapitaliseras. 

Räntedelen i årets pensionskostnad är redovisad bland räntekostnader. 

den i moderbolaget använda räntesatsen är av PRi angivna 4,2 procent (5,1) 

beräknad på genomsnittet av ingående och utgående belopp på posten 

”avsatt till pensioner”. 

bland övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas bankavgifter 

samt kurseffekter på finansiella lån och placeringar. eftersom duni-gruppen 

huvudsakligen är låntagare redovisas effekten i sin helhet bland räntekostnader. 

Not 9 Resultat från andelar i koncernföretag 

moderbolaget har under året erhållit utdelning från dotterbolag uppgående 

till 296 mkr (74). 

Not 10 Skatt på årets resultat 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Aktuell skatt för året –49 –74 – – 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –23 1 –27 – 

Uppskjuten skatt 104 144 96 65 

Skatt på årets resultat 32 71 69 65 

den effektiva skatten har påverkats av ej avdragsgilla goodwill-avskrivningar 

i moderbolaget och i koncernen, samt av att bolag i koncernen genererar vinster 

och förluster, som ej är kvittningsbara. 

uppskjuten skatt i resultaträkningen består i följande poster: 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Uppskjuten skatt, internvinst i lager 1 3 – – 

Uppskjuten skatt, obeskattade reserver 

Uppskjuten skatt, värderade 

10 12 – – 

förlustavdrag 104 128 96 64 

Uppskjuten skatt, övrigt –11 1 0 1 

Uppskjuten skatt 104 144 96 65 

157



Mkr 2005 2004 2005 2004 

Skillnad mellan koncernens 

skattekostnad och skattekostnad 

baserad på gällande skattesats 

Redovisat resultat före skatt –267 –308 –119 –270 

Skatt enligt gällande skattesats 80 92 33 76 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –62 –76 –28 –35 

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 36 32 91 21 

Utnyttjade, tidigare ej redovisade, 

skattefordringar avseende 

underskottsavdrag – 1 – – 

Omvärdering av tidigare ej redovisade 

underskottsavdrag 35 52 – – 

Förändring av temporära skillnader –10 –20 – 3 

Effekt av utländska skattesatser –23 –11 – – 

Skatteintäkt/-kostnad pga ändrad 

skattesats –1 – – – 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –23 1 –27 – 

Skatt på årets resultat enligt 

resultaträkningen 32 71 69 65 

Skattesats 

den gällande skattesatsen är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen. skattesatsen 

är 30 procent (30). moderbolagets gällande skattesats för inkomstskatt 

är 28 procent (28). 

temporära skillnader 

temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade 

respektive skattemässiga värden är olika. temporära skillnader avseende följande 

poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. 


Mkr 


2005 2004 2005 2004 

Värderade förlustavdrag 

Uppskjuten skattefordran internvinst 

468 346 309 242 

i lager 12 11 – – 

Övriga uppskjutna skattefordringar 33 36 – – 

Total uppskjuten skattefordran 


Uppskjuten skatteskuld obeskattade 

513 393 309 242 

reserver –27 –37 – – 

Övriga uppskjutna skatteskulder –52 –43 –5 –5 

Total uppskjuten skatteskuld 

Netto uppskjuten skatte- 

–79 –80 –5 –5 

fordran/-skuld 434 313 304 237 

den uppskjutna skatten är värderad enligt i respektive land gällande skattesats. 

uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en 

legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när 

uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. i balansräkningen har 

sådan kvittning skett i koncernen med 5 mkr (5) samt i moderbolaget med 

5 mkr (5). 


2005 2004 2005 2004 

Avdragsgilla skillnader för vilka 

uppskjuten skattefordran ej redovisas 

Underskottsavdrag 240 249 – – 

Summa 240 249 – – 

av de underskottsavdrag där uppskjuten skattefordran ej redovisas förfaller 

34 mkr t.o.m. år 2011 och resterande därefter. 

Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital. 

i moderbolaget har 29 mkr (0) avseende skatteeffekt på koncernbidrag redovisats 

direkt mot eget kapital. beloppet har reducerat uppskjuten skattefodran 

avseende värderade förlustavdrag. 

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 


Mkr 

Aktiverade IT-projekt och varumärken 


2005 2004 2005 2004 

Ingående anskaffningsvärden 132 129 69 68 

Investeringar 1 3 – 1 

Försäljningar och utrangeringar –8 – – – 

Omklassificeringar 0 1 – – 

Omräkningsdifferenser 

Utgående ackumulerade 

3 –1 – – 

anskaffningsvärden 128 132 69 69 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –110 –94 –55 –44 

Årets avskrivningar –12 –17 –8 –11 

Försäljningar och utrangeringar 8 – 0 – 



–3 1 0 – 

avskrivningar –117 –110 –63 –55 

Utgående restvärde enligt plan 11 22 6 14 


Mkr 

Goodwill 


2005 2004 2005 2004 

Ingående anskaffningsvärden 3 326 3 333 2 053 2 053 

Investeringar 234 – – – 

Omräkningsdifferenser 29 – 8 – – 

Försäljningar och utrangeringar 


–9 – – – 

anskaffningsvärden 3 580 3 325 2 053 2 053 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –1 235 –1 078 –854 –746 


Försäljningar och utrangeringar 11 – – – 



–10 3 – – 

avskrivningar –1 399 –1 235 –954 –854 


Ingående ackumulerade nedskrivningar –96 –96 – – 



–2 0 – – 

nedskrivningar –98 –96 – – 

Utgående restvärde enligt plan 2 083 1 994 1 099 1 199 


totalt 2 094 2 016 1 105 1 213

Not 12 Byggnader, mark och markanläggningar 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Byggnader 



Investeringar 5 19 – – 

Försäljningar och utrangeringar –6 –41 – –5 

Omklassificeringar 8 1 – – 



25 – 10 – – 


Avskrivningar 



Försäljningar och utrangeringar 5 18 – 3 

Omklassificeringar – – – – 



–11 3 – – 

avskrivningar –239 –221 –76 – 73 


Taxeringsvärde Sverige 38 38 38 38 

Mark och markanläggningar 



Investeringar – 1 – – 

Försäljningar och utrangeringar – –2 – – 



1 0 – – 


Avskrivningar 


Årets avskrivningar 0 0 –1 0 

Försäljningar och utrangeringar 0 0 – – 



–1 0 – – 


Uppskrivningar 

Ingående ackumulerade uppskrivningar 


13 13 12 12 

uppskrivningar 13 13 12 12 


Taxeringsvärde Sverige 20 20 20 20 

Byggnader, mark och 

markanläggningar 204 190 57 61 

byggnader under finansiell leasing ingår i ovanstående tabell med 12 mkr 

(11) i anskaffningsvärde och –3 mkr (–2) i ackumulerad avskrivning. 

Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar 


Mkr 


2005 2004 2005 2004 


Investeringar 64 90 – 2 

Försäljningar och utrangeringar –235 –239 –301 –639 

Omklassificeringar 77 68 – 46 



144 –41 – – 

anskaffningsvärden 2 551 2 501 26 327 

Avskrivningar 

Ingående ackumulerade avskrivningar –2 010 –2 131 –285 –737 


Försäljningar och utrangeringar 226 213 273 491 

Omklassificeringar 1 – – – 



–111 32 – – 

avskrivningar –2 016 –2 010 –18 – 285 


Ingående ackumulerade nedskrivningar –5 – 

Årets nedskrivningar – –5 

Omräkningsdifferens 


–1 – – – 

nedskrivningar –6 –5 – – 


maskiner och andra tekniska anläggningar under finansiell leasing ingår i 

ovanstående tabell för koncernen med 4 mkr (3) i anskaffningsvärde och –3 

mkr (–2) i ackumulerad avskrivning. 

i moderbolaget redovisas maskiner och andra tekniska anläggningar 

under finansiell leasing motsvarande 0 mkr (0) i anskaffningsvärde och 0 

mkr (0) i ackumulerad avskrivning. 

159


Not 14 Inventarier, verktyg och installationer 


Mkr 2005 2004 2005 2004 



Investeringar 31 21 9 2 

Försäljningar och utrangeringar –32 –44 –9 –7 

Omklassificeringar 22 –1 17 – 



21 –5 – – 


Avskrivningar 



Försäljningar och utrangeringar 28 43 7 7 

Omklassificeringar –5 0 –5 – 



–18 5 – – 



Not 15 Pågående nyanläggningar och förskott avseende 

materiella anläggningstillgångar 


Mkr 


2005 2004 2005 2004 


Investeringar 78 66 2 46 

Försäljningar – – –8 –24 

Omklassificeringar –93 –69 – –46 



4 –6 – – 



Not 16 Finansiella tillgångar 

vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på fordringar uppgick till: 


2005 2004 2005 2004 

Fordringar hos koncernföretag 

Andra långfristiga räntebärande 

– – 5,5% 5,2% 

fordringar 4,1% 4,6% 4,1% 4,6% 

alla räntesatser på koncernens och moderbolagets finansiella tillgångar 

bedöms vara marknadsmässiga, varför bokfört värde anses motsvara verkligt 

värde. 

den maximala kreditrisken på koncernens och moderbolagets finansiella 

tillgångar motsvaras av deras bokförda värden. 

Not 17 Icke räntebärande långfristiga fordringar 


Mkr 

Långfristig garantifordran avseende 

2005 2004 2005 2004 

tvistiga skatteskulder 

Långfristig del av aktiverade 

– 30 – – 

finansieringskostnader 42 58 42 58 

Övrigt 

Totala icke räntebärande 

2 0 – – 

långfristiga fordringar 44 88 42 58

Not 18 Andelar i koncernföretag – tkr 

Svenska dotterbolag 

Antal aktier Kapital- Bokfört 

Organisationsnr Säte o andelar andel % värde 

Rexcell Tissue & Airlaid AB 556193-9769 Skåpafors 12 000 100 81 440 

Finess Borrby AB 556262-2604 Halmstad 1 000 100 2 350 

Utländska dotterbolag 

De Ster ACS Holding B.V. 33201067 Amsterdam, NL 1 453 006 100 1 253 552 

Duni N.V. HRT 39.209 Hoogstraten, BE (100) (EUR 43 074) 

Duni Co. Ltd 2308/2537 Bangkok, TH (100) (EUR 7 978) 

De Ster ACS Harmony Ltd Hong-Kong, HK (100) (EUR 7 639) 

De Ster LLC 522396958 Atlanta, US (100) (EUR 1) 

De Ster ACS Europe GmbH HRB 5391 Achim, DE (100) (EUR 14 365) 

Supplair Holding BV NL34134100 Amsterdam (100) (EUR 31 030) 

Masstrade Einkaufs AG CH-170.3.016.567-1 Zug, CH (100) (EUR 6 804) 

Bonne Route Holding BV 37109174 Alkmar (51) (EUR 0) 

Duni Holding BV 23068767 Breda, NL 260 731 100 597 856 

Duni Verwaltung GmbH Bersenbrück HRB 19689 Bramsche, DE (100) (EUR 20 467) 

Duni Holding S.A.S 3493099300031 Pontcharra, FR (100) (EUR 2 871) 

Duni Benelux B.V. 23052488 Breda, NL (100) (EUR 7 250) 

Duni Ltd. 897172 Runcorn, GB (100) (EUR 14 233) 

Duni A/S 161.454 Köpenhamn, DK (100) (EUR 1 981) 

Duni Holding Norge A/S 962346057 Oslo, NO (100) (EUR 370) 

Duni Belgium N.V. 214.587 Wiljrik, BE (100) (EUR 0) 

Duni Holding OY – Helsingfors, FI (100) (EUR 1 578) 

Duni Supply Corporation Connecticut:14275 

83 790 

FED: 060959040 Milwaukee, US 3 000 100 104 910 

Duni Corp Florida G74535 Atlanta, US 100 133 743 

Duni Iberica S.L – Tarragona, ES 200 000 100 23 176 

Duni Poland s.p.z.o.o RHB no. 7806 Poznan, PL 15 300 100 22 352 

Duni (CZ) s.r.o. 65410106 Kladno, CZ 1 100 6 740 

Duni E.P.E Grekland 095612352 Aten, GR 999 100 2 446 

Duni AG – Rotkreutz, CH 400 100 578 

Duni ZAO 7816110025 St Petersburg 1 100 11 

Duni Beteiligungsgesellschaft GmbH & Co KG HR Osnabrück A6793 Bramsche 1 100 3 076 

Duni NV (deSter ACS) 0413763693 Hoogstraten 1 100 281 

Duni Holding OY – Helsingfors, FI 5 735 

2 154 456 

Andelar i koncernföretag 2 238 246 

Moderbolaget 

Mkr 2005 2004 

Ingående värde andelar i koncernföretag 2 098 768 2 014 313 

Årets investeringar 133 743 4 455 

Aktieägartillskott 5 735 80 000 

Utgående värde andelar i koncernföretag 2 238 246 2 098 768 

161


Not 19 Andra räntebärande långfristiga fordringar 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Långfristig fordran relaterade till 

verksamhetsförsäljningar 2 14 2 14 

Övrigt 2 1 1 0 

Totala andra räntebärande 

långfristiga fordringar 4 15 3 14 

de långfristiga fordringarna relaterade till verksamhetsförsäljningar avser i 

sin helhet fordringar på swedish tissue ab år 2003 och 2004, och suomen 

kerta 2004. 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Ingående anskaffningsvärde 15 32 14 32 

Tillkommande fordringar 0 18 0 18 

Amorteringar, avgående fordringar 0 –18 0 –18 

Omklassificeringar –12 –18 –12 –18 

Omräkningsdifferenser 1 1 1 0 

Utgående andra räntebärande 

långfristiga fordringar 4 15 3 14 

samtliga långfristiga fordringar förfaller till betalning inom 5 år. 

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Förutbetald hyra 2 1 0 0 

Förutbetald leasing 1 2 – 0 

Förutbetald försäkring 0 4 0 0 

Förutbetalda licensavgifter 0 0 0 0 

Förutbetald energiskatt 3 3 1 3 

Upplupen provisionsintäkt 0 2 0 2 

Förutbetalda pensioner 3 3 3 3 

Övrigt 17 11 6 3 

Totala förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 26 26 10 11 

Not 21 Uppskrivningsfond 

Not 22 Konvertibelt förlagslån och skuldebrev förenade med optionsrätter till nyteckning 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Ingående uppskrivningsfond 13 13 13 13 

Utgående uppskrivningsfond 13 13 13 13 

i koncernens bundna reserver ingår 13 mkr (13) avseende uppskrivningsfond 

hänförlig till mark. uppskrivning av anläggningstillgångar förändrar ej 

anläggningarnas skattemässiga restvärde, och som en konsekvens av detta 

belastas uppskrivningen med uppskjuten skatt. 

Värdepapper Belopp Löptid Ränta Konverteringskurs 

KV1 14,1 Mkr 30 nov 2001–1 jan 2011 Stibor 12 mån plus 1,1% 527 kr 

Optioner – 1 okt 2001–31 dec 2020 – 10 kr 

Total skuld 14,1 Mkr 

vid extra bolagsstämma i duni ab den 27 september 2001 beslöts att emittera 

två skuldebrev med totalt 140 230 stycken avskiljbara optionsrätter till 

nyteckning av aktier. skandinaviska enskilda banken ab (publ.) och intermediate 

Capital Group Plc. gavs ensamma rätt att teckna skuldebreven och 

inneha optionsrätterna. innehavarna av optionsrätterna äger rätt att från 1 

oktober 2001 till 31 december 2020 teckna en aktie per optionsrätt under 

förutsättning att duni ab avyttras eller introduceras på en fondbörs samt 

om mezzanine-skulden återbetalas. teckningskursen sattes till marknadsvärdet 

vid emissionen. 

i november 2001 beslöt en extra bolagsstämma i duni ab att emittera ett 

nytt konvertibelt förlagslån, vilket tecknades av ett femtiotal nyckelpersoner i 

koncernen. detta lån uppgick vid tecknandet till 13,8 mkr, vilket motsvarade 

26 158 konvertibler, och löper från den 30 november 2001 till den första 

januari 2011. lånets kreditram är 18,7 mkr, vilket motsvarar 35 448 

konvertibler till konverteringskurs. Räntesatsen är rörlig, med justering den 

30 november varje år. Räntan sätts som 360 dagars stiboR plus en marginal 

på 1,1 procentenhet. Räntekostnaden under året var 520 tkr (618). 

konvertibelinnehavarna har rätt att under löptiden fram till den 30 

november 2010 teckna 27 065 aktier till en kurs av 527 kr per styck. Prissättningen 

har gjorts på marknadsmässiga villkor. vid samma tidpunkt som 

teckningen av konvertibla skuldebrev försålde bolagets huvudägare eQt 

optioner på befintliga aktier i duni ab. 

Räntesatsen anses vara marknadsmässig, varför någon uppdelning av 

kapitalbeloppet på eget kapital och lån inte har gjorts. av samma anledning 

anses bokfört värde motsvara verkligt värde. 

under 2005 har konvertibler till ett värde av 0,2 mkr, motsvarande 443 

stycken, lösts in och makulerats. motsvarande för 2004 var 0,2 mkr, motsvarande 

295 st. inga nya konvertibler har tecknats under året. 

emitterade konvertibler och optioner för teckning av nya aktier i duni 

ab motsvarar efter full konvertering samt fullt utnyttjande av teckningsoptionerna 

maximalt 3 procent av aktierna.

Not 23 obeskattade reserver 

Moderbolaget 

Mkr 2005 2004 

Ackumulerad skillnad mellan bokförda 

avskrivningar och avskrivningar utöver plan 30 70 

Not 24 Avsatt till pensioner 

30 70 

Koncernen 

Mkr 2005 2004 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 

Förmånsbestämda pensionsplaner 235 237 

235 237 

Moderbolaget 

Mkr 2005 2004 

Avsättningar enligt Tryggandelagen 

FPG/PRI-pensioner 138 144 

138 144 


inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de 

anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön 

och tjänstgöringstid. de största planerna finns i sverige, tyskland, belgien, 

nederländerna och storbritannien. 

Pensionsförsäkring i Alecta 

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i sverige 

tryggas genom en försäkring i alecta. enligt ett uttalande från Redovisningsrådets 

akutgrupp, uRa 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar 

flera arbetsgivare. för räkenskapsåret 2005 har koncernen inte haft tillgång 

till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en 

förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itP som tryggas genom en försäkring 

i alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter 

för pensionsförsäkringar som är tecknade i alecta uppgår till 6,7 mkr (9,2). 

alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. 

vid utgången av 2005 uppgick alectas överskott i form av den kollektiva 

konsolideringsnivån till 128,5 procent (128,0). den kollektiva konsolideringsnivån 

utgörs av marknadsvärdet på alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena 

beräknade enligt alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, 

vilka inte överensstämmer med RR 29. 

Förmånsbestämda Förmånsbestämda 

pensionsplaner pensionsplaner 

Mkr 

De belopp som redovisas 

i koncernens balansräkning 

har beräknats enligt följande: 

2005 2004 

Nuvärdet av fonderade förpliktelser 206 134 

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –117 –90 

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 

Oredovisade aktuariella vinster (+) 

178 199 

och förluster (–) –32 –6 

Nettoskuld i balansräkningen 235 237 

De belopp som redovisas i koncernens 

resultaträkning är följande: 

Kostnader avseende tjänstgöring 

under innevarande år –8 –9 

Räntekostnad 


–15 –15 

förvaltningstillgångar 

Aktuariella förluster (+) och vinster (–) 

4 3 

netto som redovisas för året 1 – 

Totala pensionskostnader som redovisas 

i koncernens resultaträkning är följande: 

–18 –21 

Summa kostnader för förmånsbestämda planer –18 –21 

Summa kostnader för avgiftsbestämda planer –32 –15 

Summa pensionskostnad –50 –36 



Mkr 2005 2004 

Kostnaderna fördelas i koncernens 

resultaträkning på följande poster: 

Rörelseresultatet –10 –9 

Finansiella kostnader –8 –12 

–18 –21 



Mkr 

Specifikation av förändringarna 

i den nettoskuld som redovisas 

i koncernens balansräkning: 

2005 2004 

Nettoskuld vid årets början enligt 

fastställd balansräkning 237 246 

Nettokostnad redovisad i resultaträkningen 18 21 

Utbetalningar av pensioner 

Tillskjutna medel från arbetsgivaren till 

–15 –13 

fonderade planer –8 –16 

Valutakursdifferenser på utländska planer 3 –1 

Nettoskuld vid årets slut 235 237 

Viktigare aktuariella antaganden 

på balansdagen 

Diskonteringsränta 


4,7–5,0% 5,0–5,3% 

förvaltningstillgångar 4,0–5,6% 4,0–5,1% 

Framtida årliga löneökningar 0–3,0% 0–3,0% 

Framtida årliga pensionsökningar 0–2,3% 0–2,3% 

Personalomsättning 0–3,0% 0–3,0% 

163


Not 25 omstruktureringsreserv 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Ingående balans 

omstruktureringsreserv 93 14 66 2 

Utnyttjade reserver –232 –70 –54 –2 

Årets avsättningar 189 149 11 66 

Kursdifferenser 0 – – – 

Utgående balans 

omstruktureringsreserv 50 93 23 66 

omstruktureringsreserven avser vid utgången av 2005 huvudsakligen 

avvecklingskostnader för uppsagd personal samt reserveringsbehov vid flytt 

av produktionsverksamhet. 

Not 26 Räntebärande skulder 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Förfall inom ett år 345 120 345 120 

Förfall senare än ett år, 

men inom fem år 1 929 1 052 2 107 993 

Förfall senare än fem år 1 294 1 883 1 196 2 218 

Summa räntebärande skulder 3 568 3 055 3 648 3 331 

moderbolaget har för koncernen tecknat en bekräftad rullande kreditram 

uppgående till motvärde av nominellt 500 mkr (500). beviljat belopp på 

checkräkningskrediter under denna ram uppgår i koncernen till motvärdet 

av 349 mkr (352). för moderbolaget är motsvarande belopp 209 mkr (209). 

därutöver har moderbolaget inom kreditramen möjlighet att upplåna motsvarande 

177 mkr (120). kreditramen utnyttjas vid årsskiftet med 163 mkr 

(66) i koncernen, varav 12 mkr (11) utnyttjas av moderbolaget i form av 

utställda bankgarantier. 

i nyckeltalsberäkningar inkluderas avsättningar till pensioner i räntebärande 

skulder. den totala räntebärande skulden i koncernen är 3 568 mkr 

(3 055). i moderbolaget är motsvarande summa 3 648 mkr (3 331), varav 

koncerninterna lån utgör 214 mkr (428). 

de räntebärande skulderna i moderbolaget med förfall inom ett år omfattar 

externa lån om 345 mkr (120). därutöver förfaller interna lån om 214 

mkr (428) under året. dessa har dock redovisats som långfristiga i tabellen 

ovan, eftersom huvuddelen av de interna lånen kommer att läggas om vid 

förfallotidpunkten. 


2005 2004 2005 2004 

Långfristiga 

Banklån 1 041 970 1 041 970 

Skulder till koncernföretag – – 214 428 

Pensionskuld, leasing 

Efterställda lån inklusive 

236 240 138 144 

konvertibla förlagslån 1 796 1 646 1 796 1 646 


Kortfristiga 

3 223 2 935 3 303 3 211 

Banklån 345 120 345 120 

345 120 345 120 

Totala räntebärande skulder 3 568 3 055 3 648 3 331 

Förfallotider 


2005 2004 2005 2004 

Långfristiga skulder med 

löptider över 5 år 

Banklån – – – – 

Skulder till koncernföretag – – – 428 

Pensionsskuld 

Efterställda lån inklusive 

236 237 138 144 

konvertibla förlagslån 1 058 1 646 1 058 1 646 

1 294 1 883 1 196 2 218 

Räntor 

koncernens upplåning är exponerad för ränteomförhandlingar och förfallodagar 

enligt följande: 

Mindre Mer än 

än 1 år 1–5 år 5 år Totalt 

Koncernen 

Total upplåning per 2005-12-31 2 525 – 1 043 3 568 

Total upplåning per 2004-12-31 2 111 – 944 3 055 

Moderbolaget 

Total upplåning per 2005-12-31 2 604 – 1 043 3 647 

Total upplåning per 2004-12-31 2 387 – 944 3 331 

koncernens portfölj av upplåning med en kortare räntebindningstid än ett 

år, 2 525 mkr (2 111) får genom ingångna ränteswapavtal om 1 061 mkr 

(1 447) en räntebindningstid om 0,8 år (1,3). 

vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån uppgick till: 


2005 2004 2005 2004 

Långfristiga skulder 8,2% 8,4% 8,1% 8,4% 

Checkräkningskredit 6,2% 4,7% 4,0% 4,9% 

Skulder till koncernföretag – – 2,4% 1,9% 

Räntan avseende de finansiella skulderna kan vid emmissionstillfället betecknas 

som marknadsmässig. 

Not 27 Efterställda lån 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Svenska Handelsbanken 270 – 270 – 

AB Bonnierföretagen 1 043 945 1 043 945 

Mezzanine lån 739 687 739 687 

Konvertibelt förlagslån 14 14 14 14 

Totala efterställda lån 2 066 1 646 2 066 1 646 

duni ab innehar ett efterställt lån hos de tidigare ägarna, ab bonnierföretagen, 

om nominellt 700 mkr, vilket löper till en ränta om 10,5 procent, vilken 

årsvis kapitaliseras i sin helhet. vid årets utgång uppgick skulden till 

1 043 mkr (945). lånet förfaller till betalning den 31 december 2011. 

i samband med refinansieringen av duni-gruppen under 2001 tecknades 

ett mezzanine-lån om nominellt 68 meuR med skandinaviska enskilda 

banken ab (publ) och intermediate Capital Group PlC, london. lånet 

löper till 31 december 2010. vid årsskiftet var räntan på lånet 9,2 procent. 

del av räntan kapitaliseras kvartalsvis. 

i november 2005 tog koncernen upp ett lån om nominellt 28,5 meuR 

för att finansiera förvärvet av supplair koncernen. detta lån är efterställt. 

lånet förfaller till betalning 2 november 2006. vid årsskiftet var räntan på 

lånet 3,3 procent. Räntan på lånet kapitaliseras. de efterställda lånen i denna 

not är efterställda banklån om 1,265 mkr (1 169).

Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Upplupna kostnader till personal 151 143 36 44 

Upplupna räntekostnader 68 27 57 26 

Upplupna kostnadsfakturor 67 57 0 5 

Upplupna skulder till kunder 150 164 6 26 

Övriga poster 75 66 36 23 

Totala upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 511 457 135 124 

Not 29 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 


Mkr 2005 2004 2005 2004 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 70 63 11 11 

Företagsinteckningar 1 203 1 123 692 692 

Nettotillgångar i dotterföretag 2 625 1 967 – – 

Aktier i dotterföretag – – 2 959 2 720 

Övriga panter 832 1 222 832 1 222 

Totala ställda säkerheter 4 730 4 375 4 494 4 645 

Ansvarsförbindelser 112 107 94 89 

Eventualförpliktelser 


2005 2004 2005 2004 

Garantier 101 97 91 86 

FPG/PRI 3 3 3 3 

Övrigt 8 7 0 0 

Summa eventualförpliktelser 112 107 94 89 

av garantierna i moderbolaget är 74 mkr (70) ställda till förmån för koncernföretag. 

inga väsentliga skulder förväntas uppkomma till följd av någon av ovanstående 

typer av ansvarsförbindelser. 

duni ab med dotterbolag har huvudsakligen ställt säkerheter till de kreditinstitut 

som deltog i refinansieringen i september 2001. dessa säkerheter 

utgörs primärt av fastighets- och företagsinteckningar, aktier och tillgångar i 

dotterbolag samt immateriella rättigheter. koncernens ställda panter säkerställer 

lån och kreditlimiter om sammanlagt 2 910 mkr (2 930). duni ab 

har även till Pensionsgaranti fPG/amfk ställt företagsinteckningar som 

säkerhet om 140 mkr (140) med bästa inomläge. 

Not 30 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 


2005 2004 2005 2004 

Av- och nedskrivningar 336 337 127 167 

Omstruktureringar –45 79 –43 64 

Avsättning till pensioner –18 –19 –6 –12 

Övrigt 11 1 – –18 

Summa 284 398 78 201 

Not 31 Förvärvade verksamheter 

under året har följande dotterföretag förvärvats: 

Förvärvs- Kapital- Röst- 

Företag Verksamhet tidpunkt andel, % andel, % 

Bonne Route Holding BV Catering 2005-06-08 50 50 

Supplair Holding BV Service 2005-10-27 100 100 

samtliga förvärvade dotterföretag redovisas i koncernens bokslut enligt förvärvsmetoden. 

i koncernresultaträkningen är 118 mkr av nettoomsättningen och 2 mkr 

av årets resultat hänförligt till under året förvärvade verksamheter. för samtliga 

under året förvärvade dotterföretag var det totala värdet av förvärvade 

tillgånger och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida 

medel enligt följande: 

Goodwill 234 

Materiella anläggningstillgångar 11 

Finansiella anläggningstillgångar 7 

Varulager 24 

Övriga omsättningstillgångar 138 

Kortfristiga skulder –122 

Total köpeskilling 292 

Likvida medel i de förvärvade företagen –45 

Totalt kassaflöde hänförligt till förvärvade verksamheter 247 

moderbolaget har under året förvärvat duni Corp från det helägda dotterbolaget 

dester aCs Holding bv. 

Not 32 Ej kassaflödespåverkande transaktioner i 

finansieringsverksamheten 

i moderbolaget och koncernen har långfristiga skulder ökat med 125 mkr 

(116 mkr) avseende kapitaliserade, ej betalda, räntekostnader. 

Not 33 Derivatinstrument 

moderbolaget gör alla transaktioner (ej inräknat derivat på elbörsen) med 

derivatinstrument. 

Ränterisker 

Räntebindningsnormen för koncernens lån är i genomsnitt 18 månader 1) 

med en tillåten avvikelse om +/–6 månader. under året fattade styrelsen 

beslut om att understiga den tidigare miniminivån 12 månader. vid årets 

utgång var den genomsnittliga bindningstiden 11 månader. koncernen säkrar 

ränterisker genom att använda derivatinstrument såsom ränteswapavtal 

och ränteoptioner. 

Ränteswappar 

de nominella beloppen på koncernens utestående ränteswappar per 31 

december 2005 uppgick till 1 061 mkr (1 447) 

Per den 31 december varierade de bundna räntorna från 2,4 procent till 

4,9 procent (1,9 till 4,9) och de rörliga räntorna var 1,9 procent (2,4) vid 

upplåning i sek och 2,5 procent (2,2) vid upplåning i euR samt 4,5 procent 

(2,1) i usd. 

Valutarisker 

valutariskerna består av transaktionsexponering och omräkningsexponering. 

transaktionsexponeringen, baserat på förväntat 12 månaders nettoflöde, 

uppgick per 31 december 2005 till ett motvärde av cirka 1 350 mkr (1 200). 

koncernens transaktionsexponerade flöde är primärt hänförligt till euR, 

GbP, nok, och dkk. 

dunis finanspolicy stipulerar att 50–70 procent av det förväntade valutaexponerade 

nettoflödet de följande 12 månaderna ska säkras. 

nettotillgångarna i utländska dotterbolag utgör en valutaexponering, i form 

av omräkningsexponering. denna exponering valutasäkras i normalfallet ej. 

1) Exkl. lån från AB Bonnierföretagen. 

165


Valutaterminer 

Per 31 december hade koncernens öppna terminskontrakt löptider på mellan 

1 månad och 15 månader. de belopp i tusental svenska kronor som kommer 

att erhållas och de kontrakterade växelkurserna för öppna kontrakt är följande: 

Belopp i tkr Växelkurser 

2005 2004 2005 2004 

CAD 45 806 32 768 6,54 5,16 

CHF 47 539 47 261 6,02 6,02 

CZK 5 204 0 0,32 0 

DKK 76 770 73 179 1,24 1,23 

EUR 171 977 315 431 9,30 9,16 

GBP 99 011 143 924 13,56 13,08 

NOK 81 895 106 916 1,15 1,09 

PLN –56 704 –36 522 2,35 2,00 

THB –69 290 –67 805 0,19 0,18 

nettot av kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta utgjorde 

per 31 december 2005 en fordran på 326 358 tkr (356 476), varav 304 292 

tkr (288 450) har säkrats med valutaterminskontrakt som ingår i sammanställningen 

ovan. 

Per 31 december 2005 uppgick ej redovisade nettoresultat på öppna kontrakt 

som säkrar framtida kassaflöden i utländska valutor, till –4 977 tkr 

(11 641). dessa resultat kommer att redovisas i resultaträkningen i takt med 

att kontrakten förfaller, vid varierande tidpunkter på mellan 1 månad och 15 

månader från balansdagen. 

Kreditrisker 

Placeringsreglementet inom koncernen stipulerar att finansiella investeringar 

och affärer i derivatinstrument endast får göras med välrenommerade banker 

och finansiella institutioner. uppföljning sker mot standard & Poors långfristiga 

rating. 

Finansierings- och likviditetsrisker 

koncernen ska som ett minimum ha tillfredställande kreditfaciliteter samt 

tillräckliga likvida medel för att vid var tid kunna möta förfallande betalningar 

och snabba förändringar av likviditetsbehovet. betalningsberedskapen 

definieras som summan av likvida medel och outnyttjade bekräftade kreditramar. 

den 31 december 2005 uppgick summan av dessa till 316 mkr 

(419), varav 152 mkr (101) i likvida medel och 164 mkr (318) i outnyttjade 

kreditfaciliteter. 

Verkliga värden 

verkliga värden på derivatinstrument, som inte redovisas i balansräkningen, 

var på balansdagen enligt följande: 


2005 2004 2005 2004 

Kontrakt med positiva 

verkliga värden: 

Ränteswapkontrakt 3 472 786 3 472 786 

Valutaterminskontrakt 4 405 16 445 4 405 16 445 

7 877 17 231 7 877 17 231 

Kontrakt med negativa 

verkliga värden: 

Ränteswapkontrakt 10 948 21 561 10 948 21 561 

Valutaterminskontrakt 9 382 4 803 9 382 4 803 

Råvaruderivat 0 0 0 0 

20 330 26 364 20 330 26 364 

derivat avseende säkring av nettoexponering i intern och extern låneportfölj 

redovisas i balansräkningen och uppgick den 31 december 2005 till 2,4 mkr 

(–5,2). 

verkligt värde på ränteswappar, terminskontrakt och råvaruderivat har 

beräknats som de kostnader/intäkter som uppstått om kontrakten stängts på 

balansdagen. Härvid har bankernas officiella kurser använts, om sådana 

finns.

Not 34 Personal (medelantal) 

Moderbolaget 

Sverige 

2005 2004 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Malmö 66 45 111 – – – 

Halmstad 23 13 36 146 122 268 

Stockholm 4 4 8 10 6 16 

Summa moderbolaget Sverige 93 62 155 156 128 284 

Utomlands 

Turkiet 5 9 14 5 9 14 

Summa moderbolaget utomlands 5 9 14 5 9 14 

Totalt moderbolaget 98 71 169 161 137 298 

Dotterbolag 

Belgien 339 92 431 373 97 470 

Danmark 36 30 66 34 23 57 

Finland 10 12 22 13 10 23 

Frankrike 19 21 40 19 23 42 

Grekland – – – 2 1 3 

Hong Kong – – – 1 1 2 

Italien 3 1 4 2 1 3 

Kina 9 13 22 10 14 24 


Nya Zeeland 1 – 1 – – – 

Norge 13 9 22 15 9 24 

Polen 136 237 373 70 107 177 

Ryssland 5 8 13 5 8 13 

Schweiz 13 8 21 13 8 21 

Spanien 13 7 20 22 10 32 


Sverige 251 66 317 320 216 536 

Thailand 172 248 420 173 244 417 

Tjeckien 5 12 17 5 11 16 

Tyskland 471 435 906 475 462 937 

USA 182 136 318 205 151 356 

Österrike 5 2 7 6 2 8 

Totalt dotterbolag 1 803 1 420 3 223 1 832 1 445 3 277 

Totalt koncernen 1 901 1 491 3 392 1 993 1 582 3 575 

167


Not 35 Löner och andra ersättningar 

2005 2004 

Löner och Sociala Varav Löner och Sociala Varav 

Mkr ersättningar kostnader pension ersättningar kostnader pension 

Moderbolaget 

Sverige 131 71 15 220 111 22 

Turkiet 3 – 0 2 1 – 

Totalt Moderbolaget 134 71 15 222 112 22 

Dotterbolag 

Belgien 174 61 1 176 56 0 

Danmark 24 1 1 32 2 2 

Finland 7 2 2 8 2 2 

Frankrike 15 5 2 14 6 2 

Grekland – – – 1 – – 

Hong Kong 4 0 0 6 1 1 

Italien 2 1 0 0 – – 

Kina 3 0 0 3 0 – 


Nya Zeeland 0 0 0 – – – 

Norge 11 2 1 12 4 1 

Polen 20 4 0 11 2 – 

Ryssland 1 0 0 1 0 0 

Schweiz 11 2 – 11 1 – 

Spanien 9 2 – 9 2 – 


Sverige 102 35 17 9 4 0 

Thailand 16 0 0 15 0 0 

Tjeckien 2 1 – 1 0 – 

Tyskland 277 59 3 276 61 0 

USA 118 8 3 141 37 2 

Österrike 3 1 – 3 1 – 

Totalt Dotterbolag 884 192 35 775 189 14 

Totalt Koncernen 1 018 263 50 997 301 36

löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter 

m fl och anställda: 

2005 2004 

Styrelse, Styrelse, 

VD, vVD VD, vVD 

(varav Övriga (varav Övriga 

Mkr tantiem) anställda tantiem) anställda 

Moderbolaget 

Sverige 6 (1) 125 9 (1) 211 

Turkiet – (–) 3 – (–) 2 

Totalt moderbolaget 6 (1) 128 9 (1) 213 

Dotterbolag 

Belgien – (–) 174 – (–) 176 

Danmark 0 (–) 24 2 (0) 30 

Finland 1 (–) 6 2 (–) 6 

Frankrike – (–) 15 – (–) 14 

Grekland – (–) – – (–) 1 

Hong Kong 1 (–) 3 1 (–) 5 

Italien – (–) 2 – (–) 0 

Kina 1 (–) 2 – (–) 3 

Nederländerna 6 (0) 47 1 (0) 21 

Nya Zeeland – (–) 0 – (–) 0 

Norge 1 (–) 10 1 (0) 11 

Polen 1 (0) 19 1 (0) 10 

Ryssland 0 (0) 1 0 (0) 1 

Schweiz 2 (0) 9 1 (0) 10 

Spanien – (–) 9 – (–) 9 

Storbritannien 2 (0) 30 1 (0) 23 

Sverige 1 (0) 101 0 (0) 9 

Thailand 1 (0) 15 0 (–) 15 

Tjeckien 0 (–) 2 0 (0) 1 

Tyskland 3 (0) 274 2 (0) 274 

USA 2 (0) 116 2 (0) 139 

Österrike 1 (0) 2 1 (0) 2 

Totalt dotterbolag 23 (0) 861 15 (0) 760 

Totalt koncernen 29 (1) 989 24 (1) 973 

av moderbolagets pensionskostnader avser 4,6 mkr (5,5) styrelse, verkställande 

direktör och vice vd. bolagets utestående pensionsförpliktelser till 

dessa uppgår till 0 mkr (0). 

av koncernens pensionskostnader avser 4,6 mkr (5,5) styrelse, verkställande 

direktör och vice vd. koncernens utestående pensionsförpliktelser till 

dessa uppgår till 0 mkr (0). 

Styrelse 

till styrelsens externa ledamöter har arvode utbetalats om 1 289 tkr (1 063). 

beloppet är i sin helhet av bolagsstämman beslutat arvode. Härav har till styrelsens 

ordförande utbetalats 500 tkr (500). inget avtal om tantiem finns. 

Verkställande direktör och vice VD 

till verkställande direktör och vice vd har i lön och tantiem från duni ab 

utbetalats 5 637 tkr (4 627). 

koncernens styrelse består av 7 (9) personer varav 86 procent män (89). 

koncernledningen utgörs av 2 (8) personer varav 50 procent män (88). 

Not 36 Övriga villkor för ledande befattningshavare 


för verkställande direktör föreligger ett särskilt pensionsavtal med duni ab. 

avtalad pensionsålder är 62 år. bolaget ska fram till avtalad pensionsålder 

månatligen avsätta ett belopp motsvarande 35 procent av verkställande 

direktörs månadslön till anvisad tjänstepensionsförsäkring. avsättningen till 

tjänstepension ska dock aldrig överstiga vad som är fullt avdragsgillt för bolaget. 

överskjutande icke avdragsgilla premier ska avtalas som direktpension, 

tryggad genom företagsägd kapitalförsäkring, pantföreskriven till verkställande 

direktör. 

verkställande direktören har ett särskilt avtal om avgångsvederlag. 

avgångsvederlaget ger ersättning för 18 månader efter en uppsägningstid på 

6 månader. endast företaget äger rätt att utlösa avtalet. 


för vissa ledande befattningshavare som ingår i, eller är nära knuten till, koncernledningen 

finns avtal om utökad pensionsrätt som komplement till den 

kollektivt avtalade itP-planen. avtalad pensionsålder är 60 år. beslut om 

utökad pensionsrätt fattas av koncernchef eller koncernens styrelseordförande. 

Ålderspension utges som högst med 5 procent av pensionsmedförande 

lön intill 20 prisbasbelopp, till 37,5 procent mellan 20 och 30 prisbasbelopp 

samt till 70 procent av lön mellan 30 och 70 prisbasbelopp. med pensionsmedförande 

lön avses fast årslön jämte semesterersättning, ökat med 

genomsnittet av de tre senast föregående årens tantiem. därtill kommer löfte 

om sjukpension samt efterlevandepension. Pensionen intjänas den linjärt 

under anställningstiden, dvs. från anställningsdagen till pensionsålder. 

avgångsvederlag uppgår normalt till mellan tolv och arton månadslöner 

efter en uppsägningstid på mellan sex och tolv månader, där endast företaget 

äger rätt att utlösa avtalen. 

Not 37 Sjukfrånvaro 

Moderbolaget 

2005 2004 

Sjukfrånvaro 5,5% 7,2% 

– långtidssjukfrånvaro 3,2% 3,7% 

– sjukfrånvaro män 4,7% 4,9% 

– sjukfrånvaro kvinnor 6,2% 10,3% 

– anställda –29 år 4,5% 6,3% 

– anställda 30–49 år 5,2% 7,3% 

– anställda 50 år – 6,1% 7,2% 

Not 38 Uppgifter om Duni AB 

duni ab har sitt säte i malmö, sverige, och adressen till bolagets huvudkontor 

är box 237, 201 22 malmö. 

169

170 

inbjudan till föRväRv av aktieR i duni ab (publ) 

Revisorernas yttrande 

tILL StyRELSEN I DUNI AB (PUBL.) 

Revisors rapport avseende historiska finansiella rapporter 

2004–30 juni 2007 

vi har granskat de finansiella rapporterna för duni ab (publ) på 

sidorna 92–169, som omfattar balansräkningarna per den 31 

december 2004, 2005 och 2006 samt per den 30 juni 2007, 

resultaträkningarna och kassaflödesanalyserna för räkenskapsåren 

2004, 2005, 2006 och 1 januari–30 juni 2007 samt väsentliga 

redovisningsprinciper och andra tilläggsupplysningar. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för de finansiella 

rapporterna 

styrelsen och verkställande direktören ansvarar för att de finansiella 

rapporterna tas fram och presenteras på ett rättvisande sätt. 

för Räkenskaper för räkenskapsåren 1 januari–30 juni 2007, 

2006 och 2005 i enlighet med ifRs innebär detta i enlighet med 

international financial and Reporting standards (”ifRs”) 

sådana de antagits av eu och enligt kraven i prospektdirektivet 

för införande av prospektförordningen 809/2004/eG samt för 

moderbolaget i enlighet med Redovisningsrådets Rekommendation 

RR 32:05 och Prospektdirektivet. för Räkenskaper för 

räkenskapsåren 2005 och 2004 i enlighet med Redovisningsrådets 

rekommendationer innebär detta i enlighet med Årsredovisningslagen 

och Redovisningsrådets rekommendationer med 

undantag av RR 18 och RR 25 som är avsedda för bolag vars 

aktier är föremål för allmän handel och enligt kraven i prospektdirektivet 

för införande av prospektförordningen 809/2004/eG. 

denna skyldighet innefattar utformning, införande och upprätthållande 

av intern kontroll som är relevant för att ta fram och på 

rättvisande sätt presentera de finansiella rapporterna utan väsentliga 

felaktigheter, oavsett om de beror på oegentligheter eller fel. 

Revisorns ansvar 

vårt ansvar är att uttala oss om de finansiella rapporterna på 

grundval av vår revision. vi har utfört vår granskning i enlighet 

med faR sRs förslag till RevR 5 Granskning av prospekt. det 

innebär att vi följer etiska regler och har planerat och genomfört 

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss 

stockholm den 26 oktober 2007 

PricewaterhouseCoopers ab 

Bo Hjalmarsson 

Auktoriserad revisor 

om att de finansiella rapporterna inte innehåller några väsentliga 

felaktigheter. 

Utfört arbete 

en revision i enlighet med faR sRs förslag till RevR 5 Granskning 

av prospekt innebär att utföra granskningsåtgärder för att få 

revisionsbevis som bestyrker belopp och upplysningar i de finansiella 

rapporterna. de valda granskningsåtgärderna baseras på vår 

bedömning av risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella 

rapporterna oavsett om de beror på oegentligheter eller fel. vid 

riskbedömningen överväger vi den interna kontroll som är relevant 

för bolagets framtagande och rättvisande presentation av de 

finansiella rapporterna som en grund för att utforma de revisionsåtgärder 

som är tillämpliga under dessa omständigheter 

men inte för att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets 

interna kontroll. en revision innebär också att utvärdera tillämpligheten 

av använda redovisningsprinciper och rimligheten i de 

betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande 

direktören gjort samt att utvärdera den samlade presentationen i 

de finansiella rapporterna. 

vi anser att erhållna revisionsbevis är tillräckliga och ändamålsenliga 

som underlag för vårt uttalande. 

Uttalande 

vi anser att Räkenskaper för räkenskapsåren 2006 och 2005 i 

enlighet med ifRs ger en rättvisande bild i enlighet med de 

internationella redovisningsstandarderna ifRs sådana de antagits 

av eu, av duni ab koncernens resultat, ställning och kassaflöde 

per den 31 december 2005 och 2006 samt per den 30 juni 

2007 . vi anser vidare att moderbolagets finansiella rapporter för 

motsvarande perioder ger en rättvisande bild i enlighet med 

Redovisningsrådets Rekommendation RR 32:05. 

vi anser att Räkenskaper för räkenskapsåren 2005 och 2004 i 

enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer ger en rättvisande 

bild i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets 

rekommendationer, med undantag av RR 18 och 

RR 25 som är avsedda för bolag vars aktier är föremål för allmän 

handel, och av duni ab-koncernens resultat, ställning och kassaflöde 

per den 31 december 2004 och 2005.

adresser 

DUNIS HUVUDKoNtoR 

duni ab 

ubåtshallen 

östra varvsgatan 9a 

201 22 malmö 

tel: 040-10 62 00 

SäLJAREN 

duni Holding ab 

box 237 

201 22 malmö 

FINANSIELLA RåDGIVARE 

abG sundal Collier ab 

biblioteksgatan 3 

103 89 stockholm 

seb enskilda 

kungsträdgårdsgatan 8 


Handelsbanken Capital markets 

blasieholmstorg 12 


KoNtoFÖRANDE INStItUt 

nCsd ab 

box 7822 


avanZa 

bankaktiebolaget avanza 

box 1399 


171

”Duni ska bidra till ökad stämning och göra livet 

enklare vid varje måltidstillfälle genom att erbjuda inspirerande 

och innovativa produkter och koncept.” 

www.duni.com 

Inbjudan till förvärv av aktier i Duni AB (publ)

Koncernens balansräkningar i sammandrag - Duni Group

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?