InnehÃ¥llsfÃ¶rteckning - Landstinget i Uppsala lÃ¤n

Förvaltning: 

Alla 

Titel: 

Verksamhet/division: Alla ID.nr 

Palliativ vård i livets slut 

Godkänt av: Bengt Sandén chefsläkare AS, 

Torbjörn Söderström chefsläkare LE 

Dokumenttyp 

Kvalitetsnorm 

Godkänt den: 2012-05-02 

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, 

Skapat av: 

Anja Gustavsson OTM, Anna Nordin KIR, 

Lena Normark OTM, Liselott Henriksson 

Lundvall LE, Maria Mare OTM, Sofie Funke KB, 

Skapat den: HT 2011-VT 2012 

Susanna Linde KIR 

Granskad av: Ulla Martinsson ÖL Onkologen 2012-04-27 

Reviderat av: 

Reviderat den: 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning .........................................................................................................3 

Inledning ........................................................................................................................3 

Palliativ vård i livets slut ................................................................................................3 

Definitioner, förklaringar samt allmän information.................................................................3 

Palliativt konsultteam ....................................................................................................3 

Riktlinje för standardiserad vårdplan palliativ vård vid livets slut .............................................3 

Brytpunktssamtal..........................................................................................................3 

Närståendepenning .......................................................................................................3 

Beslut om begränsad behandling och ej hjärt-lungräddning (Ej HLR) ....................................4 

Icke- nödvändiga kontroller............................................................................................4 

Symtomlindrande läkemedel ..........................................................................................4 

Icke-nödvändiga läkemedel............................................................................................4 

Andlig företrädare.........................................................................................................4 

Kurator .......................................................................................................................4 

Information till närstående om döendets process och notera närståendes önskemål ...............5 

Särskilda önskemål angående omvårdnaden .....................................................................5 

Önskemål om dödsplats.................................................................................................5 

Önskemål om omhändertagande efter döden ....................................................................5 

Smärta ...........................................................................................................................6 

Bedömning/smärtanalys ................................................................................................6 

Skattningsskalor ...........................................................................................................6 

Smärtskattning.............................................................................................................6 

Farmakologisk behandling ..............................................................................................7 

Icke farmakologisk behandling........................................................................................7 

Lungor/ Andning ..............................................................................................................8 

Andnöd .......................................................................................................................8 

Rosslande andning.....................................................................................................8 

Bedömning ...............................................................................................................8 

Icke farmakologisk behandling/ Omvårdnadsåtgärder .....................................................8 

Elimination.................................................................................................................... 10 

Förstoppning och diarré ............................................................................................... 10 

Observera och registrera avföring .............................................................................. 10 

Initiera insättandet av läkemedel ............................................................................... 10 

Icke farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder.................................................... 10 

Urinretention och urininkontinens.................................................................................. 10 

Urinproduktion och kateter/ omvårdnadsåtgärder......................................................... 11 

Psykosocialt .................................................................................................................. 12 

Ångest ...................................................................................................................... 12 

Kognitiv svikt ............................................................................................................. 12 

Bedömning ............................................................................................................. 12 

Uteslut fysiska orsaker ............................................................................................. 13 

Icke-farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder ................................................... 13 

Kontinuerliga läkemedel ........................................................................................... 13 

Nutrition ....................................................................................................................... 14 

Illamående ............................................................................................................. 14 

Titel 

Palliativ vård 

Dokumentet senast sparat 2012-06-26 08:34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 

Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet

Törst......................................................................................................................... 14 

Skattningsskalor vid illamående:................................................................................... 14 

Icke farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder.................................................... 15 

Farmakologisk behandling......................................................................................... 15 

Munhälsa ...................................................................................................................... 15 

Muntorrhet ................................................................................................................ 15 

Bedömning ............................................................................................................. 15 

Icke-farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder ................................................... 16 

Farmakologisk behandling......................................................................................... 16 

Hud och trycksår............................................................................................................ 17 

Omvårdnadsåtgärder ............................................................................................... 17 

Efter dödsfallet .............................................................................................................. 18 

Omhändertagande av avliden ....................................................................................... 18 

Information................................................................................................................ 18 

Efterlevandesamtal ..................................................................................................... 18 

Registrering i Svenska palliativregistret.......................................................................... 18 

Referenser .................................................................................................................... 19 

Bilaga 1 GVP Palliativ vård............................................................................................... 20 

Bilaga 2 SVP Palliativ vård i livets slut ............................................................................... 23 

Titel 




Inledning 

Palliativ vård i livets slut 

Med palliativ vård i livets slut menas den vård som ges under patientens sista tid i livet, 

oavsett ålder och diagnos, när målet med vården är att lindra lidande och främja 

välbefinnande samt livskvalitet. Palliativ vård i livets slut syftar inte till vare sig att 

påskynda eller fördröja döden, däremot bekräftas livet och döden ses som en normal 

process [1]. En avvägning av vilken behandling som ska ges måste göras så att vinsten 

för patienten överstiger risker och biverkningar[2]. 

Palliativ vård är ett specifikt kunskapsområde och ska vara en del av all vård oberoende 

av var och av vem vården erbjuds. De avdelningar som ger allmän palliativ vård, där 

patientens behov kan tillgodoses med grundläggande kunskap i palliativ vård, kan i vårt 

län få stöd av det Palliativa rådgivningsteamet (PRT). I praktiken är de fyra viktigaste 

delarna av palliativ vård symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt 

stöd till närstående[3]. 

Följande kunskapsunderlag är avsett att användas i omvårdnad av patienter under sent 

skede i döendeprocessen oavsett vilken verksamhet inom Landstinget patienten vårdas 

i. Innehållet i underlaget är i möjligaste mån grundad på evidens och referenser finns i 

dokumentet. 

Definitioner, förklaringar samt allmän information 

Palliativt konsultteam 

Multiprofessionellt konsultteam som utgår från specialiserad palliativ verksamhet och 

som ger råd, handledning och utbildning till vård- och omsorgspersonal[3]. I Uppsala 

läns landsting benämnes detta team Palliativa rådgivningsteamet (PRT). 

Riktlinje för standardiserad vårdplan palliativ vård vid livets slut 

Mål 

Lindra lidande och främja livskvalitet samt ge stöd till närstående. 

Brytpunktssamtal 

Samtal mellan ansvarig läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ 

vård i livets slut. Om patienten önskar erbjuds närstående att delta i samtalet. Samtalet 

handlar om innehållet i vården, utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Vad 

ska livets sista tid användas till? Brytpunktsamtal skall dokumenteras i patientjournalen. 

Det är oftast nödvändigt att personalen i teamet har flera samtal med patient och 

närstående i samband med övergången till vård i livets slut[3]. 

Det är av största vikt att man hela tiden försöker tänka sig in i hur mycket information 

och frågor patient/anhöriga vill ha/orkar med just nu. Alla samtal vid livets slut måste 

vara mycket finkänsliga. Allt man säger måste givetvis vara sant men man behöver inte 

alltid servera hela sanningen vid det första samtalet. Om man inte vet hur långt 

patient/närstående har kommit i processen att acceptera att livet börjar närma sig slutet 

är det alltid klokt att fråga hur de uppfattar situationen just nu innan man själv börjar 

informera. 

Närståendepenning 

Till närstående räknas anhöriga men även andra som patienten har nära relationer med, 

till exempel vänner eller grannar. Både den som ska ansöka om närståendepenning och 

Titel 



Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet 

3

den sjuke måste vara försäkrade i Sverige och vården ska ges i Sverige eller i annat EUland. 

En person som avstår från arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk 

kan få ersättning från Försäkringskassan som närståendepenning. Uttrycket ”vård” har 

här en vidare mening, något krav på att vårdinsatserna från den närstående ska bestå 

av traditionell sjukvård ställs inte. Det räcker med att finnas till hands som 

medmänniska. Det är vanligen läkaren på den vårdenhet där den allvarligt sjuke vårdas 

som ska fylla i blanketten [4]. 

Beslut om begränsad behandling och ej hjärt-lungräddning (Ej HLR) 

Beslut om ”Ej HLR” ska ske individuellt för varje patient. I de fall läkaren bedömer att 

HLR inte kan rädda patientens liv, eller om patienten framfört att HLR inte ska 

genomföras, ska läkaren dokumentera beslutet så att all personal som ansvarar för 

vården har omedelbar tillgång till informationen. 

Beslut om HLR rör inga andra medicinska behandlingsåtgärder som till exempel 

antibiotika, respirator, operation eller andra insatser som kan aktualiseras i palliativ 

vård[3]. 

Icke- nödvändiga kontroller 

Det är viktigt att inte, av ”slentrian”, fortsätta kontroller som utfördes innan patienten 

övergick till palliativ vård i livets slut. Endast de åtgärder som gagnar patientens 

välbefinnande ska utföras. För att kunna ge symtomlindring och livskvalitet inom 

palliativ vård kan det dock för en del patienter vara motiverat att kontrollera Hb, 

blodtryck, elektrolyter eller blodsocker[3]. 

Symtomlindrande läkemedel 

Det är en trygghet för både patient och sjuksköterska att vid behovsordination, även för 

ännu ej upplevda symtom, finns så de lätt kan administreras oberoende av tid på 

dygnet. För läkare som ordinerar finns till hjälp en mall ”palliativa läkemedel” i Cosmics 

läkemedelsmodul. 

Dessa läkemedel ska ordineras för att lindra smärta, ångest och oro, illamående, andnöd 

samt kognitiv svikt[5]. 

Icke-nödvändiga läkemedel 

Vid övergång till palliativ vård i livets slutskede bör man aktivt gå igenom 

läkemedelslistan och sätta ut alla icke nödvändiga mediciner. All läkemedelsbehandling 

som inte är symtomlindrande bör upphöra[3]. 

Omvärdering av vätskebehov ska ske kontinuerligt. Närstående kan behöva extra 

information om döendets process när vätskeordination avslutas/inte påbörjas. 

Andlig företrädare 

Patienter i livets slutskede kan ha behov av att diskutera existentiella och andliga frågor 

med någon som lyssnar aktivt. Andliga frågor är knutna till individens sökande efter 

mening och syfte med livet. Samtal om dessa frågor kan i många fall ske med 

vårdpersonal som patienten har förtroende för. För ytterligare stöd finns sjukhuspräst, 

egen församlingspräst, diakon eller annan religiös företrädare. Sjukhuskyrkan kan 

förmedla kontakt med andra religiösa företrädare[2, 5]. 

Kurator 

Inom palliativ vård har kuratorn stödsamtal både med patient och/eller närstående om 

behov finns eller önskas. Samtalskontakten med kuratorn kan bestå av individuella 

samtal, kris- och sorgebearbetning. Om det finns små barn kring den sjuke kan stödet 

även erbjudas dem, i första hand genom stöd till de för barnet viktiga vuxna Vårdtiden 

kan innebära påfrestningar på den egna och/eller familjens ekonomi. Kurator kan då ge 

råd i ekonomiska frågor, bland annat hjälp att söka bidrag, fondmedel samt ekonomiskt 

Titel 


4 



efterlevandestöd. Under vårdtiden kan färdtjänst bli aktuell för att höja patientens 

livskvalitet, vilket kurator hjälper till att ansöka om [2]. 

Information till närstående om döendets process och notera närståendes 

önskemål 

När döden närmar sig kan tiden bli ångestfylld och orolig för de närstående. För att 

underlätta är information om döendets process värdefull [8]. Öppen kommunikation om 

livets skörhet och möjliga sätt att närma sig döden kan ges med hjälp av en skriftlig 

information om vad som händer med kroppen och i sinnet när en människa får insikt om 

att slutet närmar sig[9]. 

För att undvika missförstånd och känsla av utanförskap är det viktigt att fråga 

närstående: 

Vem ska kontaktas vid försämring? 

Ska den personen kontaktas även på natten? 

Särskilda önskemål angående omvårdnaden 

Hur vill patienten ha det? Besök eller inte, stängd dörr eller öppen, egna tavlor eller 

föremål från hemmet, husdjur på besök, närstående boende hos sig, ensamhet eller 

sällskap? Önskemålen kan förändras under vårdtiden och de bör därför efterhöras igen 

när patientens tillstånd förändras. 

Önskemål om dödsplats 

Valet av plats för döden och förberedelser inför döden handlar till stor del om var 

patienten befinner sig och om det finns möjlighet att erbjuda symtomlindring där. Enligt 

Twycross [5] önskar de flesta dö hemma. Studier bekräftar detta men talar också om att 

många är rädda för att vara till besvär för sina närstående [6]. 

För en god livskvalité i livets slut är det viktigt att patienten ges möjlighet till delaktighet 

och kontroll. Att få välja under vilka omständigheter döden ska ske är därför väsentligt 

och patienten bör tillfrågas: 

Önskar patienten dö hemma? 

På den vårdavdelning där han/hon vårdats en längre tid? 

På Hospice eller annan palliativ enhet?[3]. 

Att flytta från hemmet till institution kan upplevas både som en lättnad och en sorg för 

både patient och närstående. Lättnad för bättre möjlighet till symtomlindring men sorg 

över att inte komma hem mer[7]. 

Om patienten önskar dö hemma finns i Uppsala läns landsting olika möjligheter att få 

hjälp med både omvårdnad och medicinska insatser. För kontakt med de olika enheterna 

krävs antingen remiss eller vårdplanering. 

Önskemål om omhändertagande efter döden 

Patienter har varierande förhållningssätt till hur mycket eller litet de önskar delta i beslut 

som rör deras behandling eller vård. När patienten blir respekterad som en autonom 

människa sker vården i samförstånd med denne och utgår från hur den sjuke vill ha 

det[2]. Innan tiden kommer då patienten inte längre kan kommunicera kan det vara av 

värde att ta reda på om patienten har egna önskemål om hur deras döda kropp ska 

omhändertas. Önskas speciella kläder, känslomässigt viktiga föremål som ska följa med? 

Denna information förmedlas oftast i samband med existentiella samtal med 

vårdpersonal eller genom information från närstående. 

Titel 




5

Smärta 

Smärta i livets slutskede är en laddad fråga både för patient och närstående och kan 

vara en faktor som skapar mycket ångest och oro. Det är angeläget att svårt sjuka 

patienter får vetskap om att smärta (och andra plågsamma symtom) kan lindras[3]. 

Hos patienter med cancersjukdom är det 50-100% som har smärta och även vid andra 

diagnoser ligger siffran över 50 %. Det är viktigt att tänka på att döende också kan 

känna smärta på grund av existentiella och andliga dimensioner. 

Smärtan hos patienter är subjektiv, men om den existerar för patienten så finns den, 

oavsett om det är en hotande eller verklig vävnadsskada[10]. Smärtlindring i livets 

slutskede syftar till att ge patienten så god livskvalitet som möjligt. 

Mål 

Smärtskattning

Farmakologisk behandling 

Starka opioider är de viktigaste preparaten vid smärtlindring i livets slutskede. De 

svagare opioiderna har nu en mycket begränsad användning. 

Perorala depotpreparat är att föredra. När patienten får svårt att ta tabletter kan 

transdermal och subkutan/intravenös administrering (via pump) övervägas. 

Förutom opioider finns icke-opioida analgetika såsom Paracetamol, NSAID, steroider och 

läkemedel mot neuropatisk smärta samt spasmolytika [3, 15]. 

Det är viktigt att analgetika för vid behov finns ordinerat i injektionsform, subcutant eller 

intravenöst. Det måste säkerställas att vid-behovsdosens storlek är tillräckligt hög i 

förhållande till grunddosen. 

Icke farmakologisk behandling 

Metoder kan användas var och en för sig eller kombinera ihop flera. 

Akupunktur: Kan öka endorfinfrisättningen. Nålar som sätt på vissa punkter på 

kroppen. Sjukgymnast brukar kunna detta. 

Avledning/distraktion: T.ex. titta på tv eller spela spel. Få tänka på något annat än 

sin smärta. Denna metod är mycket användbar. 

Massage (taktil eller klassisk): Denna metod används för att få patienten att slappna 

av i muskler och öka blodcirkulationen i muskler. 

TENS (Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation): Elektroder placeras där 

patienten har ont. Smärtimpulserna blockeras då, liknande vid massage/gnidning. Denna 

metod är effektiv, men används tyvärr sällan. Sjukgymnast provar var plattorna ska 

sitta, sedan kan vårdpersonal eller anhörig hjälpa till att applicera plattorna om så 

behövs. 

Värme/kyla: Värme ökar blodcirkulationen och kan reducera stelhet i muskler. Kyla 

används till svullnader eller vid injektioner och punktioner. Man kan även använda kyla 

och värme växelvis för att förbättra effekten[14]. 

Kontakta Smärtcentrum snarast vid svårbehandlade smärttillstånd. 

Titel 




7

Lungor/ Andning 

Andnöd 

Andnöd eller dyspné kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av obehag i samband 

med andning. Andnöd innehåller två komponenter, känslan att inte få luft och 

upplevelsen av att andningsarbetet är ansträngande. Vid sjukliga förändringar i lungorna 

såsom till exempel primär eller sekundär tumör, astma, KOL, emfysem, pleuravätska, 

lungödem eller infektioner, störs syrgastillförseln och/eller utvädringen av koldioxid. 

Detta ger upphov till andnöd. Patientens upplevelse av andnöd har dock flera aspekter 

än enbart den fysiska. Det är ångestskapande och känslan av att inte få luft kan ge 

upphov till dödsångest. Andnöd kan signalera om livshotande tillstånd, vara symtom på 

kronisk sjukdom eller vara en manifestation av ångest[15]. 

Rosslande andning 

Mot slutet av livet när krafterna hos den sjuke avtar allt mer är rosslande andning 

vanligt förekommande. Detta kan uppstå när patienten inte är i stånd att svälja, hosta 

upp slem eller själv ändra läge. Det rosslande ljudet beror på att slem och partiklar rör 

sig upp och ner i luftvägarna[15]. Behandling mot detta symtom är ofta farmakologisk 

men omvårdnadsåtgärder hjälper till att minska sekretstagnationen. 

Mål 

Ej besvärad av rossel eller andnöd. 

Bedömning 

Bedömning och analys av symtomen är viktiga för en korrekt symtomlindring[3]. 

Andnöd kan ha olika intensitet och om möjligt bör patienten beskriva sina besvär med 

hjälp av någon skattningsskala, exempelvis VAS (Visuell Analogisk Skala) eller NRS 

(Numerisk Skala). Dessa skalor förutsätter att patienten själv kan medverka. När 

patienten är kognitivt försvagad vid livets slutskede kan ett relativt nytt 

bedömningsinstrument användas, RDOS, Respiratory Distress Observation Scale. 

Vid behov bör sjukgymnast kontaktas för en bedömning. Sjukgymnasten kan instruera 

om alternativa rörelsemönster för att minimera besvär med andfåddhet och upplevelse 

av andnöd[3]. 

Icke farmakologisk behandling/ Omvårdnadsåtgärder 

Uppmana patienten att tidigt påtala andningsbesvär. 

Beprövad erfarenhet visar att vid andnöd bör patienten sitta eller ligga enligt eget 

önskemål med kuddar under armarna och under svanken för att främja 

andningsarbetet. Man kan andas med patienten för att försöka hitta en mer 

optimal frekvens. Det är viktigt att förmedla trygghet och lugn genom samtal och 

personlig närvaro[3]. 

Rosslande andning hos en patient kan upplevas plågsamt för de närstående. Personalen 

behöver finnas till hands för att ge den trygghet och det stöd som behövs[3] 

 

 

 

lägesändring 

varsam munvård, där munnen torkas ren från slem 

höjd huvudända 

Farmakologisk symtomlindring/ Behandling av andnöd 

Behandlingen av andnöd bör i första hand inrikta sig på den bakomliggande orsaken, och 

om det inte är möjligt ger man en symtomlindrande behandling. Vid kända orsaker 

inriktas läkemedelsvalet mot att påverka dessa. 

Titel 




8

Vid okända orsaker är det viktigt att välja läkemedel med evidens för lindring av andnöd. 

Valet av läkemedel styrs då av patientens upplevelse av andnöd utifrån den palliativa 

situationen[3]. 

 

Syrgasbehandling bör förbehållas patienter med påvisad hypoxemi och som får en 

dokumenterad lindring. Ibland kan en bordsfläkt vara till nytta. De sista dagarna i 

livet är det ofta olämpligt med syrgasbehandling eftersom den mycket sällan ger 

lindring och dessutom kan utgöra ett störande moment i samspelet mellan den 

döende och de närstående [15]. 

Titel 




9

Elimination 

Förstoppning och diarré 

60-90% av palliativa patienter lider av förstoppning, som kan vara orsakad av bland 

annat lågt intag av mat och vätska, läkemedelsbehandling (i synnerhet då 

opioidbehandling) och immobilitet.[16]. Förstoppning orsakar ofta illamående, 

buksmärtor, uppkördhetskänsla och försämrar patientens välbefinnande [2]. 

Förstoppning ska alltid uteslutas vid oro och rastlöshet[3]. 

Diarré är inte lika vanligt som förstoppning, men förekommer hos palliativa patienter. 

Den kan ge intorkning, rubbad elektrolytbalans, hudirritation och allmänt nedsatt 

välbefinnande. Diarré kan bero på förstoppning, fekalom, överdosering av laxantia eller 

vara en läkemedelsbiverkan. 

Vid svåra diarréer finns möjlighet att använda tarmsond med uppsamlingspåse. 

Mål 

Ej besvärad av förstoppning eller diarré. Ej besvärad av miktionsproblem 

Observera och registrera avföring 

Vårdpersonal ska observera avföringen för att kunna förebygga problem[3]. 

Om patienten har avföring mer sällan än tre gånger i veckan, liksom om patienten 

uttrycker symtom på förstoppning, ska en bedömning av behandling göras[17]. 

Initiera insättandet av läkemedel 

Farmakologisk behandling är ofta nödvändig för att förebygga och behandla 

förstoppning hos palliativa patienter [17]. Oftast är det bäst med rektala 

laxermedel de sista dagarna[3] men om patienten sväljer kan preparat per os 

också användas. Natriumpikosulfat (t.ex. Laxoberal droppar) är då ofta lämpligt. 

Dygnsdosen kan med fördel delas upp vid två till tre tillfällen per dygn för att 

undvika magsmärtor [2]. 

Subcutan injektion av metylnaltrexonbromid är också effektivt om förstoppningen 

är opioidrelaterad[18]. 

Icke farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder 

 

 

 

 

En viktig förebyggande åtgärd mot förstoppning är att patienten ges möjlighet att 

gå på toaletten regelbundet och i behaglig miljö.[17]. 

Massage av magen kan ha effekt vid förstoppning genom att öka peristaltiken. 

Massagen ges med lugna mjuka rörelser medsols[18]. 

Vid diarréer ska om möjligt orsaken i första hand åtgärdas.[19]. 

Oavsett orsak är det viktigt att vädra bort lukt och att hjälpa patienten att få vara 

ren och torr[3]. 

Urinretention och urininkontinens 

Urinretention innebär att patienten inte kan tömma urinblåsan. Ofullständig tömning av 

blåsan kan orsaka besvär såsom urinvägsinfektion. Vid akut urinretention får patienten 

obehag av att blåsan är full. Patienten får ont och blir rastlös och orolig. Patienten kan 

också drabbas av svettningar och hjärtklappning. Urinretention kan också bero på 

mekaniska hinder såsom förträngningar i urinröret, prostatahyperplasi eller hematuri. 

Läkemedel såsom opioider och lugnande medel kan också ge urinretention, då de kan 

påverka de reflexer som styr blåstömningen[20]. 

När patienten blir allt svagare främjar en urinkateter livskvalité och värdighet i stället för 

att använda alla krafter till toalettbesök eller byte av blöja. 

Titel 




10

Urinproduktion och kateter/ omvårdnadsåtgärder 

Urinretention kan diagnostiseras genom att palpera urinblåsan över symfysen. Är 

urinblåsan tom är den svår att känna. Vid urinretention blir magen stor och spänd 

och vid stora urinmängder blir nedre delen av buken hård. 

Bladderscan kan användas för att upptäcka urinretention. 

För att åtgärda urinretentionen måste patienten oftast katetriseras [20]. 

Urinkateter för patientens välbefinnande[3]. 

Titel 




11

Psykosocialt 

Ångest 

Ångest kan beskrivas som en oro som utlöses av ett hot mot något värde som individen 

uppfattar som väsentligt för sin existens[3]. Att vara svårt sjuk i livets slutskede kan 

innebära en sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga, om 

separation och död. Ångest är ett obehagligt, känslomässigt tillstånd som karaktäriseras 

av stark rädsla samt oönskade och påfrestande fysiska symtom. I palliativ vård anses 

ångest vara vanligt förekommande[21]. Studier visar på underdiagnostisering och 

underbehandling som kan bero på att vi i sjukvården anser att ångest och nedstämdhet 

är ett normaltillstånd vid allvarlig sjukdom [2]. Att känna oro och ångest kan i hög grad 

påverka livskvaliteten och är därför en prioriterad fråga. Ångest kan sägas bestå av tre 

olika delar: en upplevelse, ett beteende och symtom. 

Symtomen liknar ofta de som ingår vid panikattack. 

Tabell Symtomkriterier för panikattack (DS-IV, ICD 10). 

1. Hjärtklappning 

2. Svettning 

3. Darrning eller skakning 

4. Känsla av att tappa andan 

5. Kvävningskänsla 

6. Smärta eller obehag i bröstet 

7. Illamående eller obehag i magen 

8. Svindel, ostadighetskänslor 

9. Overklighetskänsla 

10.Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig 

11.Dödsskräck 

12.Parestesier 

13.Frossa eller värmevallningar 

Det kan hända att den sjukes närstående visar mer ångest än den sjuke. Detta beror 

troligen på att den sjuke känner sin kropp och förstår därför mer om sin sjukdom och 

situation än den anhörige gör. 

Grunden för behandling av ångesttillstånd är en god omvårdnad och ett professionellt 

förhållningssätt. Det ställer dock stora krav på personalen att orka vara nära men att 

ändå kunna hålla lämplig distans [2]. 

Kognitiv svikt 

Förvirring (delirium) och kognitiv svikt är vanligt förekommande hos patienter i livets 

slutskede och kan behöva akut bedömning och behandling. Kognitiv svikt kan vara 

minnessvårigheter, svårt att finna ord, svårt att uppfatta omgivningen eller 

desorientering. Ytterligare symtom kan vara förvirring, beteendestörning, oro, agitation, 

hallucinationer, stönande ljud som saknar mening samt sömnstörningar. 

Ju svårare sjukdomsbild och ju skörare patienten är, desto större är risken att utveckla 

delirium. Om patienten bedöms vara döende bör behandlingen vara helt inriktad på 

symtomlindring. 

Tillståndet kan upplevas som mycket skrämmande för både patient och närstående, det 

blir svårt att upprätthålla en relation och förmedla sig[3]. 

Mål 

Ej besvärad av ångest eller kognitiv svikt 

Bedömning 

Ångest och andra fysiska symtom går ofta in i varandra[2]. Det är viktigt att se till 

helheten och åtgärda därefter. Att särbehandla ångestkomponenten fungerar inte. 

Titel 




12

Ett kliniskt använt skattningsinstrument inom palliativ vård är Edmonton Symtom 

Assessment Scale (ESAS). ESAS består av en VAS- eller NRS-skala där oro ingår 

som en variabel[22]. 

Det finns flera bedömningsinstrument för att skatta kognitiv svikt men alla är inte 

praktiskt användbara. 

CAM (Confusion Assessment Method) finns översatt till svenska. En förenklad 

variant har fyra variabler att bedöma [24]. 

Uteslut fysiska orsaker 

Under döendefasen är en period av oro vanligt förekommande, ofta förknippat med 

motorisk oro med svårighet att finna viloställningar. Det är viktigt att utesluta andra 

orsaker som till exempel behov av smärtlindring eller toalettbesök. 

Vanliga tillstånd som kan ge ångest är smärta, cerebral hypoxi, konfusion och 

dyspné. 

Uteslut medicinbiverkan av till exempel metoklopramid, betablockerare, kortison 

eller neuroleptika. 

Behov av kvarsittande kateter bör övervägas om oron kan bero på residualurin[3]. 

Icke-farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder 

Uppmana att tidigt påtala ångest. 

Personlig närvaro är ofta den bästa behandlingen och att ge den som är sjuk tid 

att prata om sin oro[23]. Att lyssna aktivt samt lämna raka och klara besked löser 

ofta många bekymmer, men vissa personer kan inte hantera klara besked och hos 

dessa ökar oron vid påtvingad information. Därför är det viktigt att ta reda på hur 

mycket den sjuke vill veta. 

Att lyssna till för patienten rogivande musik. 

Försiktig beröring. 

Närståendes röster ger trygghet. 

Taktil massage bör prövas. 

Avspänning. 

Även närstående känner oro vilket inte får glömmas bort. De har lika stort behov 

och rätt till samtal som den som är sjuk. 

Barn har ofta samma behov av samtal som vuxna och behöver uppmärksammas 

extra [3]. 

Vid kognitiv svikt även dessa åtgärder 

 

 

 

Information till patient (även till sovande eller vaken men förvirrad patient) och till 

närstående, om alla åtgärder som sätts in eller utförs. 

Så få stimuli som möjligt i vårdrummet, lugn och ro för patienten. 

Regelbunden dygnsrytm, förtydliga vad som är natt och dag[3]. 

Kontinuerliga läkemedel 

Är oron plågsam för den döende bör kontinuerlig behandling med pump ordineras[3]. 

Midazolam subkutant är ett vanligt använt läkemedel som ger lugn utan att sedera om 

det ges i låg dos. 

Vid kognitiv svikt 

Sedativa läkemedel kan ges som tablett, injektion eller via subkutan pump. 

Haloperidol är förstahandsval men fler alternativ finns. 

Titel 




13

Nutrition 

Under pågående cancerbehandling behöver patienten näringsriktig och energität kost för 

att orka, vilken typ av behandling det än är. Näringsdrycker och extra grädde 

rekommenderas ofta och för både patient och närstående har detta även en psykologisk 

betydelse då viktnedgång betraktas som ett hot [2]. 

I sjukvården ses två fenomen som orsakar viktnedgång; det ena är en ofrivillig men 

påverkbar viktnedgång på grund av en svältsituation, sekundär kakexi. Orsakerna kan 

vara flera (t.ex. sår i munnen, svamp, sväljningshinder, tarmproblem) och är 

behandlingsbara. Om man då får i sig näring tillgodogör man sig den, metabolismen är 

inte rubbad [2]. 

I sent skede av t.ex. cancersjukdom, AIDS och hjärtsvikt ses i många fall en patologisk 

förändring av kolhydrat- fett- och proteinmetabolismen, primär kakexi. Musklerna bryts 

ned för att användas som energitillgång men ny muskelvävnad byggs inte upp även om 

protein tillförs. Det finns troligen olika grader av kakexi, från lätta former till en svår 

rubbning. Total parenteral nutrition (TPN) gör tyvärr ingen nytta, eftersom kroppen i 

detta läge inte kan tillgodogöra sig protein och fett [2]. 

En tumregel som gäller för döende patienter är att ”man dör inte för att man slutar äta, 

man slutar äta för att man är döende” [2]. 

Illamående 

Många läkemedel kan ge illamående och en översyn av patientens läkemedelslista ska 

vara den första åtgärden. Fysiska tillstånd beroende på grundsjukdom är också en vanlig 

orsak och det finns flera preparat som dämpar illamående, ofta i kombination[3]. 

I den palliativa fasen när patienten är döende blir patienten ofta illamående av protein 

och fett. Nu är de goda råden som gavs tidigare om näringsdrycker och extra grädde 

inte längre aktuella, vilket kan vara svårt främst för närstående att ta till sig [2]. 

Törst 

Vi vet att de flesta patienter inte känner hunger eller törst de sista dagarna i livet men 

självklart ska patienten om möjligt själv tillfrågas. Förutom de motstridiga signaler som 

intravenös tillförsel på dödsbädden ger, ökar vätska även kräkningstendenser, risken för 

hosta, tungandning och ödem. Att sätta ett dropp på en skör patient kan ofta göra skada 

men om det övervägs bör en tidsgräns sättas, till exempel att utvärdera efter ett 

dygn[2]. 

De närståendes oro, att patienten ska törsta ihjäl, måste tas på allvar och de behöver få 

förklarat att törst styrs av saltbalansen i blodet vilken oftast inte är förändrad hos 

döende patienter. Det som patienten beskriver som törst är i själva verket ofta 

muntorrhet. De enkla omvårdnadsåtgärder som nämns nedan kan ofta även utföras av 

närstående[2]. 

Intravenös vätsketillförsel skall givetvis ges till det fåtal patienter som verkligen känner 

törst eller om förvirring och oro tros bero på dehydrering[2]. 

Mål 

Ej beväras av illamående, törst eller hungerkänsla 

Skattningsskalor vid illamående: 

VAS 

ESAS 

NRS 

Titel 




14

Icke farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder 

Uppmana att tidigt påtala illamående. 

Information till patient och närstående om att kroppen inte längre kan tillgodogöra 

sig mat. 

Ge kolhydrater i stället för protein och fett. 

Undvik föda som måste tuggas länge. 

Rekommendera det som patienten vill ha just för stunden, oavsett vad det är. 

Liten tallrik och liten portion ger psykologisk vinst. 

Avdramatisera – bristande aptit är ångestskapande [2]. 

För att behandla illamående symtomatiskt när patienten inte kan ta läkemedel via 

munnen bör kontinuerlig subkutan eller intravenös infusion väljas[3]. 

Små klunkar vatten. 

Fukta munnen med munpinnar, eventuellt med solrosolja. 

Läppbalsam[2]. 


Initiera översyn av läkemedelbehandling 

Munhälsa 

Muntorrhet 

Definitionen av muntorrhet är ”en subjektiv känsla av torrhet i munnen” och är vanligt 

förekommande hos palliativa patienter. Främsta orsaken är i regel minskad 

salivproduktion som kan vara en följd av olika läkemedel, cytostatikabehandling 

och/eller strålbehandling, nedsatt immunförsvar och svårigheter att få sig adekvat 

mängd mat och vatten. 

Syrgasbehandling kan också bidra till uttorkade slemhinnor. 

En brännande eller svidande känsla på tungan, spruckna och torra läppar samt 

svårigheter att tugga är ytterligare tecken på muntorrhet. Att läkaren ser över vilka av 

patientens läkemedel som kan orsaka muntorrhet är ett första steg [2, 25]. 

En god munhälsa har stor betydelse för patientens livskvalitet och välbefinnande och 

påverkar, förutom talet och därmed kommunikationsförmågan, även tugg- och 

sväljförmågan samt smakupplevelsen. Muntorrhet kan också leda till skavande proteser 

och känslan av att maten ”växer i munnen”[2, 3]. 

Ibland isolerar sig patienten från närstående eller vänner i måltidssituationer då de till 

exempel inte kan tugga normalt och upplever att situationen är pinsam. Om patienten 

har illaluktande andedräkt kan det försvåra för närstående att vara fysiskt närvarande. 

Patienter med muntorrhet lider ofta av besvären medan sjukvårdspersonal har en 

tendens att trivialisera dem[2]. 

Mål 

Ej besväras av obehag från munnen 

Bedömning 

Vid bedömning av muntorrhet ingår bedömning av munslemhinnan och eventuell 

heshet (påverkan på rösten) vilket innebär en visuell inspektion av munhålan 

samt att patient får svara på frågor kring sin muntorrhet. 

ROAG, Revised Oral Assessment Guide, är ett bedömningsinstrument som finns 

översatt till svenska för att kunna bedöma och dokumentera avvikande utseende i 

munslemhinnan. 

Slemhinna, saliv, tunga, tänder och eventuella proteser, gom, svalg samt 

sväljningsfunktion, mungipor och läppar ska undersökas men även färg, 

beläggning, salivens viskositet, sår, sprickor, blåsor och lukt skall tas med i 

bedömningen [26]. 

Titel 




15

Icke-farmakologisk behandling/ omvårdnadsåtgärder 

Salivstimulerande läkemedel som det finns olika former av, t.ex. spray och 

tabletter. 

Tandborstning bör ske 1-2 gånger/dygn med mjuk tandborste och tandkräm utan 

slipmedel. Detta gäller även proteser. 

Det är inte lämpligt att använda munsköljmedel om patienten är 

medvetandesänkt. 

Nästa steg är salivsubstituerande preparat t.ex. gel, tuggummi och spray. 

Att ta små klunkar vatten tycker många patienter lindrar bra men förutsätter att 

patienten är tillräckligt vaken för att klara av att svälja vätskan. Var 10-15:e 

minut bör vatten intas för att ha effekt, undvik dock sockerhaltiga drycker. 

Om läpparna är torra kan de smörjas med läppbalsam eller mjukgörande salva[2]. 


Initiera översyn av aktuella läkemedel 

Titel 




16

Hud och trycksår 

Målet är att patienten ska ligga bekvämt i en renbäddad säng[3]. 

Vårdpersonal måste ta hänsyn till om smärtan från ett trycksår är större för patienten än 

obehaget att bli vänd ofta. Widell[19] betonar att alla omvårdnadsåtgärder ska syfta till 

patientens välbefinnande och kuddar kan användas för att hitta bekväma viloställningar. 

Hos döende kan trycksår uppstå mycket snabbt. Under livets sista timmar undviks dock 

oftast regelbundna lägesändringar, om patienten ligger lugnt och behagligt. 

Mål 

Inga trycksår/ ej försämrat trycksår 

Omvårdnadsåtgärder 

Regelbundna lägesändringar. 

Tryckavlastande eller tryckreducerande madrasser bör användas i 

trycksårsförebyggande syfte[3]. 

Ett trycksår bör normalt läggas om 1-2 gånger/vecka, tätare omläggning stör 

sårbädden. Om förbandet blir veckat, sårvätska går igenom förbandet eller vid 

misstanke om infektion bör förbandsbyte ske oftare[27]. 

Titel 




17

Efter dödsfallet 

Mål 

Omhändertagande enligt kvalitetsnorm och gällande rutin 

Omhändertagande av avliden 

Vem som konstaterar dödsfallet och omhändertagande av kroppen finns beskrivet 

i Lokala rutiner (länk kvalitetshandboken). 

Sjuksköterskan ansvarar för att nedteckna identitet, händelseförlopp samt datum 

och klockslag. 

Information 

Det är vanligt att närstående känner sig vilsna och osäkra på vad som nu ska göras, i 

vilken ordning och vem som ansvarar. Därför är det värdefullt med en skriftlig 

information eftersom den muntliga lätt glöms bort i en stund som denna. 

Det finns broschyrer kring sorg och begravning som kan lämnas till närstående. 

Ett exempel är ”Hur gör jag nu?” - en skrift om begravning.[28] 

Akademiska sjukhuset har ”zebra-grupper” för barn mellan 8-12år som förlorat 

en närstående.[29] 

Efterlevandesamtal 

Många närstående till döende patienter har ofta en svår situation med oro, utmattning 

och vanmakt under sjukdomstiden, och har därför ofta ett behov av stöd efter 

patientens död. Det är därför vanligt att närstående erbjuds efterlevandesamtal en tid 

efter dödsfallet. Detta är också i linje med WHO:s definition, att palliativ vård inte slutar 

i och med dödsfallet, utan inbegriper visst fortsatt stöd till sörjande. 

Ett efterlevandesamtal innebär, att personal från den enhet som vårdat patienten 

tar kontakt med närmast närstående. 

Utformning och mål med efterlevandesamtal kan inom olika verksamheter variera 

från att vara helt fokuserade på hur den närstående har det, till att också 

inkludera utvärdering av den palliativa vård som patienten fått[30] . 

Registrering i Svenska palliativregistret 

Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar 

människor i livets slut. Efter det att patienten avlidit beskrivs patientens sista vecka i 

livet av personal som vårdat patienten genom att besvara 30 frågor i registret. Registret 

har även information och utbildning i palliativ vård via sin hemsida palliativ.se 

Titel 




18

Referenser 

1. http://www.who.int/cancer/publications/nccp2002/en/index.html, WHO. 

2. Beck-Friis, B. and P. Strang, Palliativ medicin. 3. uppl. ed. 2005, Stockholm: Liber. 

448. 

3. http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=690ec782-07e3- 

4dd2-bbad-ab98420fa248&FileName=NatVP_Palliativv%c3%a5rd_2012_final.pdf, 

Nationellt vårdprogram Palliativ vård. 

4. http://www.forsakringskassan.se/. 

5. Twycross, R.G., L. Hjelmérus, and K. Larsson-Wentz, Palliativ vård. 1998, Lund: 

Studentlitteratur. 154. 

6. Appelin, G., G. Broback, and C. Bertero, A comprehensive picture of palliative care at 

home from the people involved. Eur J Oncol Nurs, 2005. 9(4): p. 315-24. 

7. Schulman-Green, D., et al., At the crossroads: making the transition to hospice. 

Palliat Support Care, 2004. 2(4): p. 351-60. 

8. Abma, T.A., Struggling with the fragility of life: a relational-narrative approach to 

ethics in palliative nursing. Nurs Ethics, 2005. 12(4): p. 337-48. 

9. Söderström, U., Livets sista tid: Gothia. 

10. Sverige. Läkemedelsverket, Smärtlindring i livets slutskede : ny rekommendation, 

Uppsala: Läkemedelsverket. 38. 

11. http://www.vardhandboken.se/Texter/Smartskattning-av-akut-och-postoperativsmarta/Smartskattningsinstrument/, 

Smärtskattningsinstument, Vårdhandboken. 

12. http://www.internt.lul.se/lul/quality.nsf/0/704CDCDE0A58DE7CC12576A800476F 

DE/$File/Smärtskattning%20-%20akuta%20smärttillstånd%20hos%20barn.pdf, 

Smärtskattning - akuta smärttillstånd hos barn, Akademiska barnsjukhuset. 

13. Abbey, J., et al., The Abbey pain scale: a 1-minute numerical indicator for people with 

end-stage dementia. Int J Palliat Nurs, 2004. 10(1): p. 6-13. 

14. http://www.vardalinstitutet.net/?q=sv/node/2114, Vårdalinstitutet Lund. 

15. Kaasa, S., Palliativ behandling och vård. 2001, Lund: Studentlitteratur. 413. 

16. Kamp Nielsen, B., Specifik omvårdnad, Stockholm: Norstedt. 672. 

17. Larkin, P.J., et al., The management of constipation in palliative care: clinical practice 

recommendations. Palliat Med, 2008. 22(7): p. 796-807. 

18. McClurg, D. and A. Lowe-Strong, Does abdominal massage relieve constipation? Nurs 

Times. 107(12): p. 20-2. 

19. Widell, M., Lindrande vård : vård i livets slutskede. 1. uppl. ed. 2003, Stockholm: 

Bonnier utbildning. 176. 

20. Almås, H., et al., Klinisk omvårdnad. 2., uppdaterade uppl. / ed, Stockholm: Liber. 

572. 

21. Hotopf, M., et al., Depression in advanced disease: a systematic review Part 1. 

Prevalence and case finding. Palliat Med, 2002. 16(2): p. 81-97. 

22. Chang, V.T., S.S. Hwang, and M. Feuerman, Validation of the Edmonton Symptom 

Assessment Scale. Cancer, 2000. 88(9): p. 2164-71. 

23. Stark, D.P. and A. House, Anxiety in cancer patients. Br J Cancer, 2000. 83(10): p. 

1261-7. 

24. Larsson, C., A.G. Axell, and A. Ersson, Confusion assessment method for the intensive 

care unit (CAM-ICU): translation, retranslation and validation into Swedish intensive 

care settings. Acta Anaesthesiol Scand, 2007. 51(7): p. 888-92. 

25. http://www.vardhandboken.se/Texter/Munhalsa/Muntorrhet/, Vårdboken Munhälsa 

muntorrhet. 

26. http://www.vardhandboken.se/Texter/Munhalsa/Munvard-ochmunbedomningsinstrument/, 

Vårdhandboken Munhälsa, munbedömningsinstrument. 

27. Lindholm, C., Sår. 3. uppl. ed: Studentlitteratur AB. 288. 

28. http://www.begravningar.se/skrift/Hur_Gor_Jag_Nu.pdf, Hur gör jag nu? begravning. 

29. http://navet.lul.se/Kunskapsbanken1/Sjukvard1/Zebragrupper/, Zerbra grupper. 

30. http://www.palliativ.se/mainfrm.aspx, Palliativ registret. 

Titel 




19

Bilaga 1 GVP Palliativ vård 

Centrum Klinik, sektion Profession 

LUL OVD-gruppen 2011-06-01 

Mallnamn Anteckningstyp 

GVP Palliativ vård Vårdplan 

INDIVIDUELL VÅRDPLAN 

Kopplad i drift på 50E 110614, LUL 111201 

Vårdbehov 

Sökord 

Mål 

Åtgärder/Behandling 

Sökord 

Resultat eller 

Utförd åtgärd 

Utvärdering 

Alltid fritext 

Fasta val 

Ange: 

Enval eller Flerval 

Analys, 

problembeskrivning, 

omvårdnadsdiagnos kan 

anges som fasta val 

Kan anges som 

fasta val 

Kan anges som fasta 

val 

Kan anges som fasta 

val 

Kunskap/utveckling Palliativ vård 

Mål Tillgodose psykiska, fysiska, 

sociala och andliga/existentiella 

behov och önskemål palliativ 

fas. 

Tillgodose närståendes behov av 

stöd. 

Utvärdering Målet uppfyllt. 

Målet ej uppfyllt på grund av: 

Övergår till sen palliativ fas. 

Samordning Initiera brytpunktssamtal. 

Initiera brytpunktssamtal till 

närstående. 

Resultat Utfört 

20

Utvärdering 

Information Information till 

patient/närstående 

Information om 

närståendepenning 

Resultat LUL - lista 

Utvärdering 

Samordning Erbjuda kuratorskontakt 

Erbjuda kontakt med 

sjukhuskyrkan/annat 

trossamfund 

Initiera remiss till smärtkonsult 

Initiera remiss till PRT, 

palliativa rådgivningsteamet 

Initiera remiss till Hospice 

Initiera remiss till 

Sjukvårdsteamet 

Erbjuda lekterapi till närstående 

barn 


Utvärdering 

Läkemedelshante 

ring 

Initiera insättande av 

symtomlindrande läkemedel 


Utvärdering 

Stöd Stödsamtal 

Stödsamtal med närstående 

Resultat Fritext 

Utvärdering 

Titel Palliativ vård 



21

Medverkan Uppmärksamma önskemål om 

dödsplats 

Uppmärksamma önskemål om 

omhändertagande under den 

palliativa tiden 

Uppmärksamma önskemål om 

omhändertagande efter döden 

Resultat Fritext 

Utvärdering 




22

Bilaga 2 SVP Palliativ vård i livets slut 

Centrum Klinik, sektion Författare 

LUL Alla LUL LUL ssk: 

Anja Gustavsson OTM, Anna Nordin KIR, Lena Normark 

OTM, Liselott Henriksson Lundvall LE, Maria Mare OTM, 

Sofie Funke KB, Susanna Linde KIR 

Mallnamn Datum 

SVP Palliativ vård i livet slut 2012-04-04 

Godkänd av: 

Chefsläkare Torbjörn Söderström LE, Bengt 

Sandén AS 2012-05-02, 

Ulla Martinsson ÖL Onkologen 2012- 04-27 

STANDARDISERAD VÅRDPLAN Länk till kvalitetsnorm. 

Vårdbehov 

Sökord 

Analys, 

problembeskrivning, 

omvårdnadsdiagnos kan 

anges som fasta val 

Standardiserad vårdplan 


Mål 

Kan anges som 

fasta val 

Lindra lidande och 

främja livskvalitet 

samt ge stöd till 

närstående 

Åtgärder/Behandling 

Sökord 

Kan anges som fasta val 

Samordning 

Brytpunktssamtal med läkare 

Resultat eller 

Utförd åtgärd 

Kan anges som fasta val 

Utvärdering 

Alltid fritext 

Målet uppfyllt. 

Målet ej uppfyllt 

på grund av 

Fasta val 

Ange: 

Enval eller 

Flerval 

Utfört 

Utfört 

närstående 

Ej aktuellt 




23

Samordning 

Initiera intyg om 

närståendepenning 

Samordning 

Beslut fattat av läkare om 

begränsad behandling och ickenödvändiga 

kontroller/provtagningar 

Läkemedelshantering 

Initiera insättande av 

symtomlindrande läkemedel 

och utsättande av icke 

nödvändiga läkemedel 

Samordning 

Initiera kontakt med 

andlig/existentiell företrädare 

Samordning 

Initiera kontakt med kurator 

Samordning 

Notera närståendes önskemål 

om kontakt vid försämring i 

patientkort 

Medverkan 

Efterfråga särskilda önskemål 

angående omvårdnaden. 

Utfört 

Ej aktuellt 

Utfört 

Information 

given 

Information 

given till 

närstående 

Utfört 

Ej aktuellt 

Utfört 

Utfört 

närstående 

Ej aktuellt 

Utfört 

Utfört 

närstående 

Ej aktuellt 

Utfört 

Fritext 


Efterfråga önskemål om 

dödsplats och om 

omhändertagande efter döden 



24

Smärta 

Risk för smärta 

Smärtskattning 3 

eller mindre 

eller för patienten 

accepterad nivå. 

Observation/övervakning 

Smärtanalys 

Information 

Val av skattningsskala 


Smärtskattning var 4:e timme 

och vid behov 


Initiera översyn av 

smärtbehandling 



på grund av 

Utfört 

Ej aktuellt 

VAS 

NRS 

Bieri 

ansiktsskala 

FLACC 

Abbey Pain 

Scale 

ESAS 

Ej aktuellt 

Pågår 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 




25

Lungor/andning 

Risk för andningsbesvär 

Ej besvärad av 

rossel eller andnöd 

Miljöanpassning 

Icke-farmakologisk 

smärtbehandling 

Samordning 

Initiera kontakt med 

Smärtcentrum 


Bedömning och analys av 

andningsbesvär 


Icke-farmakologisk behandling 


Initiera översyn av 

farmakologisk symtomlindring 



på grund av 

Närvaro 

Lägesändringar 

Värme 

Kyla 

Massage/beröri 

ng 

Avledning 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 

RDOS 

VAS 

NRS 

Ej aktuellt 

Närvaro/berörin 

g 

Höjd 

huvudände 

Lägesändringar 

Fläkt 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 




26

Elimination 

Risk för 

eliminationsproblem 

Psykosocialt 


förstoppning eller 

diarré 


miktionsproblem 


Observera och registrera 

tarmfunktion vid behov 


Initiera insättande av läkemedel 

Skötsel 



Regelbunden observation av 

urinproduktion var 4:e timme 

Speciell omvårdnad 

Initiera kateterordination vid 

behov 



på grund av 

Pågår 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 

Pågår 

Ej aktuellt 

Pågår 

Utfört 

Ej aktuellt 

Risk för ångest 

Risk för kognitiv svikt 


ångest eller 

kognitiv svikt 



på grund av 




27

Nutrition 

Risk för nutritionsproblem 

Ej besväras av 

illamående, törst 

eller hungerkänsla. 


Bedömning och analys av 

ångest/förvirring 

Skötsel 


Samordning 

Ta ställning till kontinuerlig 

närvaro av personal 


Initiera översyn av läkemedel. 

Initiera lugnande 

läkemedelsbehandling vid 

behov. 

ESAS 

NRS 

CAM 

Ej aktuellt 

Avledning 

Fysisk beröring 

Taktil massage 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 



på grund av 

Information 

Val av skattningsskala Utfört 

Ej aktuellt 

VAS 

NRS 

ESAS 


Skattning av illamående var 4:e 

timme eller vid behov 

Pågår 

Ej aktuellt 




28

Munhälsa 

Skötsel 

Icke farmakologisk behandling 

Suga på isbitar 

Små portioner 

Önskekost 

Svalt rum 

Vädring 

Ej aktuellt 


Initiera översyn av läkemedel Utfört 

Ej aktuellt 

Risk för nedsatt munhälsa 

Ej besväras av 

obehag från 

munnen 



på grund av 

Observation/ övervakning 

Bedömning av munslemhinna ROAG 

Skötsel 




29

Munvård var fjärde timme eller 

vid behov 

Skötsel GVP 

munvård 

Hjälp med 

munvård. 

Assistans/guidn 

ing vid 

munvård. 

Skötsel av 

protes/er. 

Tillgång till 

munvårdshjälp 

medel och 

munvårdsprodu 

kter. 

Fukta/skölja 

munnen eller ge 

dryck. 

Smörj läppar. 

Produkter som 

stimulerar 

salivproduktion 

en. 

Produkter som 

smörjer 

munslemhinnan 

Produkter som 

ersätter saliven. 




30

Hud/ Vävnad 

Risk för trycksår/trycksår 

Inga trycksår/ej 

försämrat trycksår 


Initiera översyn av aktuella 

läkemedel 


Kontroll av hudkostym 


Bädd, sittmiljö och 

lägesändring vid behov 

Speciell omvårdnad 

Målet uppfyllt 


på grund av 

GVP Trycksår 

Utfört 

Ej aktuellt 

Påbörjat 

Avslutat 

Har trycksår 

Torr, slät och 

ren bäddmiljö 

Tryckavlastande 

madrass 

Tryckavlastande 

sittdyna 

Hälkilkudde 

Hälskydd 

Kilkudde vid 

lägesändring 

Åtgärder efter dödsfallet 

Omhändertagande 

enligt 

kvalitetsnorm och 

gällande rutin 

Omläggning vid behov Pågår 

Ej aktuellt 

Målet uppfyllt 


på grund av 




31

Samordning 

Ange tidpunkt för dödsfallet 

och närvarande personer 

Skötsel 

Omhändertagande av avliden 

enligt gällande rutiner 

Stöd 

Muntlig och skriftlig 

information till närstående om 

begravning och sorg. 

Stöd 

Erbjud närstående 

efterlevandesamtal 

Samordning 

Registrera i Palliativa registret 

Datum+tid 

Utfört 

Utfört 

Ej aktuellt 

Utfört 

Ej aktuellt 

Utfört 




32

InnehÃ¥llsfÃ¶rteckning - Landstinget i Uppsala lÃ¤n

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?