Innehållsförteckning - Landstinget i Uppsala län

den sjuke måste vara försäkrade i Sverige och vården ska ges i Sverige eller i annat EUland.
En person som avstår från arbete för att vårda en närstående person som är svårt sjuk
kan få ersättning från Försäkringskassan som närståendepenning. Uttrycket ”vård” har
här en vidare mening, något krav på att vårdinsatserna från den närstående ska bestå
av traditionell sjukvård ställs inte. Det räcker med att finnas till hands som
medmänniska. Det är vanligen läkaren på den vårdenhet där den allvarligt sjuke vårdas
som ska fylla i blanketten [4].
Beslut om begränsad behandling och ej hjärt-lungräddning (Ej HLR)
Beslut om ”Ej HLR” ska ske individuellt för varje patient. I de fall läkaren bedömer att
HLR inte kan rädda patientens liv, eller om patienten framfört att HLR inte ska
genomföras, ska läkaren dokumentera beslutet så att all personal som ansvarar för
vården har omedelbar tillgång till informationen.
Beslut om HLR rör inga andra medicinska behandlingsåtgärder som till exempel
antibiotika, respirator, operation eller andra insatser som kan aktualiseras i palliativ
vård[3].
Icke- nödvändiga kontroller
Det är viktigt att inte, av ”slentrian”, fortsätta kontroller som utfördes innan patienten
övergick till palliativ vård i livets slut. Endast de åtgärder som gagnar patientens
välbefinnande ska utföras. För att kunna ge symtomlindring och livskvalitet inom
palliativ vård kan det dock för en del patienter vara motiverat att kontrollera Hb,
blodtryck, elektrolyter eller blodsocker[3].
Symtomlindrande läkemedel
Det är en trygghet för både patient och sjuksköterska att vid behovsordination, även för
ännu ej upplevda symtom, finns så de lätt kan administreras oberoende av tid på
dygnet. För läkare som ordinerar finns till hjälp en mall ”palliativa läkemedel” i Cosmics
läkemedelsmodul.
Dessa läkemedel ska ordineras för att lindra smärta, ångest och oro, illamående, andnöd
samt kognitiv svikt[5].
Icke-nödvändiga läkemedel
Vid övergång till palliativ vård i livets slutskede bör man aktivt gå igenom
läkemedelslistan och sätta ut alla icke nödvändiga mediciner. All läkemedelsbehandling
som inte är symtomlindrande bör upphöra[3].
Omvärdering av vätskebehov ska ske kontinuerligt. Närstående kan behöva extra
information om döendets process när vätskeordination avslutas/inte påbörjas.
Andlig företrädare
Patienter i livets slutskede kan ha behov av att diskutera existentiella och andliga frågor
med någon som lyssnar aktivt. Andliga frågor är knutna till individens sökande efter
mening och syfte med livet. Samtal om dessa frågor kan i många fall ske med
vårdpersonal som patienten har förtroende för. För ytterligare stöd finns sjukhuspräst,
egen församlingspräst, diakon eller annan religiös företrädare. Sjukhuskyrkan kan
förmedla kontakt med andra religiösa företrädare[2, 5].
Kurator
Inom palliativ vård har kuratorn stödsamtal både med patient och/eller närstående om
behov finns eller önskas. Samtalskontakten med kuratorn kan bestå av individuella
samtal, kris- och sorgebearbetning. Om det finns små barn kring den sjuke kan stödet
även erbjudas dem, i första hand genom stöd till de för barnet viktiga vuxna Vårdtiden
kan innebära påfrestningar på den egna och/eller familjens ekonomi. Kurator kan då ge
råd i ekonomiska frågor, bland annat hjälp att söka bidrag, fondmedel samt ekonomiskt
Titel
Palliativ vård
4
Dokumentet senast sparat 2012-06-26 08:34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på intranätet