Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall ...

Somatisk behandling av komplikationer
Nedan en beskrivning av behandlingar vid somatiska problem som kan kvarstå efter långvariga
svälttillstånd.
Kortvuxenhet/ försenad pubertetsutveckling
Vid tidig debut (före puberteten) av AN finns risk för irreversibel kortvuxenhet särskilt om tillståndet
är långdraget. Det är därför viktigt med tidig upptäckt av ätstörningen, samt tidigt insatt behandling,
så att man kan uppnå ett normalt energiintag och normal vikt så snabbt som möjligt innan
tillväxtzonerna har slutit sig. Lågt energiintag medför också hormonella rubbningar som resulterar
i försenad pubertet. Detta bidrar till dålig uppbyggnad av skelettet och kan medföra infertilitet hos
både kvinnor och män i vuxen ålder.
Benskörhet
Energibristen och hormonrubbningarna medför att nedbrytningen av benvävnad går fortare än uppbyggnaden.
Höga kortisolnivåer, som en effekt av svälttillståndet, påskyndar också nedbrytningen.
Benskörheten vid anorexi kan bli mycket allvarlig framför allt i ländrygg och bäckenregionen och
är ofta inte helt reversibel. Benuppbyggnaden pågår under uppväxten fram till cirka 25-årsåldern.
Efter denna tid har man byggt det skelett man ska använda resten av livet. Den viktigaste behandlingen
är därför att normalisera vikt och energiintag.
Bentäthetsmätning, DEXA (Dual energy X-ray absorptiometry) bör göras efter 1 års amenorré och
följas en gång årligen om svälttillståndet kvarstår. Tillskott med calcium och D-vitamin (finns i
kombinationspreparat t ex 1 brustablett Cal-D-vita/dag) kan vara av värde när patienten har börjat
äta tillräckligt.
Fysisk träning med belastning är en viktig åtgärd vid kvarstående osteoporos trots normaliserat
ätande och vikt. Östrogen har ingen effekt under pågående svält och ska aldrig ges till kortvuxna
flickor som fått sin anorexi tidigt (sluter tillväxtzonerna). Östrogensubstitution kan möjligen övervägas
till vuxna kvinnor som håller på att tillfriskna. Behandling med bisfosfonater rekommenderas
inte och är dessutom kontraindicerat vid kräkningar på grund av risken för esofagit.
Mag/tarmbesvär
Mag-/tarmbesvär kan bli långvariga och påfrestande både för patienter med AN och BN. Problemen
kan också kvarstå lång tid efter att de aktiva sjukdomstillstånden är över.
Förstoppning, gasbildning, diarréer, känsla av uppkördhet och buksmärtor är vanliga symtom.
Gastroesofagal reflux förekommer ofta hos patienter som kräkts. Den viktigaste behandlingen är ett
regelbundet födointag rikt på fibrer och tillräckligt med vätska. Patienter som laxerat regelbundet
under lång tid kan vara svåra att hjälpa till en normal tarmreglering. Utsättningsschema under lång
tid, rikligt med vätsketillförsel och byte till ett mildare tarmreglerande medel som t ex Lactulos 20
mg dagligen bör prövas.
Mun- och tandproblem
Patienter med anorektiska eller bulimiska symtom drabbas ofta av omfattande orala symtom och
sjukdomar. Det innebär besvär av både estetisk och funktionell karaktär. De tandskador som drabbar
patienter med ätstörningar är irreversibla och följer därför patienten i ett livslångt perspektiv. För att
förhindra eller minska de orala följderna är en tidig, rutinmässig och god kontakt med tandvården
av yttersta vikt.
Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 17