Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall ...

ligt med både dålig kontroll av blodsockernivån och manipulation av insulinintaget för att kontrollera
vikten. Detta resulterar i ökad risk för diabeteskomplikation. Studier har visat att 86 % av unga
flickor som har en svår form av ätstörning utvecklar en diabetesretinopati redan 5 år efter sjukdomsdebuten
jämfört med 24 % hos dem som har ett normalt ätbeteende.
Man får låga blodsockervärden av att äta för lite och höga blodsockertoppar av att hoppa över
insulindoser. Den som har diabetes kan inte heller på samma sätt klara att svälta sig på grund av
insulinets blodsockersänkande effekt. Det är dessutom mycket farligt för en tonåring med diabetes
att framkalla upprepade kräkningar och/eller laxeringar. Kroppen kommer lätt i obalans, speciellt
om man försöker att mixtra med insulindoseringarna och detta kan resultera i en allvarlig ketoacidos
som kräver sjukhusvård för att hävas. Om man har en dålig metabol kontroll med höga HbA1cvärden
har man en ökad risk för framtida diabeteskomplikationer.
Vid BN med återkommande episoder av hetsätning, självframkallad kräkning eller laxering för att
hålla vikten, finns en känsla av bristande kontroll och impulsivitet som kan vara svår att kombinera
med den regelbundenhet som diabetessjukdomen kräver. Detta beteende kan resultera i allvarliga
elektrolytrubbningar som är speciellt farliga för personer med diabetes.
Patienter med både diabetes och ätstörning kan vara svårbehandlade och kräver ett nära samarbete
mellan endokrinolog och ätstörningsspecialister. Det är viktigt att följa upp patienten med täta besök
och kontroller på grund av den ökade risken för diabeteskomplikationer. Många av dessa patienter
med ätstörning och diabetes har ett psykologiskt förnekande av sin diabetessjukdom. Det är ofta
viktigt att komma tillrätta med detta, innan man kan få resultat av ätstörningsbehandlingen.
Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 26