Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7
då flickornas prestationsökning ej
accelererar på samma sätt som pojkarnas,
är känd att vara en kritisk period
med ökad risk för utveckling av mensstörningar
och ätproblematik. I vissa
fall ”inser” man att träna mer och äta
mindre kan förhindra utvecklingen av
en ökad fetthalt i kroppen, vilket inom
vissa gränser kan gynna prestationen,
Figur 2. Förändringar i procent fett, fettmassa och
fettfri massa för flickor och pojkar från 8 till 20-års
ålder (ref. 13,14).
Figur 3. Förändringar i fysisk prestationsförmåga från 8 till 20-års ålder (ref. 6).
men en risk föreligger för utvecklandet
av negativa medicinska konsekvenser.
Ytterligare typiskt för tillväxten
är att den inte är linjär över tid. Detta
kan beskrivas med hjälp av tillväxthastighetsdiagram
(t.ex. Fig. 4). Man
kan då se att tillväxthastigheten har ett
maximum runt 12-14-års åldern och
att flickornas maximum (peak) inträffar
cirka två år före pojkarnas. Detta
gäller så väl kroppsmått såsom funktionella
mått, vilka här exemplifieras med
kroppsvikt och maximal syreupptagningsförmåga
(Fig. 4,5).
Den förändring av fysisk prestationsförmåga
samt kroppsliga dimensioner
och funktioner som sker över
tid under tillväxten är betydande, cirka
100-200 % ökning från 10 till 20 års
ålder. Detta kan jämföras med fysisk
träning som t.ex. kan öka maximal
syreupptagningsförmåga med upp till
cirka 20% (1). Detta är en av förklaringarna
till varför det är ur metodologisk
synpunkt svårt att studera effekt
av träning på barn och ungdom
Sammanfattningsvis kan sägas att
det finns en tydlig koppling mellan
tillväxt och fysisk prestationsförmåga
och att tillväxten har olika karaktär för
flickor och pojkar.
2. Tillväxt – kvalitet
Kroppsmasseindex (BMI) beskriver
förhållandet mellan kroppsvikt och
kroppslängd (kg/m 2 ). Under pubertetsåren
ses en markant ökning av BMI (Fig.
6). Bland vuxna är ett högt BMI ofta
ett uttryck för en hög andel kroppsfett,
vilket det även kan vara bland barn och
ungdomar. Men viktigt är att känna till
att den naturliga ökning av BMI som
ses under puberteten beror på både en
ökning av fettfri vikt och fettmassa (Fig.
2). Här ses dock en tydlig skillnad mellan
flickor och pojkar, när det gäller relationen
mellan ökningen av fettfri vikt och
fettmassa. Andelen kroppsfett ökar bland
flickor, medan den minskar bland pojkar
under pubertetsåren (13,14,16).
Ett fåtal studier beskriver muskulaturens
utveckling under pubertetsåren
med avseende på faktorer såsom muskelfibertyper
muskelfibrernas storlek samt
aerob och anaerob kapacitet. Redan på
70-talet visade Eriksson och Saltin (7,8)
att pojkar före puberteten hade en låg
aktivitet av enzymet fosfofruktokinas
(PFK) och att aktiviteten ökade under
pubertetsåren (11 jämfört med 16 år).
Man kunde också visa en funktionell
koppling till ansamling av muskellaktat
vid maximal ansträngning (anaerob
kapacitet), som även den ökade under
puberteten. Egna opublicerade data från
en tvärsnittsstudie stöder dessa fynd där
PFK-aktiviteten var högre vid 21 än vid
10-års ålder bland pojkar. Motsvarande
ökning sågs dock inte bland flickor (Fig.
7). Dessa fynd stämmer med de könsskillnader
som ofta ses bland vuxna för
muskulaturens anaeroba kapacitet mätt i
form av enzymaktiviteter.
I samma studie analyserades även
muskelfibrernas tvärsnittsytor. Vid 10-års
ålder kunde ingen könsskillnad iakttas,
ej heller någon skillnad mellan olika
muskelfibertyper (Fig. 9). Vid 21-års
ålder framträdde ett tydligt mönster med
skillnader mellan pojkar och flickor och
skillnader mellan fibertyper. Alla fibrer
var större för pojkarna än för flickorna
oavsett fibertyp. Utöver detta sågs även
en könsskillnad i relationen mellan de
olika fibertypernas storlek. Pojkarnas
(männens) största fiber var typ IIA,
medan flickornas (kvinnornas) största
fiber var typ I vid 21-års ålder. Detta
innebär att även om procentandelen typ
I och typ II skulle vara lika mellan män
och kvinnor (räknad på antalet muskelfibrer)
så kommer männen ändå ha en viss
övervikt av typ II fibrer då hänsyn tas till
fibrernas storlek. Muskulaturens sammansättning
med avseende på fibertyper
har sannolikt en koppling till uthållighet,
explosivitet och effektutveckling (power),
27