Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7 Figur 2. Medelvärde för procentuell ökning i kraftmoment i knäextensorerna från 11 till 16 års ålder för pojkar och flickor mätt isokinetiskt koncentriskt (kon) och excentriskt (exc) vid 45, 90 och 180º·s-1 (6). Figur 3. Absolutvärden (opublicerade data, personlig kommunikation med Dr Barber-Westin) för kraftmoment i knäextensorerna hos flickor och pojkar i åldrarna 9 till 17 år mätt isokinetiskt 300º·s-1 (7). moment mellan flickor och pojkar, vare sig för koncentriska eller excentriska aktiveringar. För de vuxna däremot befanns män vara signifikant starkare än kvinnor när det gällde koncentrisk men inte excentrisk styrka. För maximalt kraftmoment relativt till kroppsvikt fanns inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. I en annan, longitudinell, studie av Seger och Thorstensson (6) följdes muskelstyrkan hos flickor och pojkar genom puberteten. Ungdomarnas maximala koncentriska och excentriska isokinetiska kraftmoment i olika hastigheter i knäextensorerna jämfördes vid 11 och 16 års ålder. Alla kraftmomentvärden förbättrades signifikant vid femårsuppföljningen för både flickor och pojkar. Vid 11 års ålder fanns inga signifikanta skillnader i styrka mellan flickor och pojkar förutom att pojkar var starkare mätt koncentriskt 180º·s-1 . Vid 16 års ålder var pojkar signifikant starkare än flickor vid alla rörelsehastigheter och både koncentriskt och excentriskt. Medelvärdet för den procentuella ökningen i kraftmoment i knäextensorerna från 11 till 16 års ålder för pojkar och flickor redovisas i Figur 2. Muskelstyrkeutvecklingen hos idrottande ungdomar Muskelstyrkeutvecklingen hos idrottande ungdomar från 9 till 17 års ålder har också nyligen undersökts i en stor amerikansk studie (7). Normaliserad (relativt till kroppsvikt) knäextensionsoch hamstringsstyrka ökade generellt med stigande ålder och skilde sig inte åt mellan flickor och pojkar fram till 14 års ålder då pojkarna blev signifikant starkare. Intressant att notera var att beträffande flickors normaliserade hamstringsstyrka utvecklades den inte alls från 11 till 17 års ålder. När det gäller absolutvärden (opublicerade data, personlig kommunikation med Dr Barber-Westin) hade flickorna en klart svagare utveckling, där till exempel en 15-årig flicka bara var 25% starkare jämfört med en 12-årig flicka medan en 15-årig pojke var 100% starkare jämfört med en 12-årig pojke (se Figur 3). Denna lägre muskelstyrkeutveckling hos flickor kan vara en förklaring (av flera) till det faktum att flickor och kvinnor som idrottar löper 4-8 gånger högre risk att drabbas av en knäskada jämfört med pojkar och män (8). Mer styrketräning för idrottande flickor och kvinnor och mer forskning kring styrketräning som möjlig prevention i syfte att förebygga skador hos denna grupp kan alltså rekommenderas. Ökar styrkan mer hos barn och ungdomar som tränar styrka? Muskelstyrkan hos barn och ungdomar ökar med åldern och ökar mer hos barn och ungdomar som tränar styrka. I en studie av Ramsey et al. (9) tränade pojkar i åldern 9 till 11 år styrketräning 3 gånger i veckan under 20 veckor. Deras 1 RM i bänkpress ökade med 35% och deras 1 RM i benpress med 22% medan inga ökningar noterades i en kontrollgrupp. Även muskelvolymen ökar mer hos barn och ungdomar som tränar styrka än hos andra barn och ungdomar. Kanehisa et al. (10) visade att 15-åriga tyngdlyftare med i snitt 2,5 års träningserfarenhet hade större muskelvolym i överkropp och framsida lår jämfört med matchade (ålder, skelettmognad) kontroller. I en annan studie av Kanehisa et al. (11) konstaterades att tyngdlyftare mellan 15 till 17 års ålder hade i genomsnitt knappt 30% större tvärsnittsarea av quadriceps jämfört med åldersmatchade kontroller. Kvantitativa eller kvalitativa förändringar? Barret och Harrison (12) undersökte effekt-hastighetssambandet för quadricepsmuskeln hos barn (6-åringar) och vuxna. Mätningarna utfördes med isokinetisk dynamometri vid nio olika hastigheter. Effekt-hastighetskurvorna var ganska naturligt annorlunda för barn jämfört med vuxna när de absoluta värdena jämfördes, där de vuxna noterade klart högre resultat. Intressant nog blev kurvorna för barn och vuxna nära nog identiska när författarna normaliserade deltagarnas data till lårmuskelvolym. Skillnaden i effektutveckling (Power) mellan 46
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7 överkropp. Med detta i minnet, och med tanke på att idrottande flickor löper avsevärt högre risk att ådra sig knäskador än pojkar, är det förmodligen extra viktigt för just flickor att styrketräna. Muskelstyrkan hos barn och ungdomar ökar med åldern och detta beror förmodligen mycket på kvantitativa förändringar av muskulaturen, eftersom studier visat att relativt till muskelvolym är skillnaderna i muskelstyrka mellan barn och vuxna små. Slutligen kan konstateras att många idrotter ställer höga krav på styrka redan i unga åldrar och att kravprofilen för styrka inom elitidrott på seniornivå i många fall också är hög. Elitserien i hockey Allsvenskan i fotboll Häcklöpare -kortdistans Knäböj 2 ggr kroppsvikten 1,5-2 ggr kroppsvikten 2,25-2,5 ggr kroppsvikten Kulstötare 300-400 kg Bänkpress 120 kg Ca 1,2 ggr kroppsvikten 230-300 kg Tabell 1. Kravprofiler för styrka för manliga elitidrottare inom några olika sporter (Anders Axlid, personlig kommunikation). barn och vuxna berodde alltså nästan enbart på skillnader i muskelvolym. Detta visade att skillnaden i effektutveckling hos barn och vuxna berodde på kvantitativa snarare än kvalitativa förändringar i muskulaturen. Även Seger och Thorstensson (5) noterade att skillnader i kraftmoment relativt till kroppsvikt var relativt små eller inga alls när barns och vuxnas knäextensionsstyrka jämfördes. Kravprofiler i olika idrotter Inom många idrotter är det viktigt att barn och ungdomar är starka, dels för att prestera väl och dels för att förebygga skador. Idrotter som tyngdlyftning, styrkelyft, simhopp, ishockey, gymnastik, friidrott, kampsport och brottning ställer alla stora krav på utövaren när det gäller många egenskaper inklusive styrka. När det gäller styrkelyft till exempel kan nämnas att svenska rekordet i knäböj för herr ungdom (under 18 år) i viktklass 90 kg lyder på hela 295 kg (13). Vidare är även exempelvis gymnaster ofta mycket starka redan som unga och tränar ofta övningar som dips och chins med en rejäl extra, yttre belastning (ibland upp emot egen kroppsvikt). Bland seniorerna inom många idrotter är utövarna också ofta mycket starka. Systrarna Kallur, som är häcklöpare, klarar 95 kg i frivändning och 85 kg i bänkpress. Detta är resultat som skulle stå sig ganska väl vid ett SM i tyngdlyftning respektive styrkelyft. Christian Olsson, vår framgångsrike trestegshoppare, klarar hela 115 kg i bänkpress med en kroppsvikt på 74 kg och en längd på 192 cm. Anders Axlid, som är fystränare för ett antal elitidrottare i Sverige såväl inom lagsport som individuellt, har gjort kravprofiler för styrka för manliga elitidrottare inom några olika sporter (personlig kommunikation) (se Tabell 1). Dessa profiler har en empirisk grund men speglar enligt vår uppfattning väl de styrkekrav som ställs på många utövare av elitidrott. Sammanfattning Innan puberteten är skillnaden liten hos flickor och pojkar när det gäller såväl styrka som muskelmassa. Under puberteten sker en kraftig tillväxt av både kroppslängd och muskelmassa hos pojkar, denna är mindre hos flickor. Detta leder till att pojkar vid ca 14 års ålder och framåt blir klart starkare än flickor både i ben och i Referenser 1. Adad Baranto. Traumatic high-load injuries in the adolescent spine. Clinical, radiological and experimental studies. Avhandling, Göteborgs universitet 2005. 2. Gjerset A, Annerstedt C. Idrottens träningslära. SISU idrottsböcker, 1997. 3. Vincent SD, Pangrazi RP, Raustorp A, Tomson LM, Cuddihy TF. Activity levels and body mass index of children in the United States, Sweden, and Australia. Med Sci Sports Exerc. 2003 Aug;35(8):1367-73. 4. Tomkinson GR. Global changes in anaerobic fitness test performance of children and adolescents (1958–2003). Scand J Med Sci Sports. Published article online: 20-Dec-2006. 5. Seger JY, Thorstensson A. Muscle strength and myoelectric activity in prepubertal and adult males and females. Eur J Appl Physiol Occup Physiol. 1994;69(1):81-7. 6. Seger JY, Thorstensson A. Muscle strength and electromyogram in boys and girls followed through puberty. Eur J Appl Physiol. 2000 Jan;81(1-2):54-61. 7. Barber-Westin SD, Noyes FR, Galloway M. Jump-land characteristics and muscle strength development in young athletes: a gender comparison of 1140 athletes 9 to 17 years of age. Am J Sports Med. 2006 Mar;34(3):375-84. 8. Arendt E, Dick R. Knee injury patterns among men and women in collegiate basketball and soccer. NCAA data and review of literature. Am J Sports Med. 1995 Nov- Dec;23(6):694-701. 9. Ramsay JA, Blimkie CJ, Smith K, Garner S, MacDougall JD, Sale DG. Strength training effects in prepubescent boys. Med Sci Sports Exerc. 1990 Oct;22(5):605-14. 10. Kanehisa H, Funato K, Abe T, Fukunaga T. Profiles of muscularity in junior Olympic weight lifters. J Sports Med Phys Fitness. 2004;44;1-7. 11. Kanehisa H, Funato K, Kuno S, Fukunaga T, Katsuta S. Growth trend of the quadriceps femoris muscle in junior Olympic weight lifters: an 18-month survey. Eur J Appl Physiol 2003: 89: 238–242. 12. Barrett U, Harrison D. Comparing muscle function of children and adults: effects of scaling for muscle size. Pediatr Exerc Sci. 2002; 14:369-76. 13. Svenska Styrkelyftförbundet (http://styrkelyft.se/ssf/rekord.aspx). 47
Page 1 and 2: SVENSK Organ för Centrum för Idro
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 1 2007 10 Ansvarig
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 45: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?