Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7 Hjärtproblem bland unga idrottare och rekommenderade åtgärder Hjärtproblem hos unga idrottare kan vara av ett antal olika typer. • Kända medfödda hjärtfel, opererade eller icke opererade. • Hjärtmuskelinflammation, myokardit. • Traumatisk hjärtskada, hjärtkontusion. • Specifika, ofta ärftliga sjukdomar med risk för plötslig hjärtdöd. EVA NYLANDER KLINISK FYSIOLOGI UNIVERSITETSSJUKHUSET LINKÖPING Medfödda hjärtfel Cirka 1% av alla barn som föds har något medfött hjärtfel. Vissa hjärtfel är så lindriga att de inte kräver någon åtgärd och eller inverkar på personens livsföring eller livskvalitet. Andra fel kan opereras i tidig ålder med mycket gott resultat och individen får normal livslängd och normal arbetsförmåga. En tredje grupp av hjärtfel är mera komplicerade. Nu för tiden kan en mycket stor andel av dessa också korrigeras kirurgiskt och många barn med komplicerade hjärtfel, som förr hade avlidit i späd ålder, kan nu behandlas och lever upp i vuxen ålder - ofta med god livskvalitet. Deras arbetsförmåga är inte normal och det finns en hel del resttillstånd eller följdproblematik som måste tas om hand under deras fortsatta levnad. Personerna i den sistnämnda gruppen kommer inte att bli elitidrottare i fysiskt krävande grenar, men kan och bör ofta utöva någon fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar och med begränsningar eller försiktighetsåtgärder som kan vara aktuella utifrån en individualiserad bedömning. Barn och ungdomar med lindriga opererade eller icke opererade fel kan utöva många idrotter men även här behövs en individualiserad bedömning. Allmänna riktlinjer och rekommendationer för lämplig typ av idrott vid olika former av hjärtfel har publicerats av såväl amerikansk som europeisk expertis och kan tjäna som viss vägledning (7,8). Generellt gäller att personer som är opererade för medfött hjärtfel bör gå på kontroller även upp i vuxen ålder och bedömning avseende idrottsutövning bör göras av personens hjärtspecialist. Hjärtmuskelinflammation, myokardit Hjärtmuskelinflammation orsakas ofta av virus men även andra mikroorganismer, giftiga ämnen etc. Beträffande virusorsakad hjärtmuskelinflammation kan den förekomma vid virusinfektioner utan några speciella hjärtsymptom men man vet att hjärtat påverkas mera om man anstränger sig hårt fysiskt. Detta ligger till grund för de råd som är välkända och som fortfarande gäller, att inte idrotta vid infektion med feber, halsont eller allmän sjukdomskänsla och att vänta med att återuppta träningen tills man är feberfri och känner sig bra. Traumatisk hjärtskada, commotio cordis Detta är en hjärtskada som drabbar personer som har ett friskt hjärta och får ett slag mot bröstkorgen. Om det träffar hjärtat i en sårbar fas kan rytmrubbningar utlösas. Detta kan orsaka ett kammarflimmer som gör att personerna avlider. Denna problematik har blivit mer uppmärksammad på senare år som en orsak till plötslig död i samband med idrottsutövning. Den vanligaste åldern att drabbas av detta är 13-14 års ålder vilket anses bero på att bröstkorgen då fortfa- 48
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 7 rande är relativt mjuk och eftergivlig. Typfall är hockeypuck eller baseball som träffar hårt i bröstet, men även ”knä mot bröstet” eller fall mot underlaget förekommer. Dessa olycksfall söker man förebygga genom mjukare bollar vid vissa bollsporter för ungdomar och bättre skydd för bröstkorgen. (4) För medfödda hjärtfel respektive hjärtmuskelinflammation gäller att problematiken är lika vanlig hos barn och ungdomar som hos något äldre idrottande personer medan hjärtkontusionen således utgör ett problem som är mera vanligt hos barn och yngre tonåringar. Specifika hjärtsjukdomar med risk för plötslig hjärtdöd Plötslig hjärtdöd hos unga i samband med idrott är en problematik som uppmärksammats de senaste åren. Detta är sällsynt men givetvis en stor tragedi i varje enskilt fall då en ung person som man uppfattat som frisk plötsligt avlider i samband med idrottsutövning. Det rör sig i så gott som samtliga fall om personer som bär på en hjärtsjukdom som inte har varit känd, som predisponerar för livsfarlig rytmrubbning som utlöses av hårt fysisk aktivitet. Det är ett 20-tal ovanliga sjukdomstill- stånd som kan orsaka plötslig hjärtdöd bland unga som levt ovetande om sin sjukdom. (1,2,5) Huvudgrupper av dessa sjukdomar är hjärtmuskelsjukdomar s k kardiomyopatier, sjukdomar som påverkar det elektriska systemet i hjärtat, s k jonkanalssjukdomar och missbildning av kranskärlen som förser hjärtmuskeln med blod och syre. De båda förstnämnda sjukdomsgrupperna är i stor utsträckning ärftliga och ger också i många men inte i alla fall förändringar på ett vanligt EKG. För samtliga tre sjukdomsgrupper gäller att bäraren av sjukdomen ibland, men inte alltid, kan ha symptom, som om man är uppmärksam kan väcka misstanken på en sjukdom. Symptomen det gäller är yrsel, svimning eller bröstsmärta under fysisk aktivitet. Dessa förhållanden, ärftligheten, EKG-förändringar och symptom utgör bakgrund till de ansträngningar att spåra personer med dold hjärtsjukdom med risk för plötslig död, som diskuteras. Rekommendationer Några länder har utarbetat rekommendationer för att spåra personer med hjärtsjukdomar, som medför en ökad risk för plötslig hjärtdöd i anslutning till idrott. I USA har sedan länge funnits rekommendationer om kontroll av sjukhistoria respektive vanlig fysikalisk hjärtundersökning av college- och high school-idrottare. (6) Utformningen av undersökningen och kompetensen hos dem som gör den har dock varierat starkt. I Italien har sedan 70-talet undersökning av tävlingsidrottare varit lagstadgad.(9) Europeiska kardiologsällskapet publicerade 2005 ett förslag till hjärtkontroll av tävlingsidrottare (3) och man poängterar i detta att utformningen och tillämpningen av detta får anpassas nationellt. De europeiska rekommendationerna samt ett antal uppmärksammade dödsfall i samband med idrott 2004- 2005 aktualiserade ställningstagande till förhållningssättet till problematiken i Sverige. Riksidrottsförbundet utkom snabbt med rekommendationer där man rekommenderar att elitidrottare skall undersökas med sjukhistoria avseende egna symptom och släktanamnes, fysikalisk undersökning och EKG. Vad som är ”elit” definieras av respektive specialförbund och RF slår fast att dessa hjärtkontroller inte är sjukvårdens angelägenhet utan får ombesörjas av idrotten. Helt nyligen, i december 2006, publicerades Socialstyrelsens riktlinjer. Beträffande elitidrottare ansluter Socialstyrelsen till Riksidrottsförbundets rekommendationer. Därutöver rekommenderas att man skall vara uppmärksam på barn och unga med symptom och se till att dessa blir utredda, likaså barn och unga som har släktingar som fått de hjärtsjukdomar som innebär en ökad risk diagnostiserade eller har släktingar som avlidit plötsligt i unga år. Hur påverkas hjärtat normalt av hård träning i barn- och ungdomen? Det är välkänt från studier på vuxna idrottare att uthållighetsträning leder till en förstoring av hjärtkamrarnas dimensioner, en obetydlig ökning av hjärtkammarväggarnas tjocklek och att hjärtkamrarnas pumpfunktion är normal, men varken bättre eller sämre än hos otränade (5). Det finns få studier på barn och unga tonåringar som uthållighetsidrottar, men de som finns pekar på att hjärtförstoringen inte når samma grad och att hjärtdimensionerna inte skiljer sig lika mycket för otränade jämnårigas som är fallet för vuxna uthållighetsidrottare.(10) Varken för barn eller unga vuxna finns hållpunkter för att idrottande skadar ett friskt hjärta. Vid bedömning av barn och unga med misstänkt hjärtproblematik eller släkthistoria är det viktigt att välja rätt undersökning för att besvara sina frågeställningar och att den som gör bedömningen har kännedom både om vilka avvikelser man letar efter och vad som karaktäriserar hjärtat hos idrottande personer normalt. De hjärtsjukdomar som orsakar plötslig hjärtdöd är inte sällan svårdiagnostiserad i tidigt skede och även om man gör hjärtkontroller av elitidrottare kommer en del fall med hjärtsjukdom att förbli oupptäckta. Detta måste balanseras mot att man inte vill ställa en omotiverad sjukdomsdiagnos som får konsekvenser för en ung persons fortsatta liv. 49
Page 1 and 2: SVENSK Organ för Centrum för Idro
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 1 2007 10 Ansvarig
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 47: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?