2007:08 Metod för riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige

Metod för riskinventering/analys i
det systematiska arbetsmiljöarbetet
RAPPORT 2007:08
ISSN 1103-4092

Förord
Det är av oerhörd vikt att minimera riskerna för olyckor i arbetslivet. Totalt sett så är antalet
arbetsolyckor relativt oförändrat de senaste åren. Det är upp till varje bransch och varje enskild
organisation att göra vad man kan för att minska riskerna och antalet olyckor. Avfall Sveriges särskilda
utvecklingssatsning inom deponering har tagit initiativ till att sammanställa och dokumentera en
metod för riskinventering och riskanalys i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden är generell
och kan användas inom hela avfalls- och återvinningsområdet.
Metoden är framtagen av Eriksson Risk Consulting AB i samarbetet med Vafab Miljö, Renova, Borås
Energi och Miljö samt NSR.
Malmö i maj 2007
Weine Wiqvist
VD Avfall Sverige

Sammanfattning
Att olyckor sker i arbetslivet kan vi aldrig komma ifrån. Det vi kan göra är att minimera risken för att
det oönskade skall inträffa.
Föreliggande rapport, framtagen av Eriksson Risk Consulting AB i samarbete med VafabMiljö,
Renova, Borås Energi & Miljö AB och NSR, behandlar hur och när riskanalys skall utföras. Riskanalys
är ett av de hjälpmedel vi kan ta till för att förebygga olyckor. Vår förhoppning är att det arbetssätt och
de metoder som beskrivs i rapporten, skall vara till nytta i organisationernas framtida säkerhetsarbete
och att det skall leda till att vi Tänker efter före.
Det finns en mängd lagar och föreskrifter som föreskriver att riskanalyser skall utföras. Gemensamt i
de flesta föreskrifter är att riskanalyser skall utföras vid förändringar i verksamheten. Rapporten
koncentrerar sig på hur vi skall utföra riskanalyser vid förändringar.
Det finns många sätt att genomföra en riskanalys på. Nedan görs en sammanfattning av de viktigaste
momenten för en väl genomförd analys.
• Bilda en väl sammansatt grupp.
• Planering är som alltid A och O för ett effektivt arbete. Ordföranden bör gå igenom underlaget
innan för att planera analysen och se vad som saknas.
• Avgränsning och syfte. Innan analysen startar måste alla närvarande vara klara över syftet
med analysen och inte minst vad som omfattas av analysen.
• Beskrivning av systemet. Det är lämpligt att starta analysen med en genomgång av det som
skall analyseras, så att alla har fått en bild av systemet.
• Identifiera avvikelser.
• Bedöm konsekvens (och sannolikhet).
• Föreslå åtgärder.
• Gör en värdering av angelägenhetsgraden för åtgärden.
• Utse ansvarig och datum då åtgärden skall vara utförd.
• Boka in eventuella uppföljningsmöten.
Dokumentation och uppföljning av riskanalysen är väsentligt för en väl genomförd analys. Ett viktigt
moment är att utse ansvariga för genomförande av de beslutade åtgärderna och att ge ett datum då
åtgärden skall vara utförd. Riskanalysen är inte klar och godkänd förrän alla synpunkter
beaktats och åtgärdats eller kommenterats.
Vi har tidigare nämnt att riskanalys skall utföras vid förändringar i verksamheten. Det är därför viktigt
att göra klart för sig vad man avser med förändring. Ett förslag till definition ges i rapporten.
Vid ändringar i en anläggning skall en bedömning göras huruvida ändringen skall ses som en
förändring enligt företagets definition. Om ändringen anses vara en förändring skall, enligt den metod
som finns beskriven i rapporten, minst en förenklad riskbedömning utföras. Vid behov utföres mer
1

detaljerad riskanalys. Ändringarna kan vara allt från mindre ändringar i anläggningen till inköp av ny
utrustning eller större ombyggnader. Även ändrat driftsätt kan innebära en förändring.
Det finns olika metoder att använda för riskbedömningen beroende på vad som skall analyseras.
Nedanstående metoder anses lämpliga att använda inom verksamhetsområdet:
• Förenklad riskbedömning
• Arbetssäkerhets/operatörsanalys
• What-if
Förenklad riskbedömning används som enda bedömning vid förändringar, vid de tillfällen då
behov ej föreligger av mer detaljerad analys. Kravet på detaljerad analys ges vid genomförandet, se
kap. 7.1.
Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys används med fördel för att analysera riskerna vid ett
arbetsställe eller för att analysera möjligheten till mänskligt felhandlande vid olika arbetsoperationer.
What-if används med fördel för att analysera felfunktioner i såväl tekniska system som
produktionsflöden, transporter m.m..
2

Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING..............................................................................................................................1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING....................................................................................................................3
1 INLEDNING....................................................................................................................................5
2 RISKER I ARBETSLIVET ..................................................................................................................6
3 RISKANALYS I LAGSTIFTNINGEN ....................................................................................................9
4 ATT GENOMFÖRA EN RISKANALYS.............................................................................................. 10
4.1 Genomförande ........................................................................................................................ 10
4.2 Dokumentation av riskanalys .................................................................................................. 11
4.3 Uppföljning ............................................................................................................................. 12
5 NÄR SKALL RISKANALYS UTFÖRAS? ........................................................................................... 13
5.1 Förslag till övergripande definition av förändring ....................................................................... 13
5.2 Exempel på definition av förändring för olika arbetsområden.................................................... 14
6 HANDLINGSGÅNG FÖR RISKANALYS VID FÖRÄNDRING................................................................ 16
6.1 Förslag till arbetsgång vid genomförande av förändringar ......................................................... 16
7 RISKANALYSMETODER ............................................................................................................... 18
7.1 Förenklad riskbedömning ......................................................................................................... 18
7.2 Arbetssäkerhets/operatörsanalys............................................................................................ 19
7.3 What-if .................................................................................................................................... 21
8 BLANKETTER .............................................................................................................................. 23
8.1 Sammanställning av riskanalys................................................................................................ 23
8.2 Förenklad riskbedömning vid mindre förändringar .................................................................... 24
8.3 Checklista arbetssäkerhetsanalys........................................................................................... 25
8.4 Mall – Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys ....................................................................... 26
8.5 Mall – What-if ......................................................................................................................... 27
8.6 Exempel – Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys................................................................. 28
8.7 Exempel – What-if ................................................................................................................... 29
3

1 Inledning
Att olyckor sker i arbetslivet kan vi aldrig komma ifrån. Det vi kan göra är att minimera risken för att
det oönskade skall inträffa.
Det finns ett antal olika sätt att minska risken för att oönskade händelser skall uppstå.
En tydlig organisation ur säkerhetssynpunkt, där ansvaret för arbetsmiljöuppgifter är adresserat till de
som också har befogenheter och resurser, kan hjälpa till att ge fokus på arbetsmiljön.
Bra administrativa rutiner för att fånga upp krav i nya lagar och förordningar och implementera dem
på säkert och praktiskt sätt är en annan komponent för att upprätthålla en god säkerhet.
Viktigast för att minska olycksstatistiken är enligt vår mening emellertid en god medvetenhet med
avseende på säkerhet hos alla medarbetare i organisationen. För att detta skall uppnås krävs oftast ett
engagemang och en tydlighet från ledningen vad gäller säkerhetsfrågor. Med detta engagemang kan
gemensamma värderingar med avseende på säkerhet byggas upp. I slutändan är det den enskilde
medarbetarens ansvar att följa uppbyggda rutiner och värderingar och därigenom minska risken för
olyckor i arbetet.
Det viktigaste för att uppnå en god säkerhet är: ”Tänk efter före – inte efter”. Om vi alltid hade
tänkt efter en extra gång innan vi utförde en handling, hade många olyckor kunnat förhindras.
Föreliggande rapport behandlar hur och när riskanalys skall utföras. Riskanalys är ett av de
hjälpmedel vi kan ta till för att förebygga olyckor. Vår förhoppning är att det arbetssätt och de metoder
som beskrivs i rapporten, skall vara till nytta i organisationernas framtida säkerhetsarbete och att det
skall leda till att vi Tänker efter före.
5

2 Risker i arbetslivet
Under inledningen användes ordet risk flitigt. Vi använder ordet risk i många sammanhang, t.ex.
risken för global uppvärmning, risk för företagsnedläggningar eller risk för att en olycka skall ske. Det
är viktigt att definiera vad vi egentligen menar med risk.
Plast- & Kemiföretagen (f.d. Kemikontoret) definierar ordet risk i sin skrift ”Riskhantering 3 –
Tekniska riskanalysmetoder” enligt följande:
”Risk avser dels sannolikheten inom viss tidsrymd för eller frekvensen av möjliga skadehändelser i
ett system och dels konsekvenserna av dessa skadehändelser”
Mer allmänt kan man definiera ordet risk som ”möjligheten för en oönskad konsekvens”.
Det viktiga är att vara medveten om att risk består av två komponenter, sannolikhet och konsekvens.
Om risk endast bedöms utifrån de konsekvenser som kan uppstå vid en viss händelse, kan det vara
svårt att motivera vissa företeelser i vårt samhälle, som t.ex. luftfart, kärnkraft m.m. Det är emellertid
viktigt att också ta hänsyn till hur ofta händelsen sker för att kunna bedöma risken.
Det är svårt att objektivt bedöma sannolikheten för att en viss händelse sker. Ett bra sätt att få ett mått
på sannolikheten är att utgå ifrån befintlig statistik. Ett begrepp som används för att mäta risken för
dödsfall internationellt är FAR (Fatal Accident Rate), vilket definieras som antalet inträffade dödsoffer
under 100 miljoner exponerade timmar. Detta motsvarar ca: 1000 personers totala arbetstid under ett
helt liv. Undersökningar gjorda i Storbritannien 1974-78 samt 1987-90 gav nedanstående jämförelse
mellan olika industri- och fritidsaktiviteter.
Olika industrigrenar
FAR
Biltillverkning 0,7
Kemisk industri 2,8
Jordbruk 4,6
Byggnadsindustri 6,3
Off-shore 72
Icke-industriella aktiviteter
I bostaden 3
Bussresa 3
Bilkörning 57
Cykling 96
Motorcykelkörning 660
Figur 1. FAR för olika aktiviteter (Källa: Lees ”Loss Prevention in the process industries”)
Det intressanta med siffrorna ovan är inte de absoluta talen, utan jämförelsen mellan olika aktiviteter.
Statistiken visar tydligt att vi på vår fritid utsätter oss för betydligt större risker än på arbetet. Det är
6

t.ex. enligt ovanstående statistik 10 ggr. farligare att köra bil i jämförelse med att arbeta i
byggnadsindustrin. Vi uppfattar kanske emellanåt att det är det omvända förhållandet.
Det som många gånger styr vårt risktagande är vilken nytta eller upplevelse vi har av den utförda
handlingen. Om jag kör bil kommer jag hem tidigare än om jag åker buss, därför accepterar jag kanske
att ta en större risk. Motorcykelkörning ger mig kanske en frihetskänsla som jag värderar högt och
accepterar därigenom en högre risk.
På arbetsplatserna kan man emellertid inte acceptera att man tar några risker utöver tillåtet, utan det
finns regler som måste följas. Detta medför att man oftast är säkrare på sitt jobb än hemma om man
följer de regler som gäller på arbetsplatsen.
Det finns ett antal myndigheter och institutioner som sammanställer statistik över olyckor i
arbetslivet. Arbetsmiljöverkets statistik för de tre senaste åren visas nedan.
Antal anmälda arbetsskador
Inkomna år
2006 2005 2003
Arbetssjukdomar 14 600 17 600 26 200
Arbetsolyckor med frånvaro 34 200 33 900 38 700
Arbetsolyckor utan frånvaro 35 400 53 600 54 000
Olyckor t/f arbetet 13 600 14 100 13 800
Fig. 2. Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsskador.
Statistiken visar att den totala mängden arbetsolyckor i Sverige inte minskat det senaste året, utan är
på samma nivå som föregående år och skiljer sig inte mycket från år till år bakåt i tiden.
En annan statistik som visar på risken i olika branscher är AFA Försäkrings årliga skadestatistik. Figur
3 visar godkända arbetsolycksfall för skadeår 2004 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning
och/eller invaliditet. I denna kan man se risken för olycksfall för t.ex. renhållningsarbetare,
yrkeschaufförer, bygg- och anläggningsarbetare i förhållande till övriga branscher. För 2004 var det
för renhållningsarbetare 3.4 olycksfall per 1000 sysselsatta, yrkeschaufförer 7.0 och bygg- och
anläggningsarbetare 6.6. Medeltalet för alla yrkesgrupper var 2.3, vilket visar att olyckstalet för
branschen är högre än för många andra branscher.
Varför har då kemisk industri enligt figur 1, lägre värden än de flesta andra industrigrenar? Man
hanterar inom denna industrigren många farliga ämnen i sina processer. Svaret är troligen att man på
grund av detta tidigt blev medveten om att man var tvungen att hantera riskerna för att ha möjlighet
att producera. Inom kemiindustrin har man under många årtionden genomfört riskanalyser vid
förändringar i verksamheten. Man har också i många fall arbetat metodiskt med att utbilda personalen
i ett säkerhetstänkande.
7

Yrkesgrupp Antal Risk (antal per
1 000 sysselsatta)
Kriminalvårdare 59 12,6
Träindustriarbete 296 12,5
Poliser, tullbevakningspersonal 228 11,9
Brandpersonal 65 10,3
Väktare, ordningsvakter 127 8,4
Pappers- och pappersmassearbetare 103 7,2
Isolerings- och VVS-montörer 107 7,1
Yrkesförare 667 7,0
Gruv- och bergarbete, stenhuggare 27 6,9
Byggnadsarbetare 260 6,6
Betong-, bygg- och anläggningsarbete 371 6,6
Metallarbete 1 400 6,5
Livsmedelsarbete 202 6,3
Murare 27 4,6
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 190 4,1
Byggnadsmålare 54 3,8
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 236 3,4
Militärt arbete (endast anställda) 31 3,2
Godshanterings- och lagerarbete 313 3,2
Tidningsdistribution, postiljoner och brevbärare 109 3,0
Övrigt industriellt arbete 244 2,8
Städare och fönsterputsare 190 2,5
Grafiskt arbete 43 2,4
Elektriskt arbete 174 2,3
Försäljare inom detaljhandel 416 2,3
Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 510 2,0
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden och ambulansförare 320 1,9
Textil-, skinn- och läderindustriarbete 27 1,9
Förskolelärare och fritidspedagoger 138 1,7
Hotell-, restaurang- och storköksarbete 186 1,6
Barnskötare m.fl. 131 1,6
Tandvårdsarbete 27 1,4
Lärare 262 1,1
Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 91 0,9
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 20 0,7
Läkare 13 0,4
Övriga yrkesgrupper 1 055 -
Totalt alla yrken 8 719 2,3
Fig. 3. Godkända arbetsolycksfall för skadeår 2004 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning
och/eller invaliditet. (Källa: AFA Försäkring)
8

3 Riskanalys i lagstiftningen
Det finns en mängd lagar och föreskrifter som föreskriver att riskanalyser skall utföras. De nedan
presenterade föreskrifterna är endast en del av de föreskrifter som kräver att riskanalyser och
riskvärdering skall genomföras.
• AFS 2001:1
• SFS 1988:868
• AFS 1994:48
• AFS 1997:7
• SFS 1998:808
• AFS 1999:4
• AFS 2005:19
SRVFS 2005:2
• AFS 2000:4
• AFS 2003:3
• SRVFS 2004:7
• SFS 2003:778
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Lagen om brandfarliga och explosiva varor
Maskiner och vissa andra tekniska anordningar
Gaser
Miljöbalken – Riskbedömning
Tryckbärande anordningar
Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor
Kemiska arbetsmiljörisker
Arbete i explosionsfarlig miljö
Explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor
Lag om skydd mot olyckor
För att ge ett exempel på hur texten kan vara utformad i föreskrifterna citeras AFS 1997:7 Gaser §3:
”I all verksamhet där gas hanteras skall en riskbedömning genomföras. När process, utrustning eller
driftsförhållanden i övrigt ändras skall en ny riskbedömning göras. Med utgångspunkt i gjorda
riskbedömningar skall de åtgärder vidtas som behövs för att säkerheten skall bli betryggande.”
Liknande skrivningar finns även i övriga föreskrifter, utformade på olika sätt beroende på
ämnesområdet.
Den mest övergripande föreskriften som i princip gäller all industriell och offentlig verksamhet är AFS
2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Denna kräver i §8 att verksamheten regelbundet undersöks
med avseende på riskerna.
”Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon
kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.
När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker
för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”
9

4 Att genomföra en riskanalys
4.1 Genomförande
Det finns många sätt att genomföra en riskanalys på. Ett är emellertid säkert: Riskanalysen blir inte
bättre än den totala kunskapen hos den samlade analysgruppen. Det är gruppens samlade
erfarenhet som ger resultatet. Det rekommenderas därför starkt att man är flera vid
genomförande av riskanalyser. Risken finns att värdefulla synpunkter inte kommer fram vid analys på
egen hand. En lämplig grupp vid genomförande av riskanalys enligt någon av de strukturerade
metoder som beskrivs i kapitel 7, är 3-6 personer. Det är också viktigt att man försöker välja personer
med olika arbetsinriktning. Till exempel drift, underhåll, el, styr ó regler, arbetsledning m.m. Det kan
också vara lämpligt att personal från miljö- och skyddsorganisationen deltar i analyserna.
Det skall finnas en ordförande för analysen som är väl förtrogen med analysmetoden. För övrigt bör
ordföranden ha en bred erfarenhet och vara systematiskt lagd. Ordförandes uppgift är att på ett
systematiskt sätt föra analysen igenom till slutmålet. För att klara detta måste ordföranden vara bra på
att lyssna och balansera olika åsikter, samt att styra så att analysen kontinuerligt fortskrider och inte
stannar i allmänna diskussioner och problemlösning.
Utöver ordförande behövs en sekreterare, som för protokollen. Om analysen skall bli effektiv bör
inte ordförande och sekreterare vara samma person.
Vid genomförande av riskanalys är planering som alltid A och O för ett effektivt arbete. Ordföranden
bör gå igenom underlaget i förväg för att planera analysen och se vad som saknas. Det är viktigt att
man kan vara systematisk under analysen. Erforderligt analysunderlag beror på vad man skall
analysera. Vid analys av processer såsom tex. en förbränningsanläggning krävs flödesscheman, layouter,
förreglingsscheman mm. för analysen, medan det vid en arbetssäkerhetsanalys framförallt krävs
en arbetsinstruktion för genomförande av analysen.
Innan analysen startar måste alla närvarande vara klara över syftet och inte minst vad som omfattas
av analysen samt vad som inte berörs. Avgränsningarna måste vara klara för alla.
Det är lämpligt att starta analysen med en kort genomgång av det som skall analyseras, så att alla har
fått en bild av systemet eller arbetsplatsen som skall analyseras.
Om det är en befintlig utrustning eller arbetsplats som skall analyseras kan det vara lämpligt att först
göra en genomgång ute i produktionen och dokumentera avvikelser eller risker innan man går in och
genomför analysen på kontor. Hur mycket som dokumenteras ute i produktionen beror helt på vad det
är som skall analyseras.
Efter ovanstående genomgång kan analysen starta. Det är då viktigt att följa processen eller
arbetsmomenten systematiskt och identifiera risker samt bedöma vilka konsekvenserna blir för varje
bedömd risk. Nästa steg är att ställa sig frågan: Hur ofta kan det hända och accepterar vi
10

konsekvensen? Utifrån detta tas ett beslut huruvida en rekommenderad åtgärd skall noteras eller ej.
Sannolikhetsvärderingen noteras ej, utan göres genom att gruppen tar ställning till om åtgärd skall
föreslås eller ej. En värdering göres också huruvida åtgärden skall genomföras omgående eller kan
planeras in i ett längre tidsperspektiv.
Om man direkt kommer på ett förslag till åtgärd på ett problem kan detta noteras. Längre tid för
problemlösning skall undvikas, eftersom analysen då stannar upp. Notera istället att punkten får
utredas vidare.
Ett viktigt moment är att utse ansvariga för genomförande av de beslutade åtgärderna och att ge ett
datum då åtgärden skall vara utförd. Riskanalysen är inte klar och godkänd förrän alla
synpunkter beaktats och åtgärdats eller kommenterats. Det är också att rekommendera att
uppföljningsmöte bokas in.
Riskanalysarbete kräver mycket tankearbete och kreativitet. Det är därför viktigt, för att få ett bra
resultat, att inte genomföra för långa analyspass. Optimalt är att genomföra halvdags
riskanalyspass och maximalt 2-3 stycken på en vecka.
Sammanfattning av genomförande
• Bilda en väl sammansatt grupp.
• Planering är som alltid A och O för ett effektivt arbete. Ordföranden bör gå igenom underlaget
innan för att planera analysen och se vad som saknas.
• Avgränsning och syfte. Innan analysen startar måste alla närvarande vara klara över syftet
med analysen och inte minst vad som omfattas av analysen.
• Beskrivning av systemet. Det är lämpligt att starta analysen med en genomgång av det som
skall analyseras, så att alla har fått en bild av systemet.
• Identifiera avvikelser.
• Bedöm konsekvens (och sannolikhet).
• Föreslå åtgärder.
• Gör en värdering av angelägenhetsgraden för åtgärden.
• Utse ansvarig och datum då åtgärden skall vara utförd.
• Boka in eventuella uppföljningsmöten.
4.2 Dokumentation av riskanalys
Vid dokumentation av riskanalysen bör utöver riskanalysprotokollen även en sammanställning
finnas med. Blankett för sammanställning finns under kapitel 8.1. Sammanställningen bör innehålla
följande information.
• Vilka deltog? Dokumentera vilka som var med vid genomförandet av analysen.
• Syfte. Utfördes analysen med avseende på personsäkerhet, påverkan på tredje man, miljö etc.?
• Avgränsningar. Viktigt att specificera omfattningen. Risk finns annars för kritik att man inte
tagit hänsyn till allt om något händer.
11

• Underlag för analysen. Dokumentera vilket underlag som använts vid analysen. Notera även
om genomgång gjorts ute i produktionen.
• Metod. Dokumentera vilken metod som använts för analysens genomförande.
• Resultat i form av generella synpunkter och övriga noteringar. Glöm ej att även ta fram
positiva åtgärder som genomförts för att förhöja säkerheten.
Utöver det ovanstående bifogas analysprotokollen.
4.3 Uppföljning
Ett viktigt moment som tyvärr alltför ofta missas är uppföljning av utförda åtgärder. Det är viktigt att
uppföljningsmöten bokas och att det dokumenteras att de föreslagna åtgärderna är utförda eller på
annat vis kommenterade.
Kapitel 5 och 6 behandlar när en riskanalys skall genomföras. Det beskrives här att det skall göras
riskanalys vid förändringar i verksamheten. Ett svårt moment är att ha kontroll på att alla
förändringar har bedömts ur risksynpunkt.
Skyddsronder genomförs i alla företag. Ett förslag är att ha en stående punkt på dagordningen för
skyddsrond, där man går igenom vilka förändringar som är genomförda sedan föregående skyddsrond
och vilka bedömningar som är gjorda. På detta sätt kan man fånga upp förändringar som inte blivit
bedömda.
12

5 När skall riskanalys utföras?
Enligt föreskrifterna skall arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma
riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i
verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller
olycksfall som kan behöva åtgärdas.
Detta innebär att om man inte genomfört riskanalys tidigare för sin verksamhet, bör hela
verksamheten gås igenom för att få en plattform för det framtida riskanalysarbetet. Hur omfattande
denna analys behöver vara beror på vilka risker man övergripande kan bedöma att det finns i
verksamheten. Det finns grovanalysmetoder att använda för denna bedömning, men vi föreslår för att
inte införa för många metoder att man använder arbetssäkerhetsanalysen. Vid denna analys
identifierar man de övergripande riskerna i ett större arbetsområde. Utifrån resultatet från denna
bedömning kan man gå vidare för att mer detaljerat analysera de verksamheter som anses innehålla en
högre risknivå eller är svåröverskådliga vid den övergripande arbetssäkerhetsanalysen.
När riskanalyser genomförts för verksamheten och en en plattform är lagd, är det viktigt, som det
poängteras i föreskrifterna, att förnyad analys genomförs vid förändringar i verksamheten. Den fråga
man då ställs inför är: Vad är en förändring? Alla ändringar kan rimligtvis inte anses vara en
förändring. Det är därför viktigt att ge en definition på vad som är en förändring och som därigenom
behöver bedömas.
Nedanstående förslag på definition av förändring är framtagen av arbetsgruppen och skall ses som ett
förslag. Varje företag gör sin egen bedömning av vad de anser är en förändring. Nybyggnationer och
installation av nya processer skall alltid ses som en förändring.
5.1 Förslag till övergripande definition av förändring
Nedan ges ett förslag till övergripande definition av förändring.
”Med förändring avses ändringar av befintlig verksamhet som ändrar det sätt på vilket
verksamheten bedrivs och som är utöver normala variationer. I begreppet förändring innefattas
även temporära ändringar.”
I begreppet ”ändringar av befintlig verksamhet” innefattas även organisationsförändringar. I denna
rapport görs ingen vidare definition av vad som kan anses vara en organisationsförändring och hur
man hanterar denna typ av förändring med avseende på riskanalys.
Om man praktiskt skall kunna identifiera vad som är en förändring måste ovanstående definition
brytas ner på en nivå som definierar vad som anses som en förändring inom olika arbetsområden.
Nedan ges förslag till definitioner för olika arbetsområden.
13

5.2 Exempel på definition av förändring för olika arbetsområden
Nedan ges exempel på definitioner för olika verksamhetsområden. Skillnad göres mellan behandling ,
lagring och transport och produktionsanläggningar. Då det gäller produktionsanläggningar såsom
förbrännings- och biogasanläggningar ges fler exempel, oftast ej relevanta för övriga anläggningar.
Behandling, lagring och transport
• Ändring av driftsätt eller behandlingsmetoder som går utanför befintliga rutiner eller
driftinstruktioner.
• Införande av ny kemikalie eller borttagande av befintlig. Ändring av specifikation.
• Fraktionsförändringar
• Anläggningsförändringar/ ombyggnationer
• Ändring av arbetsrutiner.
• Ändring av underhållsrutiner.
• Ändring av intervall och omfattning för kontroll och underhåll av säkerhets- och
miljösäkerhetsutrustning.
• Alla permanenta eller temporära ändringar som åsidosätter eller ändrar gränser för
säkerhetsfunktioner.
• Ändring av mekaniskt skydd.
• Ändring av lagringsförhållanden, transportsystem och transportsätt.
• Byte av transportföretag.
• Ändring av transportrutiner och schemaläggning av transporter.
• Ändring av trafikplan.
• Inköp av fordon.
Produktionsanläggningar (Förbränning, biogas, m.m.)
Process
• Ändringar av processparametrar, exempelvis tryck, temperatur eller flöde som går utanför
definierade driftförhållanden.
• Ändring av driftsätt som går utanför befintliga rutiner eller driftinstruktioner.
• Införande av ny kemikalie eller borttagande av befintlig. Ändring av specifikation.
• Ändring av säkerhetsfunktion inklusive gränser.
• Fraktionsförändringar
• Anläggningsförändringar/ ombyggnationer
• Ändring av arbetsrutiner
14

Mekanisk förändring
• Alla permanenta och temporära ändringar av rörsystem och komponenter som, om de var
permanenta, hade medfört en ändring av planritningar eller lay-out.
• Ändring av material, tryckklass eller storlek för komponenter inkl. rörledningar som ingår i
processen.
• Ändring av upphängningar för rörsystem.
• Ändring av mekaniskt skydd.
Elsystem
• Ändringar av parametrar i kraftdistributionen.
• Ändring av parameter som går utanför ansluten elutrustnings specifikation.
• Ändring av specifikation eller tekniskt utförande i ställverksutrustning.
• Alla permanenta eller temporära ändringar som åsidosätter säkerhetsfunktioner.
Instrument och styrsystem
• Ändring av säkerhetsfunktion inklusive gränser.
• Ändring av styrparametrar utanför definierade driftförhållanden.
• Större ändring av operatörsgränssnitt.
• Ändring av teknisk plattform, t.ex. införande av bussar.
Övergripande datasystem
• Permanent eller temporär ändring i övergripande datasystem.
Underhåll
• Ändring av intervall och omfattning för kontroll och underhåll av säkerhets- och
miljösäkerhetsutrustning.
• Ändring av underhållsrutiner.
Om ändringen som avses ses som en förändring enligt ovanstående definition skall en riskbedömning
genomföras. Ett förslag till hantering ges i kapitel 6.
15

6 Handlingsgång för riskanalys vid förändring
Nedanstående handlingsgång är ett förslag för hur förändringar i en anläggning kan hanteras med
avseende på utförande av riskbedömning.
Vid ändringar i en anläggning skall en bedömning göras huruvida ändringen skall ses som en
förändring enligt företagets definition. Ändringarna kan vara allt från mindre ändringar i
anläggningen till inköp av ny utrustning eller större ombyggnader. Även ändrat driftsätt kan innebära
en förändring.
Om ändringen anses vara en förändring skall minst en förenklad riskbedömning enligt beskrivning i
kapitel 7.1 utföras. Vid behov utföres mer detaljerad riskanalys enligt någon av de modeller som ges i
kapitel 7.
Den förenklade riskbedömningen bör utföras av minst två personer. Om mer detaljerad riskanalys
skall utföras bör gruppen kompletteras med ytterligare några personer.
En ansvarig arbetsledare eller chef bör godkänna riskbedömningen innan arbetet får påbörjas.
När förändringen är genomförd bör en kontroll göras att arbetet är utfört enligt avsett och att alla
skydd är återställda innan drift återupptas (om applicerbart).
Kontroll av CE-märkning beskrives ej vidare, då det ej ingår i detta projekt. Det är emellertid viktigt att
fånga upp frågan.
6.1 Förslag till arbetsgång vid genomförande av förändringar
Innebär ändringen en förändring
enligt definition?
Vid förändring
Ingen
förändring
Förenklad riskbedömning.
Krävs ytterligare riskanalys?
Ja
Kräver den utbytta
utrustningen CE-märkning?
Nej
Utför riskanalys enligt
beslutade riskanalysmodeller
Utförande av arbete
Godkännande av riskbedömning
Godkännande för fortsatt drift
16

Bedömning av förändring
Om arbetsorder/arbetsbesked används i verksamheten kan det vara lämpligt att den person som
hanterar arbetsordern slutgiltigt beslutar huruvida arbetet skall hanteras som en förändring eller ej.
Svaret på frågan ”Innebär ändringen en förändring enligt definition?” skall besvaras med Ja eller Nej.
Det kan vara en fråga på arbetsordern som är obligatorisk att fylla i. Om svaret är Ja på frågan, skall
en riskbedömning göras. I annat fall är det tillåtet att gå vidare med utförande av arbetet efter kontroll
om CE-märkning krävs. CE-märkning behandlas ej vidare i rapporten.
Om riskbedömning krävs får arbetet ej utföras innan riskbedömning är godkänd.
Riskbedömningen kan genomföras antingen som en förenklad riskbedömning eller genom att en
riskanalys utföres enligt någon av de metoder som beskrives i kapitel 7. Kriterierna för att utföra
endast förenklad riskbedömning ges nedan.
Om inte arbetsorder/arbetsbesked används är det svårare att fånga upp frågan och därigenom än
viktigare att organisationen är medvetna om vad som anses vara en förändring och vad det innebär.
Det är viktigt att finna en naturlig del i verksamheten med beröringspunkt till förändringar. Ett förslag
är att man vid de arbetsplatsträffar som hålles kontinuerligt, på dagordningen har en punkt som avser
förändringar. Man kan då gå igenom de förändringar som gjorts sedan föregående träff och kontrollera
att bedömning är gjord och åtgärder genomförda.
Förenklad riskbedömning
Den förenklade riskbedömningen är endast till för att användas vid de tillfällen förändringen inte
anses tillföra någon risk eller medföra någon förändring av arbetssätt. Metoden beskrivs i kapitel 7.1.
Frågorna på blankett för förenklad riskbedömning, se kap. 8.2, ger ledning till huruvida mer detaljerad
analys krävs.
Riskanalys
Kapitel 7 ger stöd för hur en riskanalys skall utföras. Det finns olika metoder att använda beroende på
vad som skall analyseras.
Minst två personer bör delta vid riskbedömningen, men det rekommenderas att vara mellan 3-6
personer för bästa resultat.
17

7 Riskanalysmetoder
För en fördjupad beskrivning av What-if och Operatörsanalysmetoden hänvisas till Plast- &
Kemiföretagen (f.d. Kemikontoret) skrift ”Riskhantering 3 – Tekniska riskanalysmetoder”, vilken kan
beställas genom Industrilitteratur. Nedan beskrives följande metoder, vilka anses lämpliga att använda
inom verksamhetsområdet:
• Förenklad riskbedömning
• Arbetssäkerhets/operatörsanalys
• What-if
Förenklad riskbedömning används som enda bedömning vid förändringar, vid de tillfällen då
behov ej föreligger av mer detaljerad analys. Kravet på detaljerad analys ges vid genomförandet, se
kap. 7.1.
Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys används med fördel för att analysera riskerna vid ett
arbetsställe eller för att analysera möjligheten till mänskligt felhandlande vid olika arbetsoperationer.
What-if används med fördel för att analysera felfunktioner i såväl tekniska system som
produktionsflöden, transporter m.m..
7.1 Förenklad riskbedömning
Den förenklade riskbedömningen är endast till för att användas vid de tillfällen förändringen inte
anses tillföra någon risk eller medföra någon förändring av arbetssätt. Om de tre frågor som finns på
blanketten för riskbedömning i kapitel 8.2 besvaras med Nej, räcker det med att en beskrivning göres
av förändringen och en motivering till ställningstagandet. Minst två personer bör delta vid
riskbedömningen.
Frågorna som skall besvaras är:
• Innebär förändringen ökad risk på förändringsstället?
• Innebär förändringen ökad risk utanför förändringsstället?
• Medför förändringen ändrad arbetsinstruktion?
Om någon av frågorna besvaras med Ja skall en riskanalys utföras enligt någon av de modeller som
beskrives i kapitel 7.2 eller 7.3.
Om man vid genomförandet av den förenklade riskbedömning har kontrollerat att t.ex. ett ökat flöde
eller en högre hastighet kan hanteras säkert längre fram i systemet, kan det beskrivas hur denna
säkerhet uppnås. Genom detta förfarande kan man eventuellt svara nej på frågorna och därigenom
inte behöva gå vidare med mer detaljerad analys.
Alla temporära ändringar skall också bedömas enligt handlingsgången för riskanalys vid förändring.
För att inte uppgifter som utföres med jämna intervall skall behöva bedömas varje gång, kan en god
18

arbetsinstruktion upprättas, baserad på en utförd riskanalys. Detta innebär därigenom att denna
uppgift framöver omfattas av befintliga rutiner och ej behöver analyseras vid varje tillfälle.
I blanketten för riskbedömning, kapitel 8.2, finns även en fråga om CE-märkning krävs. Vid
installation av nya maskiner eller förändringar i befintliga måste man ta ställning till om CE-märkning
krävs. Om man vid förändring i befintlig CE-märkt maskin inte anser att man genomför någon
förändring som föranleder ny CE-märkning bör man motivera sitt ställningstagande. Detta kan göras i
blanketten. Vidare beskrivning av CE-märkning göres ej här.
7.2 Arbetssäkerhets/operatörsanalys
Omfattning
Arbetssäkerhets/operatörsanalys kan användas på två olika sätt. Vid operatörsanalys går man steg för
steg igenom de arbetsmoment som skall utföras och analyserar vilka fel som kan uppstå, medan man
vid en arbetssäkerhetsanalys mer koncentrerar sig på arbetsstället och de risker som kan uppkomma.
Metodbeskrivning Arbetssäkerhetsanalys
Arbetssäkerhetsanalysen används för att analysera riskerna vid ett arbetsställe. Metoden är ett
komplement till ”What-if”-metoden, som mest tar hänsyn till det tekniska systemet. Till hjälp vid
analysen används en checklista, se kapitel 8.3, som innehåller möjliga risker som kan uppstå vid ett
arbetsställe.
Metodbeskrivning Operatörsanalys
Tillämpning
Operatörsanalysen används för att analysera möjligheten till mänskligt felhandlande vid olika
arbetsoperationer. Metoden är ett komplement till ”What-if”-metoden, som mest tar hänsyn till det
tekniska systemet. Metoden används med fördel då många manuella aktiviteter förekommer i
processen. Exempel på tillfällen är start och stopp av processer, lastnings- och lossningsoperationer
m.m.
Ingående delar i metoden
Operatörsanalysen går ut på att genom en systematisk genomgång av operatörens olika aktiviteter
enligt en planerad ordning ifrågasätta möjligheterna till att operatören avviker från det föreskrivna
sättet och vad dessa avvikelser i så fall kan leda till för konsekvenser. För att kunna utföra en analys
behövs en beskrivning av hur de olika momenten skall utföras och i vilken ordning.
Genomförande Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys, steg för steg
1. Börja med att skapa en analysgrupp. Gruppen består lämpligen av arbetsledning, skyddsombud,
berörda operatörer och medarbetare med kunskaper inom olika kompetensområden. Lämplig
storlek är 3 - 6 personer. Medarbetarna har stor kunskap om vilka risker som finns i det dagliga
arbetet och deras kunskap och erfarenheter är mycket värdefulla.
19

2. Planering är som alltid A och O för ett effektivt arbete. Ordföranden bör gå igenom underlaget
innan för att planera analysen och se vad som saknas. Det är viktigt att man kan vara systematisk
under analysen.
3. Avgränsning och syfte. Innan analysen startar måste alla närvarande vara klara över syftet med
analysen och inte minst vad som omfattas av analysen samt vad som inte berörs.
4. Beskrivning av systemet. Det är lämpligt att starta analysen med en genomgång av det som skall
analyseras, så att alla har fått en bild av systemet.
5. Genomförande
Arbetssäkerhetsanalys
Gå igenom vilka risker som kan vara aktuella vid arbetsmomentet eller arbetsstället. Använd
checklista under kapitel 8.3 som stöd.
Bedöm konsekvenser och om så krävs, gör en bedömning rekommenderade åtgärder. Om direkta
åtgärdsförslag framkommer, notera dessa. Blankett för genomförande finns under kapitel 8.4.
Operatörsanalys
Gå igenom arbetsmomenten steg för steg enligt beslutad sekvens. Identifiera avvikelser. Aktuella
frågor i sammanhanget kan vara att momentet eller arbetsuppgiften:
• Glöms bort
• Utförs för sent eller för tidigt
• Görs i fel ordning
• Görs för snabbt, länge eller för mycket
• Görs för långsamt, kort eller för lite
• Görs på fel objekt (rätt åtgärd), t. ex. startar fel pump eller maskin
• Görs felaktig åtgärd (rätt objekt), t. ex. ökar istället för att minska ventilöppning eller hastighet
på maskin.
• Bryts i en viktig sekvens (eller på felaktigt sätt)
Bedöm konsekvenser och om så krävs, gör en bedömning av rekommenderade åtgärder. Om
direkta åtgärdsförslag framkommer, notera dessa. Blankett för genomförande finns under kapitel
8.4.
6. Efter riskanalysen är det dags att ta fram en handlingsplan på åtgärder, tidsplan, ansvariga och när
uppföljning skall ske. Riskanalysen är inte klar och godkänd förrän alla synpunkter
beaktats och åtgärdats eller kommenterats.
20

7.3 What-if
Metodbeskrivning
Tillämpning
Metoden är kanske den mest universella och mest använda metoden i näringslivet. Den används med
fördel för att analysera felfunktioner i såväl tekniska system som produktionsflöden, transporter m.m.
Detaljeringsgraden beror på underlaget och gruppens sammansättning. Det är viktigt med en väl
sammansatt grupp, eftersom det endast är gruppen som tar fram möjliga felfunktioner. Det finns
normalt ingen checklista till hands eller någon annan styrning genom metoden. Det är gruppen
(ordföranden) som systematiskt styr analysen igenom det system som skall analyseras. Om analysen
används i ett detaljerat syfte ställs stora krav på analysgruppen för att risker inte skall förbises.
Metoden används både vid modifieringar i system och vid nya installationer.
Ingående delar i metoden
Med ”What-if”-metoden arbetar man sig systematiskt igenom ett system genom att hela tiden ställa
frågan ”Vad händer om”, t ex:
• Vad händer om ventil A inte öppnar ?
• Vad händer om lägesgivaren inte fungerar ?
• Vad händer om bilen kommer i rullning vid tippning?
Genom att ställa dessa frågor försöker man få fram konsekvenserna av felfunktionen och tänkbara
orsaker till den.
Genomförande, steg för steg
1. Börja med att skapa en analysgrupp. Gruppen består utöver en metodkunnig ordförande lämpligen
av medarbetare med kunskaper inom olika kompetensområden. Lämplig storlek är 3 - 6 personer.
2. Planering är som alltid A och O för ett effektivt arbete. Ordföranden bör gå igenom underlaget
innan för att planera analysen och se vad som saknas. Det är viktigt att man kan vara systematisk
under analysen.
3. Avgränsning och syfte. Innan analysen startar måste alla närvarande vara klara över syftet med
analysen och inte minst vad som omfattas av analysen samt vad som inte berörs.
4. Beskrivning av systemet. Det är lämpligt att starta analysen med en genomgång av det som skall
analyseras, så att alla har fått en bild av systemet.
5. Gå igenom det system som skall analyseras systematiskt och identifiera avvikelser. Bedöm
konsekvenser och om direkta åtgärdsförslag framkommer, notera dessa. Blankett för
genomförande finns under kap. 8.5.
21

6. Efter riskanalysen är det dags att ta fram en handlingsplan på åtgärder, tidsplan, ansvariga och när
uppföljning skall ske. Riskanalysen är inte klar och godkänd förrän alla synpunkter
beaktats och åtgärdats eller kommenterats.
22

8 Blanketter
8.1 Sammanställning av riskanalys
Ärende
Datum för
riskbedömning
Deltagare vid
riskbedömning
Bilagor till
riskbedömning
Riskbedömning
godkänd
Bakgrund och syfte
med analysen
Förutsättningar och
avgränsningar för
analysen
Använd analysmetod
Analysunderlag
Resultat och
rekommendationer
23

8.2 Förenklad riskbedömning vid mindre förändringar
Förändringens benämning:
Arbetsorder nr..:
Dok. utökad riskanalys:
Datum:
Utrustning:
Deltagare:
Beskrivning av förändringen:
Förenklad riskbedömning:
Innebär förändringen ökad risk på förändringsstället? Ja Nej
Innebär förändringen ökad risk innan eller efter förändringsstället? Ja Nej
Medför förändringen ändrad arbetsinstruktion? Ja Nej
Om någon av frågorna besvaras med Ja skall ytterligare riskanalys genomföras.
Beslut om åtgärder:
Krävs CE-märkning? Ja Nej
Vid behov motivera varför förnyad CE-märkning ej krävs:
Riskbedömning genomförd (datum och namn):
Riskbedömning godkänd (datum och namn):
24

8.3 Checklista arbetssäkerhetsanalys
Snubbling
Halkning
Fall
Klämning
Sträckning
Belastningsskada
Risk att bli tillstött
Skärskada
Elskada
Bränn- frätskador
Förgiftning
Drunkning
Kvävning
Exponering luftföroreningar
Exponering buller
Exponering vibrationer
Exponering joniserande
strålning
Branta trappor, Lösa föremål på gångvägar,
nivåskillnader
Oljigt, blött, isigt golv/mark
Räcken saknas eller trasiga, klättring på maskiner,
nivåskillnader, dåliga stegar eller ställningar
Maskindelar i rörelse, fallande föremål, trångt
arbetsutrymme, felaktiga verktyg som slinter
Tunga lyft, felaktig kroppsställning vid lyft, ojämnt
underlag
Statisk belastning, ensidigt upprepat arbete, besvärlig
arbetsställning
Rörliga maskindelar, utstående delar på gångvägar,
korsande trafik, felaktigt verktyg som slinter
Vassa hörn eller verktyg
Spänningen ej frånslagen, dålig elutrustning isolering
etc, skyddsjord saknas
Öppen låga, utläckande ånga, stänk från heta vätskor
smält metall, stänk från syror kemikalier
Gas/vätskeläckage, kemikaliehantering
Dåligt skyddade vätskesamlingar
Trångt slutet utrymme, begravd under löst material
Damm, gas
Höga ljudnivåer
Dåliga maskinfundament, handverktyg
Joniserande strålkällor
Psykosociala
Trafik
Ensamarbete, hot- och våld
Trafikplan, Påkörning
25

Arbetssäkerhets-/Operatörsanalys
Anläggning: Sida:
Undersökt del: Datum:
Operatörsstöd: Sign:
Nr. Operatörsåtgärd / Möjliga fel/ Konsekvens Vidtagen Rekommenderad Värd- Ansvarig Åtgärdat
Arbetsmoment Övriga risker Åtgärd Åtgärd ering datum datum
27
8.4 Mall Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys
Värdering: 1 = Åtgärder planeras in på längre sikt
2 = Åtgärder planeras in
3 = Åtgärdas omgående
4 = Genomför mer detaljerad riskanalys

WHAT-IF
Anläggning: Sida:
Undersökt del: Datum:
Ytterligare kommentar: Sign:
Pos Vad händer om ? Tänkbar orsak Konsekvens Vidtagen Rekommenderad Värd- Ansvarig Åtgärdat
åtgärd Åtgärd ering datum datum
8.5 Mall – What-if
Värdering: 1 = Åtgärdas på sikt
2 = Åtgärder planeras in
3 = Åtgärdas omgående
4 = Genomför mer detaljerad riskanalys

Arbetssäkerhets-/Operatörsanalys
Anläggning: Renhållningsföretaget AB Sida:
Undersökt del: Asbetsdeponi Datum: 2006-09-14
Operatörsstöd: Sign: PER
Nr. Operatörsåtgärd / Möjliga fel/ Konsekvens Vidtagen Rekommenderad Värd- Ansvarig Åtgärdat
Arbetsmoment Övriga risker Åtgärd Åtgärd ering datum datum
2 IPR
2006-12-14
1 MJA
2007-03-14
1 KBR
2007-03-14
1 Felaktig hantering av
asbest
Ingen utbildning av
personal eller
arbetsledare har
genomförts med
avseende på asbest
Kan medföra vårdslös hantering
och därmed förhöjd risk för
exponering av asbest.
---- Utbildning skall
genomföras
Rutiner skall upprättas
3
3
PER
2006-10-14
2 Kompaktering /
arbete med hjullastare
Hjullastare utan filtrerad
luft används.
Större risk att arbetstagare
exponeras för asbest. Dessutom
förbjudet enligt AFS:en.
Hjullastarna har
filtrerad luft.
I hjullastare utan filter,
sätt upp skylt i hytt
”Används ej för
asbestdeponering”
3 Eget underhåll av
hjullastare i egen
verkstad.
Att asbestfibrer fastnar i
skopa och på andra
platser i fordonet.
Underhållspersonal (=förare)
exponeras för asbest.
---- Inköp av ny skopa som
enbart används för
asbest. Utb. enligt pkt. 1
4 Brand vid deponi Asbestmaterial används
som släckmaterial.
Risk för exponering av asbest
vid släckningsarbetet
Risken anses i
dagsläget som
mycket liten, då
huvuddeponin
ligger långt från
asbestdeponin
Markera ut asbestområde
bättre på sikt.
8.6 Exempel - Arbetssäkerhetsanalys/operatörsanalys
Värdering: 1 = Åtgärder planeras in på längre sikt
2 = Åtgärder planeras in
3 = Åtgärdas omgående
4 = Genomför mer detaljerad riskanalys

WHAT-IF
Anläggning: Renhållningsföretaget AB Sida:
Undersökt del: Hetvattenpanna Datum: 2006-09-15
Ytterligare kommentar: Sign: PER
Pos Vad händer om ? Tänkbar orsak Konsekvens Vidtagen Rekommenderad Värd- Ansvarig Åtgärdat
åtgärd Åtgärd ering datum datum
3 PER
2006-10-15
2 MHA
2006-12-15
2 Läckage vid panna? Korrosion
Flänsläckage
I förlängningen låg nivå i
pannkrets. Risk för
torrkokning.
Typprovat
torrkokningsskydd
finns.
(ERAB-skydd).
Besiktning sker
årligen av AO.
----
3 Ventil efter panna stängd
under drift?
Mänskligt felhandlande Ingen cirkulation. Risk för
högt tryck och temp. i
panna.
Tryckvakt och
temperaturvakt
stoppar panna
oberoende av
varandra. Säkerhetsventil
finns.
----
4 Ventiler på värmeväxlarnas
sekundärsida är stängda?
Mänskligt felhandlande Risk för termisk expansion
i växlare och haveri av
växlare
Säkerhetsventil för
termisk expansion
saknas. Installera!
9 Luftbortfall Fel på kompressor Ventiler i pannkrets styrs
av luft.
8.7 Exempel – What-if
Är ventilerna normalt
öppna?
Kontrollera.
Båda bör ej stänga.
Värdering: 1 = Åtgärdas på sikt
2 = Åtgärder planeras in
3 = Åtgärdas omgående
4 = Genomför mer detaljerad riskanalys

Rapporter från Avfall sverige 2007
2007:01 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor
2007:02 Frivilligt åtagande - inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar
2007:03 Nedbrytning av organiska föreningar i rökgasreningsprodukter vid avfallsförbränning
2007:04 Hantering av förpackat livsmedelsavfall
2007:05 Insamling och behandling av hushållsavfall – Former och utförande samt ekonomiska
effekter på avfallsavgifterna
2007:06 Uppföljning: Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi
2007:07 Mall för renhållningsordning. Föreskrifter för avfallshantering.
2007:08 Metod för riskinventering/analys i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Avfall Sverige Utveckling 2007:08
ISSN 1103-4092
©Avfall Sverige AB
Adress
Telefon
Fax
E-post
Hemsida
Prostgatan 2, 211 25 Malmö
040-35 66 00
040-35 66 26
info@avfallsverige.se
www.avfallsverige.se