2007:08 Metod fÃ¶r riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

2 Risker i arbetslivet Under inledningen användes ordet risk flitigt. Vi använder ordet risk i många sammanhang, t.ex. risken för global uppvärmning, risk för företagsnedläggningar eller risk för att en olycka skall ske. Det är viktigt att definiera vad vi egentligen menar med risk. Plast- & Kemiföretagen (f.d. Kemikontoret) definierar ordet risk i sin skrift ”Riskhantering 3 – Tekniska riskanalysmetoder” enligt följande: ”Risk avser dels sannolikheten inom viss tidsrymd för eller frekvensen av möjliga skadehändelser i ett system och dels konsekvenserna av dessa skadehändelser” Mer allmänt kan man definiera ordet risk som ”möjligheten för en oönskad konsekvens”. Det viktiga är att vara medveten om att risk består av två komponenter, sannolikhet och konsekvens. Om risk endast bedöms utifrån de konsekvenser som kan uppstå vid en viss händelse, kan det vara svårt att motivera vissa företeelser i vårt samhälle, som t.ex. luftfart, kärnkraft m.m. Det är emellertid viktigt att också ta hänsyn till hur ofta händelsen sker för att kunna bedöma risken. Det är svårt att objektivt bedöma sannolikheten för att en viss händelse sker. Ett bra sätt att få ett mått på sannolikheten är att utgå ifrån befintlig statistik. Ett begrepp som används för att mäta risken för dödsfall internationellt är FAR (Fatal Accident Rate), vilket definieras som antalet inträffade dödsoffer under 100 miljoner exponerade timmar. Detta motsvarar ca: 1000 personers totala arbetstid under ett helt liv. Undersökningar gjorda i Storbritannien 1974-78 samt 1987-90 gav nedanstående jämförelse mellan olika industri- och fritidsaktiviteter. Olika industrigrenar FAR Biltillverkning 0,7 Kemisk industri 2,8 Jordbruk 4,6 Byggnadsindustri 6,3 Off-shore 72 Icke-industriella aktiviteter I bostaden 3 Bussresa 3 Bilkörning 57 Cykling 96 Motorcykelkörning 660 Figur 1. FAR för olika aktiviteter (Källa: Lees ”Loss Prevention in the process industries”) Det intressanta med siffrorna ovan är inte de absoluta talen, utan jämförelsen mellan olika aktiviteter. Statistiken visar tydligt att vi på vår fritid utsätter oss för betydligt större risker än på arbetet. Det är 6
t.ex. enligt ovanstående statistik 10 ggr. farligare att köra bil i jämförelse med att arbeta i byggnadsindustrin. Vi uppfattar kanske emellanåt att det är det omvända förhållandet. Det som många gånger styr vårt risktagande är vilken nytta eller upplevelse vi har av den utförda handlingen. Om jag kör bil kommer jag hem tidigare än om jag åker buss, därför accepterar jag kanske att ta en större risk. Motorcykelkörning ger mig kanske en frihetskänsla som jag värderar högt och accepterar därigenom en högre risk. På arbetsplatserna kan man emellertid inte acceptera att man tar några risker utöver tillåtet, utan det finns regler som måste följas. Detta medför att man oftast är säkrare på sitt jobb än hemma om man följer de regler som gäller på arbetsplatsen. Det finns ett antal myndigheter och institutioner som sammanställer statistik över olyckor i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets statistik för de tre senaste åren visas nedan. Antal anmälda arbetsskador Inkomna år 2006 2005 2003 Arbetssjukdomar 14 600 17 600 26 200 Arbetsolyckor med frånvaro 34 200 33 900 38 700 Arbetsolyckor utan frånvaro 35 400 53 600 54 000 Olyckor t/f arbetet 13 600 14 100 13 800 Fig. 2. Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsskador. Statistiken visar att den totala mängden arbetsolyckor i Sverige inte minskat det senaste året, utan är på samma nivå som föregående år och skiljer sig inte mycket från år till år bakåt i tiden. En annan statistik som visar på risken i olika branscher är AFA Försäkrings årliga skadestatistik. Figur 3 visar godkända arbetsolycksfall för skadeår 2004 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller invaliditet. I denna kan man se risken för olycksfall för t.ex. renhållningsarbetare, yrkeschaufförer, bygg- och anläggningsarbetare i förhållande till övriga branscher. För 2004 var det för renhållningsarbetare 3.4 olycksfall per 1000 sysselsatta, yrkeschaufförer 7.0 och bygg- och anläggningsarbetare 6.6. Medeltalet för alla yrkesgrupper var 2.3, vilket visar att olyckstalet för branschen är högre än för många andra branscher. Varför har då kemisk industri enligt figur 1, lägre värden än de flesta andra industrigrenar? Man hanterar inom denna industrigren många farliga ämnen i sina processer. Svaret är troligen att man på grund av detta tidigt blev medveten om att man var tvungen att hantera riskerna för att ha möjlighet att producera. Inom kemiindustrin har man under många årtionden genomfört riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Man har också i många fall arbetat metodiskt med att utbilda personalen i ett säkerhetstänkande. 7
Page 1: Metod för riskinventering/analys i
Page 5 and 6: Sammanfattning Att olyckor sker i a
Page 7: Innehållsförteckning SAMMANFATTNI
Page 12 and 13: Yrkesgrupp Antal Risk (antal per 1
Page 14 and 15: 4 Att genomföra en riskanalys 4.1
Page 16 and 17: • Underlag för analysen. Dokumen
Page 18 and 19: 5.2 Exempel på definition av för
Page 20 and 21: 6 Handlingsgång för riskanalys vi
Page 22 and 23: 7 Riskanalysmetoder För en fördju
Page 24 and 25: 2. Planering är som alltid A och O
Page 26 and 27: 6. Efter riskanalysen är det dags
Page 28 and 29: 8.2 Förenklad riskbedömning vid m
Page 30 and 31: Arbetssäkerhets-/Operatörsanalys
Page 32 and 33: Arbetssäkerhets-/Operatörsanalys
Page 35 and 36: Rapporter från Avfall sverige 2007

2007:08 Metod fÃ¶r riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?