DS (pdf 6 770 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

FOKUS Förnyelsearbete lätt i teorin men Om inte handläggarna får möjlighet att gemensamt reflektera kring arbetet är risken stor att de utvecklar egna sätt att använda metoderna. – Då är vi tillbaka på ruta ett, säger Siw Dansk vid Försäkringskassan i Skåne. Hon har undersökt förändringen av ohälsoarbetet i länet inom ramen för ett arbete vid Arbetslivsinstitutet. Siw Dansk arbetar som utvecklingskonsult inom Försäkringskassan i Skåne. Hennes erfarenhet är att organisationen ofta lyckas skapa både förståelse och engagemang för ett förnyelsearbete, men att det får konsekvenser i det vardagliga arbetet är inte givet. – När medarbetarna är tillbaka efter en utbildning kan det vara svårt att ta steget från idé till handling. Att regelbundet avsätta tid för att diskutera arbetet är viktigt. Det anser de handläggare som intervjuats i studien ”Förändring och lärande”. Sassam och avstämningsmöte Under 2004 kombinerade hon sitt arbete på Försäkringskassan med en halvtidstjänst på Arbetslivsinstitutet Syd i Malmö. Det gav henne chansen att på ett mer samlat sätt titta närmare på förändringsarbetet inom ohälsoområdet. Hur upplevde och hanterade medarbetarna kraven på förändring? Ledde det till att man förändrade sitt sätt att arbeta? Hur såg lärandet efter utbildningen ut? När det gällde konkreta förändringar i arbetet valde hon att ta reda på i vilken utsträckning handläggarna använde sig av metoderna Sassam och avstämningsmöte. Siw Dansk intervjuade handläggare på två försäkringskontor, sammanlagt 21 personer tillhörande åtta team. Sex respektive elva månader dessförinnan hade de genomgått den tredagarsutbildning i metod/förhållningssätt som alla berörda handläggare i landet fått. Vid intervjutillfället arbetade det ena kontoret i huvudsak på det gamla sättet. Det andra hade kommit ganska långt när det gällde att arbeta enligt de nya intentionerna. Hon ville öka förståelsen för vad som händer i ett förändringsarbete, inte dra generella slutsatser. Siw Dansk refererar till professorn i statsvetenskap Lennart Lundquist och menar att möjligheten att förändra sättet att arbeta påverkas av handläggarnas förståelse, kunnande och vilja. Av intervjuerna framgår att så gott som alla handläggare hade förståelse för behovet av förändring, och var positiva till nya metoder. Flertalet tyckte att arbetsbelastningen gick att hantera, i alla fall efter en omorganisation som rejält minskade antalet ärenden per handläg- 1 Mer tid för diskussion om metod och förhållningssätt. 2 3 4 Handledning i metod och enskilda ärenden. Temadagar där bland annat typfall diskuteras. Månadsvisa resultatdialoger. Så vill vi få tid att reflektera – förslag från de intervjuade handläggarna Gemensamma metoder ska användas • För att göra Försäkringskassans ohälsoarbete effektivare och mer enhetligt pågår sedan flera år ett omfattande utvecklingsarbete. Det har bland annat lett fram till att handläggarna ska använda sig av en gemensam struktur och gemensamma metoder i arbetet, däribland Sassam och avstämningsmöte. • Sassam är en metod för handläggaren att kartlägga/utreda arbetsförmåga och eventuellt behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. • Avstämningsmötet syftar till att, vid behov, få ytterligare klarhet i arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter. I mötet deltar den försäkrade, Försäkringskassan, arbetsgivaren och ibland sjukskrivande läkare m fl vilket innebär att man även kan planera och fördela ansvar. 28 dagens socialförsäkring • Mars 2006
svårare i praktiken Illustration: helena halvarsson gare, och att de i stort hade det kunnande som krävdes. Men att förstå vad organisationen vill uppnå och varför det är viktigt är ingen garanti för att man i praktiken förändrar något. Kanske är vilja och motivation de mest betydelsefulla förutsättningarna, menar Siw Dansk. Det visade sig nämligen att bara en av 21 handläggare ordnade avstämningsmöten systematiskt. Vissa hade möten utan att registrera dem som avstämningsmöten, många ansåg att det var för mycket formalia runt mötena eller att andra slags kontakter passade bättre. Definitioner och tolkningar skiftade. Vissa handläggare hade helt enkelt inte accepterat metoden. Starkt motstånd Även när det gäller Sassam var motståndet från början starkt. Framför allt blev det krångligt att hantera elektroniskt, men en del vände sig också mot kraven på mer dokumentation och registrering. Andra tyckte att det tidigare sättet att utreda gav mer. Resultaten varierade en hel del. Vid det kontor där handläggarna upplevde att ledningen stöttat och anpassat organisationen var man redan från början mer positiv till att förändra sitt arbetssätt. Efter påtryckningar från ledningen ökade användningen vid båda kontoren, och handläggarna tyckte efter hand att metoderna gav allt mer. Den nya metodstrukturen ställer krav på att organisationen ska dra <strong>nytt</strong>a av handläggarnas erfarenheter. Men enligt studien skedde handläggarnas lärande ofta i ensamhet, något som blivit mer påtagligt i och med att ärendehanteringssystemet infördes – eller i form av erfarenhetsutbyte vid kaffebordet. Endast två av de åtta teamen hade kontinuerligt metodfrågor på dagordningen. Inom båda kontoren kände man ett behov av att gemensamt reflektera kring arbetet, men det kändes svårt att genomföra i praktiken. ”Ingen vill vara med, ingen har tid, det syns inte i statistiken”, som någon uttryckte sig. Många ansåg att det var brist på tid som var orsaken, medan andra – framför allt nyanställda – ansåg att det handlade om brist på tradition inom Försäkringskassan när det gäller att reflektera kring arbetet. Intranätet Fia. Skåne/personal & utveckling/kompetensutveckling Saknas konkreta sätt Det är ändå tydligt att det individuella lärandet har kommit igång, konstaterar Siw Dansk, men det saknas fortfarande konkreta sätt för handläggarna att diskutera metoder och delge varandra erfarenheter, liksom för organisationen att ta tillvara deras erfarenheter på ett systematiskt sätt. Ledningen måste ge förutsättningar – Att ställa om till ny praxis är vars och ens eget ansvar, men ledningen måste ge förutsättningar. Om inte det sker finns risk att handläggare utvecklar sina egna privata sätt att använda metoderna, något jag har sett tecken på. Och då är vi tillbaka på ruta ett. – Det finns också en risk – om man inte förenar sitt praktiska handlade med reflektion – att förändringsarbetet innebär ett flöde av aktiviteter som vare sig leder till bättre resultat eller till att metoderna vidareutvecklas. Eva Lindén rapport Titel: Förändring och lärande – en studie av ett förändringsarbete inom Försäkringskassans ohälsoarbete. Författare: Siw Dansk, Försäkringskassan i Skåne. Publicerad: Arbetslivsinstitutet Syd. Vad hände sedan? Siw Dansk intervjuade handläggarna i Skåne under hösten 2004. – Sedan dess har vi kommit en bra bit på väg, men mycket av det som rapporten tar upp är fortfarande aktuellt, säger Ronny Andersson, ansvarig för ohälsoområdet inom Försäkringskassan i Skåne. Siw Dansks rapport har presenterats för alla chefer inom ohälsoområdet i länet – från länsledning till sektionschefer – och lett till en hel del diskussioner. – Rapporten har bidragit till insikten om att det inte är så enkelt att införa ett <strong>nytt</strong> sätt att arbeta, säger Ronny Andersson. Förändringen av arbetssättet inom ohälsoområdet är dock något man ständigt jobbar med i Skåne. Bland annat har man byggt en särskild struktur i länet där ansvariga från länskontoret och områdena träffas varje månad för att diskutera till exempel metodfrågor. Viktiga saker tar sedan cheferna med sig till sina medarbetare på hemmaplan. Mycket kvar att göra Idag använder sig alla handläggare av metoderna – även om det sker i lite olika omfattning, berättar Ronny Andersson. Men just när det gäller möjligheterna för handläggarna att systematiskt diskutera hur de arbetar och för organisationen att ta tillvara de här erfarenheterna finns mycket kvar att göra. – Man kan säga att det är där vi står just nu. Det vill säga vi diskuterar hur vi ska säkra kvaliteten i metoderna. Det – Det räcker inte att metoden används, den måste också användas på ett bra sätt, säger Ronny Andersson. räcker inte att de används, de måste också användas på ett riktigt och bra sätt. Ett exempel är den utbildningsdag om förhållningssättet i mötet som nu alla berörda handläggare och chefer får. Den handlar både om mötet med enskilde försäkrade och avstämningsmöten, men också om interna möten. Teori och praktisk övning varvas, till exempel vad man bör tänka på före mötet, under mötet och efter mötet – allt för att skapa dialog och aktivitet. Utbildningsdagen följs upp på olika sätt. Eva Lindén dagens socialförsäkring • Mars 2006 29
Page 1 and 2: Mikael Strömbäck TIDSOPTIMIST MED
Page 3 and 4: # 3 Förändringar händer när man
Page 5 and 6: p för långtidssjuka och Försäkr
Page 7 and 8: yget godkänt ligger helt och håll
Page 9 and 10: Många funktionshindrade saknar arb
Page 11 and 12: Hhm, distansutbildning… Kan det v
Page 13 and 14: Försäkringskassan rekryterar för
Page 15 and 16: På Gotland råder pionjäranda Sed
Page 17 and 18: Arbetslivsinriktad rehabilitering o
Page 19 and 20: Underhållsstödet är en mycket gr
Page 21 and 22: dningsrubrik kan bli startskottet D
Page 23 and 24: 65 65 65 67 65 67 65 65 65 65 65 65
Page 25 and 26: Numera heter det inte ”IT-avdelni
Page 27: Sigrun Hjelmquist, Acconia Resultat
Page 31 and 32: Vi Erbjuder & Försäkringsmedicin
Page 33 and 34: Dags för en gemensam förslagsverk
Page 35 and 36: Hur roligt vill vi ha? Folk vill at

DS (pdf 6 770 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?