ELAN programmet 2006-2009

Energirelaterade beslutssituationer
Bad och kök
intressantare än
klimatskal
Energieffektiviseringar i all ära men hur ser vår energikonsumtion
ut – egentligen Vem konsumerar vad och hur mycket och i
vilken typ av hus bor energikunden
Detta är frågor som behöver redas
ut innan man bestämmer sig för vilka
stimulansåtgärder som ska vidtas för
en minskad energikonsumtion.
Det menar professor Anna-Lisa
Lindén vid Lunds universitet, som i
projektet Värme i bostäder (se fotnot)
gjort en kartläggning och kvantitativ
analys av var och hur energi för uppvärmning
inom bebyggelsesektorn
förbrukas med fokus på bebyggelsetyper
och deras ålder, ägarkategorier,
hushållstyper och uppvärmningssätt.
Och detta är faktiskt någonting
som inte har gjorts tidigare.
– Man kan väl säga att det är nytt
att man gör den här typen av mycket
fokuserad analys. Grundmaterialet
från SCB finns förstås där i energistatistiken
och den demografiska databasen.
Detta mycket omfattande och
svåröverskådliga material har jag
bearbetat och analyserat för att på
så sätt åskådliggöra olika aspekter
av energiförbrukningen.
Stor del elvärme
Detta är en angelägen uppgift eftersom
sektorn bostäder och service står
för 40 procent av den totala energianvändningen
i landet, framhåller Anna-
Lisa Lindén. Enbart uppvärmning och
varmvatten svarar för 60 procent av
den andelen.
Andra bakgrundsfakta är att energianvändningen
inom sektorn bostäder
och service totalt uppgår till 141
TWh per år (2008). Större andelen
av energin, 87 procent, används för
uppvärmning, varmvatten och drift av
apparater och installationer.
Det kan också konstateras att el är
den vanligaste uppvärmningsformen i
småhus. Elvärme enbart eller i kombination
med värmepumpar och andra
uppvärmningssätt står för hela 40
ELAN PROGRAMMET 29