SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 7 | 2012 

KIBladet 

Forskarnas utmaning 

Tillsammans ska de 

springa 1000 mil 

Sidan 22 

Tre systrar 

Sjukdomen präglade 

deras yrkesval 

Sidan 20 

upp till bevis 

Populära utbildningar 

granskas 2013 

Sidorna 10–11 

Rektor 

Hamsten 

gör entré 

Ett brev 

som tack 

till er alla 

Harriet 

Wallberg- 

Henriksson 

gör sorti. 

Foto: GUNNAR ASK 

Så är han som chef – stor intervju 

Sidorna 4–7 

Ledaren, sidan 2

LEDARE PORTRÄTTET 

NYHETER AKTUELLT 

innovation NOTERAT 

Tack till er alla! 

Harriet Wallberg- 

Henriksson rektor 

Jag har fått uppleva 

nio mycket händelserika, 

spännande, och 

lärorika år som sammantaget 

kommer att utgöra 

en speciell och minnesvärd 

period i mitt liv. 

Dear colleagues, 

A letter dropped into 

my letterbox the other week. An unusual 

letter. 

Nine stamps were affixed to the envelope 

so that there was hardly any room 

for my address. Eight of them portrayed 

former Nobel laureates, such as Einstein, 

von Heidenstam, Krogh and Planck! 

Who sends such a letter these days, 

when everything is done by email, text 

and mobile It was no colleague of mine, 

that was for sure, nor one of my children 

or friends. 

But there are people who we never 

forget, people who make an indelible 

impression on us. My letter-writer was 

one of this rare breed. 

I first met him when I was 19 and had 

just arrived in Stockholm as a student. 

I was attending a lecture in physiology 

and the letter-writer was my very special 

Kära medarbetare, 

Det damp ner ett brev i min 

brevlåda häromveckan. Ett 

ovanligt brev. 

Nio frimärken var klistrade på 

kuvertet så att min adress nästan inte 

fick plats. Jag såg direkt att det var något 

speciellt med detta brev. Valörerna på 

frimärkena varierade mellan 75 öre och 

upp till 2 kronor. Åtta av dem visade 

äldre Nobelpristagare, som Einstein, 

von Heidenstam, Krogh och Planck! 

Vem skickar ett sådant brev idag när 

allt går via epost, sms och mobilsamtal 

Knappast någon kollega, mina barn 

eller någon i vänkretsen. 

Men det finns människor som man 

aldrig glömmer, människor som gör 

ett oförglömligt intryck. Brevskrivaren 

visade sig tillhöra denna sällsynta skara. 

Jag mötte honom för första gången 

när jag var 19 år och just hade kommit 

till Stockholm för att påbörja mina 

studier. Storstaden var både stor och 

skrämmande – jag kom ju från landet. 

Men så en dag stod han bara där och 

livet blev genast lite lättare. Jag befann 

mig på en lektion i fysiologi och brevskrivaren 

var min mycket specielle lärare 

i detta ämne – en lärare som kunde 

få de mest torra och tråkiga tabeller att 

framstå som spännande thrillers. Han 

var helt enkelt fantastiskt inspirerande. 

Det var han som fick mig att förstå vad 

forskning handlar om och det var också 

han som fick mig att börja forska vid 

sidan av mina studier. 

Brevskrivaren är professor Per- 

Olof Åstrand som nyss har fyllt 

90 år och brevet var ett tack för 

höstens professorsinstallation som han 

var inbjuden till. Jag tror att vi alla har 

någon viktig person, en förebild, som 

haft stort inflytande över händelser och 

beslut i våra liv. Men kanske är det lätt 

att glömma att också vi både kan och 

bör vara förebilder för människor i vår 

omgivning. Att ge av sitt engagemang 

och sin glöd till kolleger och nya studenter 

är det allra bästa sättet att bidra 

till en fortsatt positiv utveckling för vårt 

universitet. 

teacher in the subject – one who could 

turn the driest of tables into something 

by Dan Brown. It was he who opened 

my eyes to what research was about, and 

it was he who got me to research alongside 

my studies. 

My correspondent was Professor Per- 

Olof Åstrand, who has just turned 90, 

and the letter was to thank me for the 

invitation to this autumn’s professorial 

installation ceremony. I guess we all have 

an important person in our lives, a role 

model, who has influenced the events 

and decisions that have shaped us. But 

perhaps it is easy to forget that we can 

and should be role models for others. 

Infecting colleagues and new students 

with our dedication and passion is the 

very best way to guarantee the sustained 

growth and development of our 

university. 

Nobelpristagarna trängs på det ovanliga brevet. 

Min tid som rektor för Karolinska 

Institutet närmar sig sitt 

slut. Jag har fått uppleva nio 

mycket händelserika, spännande, och 

lärorika år som sammantaget kommer 

att utgöra en speciell och minnesvärd 

period i mitt liv. 

Många stora och viktiga händelser 

för universitetet har ägt rum under 

dessa år. Men för mig personligen är det 

människorna jag mött på vägen som 

betytt mest och som gjort störst intryck. 

Karolinska Institutet är en fantastisk 

arbetsplats där många bidrar till helheten. 

Jag har som rektor haft privilegiet 

att få arbeta tillsammans med så många 

inspirerande och duktiga medarbetare. 

Och alla kuggar i maskineriet är viktiga, 

ja faktiskt oumbärliga. 

Vi har entusiastiska lärare som undervisar 

studenterna och vi har forskare 

som lägger all sin tid, kraft och begåvning 

på att skapa ny kunskap. Men det 

finns många fler. Tänk på våra fantastiska 

lokalvårdare. Kanske är det först 

om städningen uteblir som vi verkligen 

inser hur betydelsefull denna service är 

Tänk på våra växeltelefonister som ger 

Karolinska Institutet en röst och ett personligt 

tilltal. Eller lönehandläggarna på 

ekonomiavdelningen som ser till att vi 

får lön varje månad. Våra jurister som 

A letter of thanks to every one of you 

My stint as president of Karolinska 

Institutet is nearly at an end. I have 

had nine very eventful, exciting and 

enlightening years here, a time that will 

always have a very special place in my 

heart. 

Many important events for KI have 

occurred during this time. Yet for me 

personally, it is the people I have met 

on the way that have meant the most 

to me and that have made the greatest 

impression. Karolinska Institutet is a 

wonderful place to work and one that 

is greater than the sum of its parts. 

As president of this university, I have 

been privileged to have so many highly 

competent and inspirational colleagues. 

And all cogs in the machine are important; 

indispensible, in fact. 

So I would like to thank all of you 

from the bottom of my heart for nine 

wonderful years. And just like PO 

Foto: PRIVAT 

håller koll på att lagar följs och att avtal 

blir korrekta, eller våra pressekreterare 

som dagligen arbetar med att synliggöra 

Karolinska Institutet ... ja, listan skulle 

kunna göras mycket lång. Alla behövs 

och allas insatser har stor betydelse i 

arbetet mot vårt gemensamma mål – att 

förbättra människors liv och hälsa. 

Jag vill därför ur djupet av mitt 

hjärta tacka alla mina medarbetare 

för nio fantastiska år. På samma sätt 

som PO Åstrand gladde mig med 

sitt mycket speciella brev, skulle jag vilja 

skicka ett tackbrev till var och en av er 

– fullt med fina frimärken klistrade på 

kuvertet! Tyvärr är det ju inte möjligt. 

Detta får istället bli mitt sätt att tacka. 

Tillsammans har vi format en arbetsplats 

som vi kan vara stolta över. Tack 

vare ert engagemang, era kunskaper och 

er hängivenhet är Karolinska Institutet 

idag ett av världens främsta medicinska 

universitet. 

Jag önskar er och min efterträdare 

Anders Hamsten all fortsatt lycka 

och framgång. Till sist vill jag också 

tillönska er alla en riktigt god jul och ett 

gott nytt år! 

Åstrand delighted me with his very 

special letter, I would like to send a 

similar letter of thanks to every one of 

you – complete with lots of nice stamps 

attached to the envelope! This, unfortunately, 

is impossible. So here, instead, is 

my way of saying what I want to say. 

We have worked together to build a 

workplace to be proud of. Thanks to 

your engagement, skills, and devotion, 

Karolinska Institutet is one of the 

world’s finest medical universities. 

I wish you and my successor Professor 

Anders Hamsten every happiness 

and success in the future. And finally, 

let me wish you all, for one last time, 

a merry Christmas and a very happy 

new year! 

harriet wallberg-henriksson 

President 

2 | kibladet | nummer 7 | 2012

Spaning 

MAN TALAR OM... 

... hårsäckens koppling till cancer 

Grattis Maria Kasper, forskare 

vid institutionen för biovetenskaper 

och näringslära och 

Centrum för biovetenskaper, som 

får åtta miljoner kronor av Ragnar 

Söderbergs stiftelse för att studera 

hårsäckens stamceller. Tidigare i år 

fick du även Cancerfonden Young 

Investigator Award. Hur ska du 

använda pengarna 

– De behövs eftersom jag håller på 

att etablera min egen forskargrupp. 

Cancerfondens anslag täcker min 

lön under sex år, och pengarna från 

Ragnar Söderbergs stiftelse går till 

medarbetare och själva forskningen. 

Varför forskar du om hårsäcken 

– Jag har förälskat mig i 

hårsäcken, den är ett så 

fascinerande miniorgan. 

Den är till exempel involverad 

i sårläkning, den 

producerar fett som smörjer 

huden, och den är kopplad till 

nervsystemet, så att vi genom 

hårstråets rörelser kan känna 

sådant som vind. 

Vad är det du studerar, mer exakt 

– Hårsäckens stamceller och deras 

koppling till sårläkning och cancer. 

Om du får ett sår på huden kommer 

stamceller vandra från hårsäckarnas 

botten till såret för att hjälpa 

till att läka det. De delar sig mycket 

snabbt och påminner i det läget om 

n Sex av åtta forskare som har valts 

ut till Ragnar Söderbergforskare i 

medicin kommer från KI. Forskarna 

Maria Kasper. 

Maria Kaspers forskargrupp 

markerar stamceller med 

olika färger för att kunna 

följa dem. Foto: MARIA KASPER 

cancerceller. Men när såret 

slutits får de en stoppsignal, 

till skillnad från cancerceller 

som bara fortsätter att föröka 

sig. Genom att studera skillnader 

mellan dessa celltyper kan vi förstå 

mer om både sårläkning och hur 

cancer uppstår. 

Hur gör ni det 

– Vi kombinerar två tekniker på 

ett sätt som inte gjorts förut. Dels 

markerar vi stamceller med olika 

färger för att kunna följa dem, dels 

KI-forskare utvalda till Ragnar SöDERBERG FORSKARE i medicin 

får anslag om åtta miljoner kronor 

fördelat på fem år. Ragnar Söderbergforskare 

i medicin riktar sig mot 

analyserar vi genuttrycken i enskilda 

celler, i samarbete med Sten Linnarsson 

här på KI. Tillsammans ger det 

oss helt nya möjligheter att förstå 

vad som styr processerna i cellen. 

Vad kan forskningen leda till på 

sikt 

– Jag hoppas att vår mycket grundläggande 

forskning i förlängningen 

kan bidra till behandlingar för 

snabbare sårläkning och effektivare 

läkemedel mot cancer. 

Anders Nilsson 

yngre forskare med redan uppvisade 

färdigheter och ambitiösa idéer för 

framtida forskning. (Se även sidan 30.) 

BOKEN 

Först ABC 

sedan DEF 

– vid olycka 

Med ABC – andning, 

blödning, chock – lärde 

vi oss det viktiga första omhändertagandet 

vid en olycka. 

Boken DEF – Det existentiella 

förbandet, Liber, tar upp det 

som händer sedan och ger en 

modell för långsiktigt existentiellt 

omhändertagande av 

människor som drabbats av en 

katastrof. Boken, som är både 

en praktisk och vetenskaplig 

handledning för sjukvårdspersonal 

och medmänniskor, 

är författad av docent Maria 

Arman vid KI och Arne Rehnsfeldt, 

professor vid Högskolan 

Stord/Haugesund, Norge och 

KI. 

SIFFRAN 

25 

januari 2013 installeras Anders 

Hamsten som rektor på 

Karolinska Institutet vid en 

ceremoni i Stockholms stadshus. 

Han blir den 21:e rektorn 

i ordningen och efterträder 

Harriet Wallberg-Henriksson. 

Fler KI-nyheter 

på internwebben 

Nästa år (2013) kommer KI 

Bladet ut med fyra nummer 

istället för sju. Det blir fler 

KI-nyheter och aktuella händelser 

på internwebben. Följ nyhetsflödet 

här: internwebben.ki.se. Har du 

nyhetstips Mejla nyheter@ki.se. 

KI Bladet på nätet 

och på papper 

Du vet väl att KI Bladet ges ut 

som både e-tidning och som 

pdf Gå in på ki.se/kibladet så hittar 

du aktuella och tidigare nummer 

av tidningen. Får du ditt tryckta 

exemplar av KI Bladet till rätt adress 

och rätt antal ex Du kan uppdatera 

dina uppgifter genom att skicka ett 

mejl till kibladet@ki.se. 

Unga vinnare blev forskare för en dag 

Nu har tävlingen Forskarjakten 

2012, som arrangeras 

av Karolinska Institutet 

och Kamratposten, gått i mål. 

Tävlingen har pågått under 

sommaren och hösten på en 

tävlingssajt och KPwebben.se. 

Under avslutningen fick vinnarna 

– 15 barn födda mellan 

1999 och 2005 – prova på att 

vara forskare för en dag. 

Forskarjakten 2012 har haft 

åtta deltävlingar med olika 

medicinska teman. Varje tema 

har letts av en forskare vid 

Karolinska Institutet, som också 

utsett två vinnare i respektive 

deltävling. Avslutningen pågick 

under två dagar i november då 

barnen tillsammans med en 

Vinnarna och KI-forskare 

i Forskarjakten. 

förälder besökte Kamratpostens 

redaktion och Karolinska 

Institutet, bland annat Kliniskt 

Träningscentrum, KTC, Karolinska 

universitetssjukhuset Solna 

och MTC:s kurslabb på Campus 

Solna. Forskarjakten ordnas 

i syfte att väcka barns och 

ungas intresse för medicinsk 

vetenskap och forskning. 

CITATET 

Jag hoppas 

att min 

far och 

min svärfar just nu är 

någonstans tillsammans 

och upplever 

detta. Jag vill lyckas 

hjälpa patienter med 

iPS-tekniken innan jag 

förenas med mina två 

fäder. 

Nobelpristagaren Shinya 

Yamanaka avslutade sin 

Nobelföreläsning på KI den 

9 december 

genom att 

uttrycka stor 

tacksamhet till 

sin avlidne far 

och svärfar, och 

hela sin familj. 

Foto: STAFFAN LARSSON 

KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm 

Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se 

Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tove Harström, Iris Media 

Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2012. 

KI Bladet kommer ut med sju nummer 2012. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet 

Nästa nummer 

av KI Bladet kommer den 

22 februari 2013. 

kibladet | nummer 7 | 2012 | 3

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER 

AKTUELLT 


Anders Hamsten ser ingen 

anledning till drastiska 

kursändringar för KI den 

närmaste tiden. Samtidigt 

säger han att han ser nya, 

stora utmaningar – som 

kan kräva stora förändringar 

på längre sikt. 

Vi är dominerande 

i Sverige, men målet 

bör vara att vi ska 

bli ännu starkare 

internationellt. 

I hälarna på 

nye rektorn 


Kollegan Per Eriksson kommer att ta över uppdragen som enhetschef och gruppledare 

på institutionen för medicin Solna; Hamsten fortsätter som teamledare. 

Anders Hamsten träffar delar av sin forskargrupp på CMM för en engagerad diskussion 

i sitt arbetsrum. Enligt honom är mötena höjdpunkten och navet i forskningen. 

Språkligt begåvad, bestämd när det gäller och 

något av en engelsk gentleman. Så beskrivs 

Karolinska Institutets nye rektor. 

KI Bladet har följt Anders Hamsten i spåren. 

TEXT Anders Nilsson FOTO Erik Cronberg 

Read the 

interview in 

full at ki.se 

Beskedet kommer i samma stund som 

intervjun med KI Bladet ska börja: ett 

kort sms från utbildningsminister Jan 

Björklund om att regeringen just beslutat 

att anställa Anders Hamsten som rektor 

för KI från årsskiftet. I praktiken har frågan varit 

avgjord i mer än en månad, sedan hörandeförsamlingen 

och konsistoriet vid KI förordade honom 

för tjänsten. 

– Jag har inte känt mig osäker över utgången, 

men det är skönt att veta att beslutet är fattat, 

konstaterar Anders Hamsten. En del förberedelser 

kan man inte börja med innan alla formalia 

är klara. 

Varför vill du bli rektor för KI 

– Jag tycker KI befinner sig i ett väldigt spännande 

läge. Å ena sidan går det väldigt bra för 

Karolinska Institutet; vårt universitet har utvecklats 

väl de senaste åren. Å andra sidan står 

vi inför nya, stora utmaningar som jag gärna vill 

vara med och hantera. Jag tror att min bakgrund 

som både forskare och kliniker skulle kunna 

hjälpa mig att ta mig an de utmaningarna – tillsammans 

med väldigt många andra förstås. 

Vilka utmaningar tänker du på 

– För mig är tre frågor centrala. Den första 

är att förstärka KI som internationellt ledande 

forskningsinstitut. Vi är dominerande i Sverige, 

men målet bör vara att vi ska bli ännu starkare 

internationellt. För att nå dit behöver vi göra 

KI mer attraktivt för yngre forskare genom att 

åstadkomma en tydligare, mer förutsägbar karriärstruktur. 

Det har vi inte idag, inte ens för de 

riktigt lovande forskarna. Vi behöver också bli 

mer attraktiva vid internationella rekryteringar. 

Hur kan KI öka den attraktionskraften 

– Genom summan av allt vi erbjuder: en 

konkurrenskraftig forskningsmiljö, stark infrastruktur, 

god tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet 

och inte minst bra ekonomiska förutsättningar. 

Att flytta framgångsrika forskare 

mellan universitet innebär idag ganska stora 

ekonomiska satsningar. 

Och utmaning nummer två 

– Att stärka våra grundutbildningar. Vi ska ha 

samma höga ambitioner för våra utbildningar 

som vi har för vår forskning. Det är viktigt för 

KI att attrahera de mest energiska, entusiastiska 

och kreativa studenterna. Vi behöver fortsätta 

att bygga en kärna av pedagogiskt excellenta 

lärare som kan driva utvecklingen av det sätt 

som vi undervisar på. En ryggrad av pedagogiskt 

kompetenta personer som står för struktur 

och kvalitetssäkring, och som naturligtvis tar in 

både yngre och äldre lärare och forskare som 

får ansvara för delar av kursplanen. Särskilt tror 

jag att vi behöver få tillbaka de seniora lärarna i 

grundutbildningen – de framstående professorer 

som många studenter uppskattar att träffa, 

men som idag ofta inte deltar i grundutbildningen. 

Den tredje utmaningen enligt Hamsten är att 

utveckla samspelet med hälso- och sjukvården, 

så att forskning och undervisning inte kommer 

i kläm vid de omfattande förändringarna i vårdlandskapet 

som innebär fler vårdgivare, förändrade 

patientflöden och förflyttning av stora 

patientgrupper från sjukhus till specialistcentra. 

Det är svårt att se direkta skiljelinjer mellan 

Hamstens verklighetsbeskrivning och den avgående 

universitetsledningens. Någon radikal 

kursändring verkar inte vara förestående. 

– Nej, jag ser ingen anledning till drastiska 

kursändringar i närtid. Däremot ska vi vara 

klara över att arbetet med de här tre frågorna 

på lite längre sikt kan kräva stora förändringar. 

Exempelvis kommer samspelet med vården nog 

att tvinga oss att överväga förändringar i KI:s 

institutionsorganisation. 

Det är inte du som utser din prorektor. 

Men vad behövs det för person på den 

posten för att komplettera dig 

– Jag är inte säker på att prorektor ska komplettera. 

Vi står inför så stora arbetsuppgifter att 

det viktigaste är att prorektor ska kunna ersätta 

rektor i det mesta. Vi bör i stort sett vara utbytbara. 

Sedan är det förstås en bonus om rektor 

och prorektor har kompletterande erfarenheter 

och profiler. Och jag vill ogärna sätta mig i en 

enkönad universitetsledning. 

Blir du arg i jobbet 

– Ja. 

När 

Meet the new 

president 

The news comes at 

the same moment 

as KI Bladet’s 

interview is due 

to commence: 

a brief text from 

Education Minister 

Jan Björklund 

saying that the 

government has 

just decided to 

appoint Anders 

Hamsten as the 

new KI president. 

To all intents and 

purposes the issue 

has been settled 

for more than a 

month, ever since 

the Consultative 

College and the KI 

University Board 

recommended 

him for the post, 

which he will be 

assuming in the 

new year. 

“I have not felt 

worried about the 

outcome, but it is 

nice to know that 

the decision has 

been taken,” he 

says. 

Anders Hamsten tänker efter. 

– När jag möts av dolda agendor och manipulativt 

beteende. Det krävs ganska mycket för 

att reta mig, men när jag väl blir arg blir jag ordentligt 

arg. 

Hurdan är du som chef 

– För det första trivs jag som chef, det är ett 

roligt jobb. Jag tror att jag är en lyssnande, lyhörd 

och närvarande chef som delegerar mycket. 

Det är en bild som får stöd när KI Bladet hör 

sig för med personer i Hamstens närhet. 1999– 

2007 var han prefekt vid institutionen för medicin 

Solna. Idag är han enhetschef där. Både äldre 

och yngre medarbetare beskriver honom som 

lågmäld och vänlig, tillgänglig och enkel att ha 

att göra med. Duktig strateg och organisatör, bra 

på att hålla många bollar i luften och på att fatta 

genomtänkta beslut. En som sätter stor tilltro till 

sina medarbetares kompetens och ger dem stort 

ansvar, men också en som tar på sig mycket arbete 

själv – ibland för mycket. 

Hans förmåga att formulera sig nämns av flera. 

– När Anders tänkt och bestämt sig för han 

fram sina åsikter på ett sådant sätt att alla är rätt 

säkra efteråt på att det var så de tyckte redan 

från början, säger en person. 

– Han är språkligt begåvad – det gäller både 

svenska och engelska, säger en annan. Anders är 

den som vågar rätta i artikelmanus som skrivits 

av britter. 

Ett par källor nämner kontrasten mellan 

Hamstens lågmälda framtoning, som kan ge ett 

tillbakadraget intryck, rent av blygt, och hans 

oräddhet som chef för att fatta nödvändiga men 

obekväma beslut. 

– När det kommer till kritan har han hårda 

nypor. Anders Hamsten kan prioritera, och det 

kommer inte alla tycka är roligt. KI:s pengar 

räcker inte till allt, och han kommer att göra de 

prioriteringar som behövs för att vi ska hålla oss 

på banan som världsledande universitet, säger 

en person. 

Många av KI:s källor framhåller också 

att Hamstens tyngd som internationell 


LEDARE PORTRÄTTET NYHETER 

AKTUELLT 


På kvällen deltar Anders Hamsten i The PhD Clubs nätverksmingel och får viss uppmärksamhet. 

”Det värsta man kan göra 

reser gärna till paris 

Namn: Anders Hamsten. 

Aktuell: Ny rektor på Karolinska Institutet från 

1 januari 2013. 

Kort bakgrund: Professor i kardiovaskulära 

sjukdomar vid KI sedan 1999 och överläkare vid 

Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset 

sedan samma år. Tog sin läkarexamen vid KI 

1978. Disputerade 1986. Prefekt vid institutionen 

för medicin Solna, KI, 1999–2004 och 

2005–2007. 

Född: 1953 i Älvsbyn. 

Familj: Gift med Annika Brehmer, hälso- och 

sjukvårdsdirektör i landstinget, Uppsala län. 

Två vuxna barn från tidigare äktenskap och tre 

bonusbarn. Ett barnbarn. 

Bor: Bostadsrätt på Östermalm. 

Gör på fritiden: Tillbringar mycket tid på landet 

utanför Torshälla vid Mälaren. Läser modern 

skönlitteratur. Mycket intresserad av vin. 

”Det är väldigt svårt att konkurrera med 

klassiska franska viner från Bordeaux och 

Bourgogne. Nya världen i all ära men de riktigt 

eleganta, komplexa, utmanande vinerna kommer 

fortfarande från Frankrike.” 

På nattduksbordet: ”Ingen medicinsk litteratur. 

Sju, åtta romaner som jag läser parallellt 

– min fru retar mig lite för det. Överst just nu 

ligger nog Ian McEwans Sweet Tooth.” 

Reser gärna till: Paris, Rom, London eller 

någon annan europeisk storstad. 

Motion: Långa promenader. 

”Jag försöker gå så mycket som möjligt. Intensiv 

motion är jag dålig på; jag får inte riktigt tid 

till det. Utom på helgerna när jag gräver i 

trädgården på landet.” 

Arbetsveckor på 65–70 timmar är inget ovanligt 

för Anders Hamsten. ”Det är inte något som 

jag är stolt över eller betraktar som norm och 

förväntar mig av andra”, påpekar han. 

forskare, ger honom goda förutsättningar 

att få stöd i organisationen för 

ledningens beslut. 

I sin forskning har Anders Hamsten intresserat 

sig för kranskärlssjukdom: hur åderförkalkning 

(ateroskleros) i hjärtats kranskärl uppkommer 

och hur den kan påverkas. 

– Ska man hårdra det har jag jobbat med samma 

frågeställningar ända sedan avhandlingen 

på 1980-talet, fast med lite olika tekniker, säger 

han. 

Idag handlar mycket av arbetet om att i stora 

internationella konsortier identifiera gener och 

biologiska mekanismer bakom kranskärlssjukdom. 

– De senaste fem åren har vårt arbete resulterat 

i att ett 40-tal nya genregioner i vår arvsmassa 

har knutits till risken för hjärtinfarkt och 

kärlkramp. Nästa steg är att förstå hur varje enskild 

gen fungerar; vad som är den mekanistiska 

kopplingen mellan arvsmassa och kärlförändring. 

Det är ett oerhört spännande arbete. 

Anders Hamsten är född i lilla Älvsbyn, norr 

om Piteå, och mer än en av KI Bladets källor tolkar 

in något norrbottniskt i hans personlighet. 

Men han är faktiskt inte uppvuxen där. Familjen 

flyttade ifrån Älvsbyn när han var tre år. 

– Min pappa var jägmästare på Domänverket. 

Det fungerade lite som i militären: man fick sina 

första uppdrag långt i norr, och så flyttade man 

successivt söderut vartefter karriären utvecklades. 

Vi bodde två, tre år på varje plats. Från lägre 

tonåren har jag bott i Stockholm. Och den dialekt 

som jag fick göra mig av med då var dalmål 

– vi kom närmast från Älvdalen, norr om Mora. 

Var det självklart att du skulle läsa vidare 

– Ja, men inte till vad. Jag var mest intresserad 

av matematik, fysik och språk på gymnasiet, och 


”Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra svensk forskningspolitik mer elitistisk”, säger Anders Hamsten. 

är att inte fatta beslut” 

började först på teknisk fysik på KTH. Men där 

trivdes jag inte alls. Jag fick repetera matematik 

som jag redan lärt mig på gymnasiet och miljön 

var ganska nördig. Jag hoppade av, läste lite 

franska och konstvetenskap och sökte sedan in 

till KI. Och det har jag aldrig ångrat. 

En vecka efter första intervjun är det dags för 

fotografering. KI Bladet följer Hamsten en vanlig 

förmiddag på Centrum för molekylär medicin, 

CMM, och sitter med när delar av forskargruppen 

möts. Rona Strawbridge, postdok i 

gruppen, har nya resultat, och fem personer diskuterar 

engagerat i Hamstens arbetsrum: vilka 

samband tyder det här på Varför syns inte starkare 

geneffekter på D-vitaminnivåerna Hur 

kan vi utifrån genetiska data bevisa kausalitet 

Det är det här som är höjdpunkten och navet 

i forskningen enligt Anders Hamsten: funderandet 

och diskussionerna med medarbetarna 

i den lilla forskargruppen. Det här tänker han 

inte släppa; han kommer att fortsätta med forskningen. 

Målet är att börja och sluta dagen på 

CMM. 

Kollegerna runt det lilla soffbordet sitter i 

tofflor och gymnastikskor. Anders Hamsten 

har välputsade svarta lågskor, kostymbyxor och 

skjorta med manschettknappar. På golvet står 

ytterligare ett par svarta lågskor i skoblock. Hans 

korrekta, lite konservativt brittiska stil nämns av 

nästan alla KI Bladet talar med. 

– Det bor en engelsman i Anders Hamsten, 

förklarar en medarbetare. En diplomat och 

gentleman med lite underfundig brittisk humor. 

Kanske är det kontakterna med brittiska universitet 

som influerat. Hamsten samarbetar med 

Oxford sedan 15 år tillbaka, och de senaste fem 

åren har 20 procent av hans tjänstgöring varit 

förlagd där. 

Kan erfarenheterna från 

Oxford vara till nytta i 

rollen som rektor 

– Jag tror att det finns 

saker KI kan lära av Oxford. 

Inte minst av deras 

mycket framgångsrika 

sätt att bygga upp 

verksamhet, identifiera 

presumtiva nyckelpersoner 

och lyckas rekrytera 

dem. Och lika viktigt: 

hur de får dessa människor 

att integreras i Oxford och bli 

kvar. KI har inte samma spännande 

internationella prägel som Oxford – än. 

En diplomat och 

gentleman med lite 

underfundig brittisk 

humor 

kibladet@ki.se 

Anders Hamsten om... 

... att fatta beslut: 

”Det värsta man kan göra är att inte fatta beslut. 

Det är klart att man ska bereda och förankra och 

fatta välgrundade beslut, men ett inte helt optimalt 

beslut är ändå bättre än inget beslut alls. Blir 

det inte bra så får man reaktioner på det och då är 

det inte värre än att man kan ändra.” 

... långa arbetsdagar: 

”Jag har alltid jobbat mycket, för att det känts kul 

och meningsfullt, inte för att jag känt mig tvingad. 

Jag gissar att det blir 65–70 timmar i veckan. Det är 

inte något som jag är stolt över eller betraktar som 

norm och förväntar mig av andra. Jobbar man så 

mycket går det förstås ut över något annat. Men 

åter: jag har haft kul hela tiden.” 

... svensk forskningsoch utbildningspolitik: 

”Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra 

svensk forskningspolitik mer elitistisk. Fokusera 

våra begränsade resurser; i öppen konkurrens ge 

ett mindre antal forskare större anslag än de fått 

hittills till deras egna projekt. Vad gäller grundutbildningar 

är min bild att merparten är underfinansierade. 

Universitetssystemet har expanderat 

kraftigt utan att anslagen hängt med i samma takt. 

Sverige behöver resurssätta sina högskoleutbildningar 

bättre.” 

... att leda forskare: 

”Det går. Det underlättar om man är forskare 

själv. Fast... det beror på vad man menar med att 

leda. Vi ska dela värderingar och visioner, men 

det är väldigt viktigt att den enskilde forskaren får 

utveckla sin kreativitet utan onödig styrning. Den 

viktigaste organisatoriska enheten i KI:s forskning 

är forskargruppen, och den enskilt viktigaste individen 

är forskargruppsledaren. Ledningens uppgift 

är att se till att de får optimala villkor, och medverka 

till att vi får den vinnande laguppställningen.” 

... beslutet att fortsätta forska: 

”Det är viktigt för mig av tre skäl. Dels för att det 

är så roligt. Dels för att jag tycker att det är viktiga 

frågor vi arbetar med och att det går bra för oss. 

Dels för att jag tror att det har betydelse för tilltron 

till mig som rektor att jag fortfarande känner 

villkoren i forskarvärlden.” 





Stora nedskärningar för 

universitetsförvaltningen 

Besparingskravet har lett till omorganisation och uppsägningar 

UF downsizes 

A budget deficit of 

SEK 35 million has 

prompted severe 

austerity measures 

at the University 

Administration 

(UF). With 40 

full-time positions 

due to go, the 

administration has 

to reorganise in 

order to give more 

effective support 

to core operations 

and the internal 

boards, to reduce 

work duplication 

and to achieve 

synergy. 

Ett budgetunderskott på 35 

miljoner kronor har lett till 

ett akut sparpaket på universitetsförvaltningen, 

UF. 

Motsvarande 40 heltidstjänster 

försvinner samtidigt som 

förvaltningen organiserar om. 

Det är ännu oklart när den 

nya organisationen träder i 

kraft. 

UF har under flera år levt på reserverade 

medel utöver sin budget, nu 

är dessa slut. Konsistoriet sa i oktober 

nej till att tillföra ytterligare 

pengar. 

– Nu får vi omställningspengar 

på 20 miljoner för 2013 i stället 

eftersom det alltid innebär en 

merkostnad att minska personalen 

permanent, säger Per Bengtsson, 

administrativ direktör, UF. 

Anställningsstopp, pensionsavgångar, 

omställningar till vakanser 

på institutionerna men också uppsägningar 

på grund av arbetsbrist, 

är de lösningar som UF:s ledning 

bakgrund 

l Universitetsförvaltningen har 

under flera år varit underfinansierad. 

För 2012 fick UF till exempel 

12 miljoner kronor i extra medel 

för att täcka kostnaderna, men 

inga nya medel tillförs 2013. UF 

får även ökande kostnader för 

lokaler, bland annat för de nya 

kontorslokalerna i aulan, för 

förhandlat med facket om sedan 

konsistoriets besked. Viss personal 

kommer också att byta plats inom 

förvaltningen eftersom funktioner 

flyttas. 

De stora förändringarna i den 

nya organisationen är att forsknings- 

och forskarutbildningsavdelningen, 

studentavdelningen, 

utbildningsavdelningen och avdelningen 

för uppdragsutbildning 

upphör som egna avdelningar. Istället 

bildas tre nya avdelningar: 

lönerevisionen, IT-system och 

diverse administrativa utvecklingsprojekt. 

l Även satsningen på internationellt 

arbete samt kostnader 

för de områden (diarieföring och 

informationssäkerhet) där KI fått 

kritik från olika tillsynsorgan ger 

ökade kostnader. 

fakultetskansli, forskningsstöd och 

utbildningsstöd. 

Målsättningen för omorganisationen, 

enligt Per Bengtsson, har 

varit att ge ett mer effektivt stöd till 

kärnverksamheten och verksamhetsstyrelserna, 

minska dubbelarbetet 

och få synergieffekter. Men 

det blir också en mer slimmad organisation. 

– UF kommer fortfarande ge den 

service som är vårt centrala uppdrag, 

men vi måste också givetvis 

prioritera ner viss verksamhet, säger 

Per Bengtsson. 

Han räknar med en budget i balans 

2014, men tillstår att det blir 

ett tufft 2013. 

– Det är nödvändigt att vara medveten 

om de risker och arbetsmiljöproblem 

som kan uppstå när vi 

bygger upp den här verksamheten. 

Det kommer givetvis att märkas att 

40 heltidstjänster försvinner. 

Högre arbetsbelastning kan också 

bli ett problem. 

– Vi tar ett ganska stort grepp 

och det är inte okomplicerat. Men 

när vi går in i den nya organisationen 

kommer vi att jobba mer med 

uppföljning av ekonomi, arbetsmiljö 

och ledarskap, ständigt rationalisera 

och effektivisera. 

Samtidigt är det stödet till forskningen 

och utbildningen som är 

universitetsförvaltningens uppgift, 

poängterar Per Bengtsson. 

Madeleine Svärd 

madeleine.svard@ki.se 

Constructive 

mood for talks 

“The mood for 

negotiation and 

discussion is 

a healthy and 

constructive one, 

and we have great 

confidence in 

how Per Bengtsson 

is leading 

things,” says Patriq 

Fagerstedt, SACO 

(Swedish Confederation 

of Professional 

Associations) 

chairperson at 

KI, about the 

reorganisation 

of the University 

Administration 

(UF). But he also 

realises that the 

union entered the 

process at a very 

late stage, given 

the economy measures 

previously 

announced by the 

University Board. 

Patriq Fagerstedt, Saco:s ordförande på KI, har fått många oroliga 

frågor från personalen. 

Foto: JOHANNA SJÖBLOM 

Facket nöjda med 

UF-förhandlingar 

Förhandlings klimatet 

kring universitetsförvaltningens 

omorganisation 

fungerar väl 

anser Saco, 

även om man 

hade velat 

bli delaktig 

i processen 

redan i våras. 

– Vi är mycket 

nöjda. Det är ett 

bra och konstruktivt 

förhandlings- och 

Men många undrar 

också varför 

besparingar inte 

skett tidigare 

diskussionsklimat och 

vi känner ett stort förtroende 

för hur Per Bengtsson leder processen 

som är transparent och 

öppen. Och man lyssnar på och 

tar hänsyn till våra åsikter, säger 

Patriq Fagerstedt, Saco:s ordförande 

på KI. 

Men Patriq Fagerstedt anser 

att facket kom in i processen väldigt 

sent, med tanke på att konsistoriet 

redan i maj i sin preliminära 

budget aviserade 

besparingskrav på universitetsförvaltningen, 

UF. 

– Vi ville redan 

då ta del 

av underlaget 

till varför man 

hade ett behov 

av att göra dessa 

besparingar och, 

om det fanns, en 

konsekvensanalys. 

Men i det skedet fick 

vi inte så mycket information 

som vi önskade. 

Många av reaktionerna och 

frågorna som facket fått ta emot 

från personalen handlar om att 

man är orolig för att förlora jobbet 

och om hur det arbetsrättsliga 

ramverket ser ut. 

– Men många undrar också 

varför besparingar inte skett 

tidigare, om det här är rätt sätt 


UF kommer fortfarande 

ge den service som är 

vårt centrala uppdrag, 

men vi måste också 

givetvis prioritera ner 

viss verksamhet 

Vice 

presidential 

candidates at KI 

Professors Marie 

Arsenian Henriksson, 

Birgitta 

Henriques-Normark 

and Kerstin 

Tham are the final 

candidates for the 

position as vice 

president at KI. 

The University 

Board will take its 

final decision on 

17 December. The 

new vice president 

will assume office 

on 1 January 2013. 

de tre slutkandidaterna 

Marie Arsenian 

Henriksson 

Birgitta Henriques- 

Normark 

Kerstin Tham 

Per Bengtsson, administrativ 

direktör, UF. Foto: STAFFAN LARSSON 

(Född 1960) 

n Professor i molekylär 

tumörbiologi och prefekt vid 

institutionen för mikrobiologi, 

tumör- och cellbiologi, MTC. 

 

Foto: ULF SIRBORN 

(Född 1958) 

n Professor i klinisk mikrobiologi 

med inriktning mot klinisk 

bakteriologi vid institutionen 

för mikrobiologi, tumör- och 

cellbiologi, MTC. Överläkare vid 

Karolinska universitetssjukhuset 

och Smitt skyddsinstitutet. 

Foto: Magnus Pehrsson 

(Född 1956) 

n Professor i arbetsterapi och 

prefekt vid institutionen för 

neurobiologi, vårdvetenskap 

och samhälle, NVS. 

 

Foto: CAMILLA SVENSK 

att gå till väga och om man inte 

borde haft en längre planeringshorisont. 

Patriq Fagerstedt kan förstå att 

de anställda upplever att processen 

går väldigt fort. 

Men han upplever inte omorganisationen 

som en panikåtgärd 

utan som en noga genomtänkt förändring 

som förberetts under en 

ganska lång tid från arbetsgivarens 

sida. 

– I alla avseenden är det bra 

att det går fort nu. Vi är nu inne 

i den tredje månaden sedan risken 

för uppsägningar blev känd 

och en sådan här process har en 

förlamande inverkan på verksamheten. 

KI riskerar också att förlora 

nyckelpersoner och andra som 

har ett gott arbetsmarknadsläge, 

när läget är så turbulent och oroligt. 

Helena Mayer 

helena.mayer@ki.se 

En av dem blir 

prorektor på KI 

Den 17 december avgör 

konsistoriet vem som blir 

ny prorektor vid Karolinska 

Institutet. Nya prorektorn 

kommer att presenteras på 

internwebben.ki.se. 

De tre kandidater som till slut 

ki.se 

Läs mer om kandidaterna. 

Val av forskningsdekan i februari 

n I februari 2013 kommer det att 

bli ett rådgivande val av ny dekanus 

för forskning vid Karolinska 

Institutet. Avgående dekanus för 

forskning, Martin Ingvar, lämnar 

sitt uppdrag den 1 januari 2013. 

Det blir Mats Wahlgren, prodekanus 

för forskning, som kommer 

att ersätta Martin Ingvar till dess 

att en ny dekanus för forskning 

har utsetts. 

KI:s ledning har väntat med 

dekanvalet på grund av processen 

med att utse ny prorektor. När 

fördes fram av styrgruppen för 

prorektorsrekryteringen var 

KI-professorerna Marie Arsenian 

Henriksson, Birgitta Henriques-Normark 

och Kerstin Tham. 

Den 10 oktober intervjuades 

alla tre av konsistoriet och den 12 

december (efter KI Bladets pressläggning) 

beslutade hörandeförsamlingen, 

som representerar KI:s 

lärare, studenter och övriga anställda, 

vilken kandidat de skulle 

förorda konsistoriet. 

madeleine svärd 

madeleine.svard@ki.se 

den nya ledningen är på plats går 

man vidare med val av ny forskningsdekan. 

Nomineringstiden 

gick ut i november. 

Det är rektor som utser dekaner 

efter rådgivande val där anställda 

röstar. 





Populära utbildningar 

Min förväntning är att 

självvärderingen visar 

att KI:s läkarprogram 

har en i huvudsak 

mycket hög måluppfyllelse 

n Några av KI:s mest sökta utbildningar står på tur 

för Högskoleverkets granskning. Våren 2013 startar 

utvärderingarna av bland 

annat läkarexamen, 

sjuksköterskeexamen och 

tandläkarexamen. Förberedelserna 

på KI har 

pågått länge. 

Text: Karin Söderlund Leifler KI Bladet nr 2/2011. 

6 000 examina utvärderas 2011–2014 

Våren 2013 startar omgång fem av Högskoleverkets utvärderingar, förutom 

av läkarexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen, även 

av barnmorskeexamen, biomedicinexamen, master i klinisk medicinsk 

vetenskap, röntgensjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, 

tandhygienistexamen, psykoterapeutexamen (hösten 2013). 

hsv.se/kvalitet/utvardering 

Läs mer om utvärderingarna. 

Gunnar Nilsson, programdirektor på läkarprogrammet. 

Läkarprogrammet kartlägger 

sina egna styrkor och svagheter 

n På läkarutbildningen har förberedelserna 

inför HSV:s utvärdering 

prioriterats i kvalitetsarbetet under 

hela 2012. Under det gångna året 

har lärandemål, examinationer och 

studentprestationer kartlagts. Det 

har resulterat i en databas med mer 

än 10 000 svar eller andra prestationer 

från studenter, tillsammans 

med alla examinationsuppgifter 

och frågor. Med databasen går det 

att analysera hur väl studenterna i 

genomsnitt presterat kring ett specifikt 

läromål. 

– En sådan analys har vi aldrig 

gjort förut på programöverskridande 

nivå. När vi ser helheten kan vi 

se styrkor och svagheter, och arbeta 

med dem på ett systematiskt sätt. 

Det kommer vi att ha nytta av flera 

år framöver, säger Gunnar Nilsson, 

programdirektor på läkarprogrammet. 

Ett viktigt underlag vid utvärderingen 

är studenternas examensarbeten, 

som på KI genomförs redan 

på termin sju. 


– Examensarbete som görs i mitten 

av utbildningen kan inte spegla 

hela programmets kvalitet på 

samma sätt som examensarbeten 

i slutet av utbildningen kan göra. 

Vi vet ännu inte vilken betydelse 

detta har för utvärderingen, men vi 

utgår från att alla examensarbeten 

bedöms på samma sätt, säger Riitta 

Möller, ansvarig för läkarprogrammets 

examensarbeten. 

– Vår förhoppning är att HSV 

har en balanserad syn på hur examensarbeten 

viktas mot självvärderingen 

i underlaget, och att 

de tar hänsyn till vad studenterna 

presterar på de två åren som de 

har kvar på utbildningen efter examensarbetet. 

Min förväntning är 

att självvärderingen visar att KI:s 

läkarprogram har en i huvudsak 

mycket hög måluppfyllelse. Vi har 

unikt bra förutsättningar för det, 

inte minst när det gäller våra lärare 

och studenter, säger Gunnar Nilsson. 

här är KI-examina som granskats 

Utbildning Examen Omdöme 

Arbetsterapeutexamen Yrkesexamen Hög kvalitet 

Arbetsterapi Kandidat Hög kvalitet 

Audiologi Kandidat Hög kvalitet 

Audionomexamen Yrkesexamen Hög kvalitet 

Biomedicinsk analytikerexamen Yrkesexamen Bristande kvalitet 

Biomedicinsk laboratorievetenskap Kandidat Bristande kvalitet 

Folkhälsovetenskap Kandidat Hög kvalitet 

Global hälsa Magister Hög kvalitet 

Logopedexamen Yrkesexamen Mycket hög kvalitet 

Psykologi Kandidat Mycket hög kvalitet 

Klinisk optometri Magister Hög kvalitet 

Optikerexamen Yrkesexamen Bristande kvalitet 

n HSV:s betygsskala har tre steg: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och 

bristande kvalitet. De utbildningar som bedöms vara av bristande 

kvalitet måste åtgärda bristerna inom ett år, annars riskerar 

de att förlora 

sin examensrätt. 

KI:s optikerutbildningar 

får blandad kritik från HSV 

n I slutet av november fick Karolinska 

Institutets magisterprogram 

i klinisk optometri omdömet hög 

kvalitet i Högskolevekets utvärdering. 

Optikerprogrammet, som 

leder till en optikerexamen och 

en medicine kandidatexamen, fick 

omdömet bristande kvalitet. 

– Vi ska nu analysera vad kritiken 

från HSV handlar om och 

utifrån deras bedömning se vilka 

åtgärder vi behöver sätta in, säger 

Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning. 

– Sedan yrkesutbildningen till 

optiker omvandlades till en akademisk 

utbildning har vi utvecklat 

den från ett hantverksyrke till ett 

hälso- och sjukvårdsyrke, säger 

programdirektor Rune Brautaset. 

Av de examensmål som utvärderats 

på grundnivå är det ett vi inte lever 

upp till. Med riktade insatser ska vi 

återuppnå detta. 

Handlingsplan på gång för pilotprojekt 4D 

n Den 15 november presenterades ett förslag till handlingsplan 

för 4D, ett pilotprojekt som undersöker hur 

vård och klinisk forskning kan bli bättre och bedrivas i 

större samklang genom mer genomtänkta patient- och 

informationsflöden i vården. Piloten utförs på fyra diagnosgrupper, 

därav namnet. Handlingsplanen har presenterats 

för projektets styrgrupp och landstingspolitiker. 

Nu återstår för arbetsgrupperna att, tillsammans med 

styrgruppen, detaljera och prioritera förslaget kopplat 

till finansiering. Vid årsskiftet beslutas vilka åtgärder 

som ska genomföras. Läs mer om 4D på internwebben. 

ki.se och i KI Bladet nr 6/2012 (ki.se/kibladet). 


på tur för granskning 

Popular study 

programmes 

due for audit 

Some of KI’s most 

popular study 

programmes – including 

medicine, 

nursing and 

dentistry – are in 

line for evaluation 

by the National 

Agency for Higher 

Education. Preparations 

for the 

audits, which will 

be starting next 

spring, have been 

underway at KI for 

a long time. 

“We’ve made some 

quite substantial 

reforms, so we 

have good hopes 

of a positive 

result,” says Eva 

Broberger, director 

of the nursing programme. 

“We’ve 

done everything 

we can to prepare 

ourselves.” 

Stein Björkman, programdirektor på tandläkarprogrammet. Foto: ULF SIRBORN 

Tandläkarprogrammet har 

samarbetat med andra lärosäten 

n Stein Björkman, programdirektor 

på tandläkarprogrammet, 

hoppas att arbetet med HSV:s utvärdering 

för med sig flera positiva 

effekter. 

– Vi har förväntningen att komma 

ut på andra sidan med ett kvitto 

på att vi bedriver en bra utbildning. 

Men också att vi har fått impulser 

till förbättringar och förändringar 

inför en framtida översyn av utbildningen. 

En tredje förhoppning 

är att utvärderingsarbetet ökar 

fokus på utbildningsfrågor på institutionerna 

som bedriver tandläkarutbildningen 

och att vi öppnar 

ögonen på ännu fler som tycker att 

undervisning och pedagogik är intressant, 

säger Stein Björkman. 

Han beskriver att arbetet med 

förberedelserna har aktiverat lärarna. 

Utbildningen har samarbetat 

med de andra lärosätena som bedriver 

tandläkarutbildning. Bland 

annat har man tittat på godkända 

examensarbeten från respektive 

ort och diskuterat protokoll för bedömning 

av arbetena. 

– Vi har utvecklat processen för 

examensarbetena och kanske 

fått en bättre kvalitet på 

resultatet genom samarbetet, 

säger Stein 

Björkman. 

Inför självvärderingen 

har styrgruppen 

kontaktat 

andra program 

vid KI som redan 

genomfört utvärderingen, 

särskilt 

logopedprogrammet. 

Alla tentamina har 

scannats in till en exempelsamling 

med studenternas 

svar. Dokumenten som används i 

både den teoretiska och den praktiska 

undervisningen på de studentdrivna 

klinikerna vid odontologiska 

institutionen har samlats in. 

– Vi har förhoppningsvis sparkat 

upp tillräckligt många bollar i luften. 

Nu återstår att se hur de landar, 

säger Stein Björkman. 

Vi har utvecklat 

processen för examensarbetena 

och kanske 

fått en bättre kvalitet på 

resultatet genom 

samarbetet 

Eva Broberger, programdirektor på sjuksköterskeprogrammet.Foto: ULF SIRBORN 

Sjuksköterskeprogrammets 

reformarbete hamnar under lupp 

n – Sjuksköterskeutbildningen har 

ett annorlunda utgångsläge eftersom 

vi förlorade examensrätten 

2008 och startade upp ett nytt utbildningsprogram 

2010. Vi genomförde 

ett otroligt stort reformarbete, 

så nu har vi goda förhoppningar 

om en bra utvärdering. Vi har 

förberett oss så mycket som man 

bara kan, säger Eva Broberger, 

programdirektor på sjuksköterskeprogrammet. 

Förberedelserna har pågått i 

två år. Man har jämfört utbildningens 

lärandemål mot högskoleförordningens 

mål, granskat examinationer 

och examensarbeten, 

gjort statistik över studenternas 

svar på prov och studerat de tidigare 

ut värderade utbildningarnas 

självvärderingar för att dra lärdom 

därifrån. 

Studenternas examensarbete utgör 

en viktig del av underlaget för 

bedömningen. Den första kullen 

studenter på det nya sjuksköterskeprogrammet 

gör examensarbetena 

på sista terminen, under 

våren 2013. Frågan är därför vilka 

examensarbeten som kommer att 

bedömas. 

– Vi vet inte det. Därför är det 

spännande att se hur HSV kommer 

att ställa sig till att programmet är 

fullt ut implementerat först under 

våren som kommer. Vi blir väldigt 

besvikna om HSV väljer att inte utvärdera 

oss, eller att göra det i en 

annan form. Vi har förberett oss 

utifrån att vi ska utvärderas enligt 

det ordinarie tillvägagångssättet. 

Men det finns en del frågetecken 

kring examensarbetena, säger Eva 

Broberger. 

Till våren går alltså den första 

kullen studenter på det nya programmet 

ut. 

– Det känns väldigt roligt. Dels 

verkar studenterna nöjda med utbildningen, 

dels har vi fått väldigt 

positiv feedback från klinikerna 

där de haft verksamhetsförlagd utbildning. 

Studenterna är efterlängtade 

i vården, säger Eva Broberger. 

Svenskarnas förtroende för forskare ökar 

n Hela 86 procent av svenskarna har stort eller 

mycket stort förtroende för forskare vid universitet 

och högskolor, jämfört med 77 procent 2011, visar 

VA-barometern om synen på vetenskap. En ökande 

andel, 83 procent, tror att forskningen kan bidra till 

att bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier 

och 97 procent anser att forskare bör få full eller 

begränsad tillgång till databaser med information om 

enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd. 

Bakom VA-barometern står Vetenskap & Allmänhet, 

som telefonintervjuat 1003 svenskar mellan 16–74 år. 

Undersökningen är den elfte i ordningen sedan 2002. 





Fristående kurser 

läggs ner nästa år 

Utbildningspengarna räcker inte längre till 

KI behöver mer pengar för att 

kunna fortsätta utbilda som i 

dag. Redan nästa år kommer 

ett flertal fristående kurser 

dras in. Men neddragningarna 

kan bli betydligt allvarligare. 

De pengar som KI får från regeringen 

för att bedriva utbildning – 

det så kallade takbeloppet – räcker 

inte längre. Fortfarande finns 

pengar kvar på utbildningsdepartementet 

från den tid då KI inte 

gjorde av med alla sina tilldelade 

pengar, bland annat på grund av 

den indragna examensrätten för 

sjuksköterskor 2009. Dessa besparingar 

tar dock slut 2014. 

– Efter det saknas omkring 30– 

35 miljoner per år, säger Jan-Olov 

Höög, dekanus för utbildning 

på KI. 

2009 fick KI dessutom 

450 extra 

utbildningsplatser 

som en del 

av regeringens 

satsning mot 

ungdomsarbetslöshet. 

Den 

satsningen är 

också slut nu, 

vilket har lett till 

att KI redan nästa 

år kommer att dra ner 

antalet fristående kurser 

till 2009 års nivå igen. Kursutbudet 

minskar alltså relativt drastiskt redan 

läsåret 2013/2014. 

Institutionen för neurobiologi, 

vårdvetenskap och samhälle, NVS, 

Självklart kommer vi 

att göra allt vi kan för 

att få de medel som 

behövs. Annars sitter 

vi i en rävsax. 

Jan-Olov Höög, dekanus för 

utbildning på KI. Foto: Camilla Svensk 

är en av de institutioner som drabbas 

hårdast. I prioriteringen har de 

kurser som kan leda till examen 

värderats högst, tillsammans 

med forskningsnära 

kurser och nybörjarkurser 

för studenter 

direkt från gymnasiet. 

De kurser 

som däremot får 

stryka på foten 

nästa år är fortbildningskurser 

för vårdpersonal 

som skulle kunna 

ges som uppdragsutbildningar. 

– NVS drabbas hårt och 

har reagerat starkt. Det förstår jag. 

Men det är inte så att kurserna 

läggs ner helt, de ges bara inte nästa 

år. Fristående kurser är ganska 

lätta att dra igång igen. Vi hoppas 

också att kurserna ska kunna 

Peter Honeth, statssekreterare på 

utbildningsdepartementet. 

Foto: Jann Lipka 

ges som uppdragsutbildningar i 

stället. Betydligt allvarligare är om 

vi framöver tvingas lägga ner hela 

program, dem kan vi inte ta upp 

igen på samma sätt, säger Jan-Olov 

Höög. 

Om finansieringsfrågan inte 

löser sig kommer fler drastiska förändringar 

att behöva göras. Trots 

neddragningarna av fristående 

kurser saknas fortfarande 30–35 

miljoner kronor per år. Ett antal 

möjliga alternativ diskuteras nu. 

Ett är att KI drar ner antalet platser 

på sjuksköterskeprogrammet med 

30 procent. Ett annat är att några 

utbildningsprogram läggs ner helt 

och ett tredje att man använder 

osthyvelprincipen och skär ner litegrann 

överallt. 

– Alla alternativen kommer att 

drabba samhället och sjukvården 

hårt. Sjuksköterska är ett extremt 

bristyrke i Stockholmsregionen, 

men oavsett vad vi gör så slår det 

mot samhället, säger Jan-Olov 

Höög. 

KI får nu stöd från Stockholms 

läns landsting. I början av december 

gjorde KI och landstinget 

gemensam sak och uppvaktade 

statssekreteraren Peter Honeth på 

utbildningsdepartementet för att 

förklara KI:s dilemma. Jan-Olov 

Höög uppfattade besöket som förhållandevis 

positivt. 

– Vi fick inga definitiva svar, 

men han uppmanade oss att inte 

göra något drastiskt som inte går 

att reparera. De ville också ha in 

mer underlag från oss om våra utbildningar 

och vilka konsekvenser 

eventuella nedläggningar skulle få 

för samhället. Det tolkar jag som 

positivt, säger Jan-Olov Höög. 

Det definitiva svaret från regeringen 

kommer förmodligen först i 

vårbudgeten. 

– Självklart kommer vi att göra 

allt vi kan för att få de medel som 

behövs. Annars sitter vi i en rävsax. 

Vi som universitet har ett samhällsansvar 

att utbilda den personal 

som behövs, men regeringen 

måste också betala för det vi gör, 

säger Jan-Olov Höög. 

Karin Tideström 


Freestanding 

courses axed 

next year 

Next year will see 

the discontinuation 

of a number 

of KI’s freestanding 

courses. 

The money that 

KI receives from 

the government 

for its education 

activities is no 

longer sufficient. 

There is still money 

left at the Ministry 

of Education from 

the time when KI 

under-spent its 

allocated funds, 

owing partly to the 

loss of the nursing 

programme’s 

degree-awarding 

powers in 2009, 

but this pot will be 

exhausted in 2014. 

kurserna som försvinner 

Exempel på fristående kurser som inte ges läsåret 2013/2014: 

l Neonatal intensivvård, institutionen för kvinnors och barns hälsa. 

l Led- och muskelrelaterade funktionsproblem/OMT, institutionen för 

molekylär medicin och kirurgi. 

l Oftalmologi för sjuksköterskor, samt att inga kurser inom ögonsjukvård 

kommer att utannonseras, institutionen för klinisk neurovetenskap. 

l Träning som behandling, FYSS/FaR, Fysisk aktivitet som prevention, 

Hälsa och ohälsa – ett psykosomatiskt perspektiv, Psykosomatisk sjukgymnastik 

– kropp och själ i samspel, institutionen för neurobiologi, 

vårdvetenskap och samhälle. 

Pengarna som KI får till 

utbildning räcker inte. 

Foto: sanja gjenero/ 

STOCKXCHNG.COM 

Femton år av framgångsrik forskning 

n MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi 

och biostatistik, firade 15-års jubileum i november 

och uppmärksammade då dess grundare och första 

prefekt Hans-Olov Adami. 

– Vi vill uppmärksamma Hans-Olov Adami för 

hans livsgärning. Han var den som startade och 

byggde upp en enhet för cancerepidemiologi i 

Uppsala, som sedan flyttade till Karolinska Institutet 

1997, och han har betytt oändligt mycket för framför 

allt cancerepidemiologin, där vi är ledande, säger 

Henrik Grönberg, prefekt på MEB. 

När MEB startade hade man 30–35 anställda, i dag 

är antalet 300 och MEB en av KI:s största institutioner. 

Enligt Henrik Grönberg ligger institutionen 

bibliometriskt i toppen och har under många år fått 

stora strategiska anslag från Sverige, men framför allt 

NIH. 


New core 

facilities 

receive funding 

It has now been 

decided just how 

much money 

different support 

functions at KI 

will receive. A 

total of over SEK 

50 million will be 

shared amongst 

different activities. 

The money will 

come from the 

Stockholm County 

Council and from 

KI itself. The largest 

recipient is KI’s 

biobank at the 

Department of 

Medical Epidemiology 

and Biostatistics, 

which has 

been granted SEK 

10 million a year 

over a three-year 

period. 

Fyra nya core faciliteter beviljas anslag 

l Hjärnbanken vid KI. En biobank med hjärnvävnad. 

l Biostatistics Core Facility. Hjälper till att utnyttja forskningsdata så 

effektivt som möjligt. 

l KIGene vid Centrum för molekylär medicin. Erbjuder bland annat 

snabb DNA-sekvensering och genotypning. 

l Laboratories for Chemical Biology. Är en del av Chemical Biology 

Consortium Sweden. 

Vi ska bland annat 

försöka identifiera nya 

tekniker som kommer 

att behövas 

Nya servicefunktioner 

åt forskare 

får pengar 

KI:s biobank får 

störst del av kakan 

Under hösten blev det bestämt 

hur mycket pengar olika stödfunktioner 

vid KI ska få – och 

mest får KI:s biobank. Fyra nya 

funktioner finns med bland 

dem som får pengar från och 

med nästa år. 

Totalt får ett 20-tal så kallade core faciliteter dela på drygt 50 miljoner 

kronor per år. 

Foto: Anders Nordeman 

Inom Karolinska Institutet och Karolinska 

universitetssjukhuset finns 

en rad så kallade core faciliteter, 

tjänster som är öppna för alla KI:s 

forskare. Dit hör exempelvis hantering 

av vissa försöksdjur, möjligheten 

att ta del av material ur 

biobanker eller utförandet av vissa 

tekniskt avancerade analyser. 

Under hösten blev det klart hur 

anslagen till dessa stödfunktioner 

ska fördelas för treårsperioden 

2013–2015. Professor Magnus 

Nordenskjöld har lett den grupp 

som har bedömt anslagsansökningarna. 

Bedömningen bygger på 

olika kriterier, som hur efterfrågad 

stödfunktionen är av forskare, hur 

mycket pengar den drar in samt vetenskaplig 

kvalitet. 

Totalt fördelas drygt 50 miljoner 

kronor per år över ett drygt 

20-tal verksamheter. Pengarna 

kommer från både landstinget och 

Karolinska Institutet. Mest pengar 

får KI:s biobank, som finns på 

institutionen för medicinsk epidemiologi 

och biostatistik, som beviljas 

10 miljoner kronor årligen 

under treårsperioden. 

Andra som får stora anslag är en 

stödfunktion för genomik, som får 

5,6 miljoner kronor under ett år. 

Vecura, en verksamhet som ligger 

i universitetssjukhuset i Huddinge 

och som tillverkar material för kliniska 

prövningar inom cell- och 

genterapi, får 4,7 miljoner kronor 

per år under tre år. Under samma 

Professor Magnus Nordenskjöld 

har lett gruppen som bedömt 

anslagsansökningarna. Foto: PRIVAT 

period får den verksamhet som 

förser forskare med zebrafiskar 2 

miljoner kronor årligen. 

Nykomlingar bland dem som 

beviljats anslag inför 2013–2015, 

är bland annat Hjärnbanken vid KI 

och KIGene, som ligger vid Centrum 

för molekylär medicin. 

För några år sedan gjordes en 

genomlysning av vilka core faciliteter 

som finns inom KI och sjukhuset. 

Syftet var att få bort dubbla 

kostnader för infrastruktur kring 

forskning och på så sätt kunna få 

fram nya stödfunktioner för forskningen. 

Nu ska en ny utredning göras, 

ledd av Magnus Nordenskjöld. 

– Vi ska bland annat försöka 

identifiera nya tekniker som kommer 

att behövas. Vi ska också titta 

på hur samarbetet med Science for 

Life Laboratory, som har en stark 

infrastruktur inom genomik och 

proteomik, ska optimeras, säger 

han. 

Den genomgången ska vara klar 

under våren. 

Annika Lund 


ki.se 

Läs mer om core faciliteter på KI. 

Etikrådet får i uppdrag att bedöma fuskärende 

n Rektor Harriet Wallberg-Henriksson ger nu 

etikrådet vid KI i uppdrag att se över det ärende om 

forskningsfusk som gäller en tidigare anknuten 

forskare vid KI, nu anställd vid Göteborgs universitet. 

Efter ett utlåtande från Centrala etikprövningsnämnden 

i oktober, att misstankar som riktats mot 

forskaren inte är tillräckligt välgrundade, vill rektor 

att etikrådet ska göra en bedömning av en rad frågor 

som ärendet väcker. 

Det gäller bland annat om KI:s beslut från 2011 

där KI slår fast att forskaren gjort sig skyldig till 

oredlighet i forskning ska ändras, och i så fall i vilka 

avseenden. 

Rektor vill också att etikrådet gör en bedömning 

av principiella frågor kring forskargruppledares och 

doktoranders ansvar samt ledningsansvar när det 

gäller oegentligheter i forskningen. 





Sagolikt med årets 

Nobelpristagare 

Den första grodan 

som föddes efter kärnöverföring 

hade ganska 

bra kvalitet, den 

levde i 20 år 

nobelpristagare 

i fysiologi eller 

medicin 2012 

Sir John B 

Gurdon, född 

1933 i Dippenhall, 

Storbritannien. 

Verksam vid The 

Gurdon Institute i 

Cambridge. 

Shinya Yamanaka, 

född 1962 i Osaka, 

Japan. Verksam vid 

Kyoto University, 

leder Centrum för 

iPS-forskning och 

användning. Senior 

forskare vid Gladstone 

Institutes. 

Fullt med folk som vandrade 

i snön mot Jacob Berzelius - 

salen, istappsprydda lyxbilar 

och huttrande tv-journalister. 

Allt gav känslan av att det var 

något särskilt i görningen på 

Karolinska Institutet den 9 

december. Och det var det 

– årets Nobelföreläsningar 

med John B Gurdon och Shinya 

Yamanaka. 

Inne i värmen blandades rösterna 

från särskilt inbjudna och studenter. 

Men det blev knäpptyst när 

rektor Harriet Wallberg-Henriksson 

inledde, varpå professor Urban 

Lendahl introducerade den brittiske 

Nobelpristagaren. 

John B Gurdon förklarade att 

det var en speciell dag i hans liv. 

Därefter gick han rakt på sak och 

berättade om hur han gjorde sin 

Nobelprisbelönade upptäckt – att 

en cellkärna från en specialiserad 

grodcell kan omprogrammeras till 

ett icke-specialiserat tillstånd om 

den överförs till ett ägg. Från dessa 

manipulerade ägg utvecklades livs 

levande grodor. 

– Den första grodan som föddes 

efter kärnöverföring hade ganska 

bra kvalitet, den levde i 20 år och 

fick 4000 barn, mindes han. 

Men omprogrammering genom 

kärnöverföring är svårare än 

det låter. John B Gurdon använde 

krigsmetaforer för att beskriva 

hur cellkärnan och ägget kämpar 

mot varandra för herraväldet över 

cellens öde. Ägget är inställt på att 

omprogrammera cellkärnan, som 

normalt kommer från en spermie. 

Om ägget vinner kan ett embryo 

börja utvecklas. Men cellkärnan 

har ett inbyggt motstånd mot 

äggets attack som Gurdon än idag 

kämpar med att förstå. 

När Shinya Yamanaka år 2006 

publicerade sin forskningsartikel 

om iPS-celler var forskningsvärlden 

som trollbunden, sa Urban 

Lendahl när han introducerade 

den japanske Nobelpristagaren. 

Sedan trollband Shinya Yamanaka 

publiken med en sagolik föreläsning. 

Han berättade om hur han övergav 

sin bana som kirurg, något som 

han ”helt saknade talang för”, och i 

stället försökte hjälpa patienter genom 

forskning. En serie oväntade 

upptäckter tog honom från blodkärlsforskning 

via cancerforskning 

till stamcellsforskningen som skulle 

resultera i utvecklingen av de 

Nobelprisbelönade iPS-cellerna. 

En nyckel till hans framgång var 

mentorerna som uppmuntrade 

Som i en saga – fast på riktigt. 

Gurdons första groda levde i 20 år. 


honom att utveckla sin forskning, 

trots att han envisades med att 

motbevisa deras hypoteser. 

– Jag försöker vara en lika bra 

mentor, men det är mycket svårt. 

Jag gör mitt bästa, sa han. 

Shinya Yamanaka berättade 

också att han vid en ofrivillig återkomst 

till Japan efter en tids arbete 

i USA drabbades av en svår ”PAD” 

(Post American Depression), och 

då skrattade publiken. 

Han var så nedslagen att han 

nästan slutade forska. Men när han 

fick veta att andra forskare hade 

lyckats framställa mänskliga embryonala 

stamceller fick han tillbaka 

sin motivation. 

– Då visste jag att stamceller 

skulle kunna användas för att hjälpa 

patienter, sa han. 

Han fick möjlighet att starta 

ett eget laboratorium och började 

utveckla en metod för att omprogrammera 

vanliga kroppsceller 

från patienter till stamceller, något 

som han tänkte skulle befria stamcellsforskningen 

från de moraliska 

hinder som omgärdar användningen 

av embryonala stamceller. Han 

visste att det var möjligt tack vare 

bland annat Gurdons upptäckter, 

som publicerades samma år som 

Shinya Yamanaka föddes. 

– Utan hans arbete skulle jag inte 

stå här i dag, sa Shinya Yamanaka. 

Forskargruppen nådde sitt mål 

efter sex år. Ytterligare sex år senare, 

dagen innan offentliggörandet 

av årets Nobelpris, råkade Shinya 

Yamanaka befinna sig på samma 

konferens som Harriet Wallberg-Henriksson 

i Kyoto, Japan. 

– Jag tyckte att hon blinkade åt 

mig när hon gick, men jag var inte 

säker. Nu vet jag att jag hon gjorde 

det, sa Shinya Yamanaka. 

Ola Danielsson 

ola.danielsson@ki.se 


Då visste jag att 

stamceller skulle kunna 

användas för att 

hjälpa patienter 

Yamanaka berättade att han ville befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller. 


Fabulous 

lecture by this 

year’s Nobel 

laureates 

This year’s Nobel 

laureates in 

Physiology or 

Medicine, John B 

Gurdon and Shinya 

Yamanaka, gave 

a lecture at Karolinska 

Institutet 

on 9 December. 

John B Gurdon 

talked about how 

he made his prize-winning 

discovery 

that a nucleus 

from a specialised 

frog cell can be reprogrammed 

to a 

non-differentiated 

state if transplanted 

into an egg. 

Shinya Yamanaka 

thanked Gurdon 

for his work, which 

made possible his 

own method for 

reprogramming 

normal mature 

cells into stem 

cells. 

Read the 

text in full at 

ki.se 

Hallå tekniska forskare och kliniker! 

Slå era påsar ihop och ansök om projektanslag hos oss. 

Barncancerfonden utlyser 35 miljoner 

kronor för gränsöverskridande samarbeten 

där forskare inom medicin 

och teknik tillsammans får möjlighet 

att utveckla innovativa lösningar på 

medicinska problem. 

Sista ansökningsdag 15 januari 2013. 

Läs mer på www.barncancerfonden.se/medtek 

PG 90 20 90-0 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

The way ahead 

for junior 

researchers 

Career paths and 

networking were 

the order of the 

day at the different 

events organised 

in November by 

the Junior Faculty 

and the PhD Club 

for KI’s doctoral 

students and 

junior researchers. 

A more clearly defined 

career ladder 

was one of the 

topics discussed. 

Doktoranderna Therese Högfeldt, Cecilia Jädert, Lina Josefsson och Johanna Brodin driver The PhD Club som arrangerade en karriärdag i november. 

Foto: ERIK CRONBERG 

Ungas karriärvägar 

på KI ett hett ämne 

Karriärvägar och nätverkande 

stod i fokus när både Junior 

Faculty och The PhD Club 

arrangerade olika heldagar 

för KI:s doktorander och unga 

forskare i november. 

KI:s ledning håller på att ta fram 

mer stabila och tydligare karrärvägar 

för universitetets unga forskare. 

Inledningsvis genom att varje år 

utlysa ett visst antal tjänster som 

forskarassistent, där det ska ingå ett 

mentorprogram. 

– Det är bra besked. Vi är också 

nöjda med att vi löpande kommer 

att informeras om och få lämna 

synpunkter på förändringar kring 

de akademiska karriärvägarna på 

KI, säger Maja Jagodic, ordförande 

i KI:s Junior Faculty, ett nätverk för 

disputerade forskare som fortfarande 

är i början av sin karrär. 

Carl Johan Sundberg, KI, ledde en paneldebatt med bland andra Anders 

Ekblom, AstraZeneca. 

Foto: ERIK CRONBERG 

Under en heldag ordnades 

workshops och utfrågning av bland 

andra Martin Ingvar och Mats 

Wahlgren, styrelsen för forskning 

och Hans-Gustaf Ljunggren och 

Marie Wahren-Herlenius, som ingår 

i konsistoriet. 

– I dag kan man ta en doktorsexamen, 

göra en postdok, bli forskarassistent 

och forskare – men det 

är väldigt oklart vad som gäller för 

respektive steg och hur man gör 

för att uppnå dem. Dagens unga 

forskare vågar inte starta långsiktiga 

projekt när de tvingas ha korta 

perspektiv. Många vet inte om de 

kommer att vara kvar på universitetet 

om sex månader, säger Maja 

Jagodic. 

Karriärfrågor diskuterades 

även under den heldag som anordnades 

av The PhD Club, ett nätverk 

för doktorander på KI, och KI Career 

Service. 

Ska man fortsätta forska efter 

doktorsexamen – eller söka sig till 

näringslivet eller offentlig sektor 

Och i så fall – hur gör man då 

Cirka 120 doktorander deltog, 

och fick under föreläsningar, 

workshops och mingel umgås 

och ställa frågor till ett 25-tal personer 

från industrin och offentlig 

sektor. 

En av de deltagande var Anders 

Ekblom, global utvecklingschef 

och vd för AstraZeneca Sverige. 

Han rådde de unga forskarna att 

bredda sig. 

– Lär dig ledarskap, att jobba i 

team med många olika människor 

och träna upp en bra presentationsteknik. 

Det här är kunskaper du 

kan snappa upp längs vägen under 

din doktorandutbildning – be om 

att få vara med på olika möten och 

i så många sammanhang som möjligt, 

sa Anders Ekblom. 

Doktoranderna fick också rådet 

att hitta sin passion – något som 

går att utveckla till en nischad expertkunskap, 

som sticker ut från 

mängden. Fördelen med att göra 

en postdok i ett annat land lyftes 

också fram. 

The PhD Club drivs av doktoranderna 

Lina Josefsson, Therese Högfeldt, 

Cecilia Jädert och Johanna 

Brodin. 

– Om jag själv ska ge ett råd är 

det att utnyttja KI Career Service. 

De ger till exempel en kurs där man 

bland annat kan få göra praktik på 

ett företag eller annan plats som är 

relevant för framtida karrärval, säger 

Lina Josefsson. 

Annika Lund 


Maja Jagodic. 

Foto: PRIVAT 


Bättre arbetsmiljö viktig 

fråga för ny ordförande 

Christer Sandahl 

ser möjligheter 

till förbättringar 

Professor Christer Sandahl 

är sedan den 1 juli i år ny 

ordförande för arbetsmiljönämnden 

på KI. En god 

arbetsmiljö ger förutsättningar 

för till exempel vetenskapliga 

genombrott och god utbildning, 

anser han. 

– Arbetsmiljöarbetet handlar inte 

bara om den fysiska arbetsmiljön, 

utan även om ledarskap och teamutveckling. 

Vi behöver förbättra 

arbetsmiljön på många plan, särskilt 

för utsatta grupper som doktorander, 

postdoktorer och faktiskt 

också studenter, säger Christer 

Sandahl, som också är professor i 

samhälls- och beteendevetenskap 

vid institutionen för lärande, informatik, 

management och etik, 

LIME, samt biträdande centrumchef 

för Medical Management 

Centrum. 

Han tycker att även om arbetsmiljön 

fungerar rätt bra på KI, så 

finns det mycket att göra. Bland 

annat är intrycket att begreppet 

arbetsmiljö har en ganska negativ 

laddning. 

– Jag tror att inställningen är att 

arbetsmiljön är något som ligger 

vid sidan av kärnverksamheten 

och det finns de som menar att den 

akademiska miljön ska vara tuff, 

hård och exkluderande för att skilja 

agnarna från vetet. Men forskning 

och erfarenheter från framgångsrika 

internationella forskningsoch 

utbildningsmiljöer visar att 

en god arbetsmiljö är vad som ger 

förutsättningar för till exempel vetenskapliga 

genombrott och god 

utbildning, säger Christer Sandahl. 

Bland annat ser arbetsmiljönämnden 

nu över KI:s strategiska 

arbetsmiljöarbete och arbetar med 

en ny förbättrad policy. 

Han vill att arbetsmiljön ska 

präglas av sammanhållning, god 

stämning, kommunikation, sociala 

aktiviteter och utbyten där man går 

utanför sitt eget snäva område. 

– Det är en ledningsfråga att skapa 

ett sammanhang där man kan 

känna sig uppskattad och känna 

samhörighet och där bland andra 

doktorander inte ska ses som arbetskraft 

som förväntas vara i tjänst 

tolv timmar om dagen sju dagar i 

veckan. 

Också genom sin forskning tror 

Christer Sandahl att han har något 

att bidra med i arbetsmiljönämnden. 

– Jag forskar kring frågor som 

har betydelse för arbetsmiljön, exempelvis 

vad som krävs för att en 

grupp ska vara kreativ och positiv 

och vikten av att skydda och vårda 

relationer. En chef har ansvar 

för att skapa förutsättningar för att 

medarbetarna kan göra sitt jobb 

och låta dem ta ansvar. Fungerar 

det så blir det ofta en glädje att jobba 

hårt och då behövs inte så mycket 

ledarskap. 

Helena Mayer 


The working environment committee’s new chairperson 

Professor Christer Sandahl was appointed chair of KI’s 

working environment committee on 1 July. A sound 

working environment is the bedrock of scientific breakthroughs and quality 

education, he says. The committee is an advisory body to the president and 

produces rules, guidelines and directions concerning such working-environment 

issues as occupational healthcare and training in the field. 

Det finns en bild av att en akademisk arbetsmiljö ska vara tuff för att skilja 

agnarna från vetet, enligt professor Christer Sandahl. Han vill i stället att 

KI:s arbetsmiljö ska präglas av sammanhållning och kommunikation. 

det här är arbetsmiljönämnden 

n Arbetsmiljönämnden är ett 

rådgivande organ till rektor och tar 

fram regler, riktlinjer och anvisningar 

inom arbetsmiljöområden 

http://internwebben.ki.se/sv/arbetsmiljoorganisation 

Läs mer om arbetsmiljön på KI. 

Foto: BILDMAKARNA 

som företagshälsovård, rehabiliteringsverksamhet, 

upp lysning och 

utbildning som rör arbetsmiljö och 

arbetsanpassning. 

Rickard Sandberg utsedd till EMBO Young Investigator 

n Rickard Sandberg, forskarassistent 

vid institutionen för cell- och 

molekylärbiologi, CMB, har blivit 

utsedd till EMBO Young Investigator 

av The European Molecular 

Biology Organization. Totalt har 22 

unga forskarledare utsetts från tolv 

olika länder och kommer att ingå i 

ett nätverk av nära 300 forskare, vilka 

tidigare utsetts till programmet, 

som startade 2001. 

160 ansökningar lämnades in till 

EMBO 2012, som riktar in sig på 

forskare under 40 år för att stötta 

dem i ett tidigt skede av deras 

forskarkarriär. Den som utnämns 

till EMBO Young Investigator får 

15 000 euro per år i bidrag under tre 

år. Pengarna betalas ut av den medlemsstat, 

i Sverige Vetenskapsrådet, 

där respektive forskare är verksam. 

Förutom att ingå i nätverket får 

deltagarna också stöd till att delta 

i konferenser både enskilt och 

med sina forskargruppmedlemmar, 

praktisk utbildning i hur man bygger 

upp laboratoriemiljöer och tillgång 

till grundläggande faciliteter 

på EMBL, European Molecular Biology 

Laboratory. 

Tidigare har KI-forskarna Tibor 

Harkany och Luca Jovine valts ut 

till programmet. Sista ansökningsdag 

för nästa omgång är den 1 april 

2013. 

Helena Mayer 

embo.org 

Läs mer. Rickard Sandberg. Foto: PRIVAT 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

Fler funktioner kopplas 

till centralt IT-system 

Efter en del år i motvind börjar 

nu allt fler system knytas ihop 

med KI:s centrala IT-system 

Kimkat. Personalkatalogen, 

adresslistan i e-posten och 

Primula är bland annat 

kopplade hit. 

Nu ska Kimkat även 

kopplas ihop med dokumentdelningssystemet 

Sharepoint, 

som tas i bruk i början av nästa 

år. 

– Kimkat innehåller nu uppgifter 

om ungefär 10 000 personer. Vi 

börjar närma oss målet där fler och 

fler system hämtar information 

från Kimkat, även om det tagit en 

del år. Men systemet är unikt och 

i grunden en väldigt bra produkt. 

Det underlättar att bara ha ett system 

att jobba i för administratörerna, 

som tycker att det är intuitivt 

och lätt, säger Helena Larsson, programmerare 

på IT-avdelningen. 

Arbetsläget har varit pressat på 

IT-avdelningen, men nu anställs en 

ny person som enbart ska ta hand 

om Kimkat-projektet. 

– Kimkat kommer att fortsätta 

utvecklas på olika områden. Det 

har ju till mångt och mycket att 

göra med att omvärlden förändras, 

system byts ut och nya kommer till, 

säger Helena Larsson. 

Tanken med Kimkat är att 

det ska vara ett centralt 

system som hämtar information 

från andra 

system, som Primula 

och Ladok. Kimkat är 

också ett nav som pytsar 

ut information i andra 

system och funktioner, 

som till exempel 

personalkatalo- 

gen, adresslistan i e-postsystemet, 

Primula på webb och Bibliometri-databasen. 

Om något är fel i 

personalkatalogen, som haft flera 

brister sedan start, 

Kimkat växer. 

Foto: Graham Briggs/ 

STOCKXCHNG.COM 

så kan det rättas genom en ändring 

i Kimkat. 

Sharepoint är ett annat system 

som ska kopplas ihop med Kimkat. 

Systemet ska fungera som en samarbetsplattform 

inom mindre eller 

större projektgrupper på KI. 

– Aktuellt nu är att vi har exporterat 

organisationsgrupper 

till Sharepoint, som bygger på 

information i Kimkat. Behörigheter 

i Sharepoint-grupperna 

baseras sedan på om en 

person har funktioner på en viss 

organisationsenhet. Med andra 

ord, har man en funktion i enhet 

X har man också behörighet till 

gruppens Sharepoint-sida. 

Helena Mayer 


Fotnot: Kimkat står för 

KImetakatalog. 

More 

functionality 

in central 

IT system 

After a few years’ 

uphill struggle, 

Kimkat – KI’s 

central IT server 

– is acquiring 

more and more 

systems. Kimkat 

already includes 

the staff directory, 

the email address 

list and Primula, 

and will soon be 

hooked up to the 

document sharing 

system Sharepoint 

when it comes into 

operation early 

next year. 

Natur & Kultur söker sjuksköterska 

med starkt driv och god språkvana 

samt intresse för kurslitteratur 

Natur & Kultur söker en projektledare för kurslitteratur till sjuksköterskeutbildningen. 

Tjänsten som projektledare är en tillsvidareanställning på 

heltid och tillhör den akademiska redaktionen som utgörs av sex personer. 

Arbetet innebär att ta ansvar för hela utgivningsprocessen från idéutveckling 

och redigering fram till färdig bok. Som projektledare är du inte 

nödvändigtvis expert på alla områden, men du har ett stort ansvar för att 

få specialister inom olika områden att göra sitt yttersta och få fram så bra 

litteratur som möjligt. 

Förutom affärsmässighet och ett stort intresse för kurslitteratur inom 

vårdområdet hoppas vi att du även är öppen för att ta del av dina kollegors 

utgivningsområden såsom socialt arbete och psykologi. Vi arbetar för närvarande 

med att digitalisera många av våra produkter så du bör också vara 

nyfiken på den digitala utvecklingen på fältet. 

Känner du att du är rätt person för tjänsten så vill vi att du skickar ett 

personligt brev och cv till sjukskoterska@nok.se. Vi intervjuar kandidater 

till tjänsten omgående så vänta inte med att söka om du tror att du är rätt 

person för tjänsten. 

Har du frågor om tjänsten 

Kontakta Lena Forssén, utgivningschef, 08-453 87 41 

eller Magnus Öljemark 08-453 86 34, Unionen. 

Välkommen med din ansökan senast den 5 januari 2013! 

LIVBOJ 

Var tredje stockholmare drabbas av cancer under sin livstid. 

Ge dig själv och dina nära chansen till ett långt liv. 

Bokförlaget Natur & Kultur grundades 1922 och ger ut böcker för den allmänna 

bokmarknaden, läromedelsmarknaden och högskolan. 1947 bildades stiftelsen Natur 

& Kultur. I stiftelsens stadgar står att vi ska ”motverka totalitära idéer och statsskick 

samt främja ekonomisk och politisk frihet”. Detta uppdrag fullföljer vi i vår utgivning 

och vi strävar ständigt efter att stärka och utveckla vår ställning som oberoende 

förlag. Kontoret är centralt beläget på Karlavägen 31 i Stockholm och vi har 100 

medarbetare. 

SKÄNK 100:- DIREKT 

SMS:A CANCER 100 

TILL 72 970 

Välj mellan 20, 50, 100 eller 200 kronor per sms 

att skänka till Radiumhemmets Forskningsfonder. 

Exempel: vill du ge 50 kronor skriver du texten 

CANCER 50 i ditt sms. 

STOCKHOLMARNAS CANCERFONDER 

rahfo.se • tel 020-255 355 • pg 90 06 90-9 eller 90 08 80-6 

Cancerföreningen i Stockholm - Konung Gustaf V:s Jubileumsfond 


Professor Mai-Lis Hellénius ledde själv det svettiga passet och körde hårt med rektor Harriet 

Wallberg-Henriksson. 

Foto: GUSTAV MÅRTENSSON 

Avskedpresenten: Ett tufft gympapass 

Svettigt, roligt och väldigt 

tufft. 

Ett hårt gympapass kan man 

också ge som avskedspresent. 

– Vår rektor går till historien för 

många goda saker och även som 

den sportigaste. Vi var några som 

kom på idén och frågade naturligtvis 

först rektor som nappade 

direkt, säger professor Mai-Lis 

Hellénius. 

Hon inte bara skickade inbjudan 

till rektor Harriet Wallberg-Henriksson, 

utan ledde sedan också 

passet – som blev intensivt. 

– Det var ett strålande initiativ 

och kändes jättebra, men stundtals 

hårt, säger Harriet Wallberg-Henriksson. 

Mai-Lis Hellénius tycker det 

blev en lyckad avskedspresent: 

– Vi är ju ett hälsouniversitet 

och vi tycker det passar bra att fira 

och hylla vår rektor med ett gympapass! 


n Juleen R Zierath, professor 

vid Karolinska Institutet, blir ny 

ordförande i Nobelkommittén 

för fysiologi eller medicin för 

2013. Hon blir därmed den första 

kvinnan som blir ordförande i 

Nobelkommittén och hon efterträder 

professor Urban Lendahl som 

avgår efter sex år. 

Juleen R Zierath är professor 

i klinisk integrativ fysiologi vid 

Karolinska Institutet sedan 2001 

och arbetar vid institutionen för 

molekylär medicin och kirurgi 

samt institutionen för fysiologi 

och farmakologi. Hennes egen 

forskning gäller ämnesomsättning 

och diabetes. 

Vice ordförande i Nobelkommittén 

blir professor i 

molekylär utvecklingsbiologi 

Thomas Perlmann. 

Det är Nobelförsamlingen 

vid Karolinska 

Institutet som 

utser nya ledamöter i 

Nobelkommittén för 

Juleen R Zierath. fysiologi eller medicin. 


Zierath första 

kvinnan som 

leder Nobelkommittén 

Ninolab och Forma 

Sveriges bästa kombination inom -86°C frysar 

Touchscreen - Multifunktion 

– vi hjälper dig med diNa egNa! 

Isolerade innerdörrar 

Naturvetarna stärker dig 

genom individuellt stöd och 

utveckling baserad på din roll 

som forskare och naturvetare. 

Så du kan ägna dig åt att lösa 

de stora frågorna. 

Johan Runesson, doktor i 

neurokemi, karriärrådgivare 

specialiserad på forskare. 

Ergonomiskt dörrhandtag 

Unik packning - Ingen frost! 

NaturvetarNa är Sacoförbundet 

för forskare och 

professionella inom bl a Life 

Science. Naturvetarna vill ge 

medlemmarna möjlighet att 

växa på arbetsmarknaden, 

både som individer och grupp. 

– t i L LS a m m a N S Ly f t e r 

v i N at u r v e ta r e ! 

l Marknadens högsta kylkapacitet = snabbast möjliga temperaturåterhämtning 

l Välj Energisparläget och spara upp till 15 % energianvändning! 

l Ladda ner loggen via USB-port 

Samt mängder av fer smarta funktioner som garanterar 

att dina prover förvaras på det absolut säkraste sättet! 

Välkommen till vår värld där kvalitet i alla led lönar sig! 

08 590 962 00 www.ninolab.se 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

de forskar om sina egna sjukdomar 

Läs också i senaste numret av 

Medicinsk Vetenskap om forskarna 

som valt att forska om sjukdomar 

som de själva drabbats av. 

”Det var först när jag läste 

reumatologi som jag förstod att 

jag själv led av sjukdomen. Det var 

en lättnad att få en förklaring på 

de symptom jag hade haft sedan 

tonåren men som läkarna dittills 

hade ignorerat.” Det säger Christina 

Helging Opava, professor i sjukgymnastik 

vid insitutionen för neurobiologi, 

vårdvetenskap och samhälle, 

som forskar om fysisk aktivitet och 

hälsa vid reumatiska sjukdomar. Läs 

Tre forskare berättar i Medicinsk 

Vetenskap nr 4/2012. 

ki.se/medicinskvetenskap 

Anorexi gör avtryck 

i de tre systrarnas liv 

Ida Nilsson började forska om storasyster Johannas sjukdom 

Storasyster Johannas självsvält 

i tonåren blev avgörande för 

Ida Nilssons karriärval: hon 

forskar vid KI om de biologiska 

orsakerna bakom anorexi. Nu 

gör hennes forskning avtryck 

i yngsta systern Mathildas 

kläddesign. 

Ett bord med sjalar på Konstfacks 

julmarknad. Textiltrycket ser nästan 

ut som ett leopardmönster, men 

föreställer i själva verket hjärnceller 

i hypotalamus. Fotografiet är taget 

i Ida Nilssons mikroskop på institutionen 

för molekylär medicin 

och kirurgi, KI, och sjalarna är designade 

av hennes syster Mathilda 

Nilsson, som går textildesignlinjen 

på Konstfack. Ida Nilsson är också 

på plats på julmarknaden för att berätta 

om sin forskning, och 30 procent 

av förtjänsten på sjalarna går 

till KI:s anorexistudier. 

hos Jeanette Johansen på KI. Avhandlingen 

kom 2010. 

Hennes forskning handlar om 

biologiska mekanismer på cellnivå 

kopplade till anorexi, bland annat 

hur självsvält påverkar hypotalamus 

i hjärnan. Mycket talar för 

att signalsystemet i hypotalamus, 

som reglerar hunger- och mättnadskänslor, 

är i obalans hos personer 

med ätstörning. 

– Vi har bland annat upptäckt 

att hos anorektiska möss är sådana 

obalanser knutna till en mycket 

specifik inflammation i hypotalamus 

samt till nedbrytning av 

nervcellernas utskott, säger Ida 

Nilsson. 

Dessa förändringar i hjärnan 

skulle kunna förklara 

varför så många 

blir kroniskt 

anorektiska. 

– Dessutom verkar det finnas en 

koppling till problem med mitokondrierna, 

cellens kraftverk, vilket 

vi kommer att undersöka vidare. 

Att ha personlig erfarenhet av 

den sjukdom man forskar om har 

både för- och nackdelar, menar Ida 

Nilsson. Mest av allt fördelen att 

jobba med något som engagerar 

och motiverar en starkt. Nackdelen 

är att det kan bli svårare att bygga 

en karriär om man inte är beredd 

att byta forskningsfokus. 

– Jag har hela mitt hjärta i det 

här, konstaterar hon. 

Vad säger då storasyster Johanna 

Isakson om Idas forskning 

– Jag tycker att det är 

spännande. Särskilt att hon belyser 

biologin – en sida av sjukdomen 

som ingen talade om när jag var 

sjuk på 1990-talet. 

I dag mår hon bra och har gått 

vidare i livet. Och hon känner sig 

inte besvärad av att båda hennes 

systrar nu arbetar med sjukdomen 

på olika sätt. 

– Nej, faktiskt inte, säger Johanna 

Isakson. Jag känner inte att jag 

vill slippa bli påmind. Tvärtom är 

det här erfarenheter som jag alltid 

bär med mig, och som även jag 

använder mig av i mitt arbete som 

gymnasielärare. 



Johanna and 

Her sisters 

Big sister Johanna’s 

anorexia in her 

teenage years set 

Ida Nilsson onto 

her career path: 

she now researches 

at KI into the 

biological causes 

of the disease. 

Her work has also 

inspired her little 

sister Mathilda, 

whose designer 

clothes are sold to 

benefit anorexia 

research. 

Ida Nilssons engagemang för 

frågor om ätstörningar väcktes redan 

på högstadiet, då storasyster 

Johanna Isakson led av anorexi. Intresset 

blev bestående och ledde så 

småningom till en doktorandplats 

www.pnas.org/cgi/doi/ 

10.1073/pnas.1114863108 

Ida Nilssons forskning i PNAS: Lindfors 

et al: Hypothalamic mitochondrial 

dysfunction associated with anorexia 

in the anx/anx mouse. 

www.mathildanilsson.se 

Här hittar du Mathilda Nilssons 

sjalar till stöd för anorexiforskning. 

Ida Nilsson och hennes 

systrar Mathilda och 

Johanna har alla 

präglats av den sjukdom 

Johanna led 

av som tonåring. 

Foto: Staffan Larsson 

Jag känner inte att jag 

vill slippa bli påmind. 

Tvärtom är det här 

erfarenheter som jag 

alltid bär med mig 


Ditt tryckeri 

på Campus 

Missa inte våra låga priser: 

AVHANDLING 

NU: 62kr/st 

Tidigare: 75kr/st 

Prisexemplet avser 90 s s/v tryck 

och 10 färgsidor samt standardval 

för KI avhandlingar. Min. order 50ex. 

POSTERS 

NU: 249kr/st 

Tidigare: 440kr/st 

Prisexemplet avser 150g papper 

med format 50x70cm 

VISITKORT 

NU: fr. 175kr/100ex 

Alla priserna är exklusive moms och avser tryck 

från tryckfärdig pdf fil eller via US-AB:s webbshop. 

Vi reserverar oss för pappersprisförändringar. 

avhandlingar 

kuvert 

visitkort 

posters 

skyltar 

roll-ups 

US-AB önskar alla kunder en god jul 

och gott nytt år! 

KI CAMPUS 

Nanna Svartz väg 4 

08-524 864 11 

ki@us-ab.com 

För öppettider: 

www.us-ab.com 

341900 

Tryckeri 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

Klara, 

färdiga, 

Vi som jobbar 

på KI bör leva 

som vi lär 

spring! 

On your marks, 

get set: run! 

A research group 

at the Department 

of Molecular 

Medicine and Surgery 

(MMK) have 

set their minds 

on running a 

combined total of 

10,000 km in one 

year. “It might just 

sound like a laugh, 

but overweight 

and physical 

inactivity pose 

a huge threat to 

public health,” says 

initiator Dr Rickard 

Ljung, docent. It 

is hoped that the 

venture will not 

only improve the 

group’s health but 

also inspire others 

to take on similar 

challenges. 

Forskarnas mål: 1000 mil på ett år 

En forskargrupp vid institutionen 

för molekylär medicin 

och kirurgi, MMK, har bestämt 

sig för att tillsammans försöka 

springa 1000 mil under ett år. 

– Det kan låta som en kul 

grej bara, men övervikt och 

fysisk inaktivitet är stora hot 

mot folkhälsan, säger initiativtagaren 

Rickard Ljung. 

Efter sommaren kom ämnet löpning 

upp under fikarasten på enheten 

för övre gastrointestinal 

forskning på MMK. Rickard Ljung, 

docent vid institutionen, berättade 

för sina kollegor att han lyckats 

springa fem kilometer på under 

en halvtimme, trots att han har en 

lungsjukdom. 

– Jag fick en syrlig kommentar, 

och då tänkte jag att vi borde hitta 

på något gemensamt så att alla kan 

vara med. Det var så det började, 

säger han. 

Rickard Ljung fick genast med 

sina kollegor på idén, och den 1 oktober 

drog löparutmaningen igång. 

– Syftet är dels att vi själva ska 

få en morot för att fortsätta att 

springa även under vinterhalvåret. 

Men vi vill också vara ett föredöme 

för andra ute i samhället att motionera 

lite mer. Vi som jobbar på KI 

bör leva som vi lär. 

Förhoppningen är både att 

gruppens egen hälsa ska förbättras 

och att andra grupper ska anta 

liknande löparutmaningar. Förutom 

löparutmaningen har forskar- 

gruppen införskaffat ett pingisbord 

samt valt bort fikat på måndagsmötena. 

– Det var faktiskt jag som introducerade 

det lite större fikat på 

måndagsmötena för några år sedan, 

men nu har vi tagit bort det 

och ska springa istället. 

Rickard Ljung tror att han och 

hans kollegor kommer att klara av 

löparutmaningen. Någon belöning 

beroende på resultatet har dock 

inte diskuterats. 

– Om vi inte klarar det får vi ta 

nya tag nästa år och se till att uppnå 

det då. Och om vi klarar det kommer 

vi att fortsätta med samma mål 

eller höja ribban lite grann. 

Någon risk att träningen blir till 

ett tvång för medarbetarna på enheten 

ser inte Rickard Ljung. För 

att undvika att en löparutmaning 

slår bakut och får negativa konsekvenser 

istället gäller det dels att ha 

ett öppet klimat så att den som inte 

vill vara med vågar säga ifrån och 

dels att sätta ett realistiskt mål utifrån 

den fysiska aktivitet gruppen 

har, anser han. 

– Utifrån våra förutsättningar 

känns målet att springa 1–1,5 mil 

per vecka per person lagom. Men 

andra grupper som inte är lika fysiskt 

aktiva i dagsläget bör nog sätta 

ett lägre mål. Det ska vara en utmaning 

samtidigt som det ska vara roligt 

att konditionsträna också. 

Jenny Stadigs 


Så lägger gruppen upp sin träning 

l Enheten för övre gastrointestinal forskning på 

Karolinska Institutet har runt 15 heltidsanställda 

och drygt 15 anknutna forskare. Det är framför 

allt de anställda som kommer att axla tävlingsbördan. 

De behöver springa 1–1,5 mil var per 

vecka för att nå det gemensamma målet. 

l Även annan konditionsträning räknas in. 

Exempelvis räknas 45–60 minuter högintensiv 

konditionsträning som 5 kilometer löpning och 

3 kilometer cykling räknas som 1 kilometer 

löpning. 

l All aktivitet förs in i ett kalkylark. Friskvården 

på Karolinska Institutet stöder initiativet och 

planerar att ta fram en webbmodul där det ska 

gå att registrera träningsresultat och få tips och 

råd. 

Rickard Ljung (i grön tröja) kläckte idén till forskargruppens utmaning. 

Brun Ulfhake ny verksamhetschef på Komparativ medicin 

n Brun Ulfhake blir ny verksamhetschef för Komparativ 

medicin, KI, från 1 januari 2013. 

Tidigare verksamhetschef Björn Vennström kommer 

att vara kvar som senior rådgivare. 

Brun Ulfhake är professor och forskargruppsledare 

på institutionen för neurovetenskap och 

har lång erfarenhet av arbete med försöksdjursfrågor, 

både i rollen som forskare och som sakkunnig 

inom försöksdjursetik i olika organ. 

Komparativ medicin tar hand om alla delar av 

verksamheten som rör försöksdjur i forskningen på 

Karolinska Institutet. 


Trasslig träning för 

KI-anställda i Solna 

Huddinge fortsätter som vanligt. 

Men Solna får vänta sig en 

hel del stök. Flera förändringar 

väntar KI:s friskvård. 

Från årsskiftet införs en så kallad 

friskvårdspeng för alla KI:s anställda. 

Den ligger på 1 500 kronor och 

är ett skattebefriat bidrag som kan 

användas för att exempelvis 

köpa ett gymkort. 

Den som vill gå på 

träningspass inne 

på campus kan 

fortsätta att göra 

det – i Huddinge. 

I Solna kommer 

den möjligheten 

att försvinna från 

1 april 2013. Då 

kommer friskvården 

att ha flyttat ut från 

den byggnad som även 

Friskis & Svettis lämnar vid 

årsskiftet. Byggnaden ska användas 

för servicefunktioner för de som 

bygger Biomedicum. 

Nu letar Patrik Emanuelsson, 

chef för 

enheten för friskvård, 

nya lokaler 

– där den nya verksamheten 

helst ska 

vara ännu bättre än i 

dag. 

– Jag ser en möjlighet 

för oss att 

fortsätta i lokaler i 

Berzelius laboratorium. 

Inget är bestämt 

– men vår förhoppning 

är att vi ska kunna 

flytta åtminstone delar 

av vår verksamhet till 

nya lokaler, vilka de än 

blir, någon gång under 

2013, säger han. 

Hans mål är en lockande 

miljö, med maskiner 

och redskap som 

stärker kroppen inför 

sådana rörelser som görs 

i vardagen – så kallad 

funktionell träning. Det 

ska finnas plats för träningspass 

i grupp – och 

allra helst en bollhall. 

Fram till flytten väntar 

dock stök och trassel 

för träningssugna 

KI-anställda. De 

får använda sin friskvårdspeng 

för att bekosta träning 

på externt gym, alternativt motionera 

på eget initiativ med exempelvis 

stavgång eller löpning. 

– Vi kommer göra tillfälliga insatser, 

kanske köra pass i lediga 

skrivsalar eller utomhus. Men vi 

kommer att få svårt att schemalägga 

fasta pass, säger Patrik Emanuelsson. 

De som har ett KI/KS-kort kan 

använda gymanläggningar på Karolinska 

universitetssjukhuset 

i Norrbacka och 

Novum Huddinge 

fram till 2015, 

men det gäller 

alltså endast de 

som är verksamma 

inom 

sjukhusområdet. 

– Vi försökte 

komma överens 

med de gymansvariga 

på Norrbacka 

om att låta även 

de som är endast KI-anställda 

få träna där, men deras besked 

var att det inte gick på grund 

av platsbrist, säger Patrik Emanuelsson. 

Den som beviljas FaR, alltså fysisk 

aktivitet på recept 

från företagshälsovården, 

kommer dock få 

hjälp som vanligt även 

innan de nya lokalerna 

finns på plats. 

Vi kommer göra 

tillfälliga insatser, 

kanske köra pass 

i lediga skrivsalar 

eller utomhus 

Annika Lund 


Health 

& wellness 

allowance 

for KI staff 

On 1 January, a 

health & wellness 

allowance 

(friskvårdspeng) of 

SEK 1,500 will be 

introduced for all 

KI employees. The 

money can go, for 

example, towards 

a gym card, and 

those who want to 

continue going to 

the campus gym 

may do so – but 

only in Huddinge. 

The Solna gym 

will be closing on 

1 April, and the 

university’s Health 

Promotion Unit 

will have to look 

for new premises 

to replace those 

it has to vacate to 

make way for the 

new Biomedicum 

block. 

Tills vidare får KI-anställda 

i Solna använda sin nya 

friskvårdspeng till träning 

på externa gym. 

Foto: STOCKXCHNG.COM 


internwebben.ki.se 

Läs mer om friskvårdens förändringar. 

Surfa trådlöst med eduroam över hela Sverige 

n Från och med november kan studenter, forskare 

och anställda på Sveriges högskolor och universitet 

använda sig av eduroam på bland annat flygplatser 

och tågstationer i hela Sverige. KI-anställda loggar in 

med sitt vanliga KI-inlogg och får då en säker trådlös 

uppkoppling, precis som på campus. 

Eduroam är ett internationellt samarbete mellan 

högskolor och universitet världen över som ska underlätta 

användandet av varandras trådlösa nätverk. 

En student eller anställd vars lärosäte är anslutet till 

eduroam kan automatiskt och säkert logga in på ett 

anslutet nätverk. Läs mer på internwebben.ki.se. 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

Kinesiskt 

besök på KI 

Universiteten hoppas på mer samarbete 

Den 11 december fick KI besök 

av en delegation från Shandong 

University, Kina, ledd av 

rektor Xianming Xu. Förhoppningen 

är att besöket ska 

leda till ett utökat samarbete 

mellan de båda universiteten. 

Det säger docent Nailin Li, vetenskaplig 

koordinator på KI för kontakter 

med Kina. Redan idag är 

kontakterna omfattande: Shandong 

University är det kinesiska universitet 

som KI:s forskare publicerar 

flest artiklar tillsammans med. KI 

tar emot ett stort antal doktorander, 

postdoks och gästforskare från 

Shandong University, och de två 

universiteten har också utbytesprogram 

för utbildning på olika nivåer. 

En viktig punkt under besöket 

var att diskutera möjligheten för 

ett gemensamt labb inom translationell 

medicin med inriktning 

mot stamceller, berättar Nailin Li. 

Sådana diskussioner har förts sedan 

en tid tillbaka. Tanken är att 

den gemensamma enheten i så fall 

ska placeras på något av Shandongs 

universitetssjukhus, och dra nytta 

av den goda tillgången på KI-alumner 

vid Shandong University. 

Delegationens besök på KI 

skedde dagen efter att den kinesiske 

författaren Mo Yan, adjungerad 

professor i litteratur vid just 

Shandong University, tagit emot 

sitt Nobelpris i Stockholm. Men 

universitetets visit i Sverige var inte 

föranledd av Nobelfesten. 

– Det är faktiskt en slump, säger 

Nailin Li. Besöket höll redan på att 

planeras när beskedet kom om att 

Mo Yan fått priset. 



Rektor Xianming Xu togs emot av prorektor Jan Andersson vid sitt besök på 

KI i december. 


Chinese 

delegation 

visits KI 

On 11 December, 

KI welcomed a 

delegation from 

Shandong University, 

China, led 

by its president, 

Xianming Xu. It 

is hoped that the 

visit will foster further 

collaboration 

between the two 

universities. 

Nationell forskarskola 

i odontologi 

utlyser kursplatser 

Kliniska forskarskolor 

utlyser kursplatser 

Karolinska Institutet i samverkan med Malmö högskola, 

Göteborgs universitet, Umeå universitet och 

tandvårdens aktörer erbjuder från och med hösten 

2013 en nationell klinisk forskarskola i odontologi. 

Utlysning och ansökan sker januari–mars 2013. 

För ytterligare information, se 

ki.se/forskarskola/odontologi 

Bakgrund 

Styrelsen för forskarutbildning vid Karolinska Institutet erbjuder i samarbete 

med Stockholms läns landsting (SLL) hösten år 2013 två forskarskolor för 

kliniker med inriktning mot epidemiologi (20 platser) respektive psykiatri 

(15 platser). Syftet med forskarskolorna är att ge en grundlig forskarutbildning 

i framför allt kvantitativ forskningsmetodik till kliniskt verksamma personer 

som avser att genomföra ett avhandlingsarbete. 

Utbildningen vänder sig till kliniker som inte har disputerat och som är 

verksamma inom SLL:s verksamhetsområde eller hos vårdleverantör som har 

samarbetsavtal med SLL. Den sökande bör ha en kliniktillhörighet genom 

tillsvidareanställning, ST-block eller annat längre åtagande. 

Utbildningsprogrammet omfattar sammanlagt 20 veckor heltidsstudier 

(30 hp) och pågår under två år. Kursavsnitten är uppdelade på fyra block om 

vardera fem veckor. Lönekompensation utgår till arbetsgivaren à 33 740 kr 

(exkl. LKP) per block. 

Ansökan 

Sista ansökningsdag är den 8 mars 2013 kl 17.00. 

Meddelande om antagning går ut i slutet på maj. 

För ytterligare information, se 

ki.se/forskarskola/kliniker 


En högtidlig kväll för bland andra medicine doktor Ylva Ginsberg (i rött). 

Foto: Stefan Zimmerman och Ulf Sirborn 

Efter ceremonin gratulerades de nya doktorerna av sina familjer och 

förevigade stunden på bild. 

De nyblivna doktorerna uppmärksammades i tal av bland andra rektor, 

dekanus för forskarutbildning och utbildningsministern. 

Hatten av för er alla! 

– Jag vill absolut inte lägga 

bördan på er, men det är 

på er framtiden hänger. Det 

sa utbildningsminister Jan 

Björklund som med sitt tal fick 

avsluta promotionshögtiden 

i Stockholms stadshus den 23 

november. 

De 144 promovendi som kvällen 

ägnats åt fick därmed med både 

allvar och glimten i ögat axla 

regeringens ambition att Sverige 

ska bli en ledande forskningsnation. 

Även rektor Harriet Wallberg-Henriksson 

som för sista 

gången ledde promovendi längs 

balustraden nerför marmortrapporna 

till Blå hallen, lyfte i sitt tal 

fram betydelsen av nya medicinska 

upptäckter som kan komma 

samhället till nytta. Nu är det de 

nya doktorernas tur att med avgörande 

kunskap bli en ny Åke Senning, 

Nanna Svartz eller Jöns Jacob 

Berzelius, sa hon. 

Men framför allt fick de promoverade 

– och de fyra jubeldoktorerna 

som uppmärksammades under ceremonin 

– uppskattning för vad de 

redan uppnått. För allt sitt slit och 

alla missöden som kantat deras väg, 

och som de trots allt övervunnit. 

– En forskarutbildning ger både 

kreativitet och skicklighet och era 

misstag lär er lika mycket som era 

framsteg, sa Anders Gustafsson, 

dekanus för forskarutbildning. Det 

finns en karriär därute, gå bara ut 

och erövra den. 

Medicine doktor Carl Savage 

höll tacktal å de nyblivna doktorernas 

vägnar under banketten i 

Gyllene salen. 

– Precis som i Sagan om ringen 

så jagar alla doktorander efter den 

där ringen, och ikväll har vi fått 

den, avslutade han. 


För 50 år sedan disputerade, numera jubeldoktorerna, Sune Larsson, Sune 

Rosell (bilden), Anders Sundwall och Jerzy Wasserman vid KI. 

Dekanus för forskarutbildning Anders Gustafsson promoverade de 144 

nyblivna doktorerna. 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

Nya professorer installerades 

Tisdagen den 30 oktober var 

det dags för Karolinska Institutets 

årliga installationshögtid 

i Berwaldhallen. I år presenterades 

och installerades 46 

nya professorer, varav sju 

adjungerade och två utländska 

anknutna professorer. 

Vid ceremonin delades också 

flera akademiska priser ut. 

46 new 

professors at KI 

was presented 

Karolinska 

Institutet’s yearly 

installation ceremony 

was held on 

Tuesday October 

30 at the Berwaldhallen 

concert hall 

in Stockholm. At 

the ceremony 46 

new Professors, of 

which seven are 

Adjunct Professors, 

were presented. 

Academic awards 

and prizes were 

also announced. 

Nina Rehnqvist Ahlberg, ordförande 

för Statens beredning för medicinsk 

utvärdering, SBU, och Peter Aspelin, 

professor i diagnostisk radiologi, var 

två av mottagarna av Karolinska 

Institutets Stora silvermedalj 2012. 

De andra två var Suad Efendic, professor 

emeritus i endokrinologi, och 

professor Dimitris N Chorafas. 

Rektor Harriet Wallberg-Henriksson höll tal och delade ut diplom till de nya professorerna och pristagare. Nyblivna 

professorerna (från vänster) Eva Nissen, Pernilla Lagergren, Sigga Kalman, Erik Eliasson och Sonia Andersson var 

några av de 46 professorer som installerades. 

Foto: Staffan Larsson 

ki.se 

Läs mer om de nya 

professorerna och 

deras forskning. 

KI-professorer nya ledamöter i KVA 

n Patrik Ernfors, Camilla Sjögren 

och Ole Kiehn vid Karolinska Institutet 

är tre av fyra nya ledamöter i Kungliga 

Vetenskapsakademien (KVA). Patrik 

Ernfors, professor vid institutionen för 

medicinsk biokemi och biofysik, och 

Camilla Sjögren, professor vid institutionen 

för cell- och molekylärbiologi, 

valdes in i klassen för medicinska 

vetenskaper, medan Ole Kiehn, professor 

vid institutionen för neurovetenskap, 

valdes in i klassen utländska ledamöter 

vid den ordinarie sammankomsten den 

14 november. 

The Georg and Eva Klein Foundation, 

in collaboration with The Clas Groshinsky 

Memorial Fund, announces a guest 

researcher fellowship within the area 

“The role of tumor microenvironment 

in the development of cancer” 

The tumor microenvironment includes a variety of cell types, 

e g stroma cells that build up the tissue infrastructure, endothelial 

cells and immune cells. A fellowship for a guest post-doctoral 

researcher within this area is announced, to support studies 

during one year within a research group at Karolinska Institutet. 

The deadline for application is January 31, 2013, and it should be 

submitted according to the instructions at 

http://www.gekleinfoundation.org 

The Georg and Eva Klein Foundation (founded 2005) organizes fundraising 

to support research in immunology, cell biology, infections and 

cancer, in the spirit of Georg and Eva Klein. 

The Clas Groshinsky Memorial Fund is based on a donation made by 

Clas Groshinsky in 1959. It supports research in medicine, behavioral 

and social sciences and also general educational activities. 

Xingmei Zhang, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats 

ett stipendium av David och Astrid Hageléns stiftelse. 


Stipendiater firades på Svarta Räfven 

n I år firar David och Astrid Hageléns 

stiftelse 50-årsjubileum. Årets stipendiater 

Xingmei Zhang (bilden), postdoktor vid 

institutionen för klinisk neurovetenskap, 

och Michael Hezel, postdoktor vid institutionen 

för fysiologi och farmakologi 

(ej med på bild), tog emot sina diplom 

vid en lunch på Svarta Räfven den 4 

december. 

Stipendiet utlyses en gång per år inom 

Karolinska Institutet och är ett tvåårigt 

postdoktorandstipendium för medicinsk 

forskning. 

Stiftelsen representeras av Ingela 

Strandberg, ordförande för SEB Kapitalförvaltning 

samt Thomas Bruneheim 

och Anneli Adolfsson från SEB Kapitalförvaltning. 

Dekanus för forskning Martin 

Ingvar är en av KI-ledamöterna. Stiftelsen 

har som huvudsakligt ändamål att främja 

undervisning och forskning inom den 

medicinska vetenskapen. 


KARolInSKA InStItutEtS StIFtElSER oCh FondER 

Planerade utlysningar 

våren 2013 

KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 1) 

Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 

1 april – 30 september 2013 

Ansökningsperiod: 7–21 januari 

Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning 

Geriatrik 

Ansökningsperiod: 14–28 januari 

Karolinska Institutets stiftelse för virusforskning 

Resestipendium 

Ansökningsperiod: 21 januari–4 februari 

Ruth och Richard Julins stiftelse 

Gastroenterologi 

Ansökningsperiod: 28 januari –11 februari 

Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning 

och utbildning 

Cancer och reumatism 

Ansökningsperiod: 4–18 februari 

Hirsch Fellowship 

Resestipendium, kirurgi 

Ansökningsperiod: 11–25 februari 

Åke Olssons stiftelse för forskning inom haematologi 

Sista ansökningsdag: 25 februari 

Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning 

Resebidrag juniora forskare 

Sista ansökningsdag: 4 mars 

Elin Danielssons stiftelse 

Endokrinologi 


Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning 

Flygmedicin 

Ansökningsperiod: 25 februari–11 mars 

Robert Lundbergs minnesstiftelse 

Cancer 

Ansökningsperiod: 25 februari–11 mars 

ìShizu Matsumuraîs donation 

Pediatrik 


KI:s forskningsstiftelser 

Forskningsbidrag för disputerade forskare med anknytning till KI 

Ansökningsperiod: 8–29 april 

KI resestiftelser och Axel Hirschs resestiftelse för kirurger (period 2) 

Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 

1 juli–31 december 2013 

Ansökningsperiod: 30 april–13 maj 

Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet 

Ansökningsperiod: 6–20 maj 

KARolInSKA InStItutEt FoundAtIonS And FundS 

Planned notifications 

Spring 2013 

KI travel grant and Axel Hirsch travel grant for surgeons (Period 1) 

travel period: departure date must be between 

April 1 and September 30, 2013 

Application period: January 7–21 

Loo and Hans Osterman foundation for medical research 

Geriatrics 

Application period: January 14–28 

Karolinska Institutet foundation for virus research 

travel grant 

Application period: January 21–February 4 

Ruth and Richard Julin foundation 

Gastroenterology 

Application period: January 28–February 11 

Alex and Eva Wallström foundation for scientific research 

and education 

Cancer and rheumatism 

Application period: February 4–18 

Hirsch fellowship 

travel grant, surgery 

Application period: February 11–25 

Åke Olsson foundation for haematology research 

last day of application: February 25 

Erik and Edith Fernström foundation for medical research 

travel grant, junior researchers 

last day of application: March 4 

Elin Danielsson foundation 

Endocrinology 


Gösta Fraenckel foundation for medical research 

Aviation medicine 

Application period: February 25–March 11 

Robert Lundberg memorial foundation 

Cancer 

Application period: February 25–March 11 

ìShizu Matsumuraî’s donation 

Paediatrics 


KI research foundations 

Research grant for KI-affiliated researchers with a doctoral degree 

Application period: April 8–29 

KI travel grant and Axel Hirsch travel grant for surgeons (Period 2) 

travel period: departure date must be between 

July 1 and december 31, 2013 

Application period: April 30–May 13 

Foundation for geriatric diseases at Karolinska Institutet 

Application period: May 6–20 

För vidare information: ki.se/fonder och https://fonder.ki.se 

Frågor Skicka e-post till: fonder@ki.se 

More information: ki.se/fonder and https://fonder.ki.se 

Questions E-mail: fonder@ki.se 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

His job: to tie 

research to 

business 

Former AstraZeneca 

employee 

Edwin Johnson 

started at KI 

Innovations AB 

last October as the 

first “SFO scout” 

recruited into the 

company. SFO 

stands for Strategic 

Research Field, and 

Edwin Johnson will 

be working with 

KI’s strategic research 

programme 

in neuroscience 

to productise the 

work of the university’s 

researchers 

by seeking collaborations 

with the 

commercial sector. 

He will also be 

taking over from 

Hans Forssberg 

as director of the 

Stockholm Brain 

Institute. 

Edwin Johnson är precis rätt man för jobbet som SFO-scout, enligt Hans Forssberg, koordinator för forskningsprogrammet i neurovetenskap. 

 


Uppdraget: Förvandla 

KI-forskning till nytta 

SFO-scouten Edwin Johnson skapar samarbeten med näringslivet 

Den före detta AstraZenecamedarbetaren 

Edwin Johnson 

ska nu hjälpa KI-forskare på 

neuroområdet att förvandla 

forskning till nytta. 

Edwin Johnson började på KI 

Innovations AB i oktober och 

blev därmed den första så kallade 

SFO-scouten som rekryterades till 

företaget. SFO står för strategiskt 

forskningsområde och i samarbete 

med KI:s strategiska forskningsprogram 

i neurovetenskap 

ska Edwin Johnson arbeta för att 

omsätta KI-forskarnas arbete till 

nytta, bland annat genom att söka 

upp samarbeten med näringslivet. 

Han kommer att dela sin tid mellan 

KI Innovations AB och Stockholm 

Brain Institute, där han också tar 

över som ny föreståndare. 

Med en egen bakgrund som forskare 

och lång erfarenhet av läkemedelsutveckling 

på neuroområdet, 

bland annat på AstraZeneca, 

är han den perfekta personen för 

uppdraget, enligt Hans Forssberg, 

koordinator för forskningsprogrammet 

i neurovetenskap och tidigare 

föreståndare för Stockholm 

Brain Institute. 

– Han är som klippt och skuren 

för jobbet. Efter 13 år på AstraZeneca 

har han de rätta kunskaperna 

och ett väldigt stort nätverk av kontakter 

inom industrin, säger Hans 

Forssberg. 

Edwin Johnson själv ser mycket 

fram emot sitt nya uppdrag. 

– Det känns verkligen uppfriskande 

att få återvända till den akademiska 

miljön igen, säger han. 

Edwin Johnson tror att potentialen 

för att hitta givande samarbeten 

mellan KI och läkemedelsbolag 

världen över är stor. Hos industrin 

finns ett stort intresse av att ta del 

av KI:s forskning om till exempel 

biomarkörer och mekanismer bakom 

neurologiska sjukdomar, liksom 

av KI:s PET-utrustning som är 

i toppklass i världen. 

Han har redan, efter bara en dryg 

månad på jobbet, hunnit knyta de 

första kontakterna. Bland annat 

med ett större läkemedelsbolag 

och ett mindre biotechföretag. 

– Båda är väldigt intresserade 

av att arbeta med oss. 

Inget är påskrivet än, det 

är en lång process, men jag 

hoppas och tror att vi ska ha 

några samarbeten klara till 

våren 2013, säger han. 

Vi på KI är väldigt 

duktiga på tidig forskning, 

men vi har inte varit lika 

framgångsrika när det 

gäller att omsätta 

forskningen till färdiga 

produkter 

Hans Forssberg tycker att 

detta är en viktig rekrytering av 

KI Innovations AB. 

– Vi på KI är väldigt duktiga på 

tidig forskning, men vi har inte varit 

lika framgångsrika när det gäller 

att omsätta forskningen till färdiga 

produkter. Det är väldigt bra att vi 

nu får in en person som kan öka vår 

aktivitet på det området, säger han. 

Neuroområdet är ett av de viktigaste 

forskningsområdena sett 

ur ett samhällsperspektiv, vilket 

regeringen också slagit fast i sin 

forskningsproposition. Neurologiska 

och psykiatriska sjukdomar påverkar 

oerhört många människor. 

Samtidigt har det visat sig svårt att 

utveckla fungerande läkemedel och 

många läkemedelsbolag har därför 

lagt ner sin egen forskning på området. 

Därmed kommer universiteten 

att få en viktig roll i framtiden, 

enligt Hans Forssberg. 

Karin Tideström 



Annonsera 

i KI Bladet 2013 

Karolinska Institutets personaltidning 

KI Bladet kommer ut med fyra nummer 

2013. Upplagan är 7 200 exemplar. 

Tidningen trycks i fyrfärg och är en 

skuren tabloid. 

Format och priser 

Helsida 16 000 kr 220x330 mm 

Halvsida 8 000 kr 220x165 mm 

Kvartssida 4 000 kr 108x165 mm 

Åttondelssida 2 000 kr 108x82 mm 

Sextondelssida 1 000 kr 108x40 mm 

Samtliga priser är inklusive reklamskatt (8 procent). KI Bladet 

är en momsbefriad personaltidning, moms tillkommer inte. 

Materialdag 

Utgivningsdag 

Nr 1 11 februari 22 februari 

Nr 2 15 april 26 april 

Nr 3 16 september 27 september 

Nr 4 11 november 22 november 

Annonsmaterial 

Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade bilder, 

typsnitt och med färginställning i CMYK (gäller både foton 

och illustrationer), upplösning 170–200 dpi i skala 1:1. 

Skickas till kibladet@ki.se 

Kontakt 

kibladet@ki.se eller 08-524 838 94 


LEDARE 

PORTRÄTTET 

NYHETER 

AKTUELLT 

innovation 

NOTERAT 

Ny ordförande 

i KI Innovations 

n Läkaren Magnus Persson, disputerad 

vid Karolinska Institutet och 

docent i fysiologi, är ny styrelseordförande 

i KI Innovations. Han var 

med och grundade Aerocrine under 

forskarutbildningen och har bland 

annat arbetat i läkemedelsindustrin 

och byggt upp investeringsfonder 

både i Sverige och utomlands. 

Diabetespris till 

Kerstin Brismar 

n Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning 

vid institutionen för 

molekylär medicin och kirurgi, har 

tilldelats Storstockholms Diabetesförenings 

diabetespris om 10 000 

kronor för ”sitt hängivna arbete med 

personer med diabetes och för sin 

kompetens och skicklighet inom 

endokrinologi”. 

Fastbom får Rune 

Lönngrenpriset 

n Professor Johan Fastbom vid 

Aging Research Center (ARC) och 

institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap 

och samhälle har tilldelats 

Rune Lönngrenpriset 2012 för sitt 

mångåriga arbete inom geriatrisk 

farmakologi. 

 

Patrik Ernfors får Torsten Söderbergs 

akademiprofessur i medicin 2012 

n Kungliga Vetenskapsakademien har tilldelat Patrik 

Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi 

och biofysik, Torsten Söderbergs akademiprofessur i 

medicin 2012. Anslaget uppgår till sammanlagt tio miljoner 

kronor under fem år. Patrik Ernfors får professuren för 

sina många och viktiga bidrag till förståelsen av hur det 

perifera nervsystemet kommunicerar med det centrala 

och hur nervbanor som förmedlar sinnesintryck som 

smärta och känsel bildas samt hur informationsflödet i dessa banor regleras. 

sex Ragnar Söderbergforskare i medicin från KI 

n Sex av åtta forskare som har valts ut till Ragnar Söderbergforskare i 

medicin kommer från KI: Olov Andersson, institutionen för cell- och molekylärbiologi, 

Lisa Westerberg, institutionen för medicin Solna, François 

Lallemend, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Camilla 

Svensson, institutionen för fysiologi och farmakologi, Marie Carlén, 

institutionen för neurovetenskap och Maria Kasper, institutionen för 

biovetenskaper och näringslära (läs intervjun på sidan 3). 

Tre KI-forskare nya ledamöter 

i VR:s ämnesråd för medicin och hälsa 

n Professorerna Catharina Larsson, institutionen för molekylär medicin 

och kirurgi, Annika Scheynius, institutionen för medicin, Solna, och 

Birgitta Henriques Normark, institutionen för mikrobiologi, tumör- och 

cellbiologi har valts in i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa 

för perioden 2013-2015. 

Johanna Gustafsson tilldelas 2012 års 

Pfizerstipendium för yngre forskare 

n Johanna Gustafsson, forskare vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas 

Pfizerstipendiet för yngre forskare och får 100 000 kronor för ”sin forskning 

om immunologiska och genetiska faktorers avgörande betydelse för risken att 

utveckla hjärt-kärlsjukdom vid den reumatiska systemsjukdomen SLE”. 

Foto: Ulf Sirborn 

Fem masterstudenter 

fick årets stipendier 

n Årets masterstipendiater kommer från USA, Mexiko, 

Kina och Thailand och har fått hela eller delstipendier 

för att finansiera sina studieavgifter. Stipendierna utlyses 

av KI i konkurrens och delas ut till särskilt kvalificerade 

studenter. Ett stipendium värt 180 000 kronor donerades i 

år av Friends of KI och tilldelades Anneliese Lilienthal på 

masterprogrammet i global hälsa. Övriga stipendiater läser 

på masterprogrammen i folkhälsoepidemiologi, hälsoinformatik 

och bioentreprenörskap. Studieavgifter infördes i 

Sverige 2011 för utomeuropeiska studenter för utbildning 

på grund- och avancerad nivå. Studieavgifterna är på mellan 

180 000 och 200 000 kronor per år. 

Bilden: Från vänster Anneliese Lilienthal, Andrea 

Dominguez, rektor Harriet Wallberg-Henriksson, 

Shu Su och Decha Mala. På bilden saknas stipendiaten 

Robert Shane Robbins. Foto: Ulf Sirborn 

Dags att söka 

Clinical Scientist 

Training Programme 

(CSTP) VT 2013 

Styrelsen för forskarutbildnings Clinical 

Scientist Training Programme är centralt 

finansierade doktorandplatser som initierats 

för att stimulera till tidig forskarutbildning 

för läkar-, tandläkar-, psykolog- och 

logopedstuderande. 

Nu är platserna för VT 2013 öppna att söka! 

Sista ansökningsdag: 

13 februari 2013 

ki.se/cstp 

En av fem personer behöver mat fri 

från gluten, laktos, mjölk eller soja. 

Vi vill ge dem en enklare vardag. 

Vår fond delar årligen ut medel till forskare 

i Sverige som arbetar för att ta reda på mer 

om våra intoleranser eller allergier. 

Ansök och läs mer om vårt 

forskarstöd på vår hemsida: 

www.celiaki.se 

Besök vår webbshop 

Här hittar du ett stort antal profilprodukter 

för arbetet, träningen, 

fritiden samt presenter. Ett urval: 

• Paraply 

• Regnställ 

• Laserpekare 

• Nobelglas 

• Nyckelband 

• Mugg 

• Ryggsäck 

ki.se/webbshop 

Ett urval av produkterna säljs även i 

profilbutiken, Nobels väg 5 i Solna. 

Ny färg på 

Hoodtröja! 

225 kr 

inkl moms 


KI-forskare är 

Wallenberg Scholars 

n Wallenberg Scholars är ett program 

som avser att stödja och stimulera 

några av de mest framgångsrika 

forskarna vid svenska universitet. 

Två forskare vid Karolinska Institutet 

får nu vardera 15 miljoner 

kronor fördelat på fem år: Per-Olof 

Berggren, professor i experimentell 

endokrinologi vid institutionen för 

molekylär medicin och kirurgi, och 

Carlos Ibáñez, professor i neurovetenskap, 

särskilt molekylär neurobiologi 

vid institutionen för neurovetenskap. 

Läs mer på ki.se. 

De blir Wallenberg 

Academy Fellows 

n Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 

har utnämnt fyra KI-forskare till 

Wallenberg Academy Fellows. 

Forskarna är; Gilad Silberberg, 

institutionen för neurovetenskap, 

Marie Carlén, institutionen för 

neurovetenskap, Camilla Svensson, 

institutionen för fysiologi och 

farmakologi och Johan Lundström, 

institutionen för klinisk neurovetenskap. 

Anslaget är på 5 och 7,5 miljoner 

kronor per forskare under fem 

år. Wallenberg Academy Fellows är 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses 

nya satsning på unga forskare. 

Miljonanslag till 

Johan Frostegård 

n Professor Johan 

Frostegård, Institutet 

för miljömedicin, 

får 

2 004 000 

kronor från AFA 

Försäkring för 

fortsatt forskning 

om orsaken till kroniska inflammatoriska 

sjukdomar. Johan Frostegård 

får anslaget för att hitta förklaringar 

till den kroniska inflammation som 

tillsammans med immunsystemet 

antas påverka risken för hjärt-kärlsjukdom 

och reumatisk sjukdom. Enligt 

denna hypotes är för låga nivåer 

av naturliga antikroppar mot vissa 

fettämnen en bidragande orsak. 

 

Foto: SABINA BOSSI 

Swetsstipendiet 

till Sara Lind 

n Swets och Svensk förening för 

informationsspecialister (SFIS) har 

utsett Sara Lind, webbredaktör på 

Karolinska Institutets universitetsbibliotek, 

till mottagare av årets Swetsstipendium 

för kompetensutveckling. 

Stipendiet på 15 000 kronor 

ger henne möjlighet att besöka New 

York Public Library och andra studieobjekt 

i USA och Kanada. 

Mattson tilldelas 

anslag från stiftelse 

n Pauline 

Mattson, forskare 

vid institutionen 

för lärande, informatik, 

management 

och etik, har 

beviljats anslag ur 

Ragnar Söderbergs 

stiftelse, drygt fyra miljoner 

kronor för “Open innovation in the 

collaboration between industry and 

university”. Foto: STEFAN ZIMMERMAN 

Sundling prisas 

för hiv-vaccinstudier 

n Christopher 

Sundling, forskare 

vid institutionen 

för mikrobiologi, 

tumör- och cellbiologi, 

får priset för 

sina studier av ett 

modellvaccin mot 

hiv. Sundling forskar kring att ta fram 

bättre analysmetoder för att bättre 

förstå varför det är så svårt att göra 

ett fungerande antikroppsbaserat 

hiv-vaccin. Hans metoder har gett ny 

information om ett visst ytproteins 

egenskaper och med denna djupare 

kunskap ökar möjligheterna att få 

fram ett verksamt vaccin. 

 

NYA PROFESSORER 

Rimma Axelsson har anställts som adjungerad 

professor i nuklearmedicin vid institutionen för klinisk 

vetenskap, intervention och teknik från den 15 november 

2012. 

Stefano Cianfarani har anställts som gästprofessor i 

barnendokrinologi vid institutionen för kvinnors och 

barns hälsa från den 1 november 2012. 

Eva Kimby har anställts som adjungerad professor i 

hematologi vid institutionen för medicin, Huddinge 

från den 1 november 2012. 

Johan Lundin har anställts som gästprofessor i 

medicinsk teknologi med särskild inriktning mot 

sekundärprevention vid institutionen för folkhälsovetenskap 

från den 1 november 2012. 

Jonas Muhr har anställts som professor i eukaryot 

molekylärbiologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi 

från den 1 december 2012. 

Stephen Strom har tilldelats Torsten och Ragnar 

Söderbergs stiftelsers donationsprofessur i regenerativ 

medicin vid institutionen för laboratoriemedicin från 

den 1 november 2012. 

Carl Johan Sundberg har anställts som professor 

i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid institutionen 

för fysiologi och farmakologi från den 1 

november 2012. 

A KI Research Network in Neuroscience Symposium 

Activation of macrophages and microglia 

in neuroinflammatory diseases 

Date 7–8 February 2013 

Info and registration www.mm.ki.se 

Venue Nobel Forum, Karolinska Institutet 

ORGANISERS 

Robert A Harris 

Camilla I Svensson 

Gunnar Schulte 

Medicin 

Universitetsbiblioteket bjuder på föreläsning och lunchsmörgås 

6 februari kl. 12-13 i Solna 

Den nakne kocken – på temat tillsatser och substitut i maten. 

Mats-Eric Nilsson 

13 mars kl. 12-13 i Solna 

”Det rena landet” - om konsten att uppfinna sina förfäder. 

Maja Hagerman 

8 april kl. 12-13 i Solna 

Dofterna styr – doftämnen i naturen och skönlitteraturen. 

Gunnar W. Bergström 

Välkommen! 

För mer information och anmälan 

kib.ki.se/seminarier_ub 

populärvetenskap/kultur 

Call for Art objects! 

VÅRSALONG 2013 visar konst och konsthantverk 

skapat av KI-anslutna medarbetare och arrangeras 

den 18 – 28 mars 2013 på Universitetsbiblioteket i 

Huddinge, Alfred Nobels allé 8 

Alster får ej vara äldre än 3 år. Intresseanmälan till 

Rimma.Axelsson@ki.se senast den 22 februari 

Varmt välkommen! 

Welcome to Wunderkammer! 

The Hagströmer Medico-Historical Library is a 

research library and book museum. Wunderkammer 

is an initiative together with Doberman in order 

to make our hidden world of images available online. 

On the site you can discover fascinating images and 

purchase posters of selected motives as well. 

wunderkammer.ki.se 

Universitetsbiblioteket 


foto: GEttY IMAGES 

Medicinsk kongress 

Ansök om förfinansiering senast 

den 1 februari, 2013 

Har du funderat på att arrangera en kongress i Stockholm 

Stockholm Visitors Board erbjuder kostnadsfritt stöd till dig som vill locka en internationell kongress 

till Stockholm. Du får hjälp med att övertyga beslutsfattare och med mycket annat av det praktiska 

arbetet med att få hit kongressen. Ekonomiskt stöd kan du få från Svenska Läkaresällskapet, som via 

Kongresstiftelsen erbjuder fnansiellt stöd till personer och föreningar för internationella kongresser 

och konferenser som arrangeras i Stockholm. Nästa ansökningstillfälle är 1 februari 2013. 

På www.sls.se under forskning/anslag, bidrag & stipendier, fiken kongressstiftelsen fnns mer information 

och anmälningsblankett. Du är också varmt välkommen att kontakta Clary Rapp på telefon: 

08-508 285 51 eller clary.rapp@stockholm.se

SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet