SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet

More documents

Recommendations

Info

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT På kvällen deltar Anders Hamsten i The PhD Clubs nätverksmingel och får viss uppmärksamhet. ”Det värsta man kan göra reser gärna till paris Namn: Anders Hamsten. Aktuell: Ny rektor på Karolinska Institutet från 1 januari 2013. Kort bakgrund: Professor i kardiovaskulära sjukdomar vid KI sedan 1999 och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset sedan samma år. Tog sin läkarexamen vid KI 1978. Disputerade 1986. Prefekt vid institutionen för medicin Solna, KI, 1999–2004 och 2005–2007. Född: 1953 i Älvsbyn. Familj: Gift med Annika Brehmer, hälso- och sjukvårdsdirektör i landstinget, Uppsala län. Två vuxna barn från tidigare äktenskap och tre bonusbarn. Ett barnbarn. Bor: Bostadsrätt på Östermalm. Gör på fritiden: Tillbringar mycket tid på landet utanför Torshälla vid Mälaren. Läser modern skönlitteratur. Mycket intresserad av vin. ”Det är väldigt svårt att konkurrera med klassiska franska viner från Bordeaux och Bourgogne. Nya världen i all ära men de riktigt eleganta, komplexa, utmanande vinerna kommer fortfarande från Frankrike.” På nattduksbordet: ”Ingen medicinsk litteratur. Sju, åtta romaner som jag läser parallellt – min fru retar mig lite för det. Överst just nu ligger nog Ian McEwans Sweet Tooth.” Reser gärna till: Paris, Rom, London eller någon annan europeisk storstad. Motion: Långa promenader. ”Jag försöker gå så mycket som möjligt. Intensiv motion är jag dålig på; jag får inte riktigt tid till det. Utom på helgerna när jag gräver i trädgården på landet.” Arbetsveckor på 65–70 timmar är inget ovanligt för Anders Hamsten. ”Det är inte något som jag är stolt över eller betraktar som norm och förväntar mig av andra”, påpekar han. forskare, ger honom goda förutsättningar att få stöd i organisationen för ledningens beslut. I sin forskning har Anders Hamsten intresserat sig för kranskärlssjukdom: hur åderförkalkning (ateroskleros) i hjärtats kranskärl uppkommer och hur den kan påverkas. – Ska man hårdra det har jag jobbat med samma frågeställningar ända sedan avhandlingen på 1980-talet, fast med lite olika tekniker, säger han. Idag handlar mycket av arbetet om att i stora internationella konsortier identifiera gener och biologiska mekanismer bakom kranskärlssjukdom. – De senaste fem åren har vårt arbete resulterat i att ett 40-tal nya genregioner i vår arvsmassa har knutits till risken för hjärtinfarkt och kärlkramp. Nästa steg är att förstå hur varje enskild gen fungerar; vad som är den mekanistiska kopplingen mellan arvsmassa och kärlförändring. Det är ett oerhört spännande arbete. Anders Hamsten är född i lilla Älvsbyn, norr om Piteå, och mer än en av KI Bladets källor tolkar in något norrbottniskt i hans personlighet. Men han är faktiskt inte uppvuxen där. Familjen flyttade ifrån Älvsbyn när han var tre år. – Min pappa var jägmästare på Domänverket. Det fungerade lite som i militären: man fick sina första uppdrag långt i norr, och så flyttade man successivt söderut vartefter karriären utvecklades. Vi bodde två, tre år på varje plats. Från lägre tonåren har jag bott i Stockholm. Och den dialekt som jag fick göra mig av med då var dalmål – vi kom närmast från Älvdalen, norr om Mora. Var det självklart att du skulle läsa vidare – Ja, men inte till vad. Jag var mest intresserad av matematik, fysik och språk på gymnasiet, och 6 | kibladet | nummer 7 | 2012
”Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra svensk forskningspolitik mer elitistisk”, säger Anders Hamsten. är att inte fatta beslut” började först på teknisk fysik på KTH. Men där trivdes jag inte alls. Jag fick repetera matematik som jag redan lärt mig på gymnasiet och miljön var ganska nördig. Jag hoppade av, läste lite franska och konstvetenskap och sökte sedan in till KI. Och det har jag aldrig ångrat. En vecka efter första intervjun är det dags för fotografering. KI Bladet följer Hamsten en vanlig förmiddag på Centrum för molekylär medicin, CMM, och sitter med när delar av forskargruppen möts. Rona Strawbridge, postdok i gruppen, har nya resultat, och fem personer diskuterar engagerat i Hamstens arbetsrum: vilka samband tyder det här på Varför syns inte starkare geneffekter på D-vitaminnivåerna Hur kan vi utifrån genetiska data bevisa kausalitet Det är det här som är höjdpunkten och navet i forskningen enligt Anders Hamsten: funderandet och diskussionerna med medarbetarna i den lilla forskargruppen. Det här tänker han inte släppa; han kommer att fortsätta med forskningen. Målet är att börja och sluta dagen på CMM. Kollegerna runt det lilla soffbordet sitter i tofflor och gymnastikskor. Anders Hamsten har välputsade svarta lågskor, kostymbyxor och skjorta med manschettknappar. På golvet står ytterligare ett par svarta lågskor i skoblock. Hans korrekta, lite konservativt brittiska stil nämns av nästan alla KI Bladet talar med. – Det bor en engelsman i Anders Hamsten, förklarar en medarbetare. En diplomat och gentleman med lite underfundig brittisk humor. Kanske är det kontakterna med brittiska universitet som influerat. Hamsten samarbetar med Oxford sedan 15 år tillbaka, och de senaste fem åren har 20 procent av hans tjänstgöring varit förlagd där. Kan erfarenheterna från Oxford vara till nytta i rollen som rektor – Jag tror att det finns saker KI kan lära av Oxford. Inte minst av deras mycket framgångsrika sätt att bygga upp verksamhet, identifiera presumtiva nyckelpersoner och lyckas rekrytera dem. Och lika viktigt: hur de får dessa människor att integreras i Oxford och bli kvar. KI har inte samma spännande internationella prägel som Oxford – än. En diplomat och gentleman med lite underfundig brittisk humor kibladet@ki.se Anders Hamsten om... ... att fatta beslut: ”Det värsta man kan göra är att inte fatta beslut. Det är klart att man ska bereda och förankra och fatta välgrundade beslut, men ett inte helt optimalt beslut är ändå bättre än inget beslut alls. Blir det inte bra så får man reaktioner på det och då är det inte värre än att man kan ändra.” ... långa arbetsdagar: ”Jag har alltid jobbat mycket, för att det känts kul och meningsfullt, inte för att jag känt mig tvingad. Jag gissar att det blir 65–70 timmar i veckan. Det är inte något som jag är stolt över eller betraktar som norm och förväntar mig av andra. Jobbar man så mycket går det förstås ut över något annat. Men åter: jag har haft kul hela tiden.” ... svensk forsknings- och utbildningspolitik: ”Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra svensk forskningspolitik mer elitistisk. Fokusera våra begränsade resurser; i öppen konkurrens ge ett mindre antal forskare större anslag än de fått hittills till deras egna projekt. Vad gäller grundutbildningar är min bild att merparten är underfinansierade. Universitetssystemet har expanderat kraftigt utan att anslagen hängt med i samma takt. Sverige behöver resurssätta sina högskoleutbildningar bättre.” ... att leda forskare: ”Det går. Det underlättar om man är forskare själv. Fast... det beror på vad man menar med att leda. Vi ska dela värderingar och visioner, men det är väldigt viktigt att den enskilde forskaren får utveckla sin kreativitet utan onödig styrning. Den viktigaste organisatoriska enheten i KI:s forskning är forskargruppen, och den enskilt viktigaste individen är forskargruppsledaren. Ledningens uppgift är att se till att de får optimala villkor, och medverka till att vi får den vinnande laguppställningen.” ... beslutet att fortsätta forska: ”Det är viktigt för mig av tre skäl. Dels för att det är så roligt. Dels för att jag tycker att det är viktiga frågor vi arbetar med och att det går bra för oss. Dels för att jag tror att det har betydelse för tilltron till mig som rektor att jag fortfarande känner villkoren i forskarvärlden.” kibladet | nummer 7 | 2012 | 7
Page 1 and 2: KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDN
Page 3 and 4: Spaning MAN TALAR OM... ... hårsä
Page 5: Kollegan Per Eriksson kommer att ta
Page 9 and 10: UF kommer fortfarande ge den servic
Page 11 and 12: på tur för granskning Popular stu
Page 13 and 14: New core facilities receive funding
Page 15 and 16: Då visste jag att stamceller skull
Page 17 and 18: Bättre arbetsmiljö viktig fråga
Page 19 and 20: Professor Mai-Lis Hellénius ledde
Page 21 and 22: Ditt tryckeri på Campus Missa inte
Page 23 and 24: Trasslig träning för KI-anställd
Page 25 and 26: En högtidlig kväll för bland and
Page 27 and 28: KARolInSKA InStItutEtS StIFtElSER o
Page 29 and 30: Annonsera i KI Bladet 2013 Karolins
Page 31 and 32: KI-forskare är Wallenberg Scholars

SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

SÃ¥ Ã¤r han som chef â stor intervju - Internwebben - Karolinska Institutet