D2007:05 Att minska risken fÃ¶r brand pÃ¥ deponier - Avfall Sverige

Att minska risken för brand på deponier. 

Förslag till brandriskanalys 

Reviderad okt 2009 

RAPPORT D2007:05 

ISSN 1103-4092

Förord 

Bränder på avfallsupplag är ofta både svårsläckta och medför emissioner med stor påverkan på både 

miljö och på egendom. Dessutom finns det en risk att personer i omgivningen utsätts för toxiska 

brandgaser. Avfall Sverige har därför låtit ta fram ett förslag till en guide för hur brandriskanalyser på 

avfallsupplag kan utformas. Sådana analyser kan utgöra underlag för en lämplig utformning av upplagen 

så att risknivån (för miljö, egendom och människor) kan betraktas som acceptabel. Guiden har 

utarbetats av Øresund Safety Advisers AB. 

Malmö oktober 2007 

Hans-Erik Olsson 

Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Deponering 

Weine Wiqvist 

VD Avfall Sverige 

1

Innehållsförteckning 

1 Inledning 5 

1.1 Uppdragsbeskrivning 5 

1.2 Bakgrund 5 

1.3 Omfattning 5 

1.4 Förstudie 5 

1.5 Begränsningar/behov av djupare analys 5 

2 Guide 6 

2.1 Instruktioner för användande av guiden 6 

2.1.1 Mål och syfte med analysen 6 

2.1.2 Generell information om den aktuella anläggningen 6 

2.1.3 Applicerbarhet 7 

2.2 Verksamhet 8 

2.3 Brandens uppkomst och tändkällor 8 

2.4 Brandens utbredning och spridning 10 

2.5 Bildandet av giftiga brandgaser 11 

2.6 Påverkan på människor 11 

2.7 Miljöpåverkan 13 

2.8 Räddningstjänstinsats 13 

2.9 Sammanfattande bedömning 15 

3 Riskreducerande åtgärder 15 

3.1 Allmängiltiga åtgärder 15 

3.1.1 Lagrat avfall i balar (lagringshöjd av högst 3 balar) 16 

3.1.2 Löst lagrat avfall (vid sorteringen innan balning sker) 16 

3.2 Åtgärder avseende sannolikheten för brands uppkomst 16 

3.3 Åtgärder avseende konsekvensen av en brand 16 

3.4 Lagringskonfiguration 17 

3.5 Brandgaser 17 

3.5.1 Löst lagrat industri/hushållsavfall 17 

3.5.2 Komprimerat industri/hushållsavfall 17 

3.5.3 Balat industri/hushållsavfall 17 

3.5.4 Löst lagrat träavfall (likt löst lagrat industriavfall) 17 

3.5.5 Flisat träavfall (likt komprimerat industriavfall) 18 

3.5.6 Gummidäck 18 

3.5.7 Hårdplast 19 

3.6 Strålning 19 

3.6.1 Löst lagrat industri/hushållsavfall 19 

3.6.2 Komprimerat industri/hushållsavfall 20 

3.6.3 Balat industri/hushållsavfall 21 

3.6.4 Löst lagrat träavfall (likt löst lagrat industriavfall) 22 

3.6.5 Flisat träavfall (likt komprimerat industriavfall) 22 

2

3.6.6 Gummidäck 23 

3.6.7 Hårdplast 23 

3.7 Antändning 23 

4 Litteratur- och intervjustudie 23 

4.1 Linköping 23 

4.2 Helsingborg 23 

4.3 Hantering av brännbart avfall 23 

4.4 Brands uppkomst 26 

4.5 Brands utbredning 27 

4.5.1 Industriavfall och hushållsavfall 27 

4.5.2 Däck/gummi 29 

4.5.3 Träavfall 29 

4.5.4 Papper 29 

4.5.5 Elektronikskrot 29 

4.6 Förbränningsprodukter 29 

4.7 Typavfall 34 

4.8 Osäkerheter 35 

5 Referenser 36 

Bilaga 1 Beräkning av brandgasspridning och värmestrålning 

3

1 Inledning 

1.1 Uppdragsbeskrivning 

Øresund Safety Advisers AB (ØSA) har på uppdrag av Avfall Sverige upprättat ett förslag till guide för 

brandriskanalyser. Guiden är framtagen av brand- och riskhanteringsingenjör Andreas Lindgren, riskhanteringsingenjör 

Cecilia Sandström och brandingenjör Björn Yndemark samt kvalitetsgranskad av 

brandingenjör Ken Nessvi. 

Framtagandet av denna guide är en fortsättning på en tidigare gjord förstudie (ØSA projektnummer 

02139). 

1.2 Bakgrund 

Bränder på avfallsupplag kan medföra en stor påverkan på såväl miljö som egendom. Dessutom föreligger 

risk att personer i omgivningen utsätts för toxiska brandgaser. För att skaffa underlag till en 

lämplig utformning av avfallsupplag, så att risknivån (miljö, egendom och liv) kan betraktas som acceptabel, 

kan en brandriskanalys utföras. 

Med anledning av att det är vanligt med bränder vid deponier har Avfall Sverige beslutat att ta fram ett 

förslag till en guide för hur sådana brandriskanalyser på avfallsupplag lämpligen bör utformas. 

1.3 Omfattning 

I uppdraget tas en guide, se avsnitt 2, fram för hur en brandriskanalys på ett avfallsupplag lämpligen 

bör utformas. Målet med guiden är att ge riktlinjer för hur en brandriskanalys för upplag kan genomföras 

samt vad den bör innehålla. Utifrån upplagets innehåll samt placering (i förhållande till omgivningen) 

kan då upplagsinnehavaren finna förslag på lämplig utformning av det specifika upplaget. 

1.4 Förstudie 

En förstudie är genomförd där omfattningen av denna guide är specificerad. Målet med förstudien var 

att kategorisera avfallet med avseende på dess brandegenskaper, ta fram typbränslen och på så sätt 

fastlägga indata till brandriskanalysen. I förstudien utreddes vilka typfall som är lämpliga att analysera 

i guiden. Även ett antal besök gjordes på avfallsanläggningar runt om i landet där intervjuer med utvalda 

personer genomförts. En litteraturstudie för att utröna avfallens egenskaper med avseende på 

brands uppkomst, brands utbredning och bildandet av giftiga förbränningsprodukter genomfördes 

också. Förstudien är integrerad i denna rapport. 

1.5 Begränsningar/behov av djupare analys 

Med hjälp av denna guide kan en brandriskanalys genomföras för merparten av avfallsupplagen. Det 

kan dock finnas fall då förutsättningarna inte finns för att guiden ska kunna appliceras på en anlägg- 

5

ning. Exempelvis kan detta behövas om avfallets sammansättning skiljer sig avsevärt från en ”typisk” 

anläggning. 

Genomgången bör göras av någon, eller ännu hellre flera personer, med kunskap om anläggningen och 

dess risker. Sunt förnuft och förmåga att kunna bedöma applicerbarheten på den aktuella anläggningen 

är viktiga egenskaper hos analysgruppen. 

2 Guide 

Guiden ska användas som stöd vid bestämmande av innehåll och omfattning, val av scenario samt val 

av riskreducerande åtgärder vid en brandriskanalys på ett avfallsupplag. Analysen bör utföras av någon 

med god kännedom om verksamheten och dess risker. Denna rapport kan användas genom att 

avsnitt 2 och 3 används direkt (fylls i) eller att en genomgång görs utifrån dessa avsnitt (anläggningen 

producerar sitt eget dokument men utifrån dessa avsnitt). 

2.1 Instruktioner för användande av guiden 

Svara på de frågor som presenteras i tabellerna i detta kapitel och på så sätt få uppgift om vilka krav, 

med hänvisningar till kapitel 3, och som ställs på det aktuella avfallsupplaget. Läs även kommentarerna 

i tabellerna och få på så vis reda på tips på åtgärder mm. Längst ner för varje tabell ska ni summera 

antal svar i ”låg”, ”medel” respektive ”hög”. Allra sist för ni över dessa svar till den sammanfattande 

bedömningen i avsnitt 2.9. 

De olika byggstenarna/kraven, som ska vara uppfyllda eller på annat sätt beaktade, utgör riskanalysen, 

redovisas i kapitel 3. Där finns färdiga delar, till exempel beräkningar för ett visst typfall. Vilka av nedanstående 

kapitel som gäller för en aktuell analys avgörs i detta kapitel. 

2.1.1 Mål och syfte med analysen 

Målet med analysen är att granska ett upplag och därmed klargöra riskerna vid en eventuell brand i 

avfallet. Analysen skall klargöra riskerna för omgivningen för det fall att brand uppkommer på upplaget. 

Den skall vidare bilda underlag för att minimera brands uppkomst samt ange åtgärder som behöver 

vidtas för att begränsa konsekvenserna av en brand. Analysen omfattar bedömning av brands utbredning 

och bildning av giftiga gaser samt dess utbredning i omgivningen. Dessutom omfattas värmestrålning 

samt räddningstjänstens insatsmöjligheter. 

2.1.2 Generell information om den aktuella anläggningen 

Följande frågor ska besvaras och ger en översiktlig bild av anläggningen. Alternativt kan en allmän 

beskrivning tas fram som bland annat innehåller svar på dessa frågor. Detta avsnitt används inte i 

syfte att analysera anläggningen utan utgör en presentation. 

6

Frågor 

Svar 

Namn på anläggningen, kommuntillhörighet 

Adress, kontaktperson, telefonnummer 

Namn på person som upprättat dokumentet 

Sedan när har anläggningen varit i drift 

Vem driver verksamheten 

Yta Kvarvarande volym för deponering Vilka 

volymer deponeras årligen Vilka volymer får 

lagras maximalt Vilka volymer finns normalt i 

lager 

Omgivningsbeskrivning Lämpligen bifogas kartmaterial 

till detta kapitel. 

Huvudsaklig verksamhet Exempelvis hantering av 

hantering och mellanlagring av slagg och brännbart 

avfall. Redovisa positioner på de kartor ni 

bifogar. 

Verksamhet av mindre omfattning Redovisa 

positioner på de kartor ni bifogar. 

2.1.3 Applicerbarhet 

Följande frågor ger en möjlighet att bedöma hur applicerbar guiden är på den specifika anläggningen. 

Om förhållanden avviker från vad guiden tar hänsyn till så krävs att dessa analyseras separat. 

Frågor 

Kommentarer 

a) Finns anläggningsspecifika avfallsslag, exempelvis 

metallskrot 

b) Avviker anläggningens avfall från de typavfall 

som presenteras i avsnitt 4.7 

1) Överväg att bedöma riskerna med dessa avfallsslag 

utanför den analys som genereras av guiden. 

2) Guiden är ej applicerbar på avfallet och de avvikande 

delarna måste analyseras separat. 

c) Lagras elektronikskrot 3) Överväg att bedöma riskerna med dessa avfallsslag 

utanför den analys som genereras av guiden. Ofta 

flamskyddsbehandlat och kan därmed ge större miljöpåverkan 

än många andra avfall. 

d) Lagras/mellanlagras farligt avfall 4) Guiden tar inte hänsyn till farligt avfall. 

e) Lagras producentavfall 5) Överväg att bedöma riskerna med dessa avfallsslag 

utanför den analys som genereras av guiden. 

f) Kan den omgivande yttre miljön anses vara 

särskilt skyddsvärd, exempelvis biotopskyddad 

eller vattentäkt 

g) Är den dominerande vindriktningen i riktning 

mot bebyggelse eller annat skyddsvärt 

6) Avstånden till dessa eventuella skyddsvärden får 

avgöra om guidens generella analys 

7) Högre halter än beräknat kan uppkomma och därmed 

bör en minskning av avfallshögarna göras, åtminstone 

om denna vindriktning är avsevärt dominerande. 

Överväg en utförligare analys med specifik 

indata till spridningsberäkningarna. 

7

2.2 Verksamhet 

I detta avsnitt avgörs vilka typbränslen den aktuella anläggningen ska utgå ifrån och krav ställs i de 

avsnitt i kapitel 3 som det hänvisas till. 

Frågor Kommentarer Hänvisning 

/Krav 

a) Lagras löst lagrat industriavfall eller hushållsavfall 

Benämns typbränsle 1a. 3.5.1 

3.6.1 

b) Lagras komprimerat industri/hushållsavfall Benämns typbränsle 1b. 3.5.2 

3.5.2 

c) Lagras balat industri eller hushållsavfall Benämns typbränsle 1c. 3.5.3 

3.6.3 

d) Lagras löst lagrat träavfall Benämns typbränsle 2a. 3.5.4 

3.6.4 

e) Lagras flisat träavfall Benämns typbränsle 2b. 3.5.5 

3.6.5 

f) Lagras gummidäck Benämns typbränsle 3. 3.5.6 

3.6.6 

2.3 Brandens uppkomst och tändkällor 

För att avgöra hur sannolikt det är att brand uppkommer används ett antal frågor, se nedan. Svara på 

dem och notera längst ned för hur många områden sannolikheten bedöms vara låg, medel respektive 

hög. 

För att få en så korrekt bedömning som möjligt av sannolikheten att brand uppkommer måste givetvis 

den grupp som utför arbetet fundera på om det kan finnas andra faktorer som gör att sannolikheten 

ökar för den aktuella anläggningen. 

8

Låg Medel Hög Kommentar 

Endast mindre bränder 

har förekommit och 

färre än 2 gånger per år. 

Inga askor eller andra 

heta avfall tas emot. 

Inkommande avfall 

kontrolleras alltid och 

om heta avfall misstänks 

verifieras temperaturen. 

Värmeutveckling har ej 

observerats. 

Bränder har förekommit, 

ingen av större 

omfattning och färre än 

5 per år. 

Askor eller andra heta 

avfall deponeras i 

speciell cell. 


kontrolleras med delvis 

och temperaturen 

kollas ibland. 

Värmeutveckling har 

observerats vid enstaka 

tillfälle i exempelvis 

organiskt material. 

Brand av större omfattning 

har förekommit 

eller ett större antal 

mindre bränder, fler än 

5 per år. 

Askor eller andra heta 

avfall tas emot. 


kontrolleras inte med 

avseende på brandrisk. 

Värmeutveckling har 

observerats flera 

gånger i exempelvis 

organiskt material. 

Inför ett system för incidentrapportering. 

Undersök orsakerna till uppkomna 

bränder. Åtgärder 

Undvik förvaring i närheten av 

lättantändligt material. 

Överväg kontroll. 

Finns det en rutin att undersöka 

värmeutveckling 


Tippslänter där industrieller 

byggavfall nyligen 

lämnats finns inte. 

Deponin är helt övervakad. 

Deponin är inhägnad. 

Flisning eller krossning 

förekommer ej. 

Externa brandrisker 

(intilliggande byggnader, 

möjlig skogsbrand, 

gräsbrand eller brand i 

fordon) finns inte. 

Sorteringsplattor finns 

ej. 

Pappersåtervinning sker 

endast i liten omfattning. 

Om däck lagras så sker 

detta endast med hela 

däck. 

Tippslänter där industri- 

eller byggavfall 

nyligen lämnats finns 

endast i mindre omfattning. 

Viss övervakning sker. 

Deponin är endast 

delvis inhägnad. 

Flisning eller krossning 

förekommer endast 

sällan. 


finns men historia av 

incidenter saknas. 

Viss användning av 

sorteringsplattor sker. 

Pappersåtervinning 

sker, dock varken i 

liten eller stor omfattning. 

Däck lagras flisade 

men i mindre omfattning. 

Obehandlat avfall balas. Obehandlat avfall lagras 

komprimerat. 

Antal: Antal: Antal: 

Tippslänter där industri- 

eller byggavfall 

nyligen lämnats finns. 

Ingen övervakning 

finns. 

Inget stängsel finns. 

Flisning, krossning 

eller annan maskinell 

bearbetning förekommer. 


finns och incidenter 

har förekommit. 

Sorteringsplattor finns 

och används kontinuerligt. 

Pappersåtervinning 

sker i större omfattning. 

Däck lagras flisade. 

Obehandlat avfall lagras 

löst. 

Vanlig startplats för brandutveckling. 

Överväg kameraövervakning. 

Överväg övervakning eller inhägnad. 

Vanlig tändkälla. Gnistor kan orsaka 

bränder. 

Externa händelser kan påverka 

anläggningen. Vilka industrier finna i 

omgivningen och vilken riskkälla 

utgör deras verksamhet 

Brandpostnät kan behövas. Se 

avsnitt 3.6.1 

Papper är lättantändligt och en 

brandrisk. Undvik antändningskällor. 

Hela däck är mycket svårare att 

antända. 

Se avsnitt 3.4 för information om 

lagringskonfiguration och åtgärder 

för att minska risken. 

För över till avsnitt 2.9 

9

Summeringen ska användas för att bedöma den sammanlagda sannolikheten för att brand ska uppkomma. 

Om färre än 2 områden har bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

för brand vara acceptabel. Om fler än 4 områden bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala 

sannolikheten för att brand ska uppkomma vara hög. Det finns möjlighet för utföraren av granskningen 

att ta hänsyn till egna observationer som inte finns med ovan. Riskreducerande åtgärder presenteras 

i avsnitt 3.2. Dessa, tillsammans med åtgärder som sänker sannolikheten i tabellen ovan, kan 

minska sannolikheten för att brand uppkommer. För de fall anläggningen hamnar i kolumnen ”medel” 

eller ”hög” så bör möjligheten att ändra omständigheterna så att svaret flyttas vänsterut, till en lägre 

sannolikhet, övervägas. I vissa fall är det fullt möjligt, i andra fall inte. 

2.4 Brandens utbredning och spridning 


Brännbart avfall lagras 

ej. 

Avfallen är väl separerade 

och även en större 

sektionering finns. 

Brandgatorna följer vad 

som anges i avsnitt 3.5 

och avsnitt 3.6 under 

respektive avfallsslag. 

Inget undantag och inga 

tillfälliga avsteg. 

Läget är mycket utsatt 

för vind, som ökar risken 

för spridning. 

Brännbart avfall lagras. 

Avfallen är separerade men det 

finns inga brandgator som är 

större och därmed utgör ytterligare 

en sektionering. 

Brandgatorna följer vad som 

anges i avsnitt 3.5 och avsnitt 

3.6 under respektive avfallsslag. 

I något fall, där bedömningen 

gjorts annorlunda än i denna 

rapport pga specifika förhållanden, 

har avsteg gjorts. 

Läget är utsatt för vind, vilket 

ökar risken för spridning. 



Stora mängder brännbart 

avfall lagras. 

Det slarvas med brandgatorna, 

exempelvis vid 

tillfälliga toppar i volym. 

Brandgatorna följer inte 

till fullo vad som anges i 

avsnitt 3.5 och avsnitt 

3.6 under respektive 

avfallsslag. 

Läget är inte utsatt för 

vind. 

Summeringen ska användas för att bedöma den sammanlagda sannolikheten för brands utbredning 

och spridning. Om inget område har bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

vara acceptabel. Bedöms något av svaren vara ”hög” är också den totala sannolikheten hög, förutom 

om de två övriga svaren är ”låg”. Om 2 eller fler områden bedömts som ”medel” sannolikhet bedöms 

den totala sannolikheten vara medel. 

10

2.5 Bildandet av giftiga brandgaser 

Plast finns endast i 

mindre omfattning. 


Oljecisterner finns ej. 

Plast finns men i större omfattning. 

Oljecisterner finns endast tillfälligt. 

Stor andel plast. 

Oljecisterner finns. 

Dioxiner kan bildas vid 

förbränning av PVCplaster. 

Dessa sprids 

ofta med större partiklar 

och når därför längre än 

vad man först kan tro. 

Farligt avfall lagras ej. Farligt avfall kan förekomma. Farligt avfall lagras. Analysen omfattar inte 

farligt avfall. 

Lagerstorlek understiger 

vad som anges i avsnitt 

3.4 och avsnitt 3.6. 

Elektronikskrot lagras 

ej. 

Däck lagras ej. 

Lagerstorlek följer vad som anges 

i avsnitt 3.4 och avsnitt 

3.6. 

Lagerstorlek överstiger 

vad som anges i avsnitt 

3.4 och avsnitt 3.6. 

Elektronikskrot kan förekomma. Elektronikskrot lagras. Analysen omfattar inte 

elektronikskrot. 

Däck lagras, dock ej i större 

mängder. 



Däck lagras. 

Summeringen ska användas för att bedöma den sammanlagda sannolikheten för att giftiga brandgaser 

ska bildas. Om 1 eller färre område har bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

vara acceptabel. Om 3 eller fler områden bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

vara hög. 

2.6 Påverkan på människor 

Mindre bränder (lägre effekt) innebär oftast sämre stigkraft för brandgaserna och därmed sämre förhållanden 

vid marknivån i närområdet. 

Fyll i tabellen nedan med information. Denna används inte i analysarbetet utan syftar till att ge information 

om anläggningsspecifika förhållanden. 

Frågor 

Svar 

Förhärskande vindriktning 

Avstånd till bostäder Väderstreck 

Avstånd till särskilt utsatta 

människor, exempelvis sjuka, 

barn eller äldre. Väderstreck 

Avstånd till verksamhet där 

människor ej sover, exempelvis 

kontor eller industri. Väderstreck 

11

Denna tabell används för att avgöra påverkan på människor. 


Ingen verksamhet finns 

närmare än 2 km. 

Inga bostäder finns 

närmare än 2 km. 

Inga särskilt utsatta 

människor (sjukvård, 

dagis etc) finns inom 2 

km. 

Bostäder finns inte i 

dominerande vindriktning 

Skyddsutrustning finns 

för personalen och 

likaså kunskap om hur 

denna ska användas. 

Viss verksamhet, exempelvis 

kontor finns 

på närmare avstånd, 

dock ej närmre än 700 

m. 

Bostäder finns på 0,7- 

2 km avstånd. 

Utsatta verksamheter 

finns på 0,7-2 km 

avstånd. 

Bostäder finns inte 

direkt i den dominerande 

vindriktningen. 

Skyddsutrustning finns 

för personalen. 



Verksamhet finns 

närmre. 

Bostäder finns närmre 

än 700 m. 

Utsatta verksamheter 

finns närmre än 700 

m. 

Bostäder finns i den 

dominerade vindriktningen. 

Skyddsutrustning saknas. 

Summeringen ska användas för att bedöma den sammanlagda sannolikheten. Om 1 eller färre område 

har bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten vara acceptabel. Om 3 eller fler 

områden bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten vara hög. 

12

2.7 Miljöpåverkan 

Miljöpåverkan av bränder vid avfallsanläggningar utgörs främst av förorenad luft (brandgaser), förorenat 

vatten (släckvatten) och förorenad mark (deponering av partiklar). 

Större bränder ger oftast lägre koncentrationer av giftiga brandgaser vid marknivå och därmed bättre 

förhållanden för människor i omgivningen men miljöpåverkan vid dessa bränder är dock betydande. 


Släckvatten kan tas om hand 

i t.ex. lakvattenmagasin, även 

vid större bränder. Ingen risk 

för bräddning. Dimensioneringen 

av rör är tillräcklig och 

de kontrolleras regelbundet. 

Möjligheter finns för att 

ta hand om släckvatten. 

Mindre god kontroll 

av rör mm. 

Inga möjligheter finns 

att ta hand om släckvatten 

eller obefintlig 

kontroll av existerande 

system. 

Exempelvis genom att samla 

släckvatten i en damm. Om 

möjligheterna att samla upp 

släckvatten är begränsade bör 

storleken utredas närmare. 

Det finns möjligheter att 

pumpa upp släckvattnet vid 

längre släckinsatser. 

Det finns mycket goda möjlighet 

att hindra släckvatten 

från att nå dagvattensystemet 

och placeringen av avstängningsfunktionen 

är placerad 

så att den nås även vid en 

brand. 

Det finns vissa begränsade 

möjligheter 

att göra sig av med 

släckvatten. 

Det finns möjlighet att 

hindra släckvatten från 

att nå dagvattensystemet. 

Vattentäkt finns ej i närheten. Vattentäkt bedöms ej 

kunna påverkas vid 

brand av dimensionerande 

storlek (dvs. vid 

en brand av trolig omfattning) 

Vattendrag finns ej i närheten. 

Vattendrag bedöms ej 

kunna påverkas vid 

brand av dimensionerande 

storlek (dvs. vid 

en brand av trolig omfattning) 


Det saknas möjligheter 

att pumpa upp släckvatten. 

Det finns ingen möjlighet 

att hindra släckvatten 

från att nå dagvattensystemet. 

Vattentäkt skulle kunna 

påverkas vid brand. 

Vattendrag skulle kunna 

påverkas, exempelvis 

genom att släckvatten 

når dit, vid brand. 

Särskilt viktigt är detta i de fall 

då långa brandförlopp är sannolika. 

Avstängnings-funktionens 

placering Damm 


2.8 Räddningstjänstinsats 

Följande ska användas för att bedöma sannolikheten för god brandbekämpning. 

Om räddningstjänsten är på plats snabbt finns det möjlighet att släcka en brand på ca 30 MW. (Detta 

är beräknat på att 2 strålrör och 2 vattenkanoner används, brandeffekter på ca 20 MW för löst lagrat 

och ca 200 MW för komprimerat eller balat samt att 20 % av vattnet förångas.) Det är dock troligare 

att insatsen koncentreras till att förhindra vidare spridning. 

13


Räddningstjänstens insatstid 

är under 10 min. 

Räddningstjänsten övar 

regelbundet på avfallsupplaget. 

Insatsplan eller liknande 

har tagits fram och revideras 

årligen. 

Brandpostnät finns i sådan 

omfattning att täckningen 

är mycket god. 

Möjlighet för insats är 

mycket goda med avseende 

på angreppsvägar, 

tillgänglighet mm. 

Täckmaterial för brandbekämpning 

finns. 

Entreprenadmaskiner finns 

tillgängliga med mycket 

kort varsel. 

Mycket goda släckmedelsresurser 

finns för den egna 

personalen. 

Personalen, även tillfällig 

sådan, är väl förtrogen 

med att använda de resurser 

som finns. 

God tillgång finns på släckvatten, 

exempelvis med 

hjälp av ledning från lakvattendamm. 

Insatstid 10-20 min. 


på plats men dock sällan. 

Övning på avfallsupplaget 

har skett de senaste två 

åren. 


har tagits fram. 

Brandpostnät finns men 

täckningen är begränsad. 

Möjlighet för insats är 

överlag goda. 


finns men i 


Entreprenadmaskiner 

finns tillgängliga. 

Släckmedelsresurser 

finns för den egna personalen. 

Personalen är förtrogen 

med att använda de resurser 

som finns. 

Tillgång finns på släckvatten. 

Dock är tillgången 

begränsad och försörjningen 

kan inte anses 

vara garanterad för en 

större brand. 


Insatstid 20 min eller 

mer. 


mycket sällan på plats, 

de har inte övat på upplaget 

de senaste två 

åren. 


saknas. 

Brandpostnät finns ej. 

Möjlighet för insats är i 

något fall mindre god . 


saknas. 

Tillgängligheten på entreprenadmaskiner 

är dålig 

eller har inte förberetts. 

Släckmedelsresurser för 

den egna personalen 

finns inte eller endast i 


Personalen är inte förtrogen 

med att använda de 

resurser som finns. 

Osäkert om släckvatten 

finns i tillräcklig omfattning. 

Sker i samarbete med 

räddningstjänsten. 

För att möjliggöra en insats 

från räddningstjänsten 

behöver väg, detta runt hela 

upplaget, eller åtminstone 

de delar där lagring av 

brännbart avfall förekommer. 

Placera ut handbrandsläckare 

av lämplig typ, både i 

fordon och i byggnader. 

Utbilda personalen i hantering 

av handbrandsläckare 

och andra släckmedelsresurser 

som finns. 


Summeringen ska användas för att bedöma den sammanlagda sannolikheten för brandbekämpning 

ska lyckas. Om färre än 3 områden har bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

vara medel. Om fler än 5 områden bedömts som ”hög” sannolikhet bedöms den totala sannolikheten 

vara hög. 

14

2.9 Sammanfattande bedömning 

Samla de sammanlagda bedömningarna från varje delområde, i föregående avsnitt, till denna tabell. 

Verksamhet 

Uppkomst av brand 

Brands spridning 

Bildande av giftiga brandgaser 

Människor exponeras 

Miljön exponeras 

Räddningstjänstinsats 

Låg Medel Hög 

Summering => Antal: Antal: Antal: 

Summeringen kan inte rakt av användas för att ge ett medelvärde eller liknande, utan används bäst för 

att ge uppfattning om vilka områden som bör prioriteras. 

3 Riskreducerande åtgärder 

I detta kapitel presenteras riskreducerande åtgärder som kan ha rekommenderats i kapitel 2. Vilka av 

nedanstående kapitel som gäller för en aktuell analys avgörs i kapitel 2. Även sådana åtgärder som inte 

direkt hänvisats till kan i vissa fall vara effektiva, särskilt intressanta är sådana åtgärder om de går att 

genomföra relativt enkelt och bedöms vara kostnadseffektiva. 

Genom att ha tillräckliga avstånd till intilliggande avfallshögar förhindras brand att spridas och konsekvenserna 

blir begränsade eftersom inte obegränsat med avfall involveras i en brand. 

Om avfallshögarna dessutom begränsas till yta och volym, som en funktion av avståndet till närmsta 

bebyggelse, ger mängden brandgaser som sprids inte oacceptabel påverkan. 

När sannolikheten för antändning är förhöjd kan åtgärder inom exempelvis beredskap och utbildning 

reducera risken. 

3.1 Allmängiltiga åtgärder 

Det ska finnas en nödlägesberedskap med instruktioner för hur personalen ska handla. Även agerandet 

efter en eventuell brand ska ingå, exempelvis ska det ingå att utreda saneringsbehovet. 

Om åtgärder vidtas dels för att minska sannolikheten för brands uppkomst dels för att begränsa konsekvenserna 

av en sådan brand kan risken för omgivningen minimeras och begränsas till en acceptabel 

nivå. 

15

Åtgärderna är beroende på hur avfallet lagras. 

• Lagrat avfall i balar (med lagringshöjd av högst 3 balar) 

• Löst lagrat avfall (vid sorteringen innan balning sker) 

3.1.1 Lagrat avfall i balar (lagringshöjd av högst 3 balar) 

Lagring av balat avfall har ett annat brandförlopp jämfört med en brand i löst lagrat avfall. Balningen 

medför att effektutvecklingen och brandspridningen är betydligt långsammare. Den täta lagringskonfigurationen 

hos balat avfall medför att branden sannolikt kommer att utgöras av en glödbrand eller 

flambrand med relativt liten flamhöjd under förutsättning att balarna lagras i tät konfiguration. Områden 

i nära anslutning till anläggningen kommer att påverkas av farliga koncentrationer om inte 

branden begränsas i ett tidigt skede. En brand på exempelvis 25 m 2 kan sprida farliga koncentrationer 

ca 1-2 km vid ogynnsamma väderförhållanden. Den låga brandspridningshastigheten hos balat avfall 

medför dock att en brand på 25 m 2 uppstår först efter minst 30 minuter (baserat på antaganden i avsnitt 

3.4). 

3.1.2 Löst lagrat avfall (vid sorteringen innan balning sker) 

Löst lagrat avfall sker endast i begränsad omfattning vid sortering innan balning sker. Brandförloppen 

förväntas vara relativt snabba. Resultaten visar att högre effekt medför en bra stigkraft hos brandgaserna. 

Detta medför att omgivningen påverkas av farliga koncentrationer vid enstaka väderförhållanden 

då brandgaserna kan stanna kvar i marknivå. Mängden löst lagrat avfall bör minimeras och balning 

bör ske omgående. 

Åtgärder för att minska risken för brands uppkomst, brands spridning och påverkan på omgivningen 

bör vidtas. Exempelvis kan kontroller av anländande gods utföras, personal utbildas, hanteringsrutiner 

upprättas, nödåtgärdsplaner upprättas och räddningstjänstinsats underlättas. 

3.2 Åtgärder avseende sannolikheten för brands uppkomst 

Maskiner förses med släckutrustning (handbrandsläckare) så att möjlighet till en snabb släckinsats 

finns. När arbetet är avslutat städas platsen omkring maskiner så att brännbart material inte ligger i 

direkt anslutning till maskinerna och en okulär besiktning görs av arbetsplasten för att upptäcka eventuell 

glödbrand. Hjullastare placeras efter arbete på särskild plats. 

3.3 Åtgärder avseende konsekvensen av en brand 

Maskiner förses med släckutrustning (handbrandsläckare) så att möjlighet till en snabb släckinsats 

finns. Personal utbildas i riskerna samt hantering av handbrandsläckare. God kontakt hålls med räddningstjänsten. 

Avstånd mellan upplag hålls strikt och tillgång för räddningstjänsten ska vara god, dvs 

grindar mm ska vara öppningsbara för dem. 

16

3.4 Lagringskonfiguration 

När avfallet är löst lagrat förväntas snabba brandförlopp med höga brandeffekter vid en brand, eftersom 

lagringen medför god syretillgång till branden. Vissa plaster och gummi kan dock bromsa brandförloppet 

något. 

När avfallet är balat så kommer brandförloppet att vara betydligt långsammare eftersom syretillgången 

till avfallet kommer att begränsas pga. den tätpackade lagringskonfigurationen. 

Mängden rök som produceras beror till stor del av innehållet. 

Avstånd mellan områden med balat avfall bör vara minst 4 meter för att förhindra brandspridning 

enligt genomförda strålningsberäkningar. Tillräckligt med plats skall dessutom finnas för att kunna 

utföra lämpning, det vill säga att man tar bort brännbart material i närheten av en brandhärd (med 

hjälp av maskiner). Branden slocknar så småningom i brist på bränsle. vid en eventuell släckinsats. 

Ytorna mellan högarna skall vara körbara för fordon. 

3.5 Brandgaser 

I bilagan, under avsnitt 2.4 ”Resultat” redovisas respektive typbränsle. För varje typbränsle redovisas 

ett större antal (8-10) olika figurer som visar resultat av de olika beräkningar som genomförts (vind, 

stabilitetsklass och brandarea varieras). 

Resultaten kan användas förebyggande för att utröna vilken yta ett upplag kan ha och ändå inte påverka 

människor vid ett visst avstånd från anläggningen. Det går också att använda figurerna för att förutse 

spridningen vid en inträffad brand. 

3.5.1 Löst lagrat industri/hushållsavfall 

Det är olämpligt att lagra mer än 1000 m 2 . 

Se avsnitt 2.4 i bilagan för beräkningar. 

3.5.2 Komprimerat industri/hushållsavfall 

Lagringsytan bestäms ej av hur stor brand som är möjlig eftersom komprimerat avfall ej förväntas ha 

större brandareor än 100 m 2 . Det är däremot olämpligt att lagra mer än 2000 m 2 . 

Området som påverkas av brandgaser är maximalt ca 1-2 km. 


3.5.3 Balat industri/hushållsavfall 

Se avsnitt 3.5.2. 

3.5.4 Löst lagrat träavfall (likt löst lagrat industriavfall) 


17

För löst lagrat träavfall redovisas även sot (PM10). Vid kraftiga vindar kommer även områden långt 

från branden att påverkas. 

Se avsnitt 2.4.3 i bilagan för beräkningar. 

3.5.5 Flisat träavfall (likt komprimerat industriavfall) 

Det är olämpligt att lagra mer än 25 m 2 om brandgaserna inte ska få påverka omgivningen. Eftersom 

detta är små volymer så kan inte tillåtas vara dimensionerande och större volymer kan ändå lagras. Se 

bilagan för beräkningar. 

3.5.6 Gummidäck 

Eftersom bränder i gummidäck är mycket svåra att begränsa och hindra från att spridas så är det viktigt 

att den lagrade mängden begränsas. 

Lagras gummidäck måste avfallsanläggningen, eller åtminstone denna del, vara ordentligt inhägnad 

(och möjlig att låsa) samtidigt som det ska finnas möjlighet att lämpa däcken. Resurser (plats och fordon) 

för lämpning ska ha planerats i förväg. 

Rökning och andra aktiviteter som kan orsaka antändning ska vara förbjudna. 

Räddningstjänsten måste ha tillgång till området så att de kan komma in även när det är låst. Varje 

hög/stapel/enhet med däck ska vara tillgänglig med brandkårens fordon, på sådant sätt att ingen del 

av högen är längre bort än 45 m från en angreppsväg. Varje sådan angreppsväg måste vara minst 18 m 

bred. Ta hänsyn till att däck lätt glider av högen. Inga angreppsvägar får vara blockerade. Alla vägar, 

inklusive eventuella broar, måste klara av vikten av räddningstjänstens fordon och vara körbara även 

under sämre förhållanden. 

Däck ska inte förvaras närmre än 15 m från områdets periferi och området däremellan ska vara fritt 

från vegetation. Minst 60 m från däckhögen ska vara fritt från byggnader, fordon eller brännbara material. 

Förvaras mer än 1500 m 2 ska en vattenföring på minst 4,6 m 3 per minut vara tillgängligt. 

Underlaget ska vara designat för att fånga upp släckvatten. 

Följande riktlinjer används av Malmö Brandkår: 

• Maximal lagringshöjd är 3 m. 

• Maximal lagringsyta är 100 m 2 . 

• Avstånd mellan däck och egen byggnad ska överstiga 6 m. 

• Avstånd mellan upplag ska överstiga 10 m. 

• Avstånd till grannfastighet ska överstiga 15 m. 

18

3.5.7 Hårdplast 



3.6 Strålning 

Kapitel 3 i Bilagan innehåller beräkningar, och redogörelse för indata, gällande värmestrålning. 

Vid en brand finns risk för direkt brandspridning (brandspridning genom konvektion) till byggnader/föremål 

beroende på att de mer eller mindre involveras i brandförloppet. Den huvudsakliga orsaken 

till skador på människor är emellertid den strålning som branden medför. Risken för brandspridning 

till andra byggnader och föremål p g a strålning är också svår att bedöma och bör därför beräknas. 

I beräkningarna (se Bilaga) har en exponeringstid på 15 sekunder använts. Under denna tid hinner en 

normal människa förflytta sig minst 50 m och därmed kunna sätta sig i säkerhet bakom närliggande 

byggnader eller andra objekt. Kritiska strålningsnivåer för olika skadenivåer och 15 sekunders exponering 

redovisas nedan. 

• 2:a gradens brännskada uppkommer då strålningsnivån överstiger 20 kW m -2 . 

• Dödsfall inträffar vid en strålningsnivå över 24 kW m -2 . 

När det gäller brandspridning används vanligen att den infallande strålningen skall understiga 12.5 

kW m -2 (Brandskyddshandboken, 2002). Högre strålningsnivå kan leda till antändning av trä eller 

andra fibrösa material med pilotlåga (liten, ständigt brinnande låga som används som tändlåga). Vid 

strålningsnivåer på 29 kW/m 2 kan trä antändas spontant efter en längre tids exponering. Direkt antändning 

av träfiberskivor har påvisats vid en strålningspåverkan om 52 kW/m 2 (Drysdale, 1992). 

• För att undvika strålning vid flamkontakt samt förstörelse av annan egendom skall strålningsnivån 

understiga 12.5 kW m -2 . 

• För att undvika snabb brandspridning skall strålningsnivån understiga 29 kW/m 2 

• För att undvika omedelbar brandspridning skall strålningsnivån understiga 52 kW/m 2 

Försök gjorda med brandmän i skyddsdräkt visar att en strålningsnivå om 3.4 kW/m 2 inte ger upphov 

till obehag. Däremot leder strålningsnivån 5 kW/m 2 till smärta efter ca 5 minuter (SP, 1990). Slutsatsen 

dras att långvarig brandbekämpning kan göras vid 3 kW/m 2 och kortvarig vid 5 kW/m 2 . 

3.6.1 Löst lagrat industri/hushållsavfall 

En brand i löst lagrat brännbart avfall kommer att få ett snabbt brandförlopp med höga brandeffekter, 

eftersom en sådan lagring medför god syretillgång till branden. Vissa plaster och gummi kan dock 

bromsa brandförloppet något. Välj därför brandarea till samma som den maximala brandarea, dvs. 

lagringsyta. Avstånd till närmaste avfallshög, dvs. brandgatans bredd, får ej understiga de avstånd som 

anges i kolumnen allra längs till höger. Den andre kolumnen (3 kW/m 2 ) anger på vilket avstånd en 

19

långvarig räddningsinsats kan genomföras. Strålningsnivåer på olika avstånd från de fem analyserade 

brandareorna. Samtliga strålningsnivåer är mot mark utom den markerad med * som anger strålningen 

på halva flamhöjden, vilket är ett värre fall. Avstånd är i meter. 

Tabell 3.1 

Avstånd till strålningsnivåer 

Brandarea 3 kW/m 2 12.5 kW/m 2 20 kW/m 2 30 kW/m 2 30 kW/m 2 

25 m 2 22 6 4 2 3,5 

100 m 2 44 13 7 4 7 

500 m 2 92 27 15 8 14 

1000 m 2 120 36 20 10 29 

5000 m 2 >200 77 42 20 40 

Se bilagan för beräkningar. Ett skyddsavstånd enligt ovan innebär att spridning inte kan ske snabbt till 

andra högar där lagring sker. 

Om löst avfall lagras, om än tillfälligt, på sorteringsytan eller motsvarande så bör detta område begränsas 

alternativt sektioneras i flera områden. Branden kan då hindras att spridas till såväl till andra 

högar som till omgivningen, och räddningstjänstens insats möjliggörs. 

Ytan där sortering sker får maximalt uppgå till 500 m 2 , vilket medför en kvadrat med sidan 22 meter. 

Avstånd till annan avfallshög bör följaktligen vara minst 14 meter. Vid en brand av denna storlek kan 

långvarig räddningsinsats göras först på ca 90 m avstånd. 

3.6.2 Komprimerat industri/hushållsavfall 

Välj inte brandarea till samma som lagringsyta eftersom brandspridningen sker långsamt och bränderna 

därför mindre. Dessa bränder är oftast av typen glödbränder och därför kan räddningsinsats 

krävas under en längre tid. Detta blir avgörande (eftersom avstånd för att undvika brandspridning är 

så pass korta). Avstånd för långvarig räddningsinsats visas i den tredje kolumnen (3 kW/m 2 ). 

Avstånd till närmaste avfallshög, dvs. brandgatans bredd, får dessutom aldrig understiga det avstånd 

som krävs för fri passage för räddningstjänstens fordon. 

Glödbrand eller låga flammor är mest sannolika men Tabell 3.2 redovisar resultat för avfall som 

brinner med flammor (konservativt). Notera att det mest sannolika brandförloppet dock är glödbrand 

(utan flammor). 

Troligen kommer större brandarea än 100 m 2 ej att uppnås för dessa typbränslen eftersom brandspridningen 

är mycket långsam. En släckinsats har sannolikt påbörjats medan branden är relativt liten 

till ytan. 

20

Tabell 3.2 

Strålningsnivåer på olika avstånd från de fyra analyserade brandareorna. Samtliga 

strålningsnivåer är mot mark. Avstånd är i meter. 

Brandarea Flamhöjd 3 kW/m 2 12.5 kW/m 2 20 kW/m 2 30 kW/m 2 

1 m 2 0,6 4,5 1,2 0,7 0,5 

5 m 2 1,3 10 2,5 1,5 1 

25 m 2 2,8 22 5,7 3,5 2 

100 m 2 5,5 42 11 6,5 3,5 

Exempel: 

En brand med storleken 100 m 2 får inte någon snabb spridning till nästa avfallshög om avståndet är ca 

4 meter. Avstånd till där räddningstjänsten kan arbeta under lång tid är drygt 40 meter. Detta förutsätter 

att avfallet brinner med flammor. 

3.6.3 Balat industri/hushållsavfall 

(Strålningen är samma som i avsnitt 3.6.3 ”Balat industri/hushållsavfall”.) 


därför är mindre. Dessa bränder är oftast av typen glödbränder och därför kan räddningsinsats 








Troligen kommer större brandarea än 100 m 2 ej att uppnås eftersom brandspridningen är mycket 

långsam. En släckinsats har sannolikt påbörjats medan branden är relativt liten till ytan. 

Tabell 3.3 




1 m 2 0,6 4,5 1,2 0,7 0,5 

5 m 2 1,3 10 2,5 1,5 1 

25 m 2 2,8 22 5,7 3,5 2 

100 m 2 5,5 42 11 6,5 3,5 

21

Exempel: 



att avfallet brinner med flammor, annars blir avstånden kortare. 

3.6.4 Löst lagrat träavfall (likt löst lagrat industriavfall) 


3.6.5 Flisat träavfall (likt komprimerat industriavfall) 

Strålningen är samma som i avsnitt 3.6.3 ”Balat industri/hushållsavfall”. 


därför är mindre. Dessa bränder är oftast av typen glödbränder och därför kan räddningsinsats 








Troligen kommer större brandarea än 100 m 2 ej att uppnås eftersom brandspridningen är mycket 

långsam. En släckinsats har sannolikt påbörjats medan branden är relativt liten till ytan. 

Tabell 3.4 




1 m 2 0,6 4,5 1,2 0,7 0,5 

5 m 2 1,3 10 2,5 1,5 1 

25 m 2 2,8 22 5,7 3,5 2 

100 m 2 5,5 42 11 6,5 3,5 

Exempel: 



att avfallet brinner med flammor, annars blir avstånden kortare. 

22

3.6.6 Gummidäck 

Se avsnitt 3.5.6 för information om både brandgaser och strålning. 

3.6.7 Hårdplast 


3.7 Antändning 

Handbrandsläckare ska vara utplacerade i närheten av sådana aktiviteter som bedöms vara källa till 

antändning, exempelvis i närheten av fordon. Personalen ska vara väl förtrogen med att hantera dessa, 

förslagsvis genom att få återkommande handbrandsläckarutbildning. 

4 Litteratur- och intervjustudie 

I förstudien genomfördes besök på två avfallsupplag. Besöken genomfördes i syfte att studera hur 

brännbart avfall hanteras samt hur olika typer av brännbart avfall delas upp på anläggningarna runt 

om i landet. Ett besök på Tekniska verken i Linköping och ett på Filborna anläggningen i Helsingborg 

genomfördes. Dessa två anläggningar kan betraktas som typiska anläggningar och därmed täcka in 

merparten av anläggningar i Sverige. De besökta anläggningarna och de intervjuade personerna har 

valts i samråd med Thomas Rihm på Avfall Sverige. Även tidigare gjorda besök på Renhållningsbolagen 

i Halmstad (Skedala deponi) och Malmö (Spillepengen) har bildat underlag för framtagandet av 

typbränder. 

4.1 Linköping 

Ett besök på Tekniska verken i Linköping genomfördes den 18 mars 2005. Besöket inleddes ned en 

intervju med Magnus Hammar. 

4.2 Helsingborg 

Ett besök på Filborna anläggningen i Helsingborg genomfördes den 30 mars 2005. Besöket inleddes 

med en intervju med Eric Rönnols. 

4.3 Hantering av brännbart avfall 

På avfallsanläggningar finns i huvudsak följande typer av brännbart avfall: Brännbart industriavfall, 

hushållsavfall, trä från bygg och rivning, park och trädgårdsavfall, pappersåtervinning, producentavfall, 

kompostering, hästgödsel, gummidäck och farligt avfall. 

Det brännbara industriavfallet lossas i de flesta fall på en sorteringsplatta innan det sorteras och 

transporteras vidare till förbränningsanläggning. Beroende på förbränningsanläggningens kapacitet 

och placering kan stora delar av det inkommande brännbara industriavfallet mellanlagras på anläggningen. 

Prover tas löpande vid sorteringsplattan för att bestämma industriavfallets sammansättning. 

Prov taget i februari i Helsingborg visade följande fördelning: 

23

Figur 4.1 

Fördelning av prov från sorteringsplattan. 

Ur figuren kan utläsas att det brännbara industriavfallet till stora delar således består av plast, papper 

och trä. 

Även hushållsavfall innehåller en stor andel brännbart material. En genomgång av den fysiska sammansättningen 

av hushållsavfall gjordes i Norrköping under år 2000. Tabell 4.1 beskriver det studerade 

hushållsavfallets innehåll om enbart de brännbara fraktionerna redovisas. Ur tabellen kan utläsas 

att innehållet i stort sätt är genomförbart med industriavfallet sammansättning (avseende brännbara 

fraktioner). 

Tabell 4.1 

Fraktion Fördelning (%) 

Papper 39 

Kartong 20 

Plast 16 

Textil, gummi, läder 6 

Övrigt brännbart 19 

Studier gjordes även av de källsorterade hushållsavfallet. Plockanalyser av källsorterat brännbar fraktion 

av hushållsavfall visade på fördelning enligt tabell 4.2. 

24

Tabell 4.2 

Fraktion Fördelning (%) 

Papper 31 

Plast 15 

Trä, textil, gummi 7 

Blöjor 12 

Övrigt brännbart 3 

Komposterbart 22 

Metall 3 

Övrigt icke brännbart 5 

På avfallsupplagen finns vidare träavfall från bygg och rivning som vid behov och kapacitet flisas. Det 

medför att upplag med både flisat och oflisat trä förekommer på anläggningar. Såväl rent trä som förorenat 

trä (målat/impregnerat) hanteras. Även park- och trädgårdsavfall är vanligt förekommande. 

Sådant avfall hackas i övervägande fall ned i små bitar och används i vissa fall vid kompostering. 

På en del anläggningar sker pappersåtervinning. Sådan hantering medför att en stor mängd papper 

finns tillgängligt vilket ökar brandrisken. Även andra, anläggningsspecifika, avfallsslag kan finnas så 

som hästgödsel. I en brandriskanalys får sådana risker behandlas separat efter behov. Störst risk för 

antändning föreligger vid sorteringsplattor. 

På vissa anläggningar finns brandpostnät. Generellt sätt är dessa inte så omfattandet och en utredning 

pågår på flera håll om huruvida dessa skall byggas ut. Vid en eventuell brand samlas släckvatten ofta 

upp i dagvattensystemet som leder till anläggningens lakvatten och inte sällan finns det tillgång till 

material som kan användas för att kväva uppkomna bränder. 

Brandegenskaper 

Naturvårdsverket sammanställde under 1994 tillgänglig information om bränder på svenska avfallsupplag 

(Naturvårdsverket, Rapport 4320). Årligen förkommer 200 till 250 bränder på upplagen varav 

ca 200 av dessa kan släckas i ett tidigt skede utan olägenheter för människor i omgivningen. De flesta 

bränder (ca 75%) bedömdes uppkomma i tippslänter där industrieller byggavfall nyligen lämnats. 

Över 50% av bränderna uppkommer enligt rapporten i industrieller byggavfall. I de flesta fall är 

brandorsaken okänd men vanliga orsaker är glöd, aska eller brandfarligt avfall som oavsiktligt följt 

med avfallet. 

Brännbart avfall har ofta en väldigt komplex sammansättning som varierar från dag till dag. Det är 

svårt att uppskatta fördelningen i detta material men statistik på innehållet i fraktionen kan till viss del 

användas. 

I beräkningarna för spridning av brandgas används förbränningshastigheten samt brandeffekten per 

ytenhet som indata. För att konvergera mellan dessa parametrar används avfallets förbränningsvärme. 

Eftersom avfallet i vissa fall har en komplex sammansättning används ett ungefärligt medelvärde för 

25

de inblandade ämnena. Nedan följer några exempel på olika ämnens förbränningsvärme i kJ/g (Drysdale, 

1992): 

Cellulosa, 16 kJ/g 

Polyetylen, 43 kJ/g 

Polystyren, 40 kJ/g 

PVC, 16 kJ/g 

PMMA, 25 kJ/g 

Nylon, 30 kJ/g 

Av detta dras slutsatsen att det brännbara avfallet, som består av trä, plast, gummi, textil mm, har ett 

ungefärligt förbränningsvärme om ca 30 kJ/g. 

Nedan beskrivs brands uppkomst, brandens spridning samt toxiska förbränningsprodukter för relevanta 

brännbara avfall. 

4.4 Brands uppkomst 

Följande orsaker kan leda till brand på en anläggning: 

• Självantändning 

En kombination av fysikaliska, kemiska och biologiska processer kan leda till en självantändning 

i organiskt material. 

• Gnistor, både mekaniska och elektriska, kan uppkomma i maskinerna (krossmaskin och hjullastare) 

på området. Gnistorna kan antända lättantändligt material i det brännbara avfallet. 

Antändning kan även ske på grund av varmgång i maskindelar 

• Extern brand (gräs/skogsbrand, fordons/byggnadsbrand) En brand i något brännbart intill en 

anläggningen skulle kunna leda till en brand på anläggningen. Spridning kan ske genom påverkan 

med flammor eller påverkan genom strålning. 

• Anlagd brand 

Person med uppsåt, eller som visar oaktsamhet vid annat tilltag, kan starta en brand på en 

läggning. 

• Aska, glöd etc med avfallet 

Ofullständig sortering eller oaktsamhet vid sortering, exponering av avfall för så kallade ”heta 

arbeten” kan innebära att en påbörjad brandhärd följer med avfallet vid lämnandet. 

Det är olika svårt att antända avfall, bland annat beroende på hur lagringen sker. Balat avfall är nästan 

omöjligt att få fart på medan löst lagrat lätt att tända. Vissa platser och gummi är också svårare att 

antända. Elektronikskrot innehåller oftast flamskyddsmedel, vilket försvårar antändning men ger farligare 

brandgaser. 

26

4.5 Brands utbredning 

4.5.1 Industriavfall och hushållsavfall 

4.5.1.1 Löst lagrat 

En brand i löst lagrat brännbart avfall kommer att få ett snabbt brandförlopp med höga brandeffekter, 

eftersom en sådan lagring medför god syretillgång till branden. Vissa plaster och gummi kan dock 

bromsa brandförloppet något. En brand i löst lagrat avfall kan likställas med en brand i ett lager med 

träpall. Detta är ett konservativt antagande då fraktioner av annat än trä förekommer på upplaget. 

Dock anses syretillgången vara likartad i det studerade fallet som i ett lager med träpall och brandeffekter 

i samma storleksordning borde därför vara möjliga 

Utvecklad brandeffekt per kvadratmeter kan beskrivas som en funktion av lagringshöjd och fuktinnehåll 

enligt (SFPE, 1990): 

( 1+ 

2.14h)( 1 0. M ) 

Q& 

= 970 027 

där 

h är lagringshöjden (m) 

M är fuktinnehållet 

Med antagande om att lagringen här inte är lika luftig som lastpallar antas brandeffekten kunna reduceras 

med 50 %. En lagring med höjden 1 meter leder då till brandeffekten 1.5 MW/m 2 , 2 meter till 2.6 

kW/m 2 , 3 meter till 3.6 kW/m 2 , samt en lagring med höjden 4 meter leder till brandeffekten 4.7 

MW/m 2 . En yta om 100 m 2 vid en lagring om tre meter ger då en brandeffekt om 360 MW vilket är 

enormt stora brandeffekter. Troligen kommer dessa brandeffekter inte att uppnås i praktiken dels på 

grund av att fuktinnehållet inte är noll och dels på grund av att syretillgången inte kommer vara helt 

obegränsad. 

Försök gjorda av Skandia i Landskrona och USA rekommenderar att brandeffekten 10.7 MW/m 2 används 

vid en lagring med höjden 3 meter (Lago, 2002). Rekommendationen anger även att tiden till 

att uppnå en brandeffekt om 1 MW kan ansättas till 80-125 sekunder. Beräkningar med formel enligt 

ovan och antaganden enligt Skandias rekommendationer korrelerar som synes väl. 

Vid en brand i ett lastpallslager i Norrköping 2002 gjordes ett antal intressanta observationer (Lago 

2002). Bland annat bedömdes den horisontella brandspridningen till 0.5 meter/s vilket används i 

analysen. Om en brand startar i en hörna av upplaget och sprids i två horisontella riktningar kan 

spridningen beskrivas med: 

där 

2 

( 1+ 

) 0.5 

A = n 

n är tiden i minuter 

27

För små bränder finns vedertagna modeller för beräkning av flamhöjd men när brandens yta ökar 

delas flamman upp i ett antal mindre flammor (LTH Brandteknik, 1994). För detta ändamål finns inga 

verifierade beräkningsmodeller men antaganden att flammans höjd understiger brandens diameter 

kan göras. För stora bränder om motsvarande 100 m 2 eller större är flamhöjden sällan mer än 20 meter. 

I brand i pallager (Lago, 2002) observerades flamhöjder om ca 25 meter vilket även var längden på 

brandens kortaste sida. 

I beräkningarna antas flammans höjd vara lika med brandens diameter. För de stora bränderna medför 

detta konservativa resultat då flamhöjden i praktiken torde bli något lägre. 

4.5.1.2 Komprimerat eller balat 

Lagring av avfall som är komprimerat med maskin har ett annat brandförlopp jämfört med en brand i 

löst lagrat avfall. Den stora skillnaden är att effektutveckling och brandspridningen är betydligt långsammare. 

Brandförloppet liknar sannolikt en brand i hårdpressad halm eller liknande. Ytskiktet brinner 

snabbt upp, men sedan övergår branden sannolikt till en glödbrand eller flambrand med relativt 

liten flamhöjd. 

Den stora skillnaden mellan brand i löst lagrat avfall och komprimerat avfall är mängden tillgängligt 

syre. En brand i komprimerat avfall kommer ha ett betydligt långsammare brandförlopp. En glödbrand 

eller brand med låg flamhöjd är det mest sannolika En glödbrand har betydlig lägre förbränningshastighet 

och temperatur, vilket medför att brandspridningen kommer att ske långsamt. 

Tester har genomförts för att analysera brandgaser hos komprimerat hushållsavfall (SP, Rapport 

P402284). I denna redovisas ungefärliga brandeffekter för komprimerat avfall med storleken 1 m 3 . 

Brandeffekten når maximalt 20 kW (glödbrand), vilket styrker resonemanget ovan med en låg brandeffekt. 

Av resonemanget ovan görs antagande att fem sidor på balen brinner med 20 kW, dvs. effekten är 

maximalt ca 5x20 = 100 kW. Antagandet görs att ytan som brinner är ungefär 1 m 2 , vilket ger en 

brandeffekt på maximalt 100 kW/m 2 . Detta värde används före både komprimerat och balat avfall. 

Jämförelsevis så brinner en 1 m 2 stor bensinpöl med ca 2500 kW (Brandskyddshandboken, 2002). 

För detta ändamål finns inga verifierade beräkningsmodeller men antaganden att flammans höjd understiger 

brandens diameter kan göras. 

I beräkningarna antas flammans höjd vara lika med brandens radie, vilket anses vara ett rimligt antagande. 

Jämförelsevis brinner halm med ca 3 meter höga flammor. Detta avser halm som är utspridd 

på en yta av 5 meter (Svennerstedt, 2002). 

Beräkningar utförs för flambränder, eftersom glödbränder ger låga strålningsnivåer. Glödbränder är 

dock det mest sannolika för komprimerat och balat avfall, vilket innebär att strålningsberäkningarna 

därmed blir mycket konservativa. 

28

4.5.2 Däck/gummi 

Däck som lagras hela är svåra att antända. Brandorsaker är anlagd brand eller brandspridning från 

annat upplag. 

Enligt Malmö Brandkårs riktlinjer för säkerhet vid upplag av bildäckslager bör lagringen begränsas 

enligt följande: 

• Max lagringshöjd 3 m, max lagringsyta 100 m 2 

• Avstånd däck till egen byggnad >6 m, mellan upplag > 10 m, till grannfastighet > 15 m 

Däcklager, luftigt lagrat, brinner jämförbart med tröga petroleumprodukter. Detta innebär att förbränningsvärmen 

antas vara 40 MJ/kg och avbrinningshastigheten 0.04 kg/m 2 s. 

4.5.3 Träavfall 

För brand i upplag med ris och trä kan liknande bedömningar som i fallet industri/hushållsavfall göras. 

Möjligen är fuktinnehållet något större och den genomsnittliga densiteten på upplaget är lägre på 

risupplagen, så den förväntade brandeffekten blir troligen något lägre. Med anledning av detta reduceras 

brandeffekten med 50 %. Detta leder till kortare riskavstånd för spridning av brand. 

Trädgårdsavfall förväntas ha mindre lufttillgång (tätare packning), större mängd fuktinnehåll och icke 

brännbart material, vilket innebär betydligt lägre brandrisk och kortare riskavstånd vid eventuell 

brand. Samma brandförlopp som enligt ovan används även för trädgårdsavfall vilket således kommer 

att ge konservativt (på säkra sidan) resultat. 

4.5.4 Papper 

Som komprimerat industriavfall. 

4.5.5 Elektronikskrot 

Elektronikavfall hanteras vanligtvis i container. En brand kan då maximalt utveckla ca 4 MW med 

hänsyn till möjligheterna att syresätta branden genom porten (Q max=1,5AH). 

En brand kan släckas med brandsläckare eller begränsas genom att portarna stängs (vid öppethållande). 

Räddningstjänsten kan släcka branden enkelt. Släckvattnet kan innehålla giftiga restprodukter 

från förbränningen. 

4.6 Förbränningsprodukter 

Vilka förbränningsprodukter som bildas vid brand i avfall beror till största del på vilken typ av avfall 

som brinner. Brandröken påverkas mkt lite av huruvida det är en djup- eller ytbrand (Räddningsverket, 

Rapport P21-455/04). Inte heller brandorsaken har betydelse. Viktigaste är givetvis avfallssammansättningen 

(Räddningsverket, Rapport P21-151/96). Omgivningspåverkan beror på mängden som 

brinner, yttre faktorer och hur lång tid det tar att släcka. Möjligheten att snabbt släcka med hjälp av 

täckmassor kan därför få betydelse. 

29

De flesta av avfallsbränderna berör olika typer av industriavfall och byggnads- och rivningsmaterial. 

Industriavfallets sammansättning skiljer sig mkt åt mellan olika upplag medan hushållsavfall och 

brännbart bygg- och rivningsavfall är mer enhetligt. 

Försök med förbränning av hushållsavfall och olika bränslefraktioner av hushållsavfall samt industriavfall 

har gett små skillnader i sammansättningen av rökgaserna. Det som inverkar är huruvida det 

brinner i den del av upplaget där PVC spill förvaras, i den del där det finns bildäck (SO 2) eller i den del 

där elektronikskrot förvaras (kan innehålla flamskyddsmedel). 

Brandröken innehåller också stora mängder tjära, som är ett samlingsnamn på ett stort antal organiska 

föreningar som alkaner, karboxylsyror, aldehyder, fenoler samt aromatiska och polyaromatiska 

kolväten. Tjäran innehåller också de tungmetaller som finns i avfallet och som förflyktigas från brandhärden. 

Kvicksilver, bly, kadmium, arsenik eller antimon som finns i avfallet kommer att till en del 

återfinnas i tjäran. Eftersom tjäran inte bedöms spridas utanför brandområdet tas de inte med i 

brandgasberäkningarna. Dock kan dessa ämnen ha en långsiktig miljö- och hälsoinverkan. 

Årligen brinner ca 25 000 ton avfall fördelat på ca 250 bränder. Det är ofta industriavfallet som brinner 

(32 %). 47 % av alla bränder uppstod i avfall lagrat kortare tid än 2 veckor. 

En typbrand kan därför sägas vara ca 100 ton industrieller byggnadsavfall som brinner och de flesta 

kan släckas samma dygn. 1 ton avfall som brinner ger 1700nm 3 brandgas utan luftöverskott. Enligt 

ovanstående uppgifter kan man anta att det bildas 22500 kg tjära innehållande: 

naftalen 23 kg 

pyren 0,9 kg 

bens(a)pyren 0,5 kg 

klorbensener 0,4 kg 

TCDD 

0,00012 kg 

PCB 

0,00003 kg 

(baserat på uppgifter från Naturvårdsverket, Rapport 4320) 

Provtagning har gjorts på mängden dioxin på olika avstånd från en brand i ett avfallsupplag och visar 

på att det är först på flera hundra meters avstånd som halterna inte är förhöjda (Naturvårdsverket, 

1994). 

Tabell 4.3 

Uppskattade dioxinutsläpp 1993 och 2004 (Naturvårsverkets hemsida). 

Utsläpp till luft 

g TEQ/år 

Utsläpp till vatten 

g TEQ/år 

Produkter och avfall 

g TEQ/år 

År 1993 2004 1993 2004 1993 2004 

Avfallsförbränning 3 1,1 0,6-2,4 ca 160 

Bränder vid deponi 2,8-30 0,4-65 

30

Vid bränder bildas en mängd olika förbränningsprodukter. Beroende på förbränningens fullständighet 

bildas olika mycket kolmonoxid (CO). CO ger normalt sätt den största hälsorisken vid brand i organiskt 

material och förekommer som mest vid ofullständig förbränning. Förbränning av kvävehaltiga 

produkter så som nylon och polyuretan ger upphov till kvävemonoxid (NO), cyanväte (HCN), dikväveoxid 

(N 2O) och kvävedioxid (NO 2). En del av produkterna på upplaget består av gummi eller andra 

ämnen som innehåller svavel. Vid brand kan då svaveldioxid (SO 2) bildas. 

Brandgaserna vid förbränning av däck förväntas innehålla en del giftiga förbränningsprodukter, huvudsakligen 

svaveldioxid (SO 2) och vätesulfid (H 2S). 

Beräkningarna bygger på svaveldioxids toxiska egenskaper. Förnimbarhetsgränsen anges av Svenska 

Brandförsvarsföreningen (2002) till ca 1 ppm, och det hygieniska gränsvärdet till ca 5 ppm. Hur skadligt 

det är med olika koncentrationer beror på exponeringstiden, vilket sammantaget uttrycks med 

dosmåttet. Med hjälp av den så kallade Probitfunktionen kan man beräkna skadeutfall i populationer 

för olika kombinationer av koncentration och exponeringstid (Fischer m fl, 1998): 

n 

Pr = + ln( C t) 

där 

, är ämnes- och effektspecifika konstanter 

n 

är en ämnesspecifik konstant 

C är koncentrationen i mg/m 3 

t 

är exponeringstiden i minuter 

Pr 

värde i en kumulativ fördelning som kan översättas till hur stor andel av en population 

som får en viss effekt 

Probitfunktionen kan sedan omvandlas till procentuella utfall av olika konsekvenser, t ex vårdbehov 

eller dödsfall (görs i tabeller). För 50 % effekt i en population (hälften av populationen får en specifik 

effekt vid exponering) gäller Pr = 0, och då kan den koncentration som ger en viss effekt beräknas på 

följande sätt: 

C = 

e ( / ) 

n 

t 

Med antagande om en viss exponeringstid kan koncentrationen bestämmas för de fall då död, svåra 

skador (bestående men) respektive lindriga skador uppstår hos 50% av en genomsnittlig population. 

(Koncentration uttryckt i ppm erhålls genom omräkning med allmänna gaslagen.) 

31

Tabell 4.4 

Beräkning av koncentrationer som ger olika effekter hos 50 % av en population vid 

exponering för svaveldioxid. Konstanter från Fischer m fl (1998). 

Effekt n Tid (min) Konc (mg/m 3 ) Konc (ppm) 

Död -25,4 0,75 4 1 4 754 1 759 

15 2 415 894 

60 1 708 632 

Svåra skador -21,2 0,75 4 1 1 172 434 

15 596 220 

60 421 156 

Lindriga skador -13,1 0,75 4 1 79 29 

15 40 15 

60 28 10 

För en exponering om 15 minuter som grund för beräkningarna ges koncentration för död till ca 900 

ppm och för svåra skador till ca 200 ppm. För en mycket kort exponering (1 minut) är motsvarande 

koncentrationer ca 1800 respektive 400 ppm. 

Brandgasernas sammansättning beror på sammansättningen av avfallet/bränslet. Förbränningsförsök 

med hushållsavfall, källsorterade bränslefraktioner av hushållsavfallet och fraktioner av brännbart 

industriavfall visar relativt små skillnader i sammansättningen av brandgaser (Räddningsverket, Rapport 

P21-151/96). Dock kommer naturligtvis mer väteklorid (HCl) bildas om avfallet innehåller PVC 

och mer svaveldioxid (SO 2) bildas om avfallet innehåller produkter med svavel (tex däck och annat 

gummi). I beräkningarna görs en del väldigt konservativa antagande avseende produktionen av HCl 

vid brand. Antagandet görs att PVC innehåller klor till 50%. Av detta klor bildar ca 50% HCl. 

PVC sammanfaller vid uppvärmning enligt (Drysdale, 1992): 

CH CHCl CH = CH + HCl 

2 

och förbränns (med överskott av luft) enligt (Lamnevik, 1999): 

( O2 

+ 3.76N 

2) CO2 

+ HCl + H 

2O 

5. 

2 

CH 

3Cl 

+ 1.5 

+ 64N 

vilket stöder ovan gjorda antaganden. Vidare görs antagandet att 1% av det lagrade avfallet innehåller 

PVC vilket leder till att 2,5 g HCl bildas för varje kg avfall som brinner. 

Vid alla bränder i organiskt material bildas CO 2, CO och sot. Även spridning av dessa produkter analyseras. 

Indata till beräkningarna hämtas från en produkt sammansatt av polypropylen och klor/sulfat 

polyetylen (SFPE, 1990). Denna produkt anses kunna representera brand i även andra plaster och 

därmed ge konservativt resultat för avfallslagret. Andelen CO 2, CO och sot som bildas ansätts till 0.99 

g/g, 0.090 g/g och 0.082 g/g. 

32

Det finns svårigheter med att dra generella slutsatser från inträffade bränder eftersom det vid varje 

brand finns ett antal faktorer som har betydelse för vilka förbränningsprodukter som bildas. Exempel 

på sådana faktorer är skadeförebyggande åtgärder, räddningsinsats och yttre faktorer såsom vindförhållanden. 

Bekämpningsmedel 

Vid brand i avfall som innehåller bekämpningsmedel kan kvicksilverföreningar, koldioxid, svaveldioxid, 

kvävedioxid, ammoniak och disulfider (giftiga) förekomma. Luftprover tagna vid en brand uppvisade 

dock inte skadliga koncentrationer. 

Handelsgödsel 

Ammoniumnitrit (NH 4NO 3) brinner inte ensamt men kan understödja/förvärra en brand. Stora 

mängder NO x bildades när en brand undersöktes. Om temperaturen är låg bildas ammoniak under 

stor rökutveckling. NPK-gödsel innehåller klorhaltiga salter och avger därför HCl och andra klorhaltiga 

gaser vid brand. Även nitrösa gaser kan bildas. 

4.6.1.1.1 Biologiskt material 

Vid brand i torvbriketter bildades stora mängder organiskt material som i sin tur ger upphov till höga 

halter COD och BOD (chemical/biological oxygen demand). Även PAH kunde detekteras. Varken dioxiner 

eller PCB påvisades. 

Gummiprodukter 

Innehåller ett mkt stort antal olika kemikalier, exempelvis gummipolymerer, fyllnadsmedel av olika 

slag, tillsatsämnen som vulkmedel, mjukgörare, solskyddsmedel, färgämnen, lösningsmedel, flamskyddsmedel 

(bromerade och klorerade). 

Plast 

Även här förekommer ett stort antal kemikalier eftersom flera hundra ämnen används som plastadditiv. 

Bland dessa hittas ett antal ämnen som finns med på Kemikalieinspektionens begränsningslista, 

exempelvis ftalater, klorparaffiner, organiska tennföreningar och bly. 

Det som bildas är ett stort antal organiska föreningar, varav många är aromater, tex bensen, toulen, 

styren och etylbensen. Dessutom frigörs de ingående metallerna. 

33

Tabell 4.5 

Sammanställning av vilka förbränningsprodukter som bildas vid brand i avfall innehållande 

olika ämnen 

Avfallstyp/ämne som brinner Ämne som bildas Övrigt 

- Klorerade föreningar (PVC, PCB, klorparaffiner) 

-Tex klorobenzen 

-Klor (organiskt och oorganiskt) 

Bromerade föreningar, tex bromerade flamskyddsmedel 

Polymerer 

Ej brännbara ämnen som tex kvicksilver, 

borax (dinatriumtetraboratdekahydrat), natrium- 

och aluminiumsilikat 

Biomassa (kök- och trädgårdsavfall) 

Råolja, diesel 

Byggnadsmaterial, båtmaterial 

-Vid förbränning bildas klorväte 

(HCl) som kan bidra till bildning av 

klorerade dioxiner. 

-Dioxiner är egentligen 210 olika 

föreningar: klorerade dibensodioxiner 

och dibensofuraner 

-PCDD (polyklorerade dibenso-pdioxiner) 

-PCDF (polyklorerade dibensofuraner) 

Brom omvandlas till bromväte 

(HBr) i rökgaserna och till bromid i 

flygaskan. Dessa kan med organiska 

föreningar bilda bromerade 

dioxiner. 

PAH (polycykliska aromatiska 

kolväten) 

Oxider bildas när dessa ämnen 

upphettas. 

Mindre PAH än antropogena källor. 

Mkt PAH. 

Arsenik, benzen, benzo(a)pyren, 

koldioxid, dibenzofuran, bly, naftalen, 

partiklar, fenoler, styren och 

toulen. 

-Förekommer ofta i mkt höga 

halter. 3-4 ggr mer än den 

samlade avfallsförbränningen. 

-Klorobenzen tros vara 

främsta källan till bildandet 

av PCDD/F (SRV, 2004) 

-koppar bedöms kunna katalysera 

reaktionen 

-Koppar fungerar också här 

som en katalysator 

-Både koppar och bromerade 

flamskyddsmedel är vanligt 

förekommande i elektriska 

produkter 

-Bromerade dioxiner är troligen 

lika farliga som klorerade 

dioxiner 

Tex. oxideras natriumsilikat 

till natriumoxid, som i sin tur 

kan reagera med vatten och 

bilda natriumhydroxid. 

Byggnadsmaterialet gav 

större emissioner än båtmaterialet. 

Metallskrot PAH Höga halter, särskilt i vindriktningen 

från branden. 

Kvävehaltiga produkter 

(polyuretan, nylon, kvävehaltiga gödselmedel) 

Svavelhaltiga ämnen (gummi, polysulfon, 

dimetoat) 

Organiska föreningar 

Kvävemonoxid (NO), cyanväte 

(HCN), dikväveoxid (N 2 O), ammoniak 

(NH 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ). 

Svaveldioxid(SO 2 ), koldisulfid (CS 2 ) 

och svavelväte (H 2 S). 

Organiska förbränningsprodukter 

(mättade och omättade alifatiska 

kolväten, alifatiska aldehyder, 

aromatiska och heteroaromatiska 

kolväten) 

Förmodligen små mängder 

NO x och cyanväte. Resterande 

kväve omvandlas troligen 

till kvävgas (N 2 ) eller ingår i 

organiska föreningar 

Om hög temperatur så bildas 

det nästan enbart SO 2 . 

Låg temperatur och dålig 

tillgång på syre främjar bildandet 

av organiska föreningar. 

4.7 Typavfall 

Platsbesöken samt litteratursökning har lett fram till att följande brännbara avfall i olika lagringskonfigurationer 

bör beaktas i en brandriskanalys: 

• Industriavfall som är löst lagrat, krossat och balat 

34

• Träavfall som är löst lagrat och krossat/flisat 

• Gummiavfall i form av däck eller liknande 

Brännbart industriavfall och brännbart hushållsavfall har likartade brandegenskaper, se ovan, varför 

endast industriavfall studeras. Träavfallet täcker in såväl träavfall från bygg och rivning som park och 

trädgårdsavfall. Dessutom uppvisar träavfallet liknande brandegenskaper (avseende brandspridning) 

med löst lagrat industriavfall. 

Producentavfall så som plastförpackning och hanteras vanligtvis enbart i mindre omfattning. Lagringsmängderna 

blir därmed begränsade och anses inte vara dimensionerande ur brandsynpunkt. 

Samma sak gäller för elektronikskrot. 

Detta leder till följande typbränslen: 

Typbränsle Beskrivning Dimensionerande Brandgas 

1a 

1b 

Löst lagrat industri/hushållsavfall 

Komprimerat industri/hushållsavfall 

HCL 

HCL 

1c Balat industri/hushållsavfall HCL 

2a 

2b 

Löst lagrat träavfall (likt löst 

lagrat indsutriavfall) 

Flisat träavfall (likt komprimerat 

industriavfall) 

CO/sot 

CO/sot 

3 Gummidäck SO2 

4.8 Osäkerheter 

Beräkningarna är förknippade med ganska stor osäkerhet. Det finns olika typer av osäkerheter, olika 

nivåer. Utifrån COWI m fl (1996) indelning i fyra kategorier kommenteras dessa nedan. 

• Osäkerhet i kunskap. 

Analysen baseras på vilka ämnen som bildas samt dessas egenskaper vid förbränning, vilka 

endast delvis är kända. Detta har stor betydelse för analysen. 

• Osäkerhet i antaganden. 

Skattningar av bränslets förbränningsegenskaper bygger på antaganden att dessa kan jämföras 

med andra ämnen, fast det är klart att bränslet har avvikande förbränningsvärme. 

• Osäkerhet i modeller. 

Modellen för spridningsberäkningar bygger på datormodellen ALOFT som utvecklats för stora 

bränder. Det finns en viss osäkerhet hur väl den speglar brand i det specifika bränslet. Vidare 

finns en mindre osäkerhet för hur väl modellen återspeglar reella förhållanden. 

35

5 Referenser 

Yndemark, B., (2002). Bromerade flamskyddsmedel i byggindustrin. Brandforsk-projekt 706-021. 

Projektrapport. 

Drysdale, D., (1992). An Introduction to Fire Dynamcis. University of Edinburgh. Scotland. 

Miljökonsekvensbeskrivning (2004). Halmstad Renhållnings AB. 

Rapport P21-151/96. Brand och miljöeffekter. Räddningsverket. Karlstad. 

Rapport P402284. Analyser av brandgaser och släckvatten i samband med brandförsök med hushållsavfall. 

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås 

Barry, P.E., m fl (2002). Risk – Informed, Performance – Based Industrial Fire Protection. USA. 

Brandskyddshandboken (2002). En handbok i projektering av brandskydd i byggnader. Brandteknik, 

Lunds universitet, Lund. 

Naturvårdsverket (1994). Bränder på avfallsupplag. Rapport 4320. 

Lago, U., (2002). Brand i lastpallager. Räddningsverket. Karlstad. 

COWI, DONG & IMM (1996) . Usikkerhedsbeskrivelse i kvantitative risikoanalyser. Projektrapport. 

(På danska) 

Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., & Winter, S. 

(1998) . Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. 

Stockholm: Försvarets Forskningsanstalt. Tredje reviderade upplagan. 

McGrattan, K.B., Baum, H.R., Walton, W.D., & Trelles, J. (1997) . Smoke Plume Trajectory from In 

Situ Burning of Crude Oil in Alaska – Field Experiments and Modeling of Complex Terrain. 

Gaithersburg: National Institute of Standards and Technology, NISTIR 5958. 

NIST (2002) . ALOFT-FT. Datorprogram. Gaithersburg: National Institute of Standards and Technology. 

SFPE (1990) . The SFPE Handbook of Fire Protection Engineering. National Fire Protection Association, 

USA. 1 st edition. 

University of Akron, 2002-08-23 . The Chemical Database . Akron: Department of chemistry. 

http://ull.chemistry.uakron.edu/erd/ 

Karlsson, B., Quintiere, J.G., Enclosure Fire Dynamics, CRC Press, 2000 

Svennerstedt, B., Brännbart material i djurstallar, Rapport, Alnarp, 2002 

36

Bilaga 1 

Beräkning av brandgasspridning och värmestrålning

1 Inledning 

1.1 Uppdragsbeskrivning 

Øresund Safety Advisers AB (ØSA) har på uppdrag av RVF upprättat en guide för 

brandriskanalyser. Detta dokument är en beräkningsbilaga till denna analys. Bilagan är 

upprättad av brandingenjör Andreas Lindgren och kvalitetsgranskad av brandingenjör 

Ken Nessvi. 

2

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING ......................................................................................................... 2 

1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING ................................................................................... 2 

2 BRANDGASSPRIDNING TILL OMGIVNINGEN............................................ 4 

2.1 INLEDNING........................................................................................................ 4 

2.2 MODELL ........................................................................................................... 4 

2.3 INDATA............................................................................................................. 4 

2.4 RESULTAT......................................................................................................... 6 

2.5 SLUTSATSER ................................................................................................... 29 

3 VÄRMESTRÅLNING ........................................................................................ 30 

3.1 INLEDNING...................................................................................................... 30 

3.2 MODELL ......................................................................................................... 30 

3.3 INDATA........................................................................................................... 31 

3.4 RESULTAT....................................................................................................... 32 

3.5 SLUTSATSER ................................................................................................... 34 

4 DISKUSSION...................................................................................................... 36 

3

2 Brandgasspridning till omgivningen 

2.1 Inledning 

I detta avsnitt presenteras resultat för samtliga brandgasberäkningar. Följande 

parametrar har varierats: 

– Brandarea (m 2 ) 

– Vindhastighet (m/s) 

– Stabilitetsklassen, där B är måttligt instabilt och D är neutralt. 

I avsnitt 2.4-2.8 redovisas figurer över brandgasspridningen. I figurerna redovisas 

spridningen sett från sidan (sektion) samt sett uppifrån (plan). På x-axeln redovisas 

avståndet i km (i vindriktningen). 

Syftet med figurerna är att utvärdera hur omgivningen påverkas av ett brandscenario. I 

figurerna går det att utläsa hur stort område som påverkas samt vilka koncentrationer 

som förväntas. De beräknade avstånden och bredderna på plymen kan användas som 

underlag för beslut om inom vilket område personer skall ombedjas att hålla sig 

inomhus och stänga fönster och ventilation. Resultaten utgör ett grovt underlag och 

skall givetvis ej tolkas i detalj. 

2.2 Modell 

För att genomföra beräkningar för hur de bildade brandgaserna sprids finns ingen direkt 

utvecklad modell. Vi har valt att använda modellen ALOFT-FT från NIST (2002) som 

är ett enkelt program som utvecklats för att beräkna spridning av brandgaser och 

förbränningsprodukter vid stora bränder utomhus. Programmet hanterar fluiddynamiska 

ekvationer som bygger på bildandet av en brandplym och dess spridning i omgivningen 

med hänsyn till vind- och andra meteorologiska omständigheter. Närmare beskrivning 

av programmet finns i McGrattan m fl (1997) 1 . 

2.3 Indata 

Bränsle definieras med effekt, förbränningshastighet, strålningsandel och eventuellt 

bildandet av partiklar/ämne. Vid alla bränder i organiskt material bildas CO 2 , CO och 

sot. Andra förbränningsprodukter (HCL, SO 2 etc.) förväntas vid förbränning av 

hushållsavfall, gummi, plast mm. 

Avfallet har definierats enligt nedan: 

- 100 kW/m 2 för typbränsle 1a, 2a, 3 och 4 

- 5 MW/m 2 för typbränsle 1b, 1c och 2b, vilket är programmets största möjliga 

brandeffekt per kvm. I praktiken har vi sannolikt ännu bättre plymlyft för dessa 

bränder. 

1 McGrattan, et.al., (1997), Smoke Olume Trajectory from In Situ Burning of Crude Oil in Alaska, NIST, 

USA 

4

Strålningsandel antas till 30 % (förutom typbränsle 3 där fördefinierade värden används, 

10 %). Tre brandfall har studerats. 

Indata till beräkningarna hämtas från databas som finns redovisad i ALOFT-FT samt 

från SFPE-handboken (2002) 2 . I tabell 1 redovisas vilka ”standardämnen” som används 

vid analysen. Dessa produkter anses kunna representera en brand i respektive avfallstyp. 

Det är mycket svårt att ge ett entydigt svar på vilka ämnen som ingår i respektive 

avfallstyp. Valda ämnen anses dock utgöra ett bra underlag för att kunna utvärdera och 

jämföra bränder i olika avfallstyper. 

Tabell 1 

”Standardämne” som används vid olika avfallstyper. 

Typbränsle ”standardämne” Dimensionerande gas 

1a, 1b, 1c Industri/hushållsavfall EPR/Hypalon HCL 

2 Träavfall Wood (red oak) CO/sot 

3 Gummidäck ANS Crude SO 2 /sot 

4 Hårdplast EPR/Hypalon HCL 

För varje beräkning anges meteorologiska omständigheter (stabilitetsklass, temperatur, 

vindhastighet och fluktuationer). Som utgångspunkt används stabilitetsklass D (neutral), 

temperatur 20 ºC, vindhastighet 5 m/s. Terrängen (omgivningen) antas vara plan. Även 

stabilitetsklass B (relativt instabil) för denna vindhastighet studeras. Vindhastigheterna 

2 m/s och 10 m/s studeras också. För dessa vindhastigheter beräknas spridning med 

stabilitetsklasserna B (relativt instabilt) respektive D (neutral). 

I beräkningarna tas hänsyn till vilken stabilitet som finns i atmosfären, vilket har en stor 

inverkan på hur brandgaserna sprids. Stabil skiktning uppstår när atmosfären kyls 

kontinuerligt underifrån. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen för stor 

och skiktningen blir normal. Stabil skiktning kan förekomma vid klart väder nattetid. 

Instabil skiktning uppstår när atmosfären värms kontinuerligt underifrån, dvs i motsatts 

till stabil skiktning. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen även här för 

stor och skiktningen blir normal. Instabil skiktning kan förekomma vid klart väder 

dagtid under sommaren. Vintertid är solinstrålningen för liten även mitt på dagen för att 

skiktningen skall bli instabil. Neutral (normal) skiktning är någonting mellan stabil och 

instabil skiktning. Vid vindhastigheter på mer än 4-5 m/s blir skiktningen alltid normal 

oavsett avkylning och uppvärmning. Sannolikheten för neutral skiktning ökar om det är 

molnigt. 

2 SFPE (2002), SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, 3rd Edition, Quincy, Massachusetts: 

National Fire Protection Association. 

5

2.4 Resultat 

2.4.1 Typbränsle 1a och 4 

Resultaten nedan är aktuella för: 

– Typbränsle 1a – Löst lagrat industriavfall/hushållsavfall 

– Typbränsle 4 – Hårdplast 

I figurerna 1-10 redovisas en färgskala med olika koncentrationer (HCL). Dessa anges i 

g/kg vilket ungefär motsvarar 1/1000 ppm, dvs. koncentrationen i ppm fås genom att 

multiplicera koncentrationen med 1000. Koncentrationerna ges som medeltal för en 

timmes varaktighet. Beräkningarna bygger på s.k. ”steady-state” förhållanden, dvs. ett 

kontinuerligt, men statiskt, förlopp. 

HCl är använt som ”standardämne” och brandgaserna kan mycket väl innehålla andra 

typer av farliga ämnen. Men skyddsavstånden bedöms bli ungefär de samma oavsett 

avfallets sammansättning. 

Kommentarer till figurerna 

Brandarea: En större brandarea innebär att utsläppet till omgivningen totalt sett 

blir större. En insats från räddningstjänsten blir även mer omfattande 

vid större brandarea. Stigkraften hos brandgaserna blir större när 

brandarean ökar. Detta medför en positiv effekt genom att marknivå 

inte påverkas av brandgaser i samma omfattning, se exempelvis figur 

9 och 10. I realiteten kommer ju dock marknivån att påverkas ändå 

eftersom en större brandarea alltid föregås av en mindre brandarea. 

Vindhastighet: Vid låga vindhastigheter kommer i princip inga brandgaser att 

befinna sig i marknivån. Vid högre vindhastigheter kommer 

marknivån ”klickvis” att påverkas av brandgaser, vilket omfattar ett 

område om ca 1-3 km ifrån utsläppspunkten. Vid kraftiga vindar kan 

områden relativt långt från utsläppspunkten påverkas. I dessa fall (10 

m/s) är brandgasernas utbredning dock långsmal, vilket innebär att 

det påverkade området är relativt litet. 

Stabilitetsklass: Två olika atmosfärsförhållanden studeras; måttligt instabil (B) och 

neutral (D). B är tillämpbar upp till ca 5 m/s, medan D är sannolik för 

vindhastigheter om minst 5 m/s. D innebär generellt att marknivån 

påverkas mindre av brandgaser. 

Figur 1 Brandarea: 25 m 2 

Vindhastighet: 2 m/s 

Stabilitetsklass: B 

Kommentar: 

I princip kommer inga brandgaser att 

finnas vid marknivån. 

6




Kommentar: 

Brandgaser påverkar marknivån. Detta 

scenario anses dock vara mindre 

sannolikt (stark vind och stab.klass B). 



Stabilitetsklass: D 

Kommentar: 






Kommentar: 

Kraftig vind medför att det påverkade 

området är långsmalt. 




Kommentar: 



7




Kommentar: 







Kommentar: 






Kommentar: 

Brandgaser påverkar marknivån 

”klickvis”. Kraftig vind medför att det 

påverkade området är långsmalt. 




Kommentar: 


finnas vid marknivån. Stor brandarea 

medför bättre stigkraft hos 

brandgaserna. 

8




Kommentar: 



2.4.2 Typbränsle 1b och 1c 


– Typbränsle 1b – Komprimerat industriavfall/hushållsavfall 

– Typbränsle 1c – Balat industriavfall/hushållsavfall 

I figurerna 11-18 redovisas en färgskala med olika koncentrationer (HCL). Dessa anges 

i g/kg vilket ungefär motsvarar 1/1000 ppm, dvs. koncentrationen i ppm fås genom att 

multiplicera koncentrationen med 1000. Koncentrationerna ges som medeltal för en 

timmes varaktighet. Beräkningarna bygger på s.k. ”steady-state” förhållanden, dvs. ett 

kontinuerligt, men statiskt, förlopp. 




vid större brandarea. Den låga brandeffekten medför att stigkraften 

hos brandgaserna blir dålig. Detta medför att brandgaser breder ut sig 

endast i den närmaste omgivningen runt utsläppspunkten. Höga 

koncentrationer är att förvänta närmaste branden. Området som 

påverkas är ca 1-2 km. En större brandarea än 100 m 2 förväntas ej 

vara sannolik. 

Vindhastighet: Vindhastigheten påverkar spridningen genom att brandgaserna breder 

ut sig mer vid högre hastigheter. 

Stabilitetsklass: Två olika atmosfärsförhållanden studeras; måttligt instabil (B) och 


vindhastigheter om minst 5 m/s. D ger innebär generellt att 

brandgaserna breder ut sig över ett större område. 

9




Kommentar: 

Dålig stigkraft hos brandgaserna 

innebär att endast den närmaste 

omgivningen påverkas. 




Kommentar: 







Kommentar: 

Stabilitets klass D ger större 

spridningsområde. 




Kommentar: 

Kraftig vind innebär att brandgaserna 

breder ut sig över ett större område 

(marginellt). 

10




Kommentar: 

En större brandarea ger större 





Kommentar: 

Högre vindhastighet ger större 





Kommentar: 






Kommentar: 

Kraftig vind innebär att det påverkade 


11

2.4.3 Typbränsle 2a 


– Typbränsle 2a – Löst lagrat träavfall 

I figurerna 19-28 redovisas en färgskala med olika koncentrationer. Den översta grafen i 

respektive figur redovisar sot (PM10) och anges i mg/m 3 . De två nedre graferna i 

respektive figur redovisar CO och anges i ppm. Koncentrationerna ges som medeltal för 

en timmes varaktighet. Beräkningarna bygger på s.k. ”steady-state” förhållanden, dvs. 

ett kontinuerligt, men statiskt, förlopp. 


Brandgasspridningen i atmosfären som redovisas nedanför CO och sot (PM10) liknar de 

resultat som typbränsle 1a och 4 (löst lagrat industriavfall/hushållsavfall och hårdplast) 

ger för HCL. 

Generellt så sammanfaller spridningsbilden för CO och sot (PM10). CO-halten i 

atmosfären ligger långt under kritiska nivåer för samtliga redovisade fall. 









befinna sig i marknivån. Vid högre vindhastigheter kommer 

marknivån ”klickvis” att påverkas av brandgaser, vilket omfattar ett 

område om ca 1-3 km ifrån utsläppspunkten. Vid kraftiga vindar kan 

områden relativt långt från utsläppspunkten påverkas. I dessa fall (10 

m/s) är brandgasernas utbredning dock långsmal, vilket innebär att 

det påverkade området är relativt litet. 

Stabilitetsklass: 

Två olika atmosfärsförhållanden studeras; måttligt instabil (B) och 




12




Kommentar: 






Kommentar: 




13




Kommentar: 






Kommentar: 

Kraftig vind medför att det påverkade 


14




Kommentar: 






Kommentar: 




15




Kommentar: 






Kommentar: 

Brandgaser påverkar marknivån 

”klickvis”. Kraftig vind medför att det 

påverkade området är långsmalt. 

16




Kommentar: 


finnas vid marknivån. Stor brandarea 

medför bättre stigkraft hos 

brandgaserna. 




Kommentar: 



17

2.4.4 Typbränsle 2b 

Resultaten nedan är aktuella för följande typbränsle: 

– Typbränsle 2b – Flisat träavfall 



respektive figur redovisar CO och anges i ppm. Koncentrationerna ges som medeltal för 




Brandgasspridningen i atmosfären som redovisas nedanför CO och sot (PM10) liknar de 

resultat som typbränsle 1b och 1c (komprimerat eller balat industriavfall/hushållsavfall) 

ger för HCL. 

Generellt så sammanfaller spridningsbilden för CO och sot (PM10). CO-halten i 


Brandarea: 

Vindhastighet: 


En större brandarea innebär att utsläppet till omgivningen totalt sett 


vid större brandarea. Den låga brandeffekten medför att stigkraften 

hos brandgaserna blir dålig. Detta medför att brandgaser breder ut sig 

endast i den närmaste omgivningen runt utsläppspunkten. Höga 

koncentrationer är att förvänta närmaste branden. Området som 

påverkas är ca 1-2 km. En större brandarea än 100 m 2 förväntas ej 

vara sannolik. 

Vindhastigheten påverkar spridningen genom att brandgaserna breder 

ut sig mer vid högre hastigheter. 



vindhastigheter om minst 5 m/s. D ger innebär generellt att 

brandgaserna breder ut sig över ett större område. 

18




Kommentar: 







Kommentar: 




19




Kommentar: 






Kommentar: 

Kraftig vind innebär att brandgaserna 

breder ut sig över ett större område 

(marginellt). 

20




Kommentar: 

En större brandarea ger större 





Kommentar: 

Högre vindhastighet ger större 


21




Kommentar: 






Kommentar: 

Kraftig vind innebär att det påverkade 


22

2.4.5 Typbränsle 3 

Resultaten nedan är aktuella för följande typbränsle: 

– Typbränsle 3 – Gummidäck 



respektive figur redovisar SO 2 och anges i ppm. Koncentrationerna ges som medeltal för 




Generellt så sammanfaller spridningsbilden för SO 2 och sot (PM10). SO 2 -halten i 










befinna sig i marknivån. Vid kraftiga vindar (10 m/s) kan marknivån 

”klickvis” påverkas av brandgaser, vilket omfattar ett område om ca 

1-2 km ifrån utsläppspunkten. 






23




Kommentar: 

- 




Kommentar: 

- 

24




Kommentar: 

- 




Kommentar: 

- 

25




Kommentar: 

- 




Kommentar: 

- 

26




Kommentar: 

- 




Kommentar: 

- 

27




Kommentar: 

- 




Kommentar: 

- 

28

2.5 Slutsatser 

I huvudrapporten redovisas slutsatser för respektive avfallstyp. Nedan följer några 

generella slutsatser. 

Brandeffekt och brandarea 

För bränder med hög effekt (typbränsle 1a, 2a, 3 och 4) ger kraftiga plymplyft och det 

är enbart HCl som ger farliga koncentrationer vid marknivå. Övriga brandgaser hinner 

blandas om och spädas ut till ofarliga koncentrationer innan de når marken. Större 

brandarea ger något lägre koncentrationer generellt vid marknivå, dock kommer mer 

brandgaser att spridas till atmosfären. Större bränder leder alltså till bättre förhållanden 

för personer i omgivningen. Däremot kommer ju den långsiktiga miljöpåverkan öka 

med ökad storlek på branden varför brandstorleken trots detta bör begränsas i 

omfattning. En insats från räddningstjänsten blir även mer omfattande vid större 

brandarea. 

För bränder med låg effekt (typbränsle 1b, 1c och 2b) uppkommer högre 

koncentrationer vid marknivå, eftersom stigkraften hos brandgaserna är dålig. Detta 

innebär att områden närmast branden kan påverkas av giftiga brandgaser. 

Brandförloppet är betydligt långsammare och tiden till dess att stationära förhållanden 

uppstår är längre jämfört med bränder med hög effekt. En större brandarea medför 

större spridningsområde. 

Vindhastighet 

Vindhastigheten påverkas spridningen. Vid lägre vindhastigheter blir förhållandena 

bättre generellt sett. Kraftigare vindar medför att brandgaserna trycks ned mot marken. 

Brandplymen blir dock smalare och område som påverkas är förhållandevis litet. 

Stabilitetsklass 

För bränder med hög effekt (typbränsle 1a, 2a, 3 och 4) innebär stabilitetsklass D att 

marknivån påverkas mindre av brandgaser. 

För bränder med låg effekt (typbränsle 1b, 1c och 2b) innebär stabilitetsklass D 

(neutral) att brandgaserna breder ut sig över ett större område. 

Observera att resultaten som presenteras avser stationära förhållanden; dvs ingen hänsyn 

har tagits till tiden det tar att nå dessa (brandens tillväxt försummas). För bedömningen 

av vilka koncentrationer som ger viss effekt avses en person som befinner sig utomhus 

och exponeras i ca 1 timme. 

29

3 Värmestrålning 

3.1 Inledning 

I detta avsnitt presenteras resultat för samtliga strålningsberäkningar. Resultaten kan 

användas för att bedöma behov av brandgator. Ur resultaten kan följande slutsatser 

göras: 

– Risk för brandspridning bedöms kunna ske om strålningen uppgår till minst 

30 kW/m 2 . 

– För att räddningstjänsten ska kunna arbeta under lång tid får strålningen inte 

överskrida 3 kW/m 2 . 

3.2 Modell 

Flamman betraktas som en cylinder, där strålningen antas utgå från flammorna som pga. 

sin temperatur strålar mot kroppar/föremål i omgivningen. Strålningsnivån beror på 

placeringen och den så kallade synfaktorn, som avgörs av förhållandet mellan 

flammorna och föremålet. 

Riskavståndet räknas från flammornas mitt. Strålningen från flamman, q& !! f , r 

, beräknas 

enligt följande: 

( F + F ) 

q& 

"" f 

= E ! + 

1 2 

F 3 

där E är utgående strålning från flammans yta och F1, F2 och F3 är så kallade 

synfaktorer vilka beror av avstånd och vinkel mellan flamma och exponerad yta/person. 

Synfaktorerna beräknas enligt följande formler. 

F 

F 

1 

2 

u ! r $ 

= # & ' + 

4( 

" L% 

( 2) sin 2) 

) 

v ! r $ 

= # & ' + 

2( 

" L% 

0 0 

( 2) sin 2) 

) 

2 0 0 

w ! r $ 2 

F3 

= # & cos ( 

0 

' " L% 

Parametrarna definieras i figuren nedan. Alla vinklar är i enheten radianer och alla 

längder i meter. 

30

z 

r 

! 0 

dA 

u 

w 

v 

n 

L 

H 

y 

x 

Figur 46 

Modell för strålningsberäkningar 

3.3 Indata 

3.3.1 Typbränsle 1a, 2a, 3 och 4 

I Naturvårdsverkets kartläggning av bränder på avfallsupplag konstateras brandstorlek 

på mellan 1 m 3 och 4000 m 3 avfall. Medelvärdet beräknas till 100 ton vilket motsvarar 

ca 650 m 3 då densiteten på det brännbara avfallet bedöms vara ca 150 kg/m 3 . Med en 

lagringshöjd om 4 meter kan volymerna räknas om till ytor. Brandytorna blir då mellan 

0.25 m 2 och 1000 m 2 och medelytan drygt 150 m 2 . Med ledning av diskussionen ovan 

görs beräkningar för fem olika brandareor; 25 m 2 , 100 m 2 , 500 m 2 , 1000 m 2 och 5000 

m 2 . 

3.3.2 Typbränsle 1b, 1c och 2b 

En brand i komprimerat eller balat avfall har ett långsammare brandförlopp jämfört med 

löst lagrat avfall. Därmed kommer brandarean inte att vara lika stor. Densiteten för 

komprimerat hushållsavfall i balar är ungefär 600 kg/m 3 (SP, Rapport P402284). 

Densiteten beror givetvis på innehållets sammansättning. Beräkningar görs för fyra 

olika brandareor; 1 m 2 , 5 m 2 , 25 m 2 och 100 m 2 . 

31

3.4 Resultat 


Resultaten nedan är aktuella för följande avfallstyper, där höga flammor är sannolikt 

– Typbränsle 1a – Löst lagrat industriavfall/hushållsavfall 

– Typbränsle 2a – Löst lagrat träavfall 

– Typbränsle 3 – Gummidäck 

– Typbränsle 4 – Hårdplast 

Tabell 2 redovisar resultat från strålningsberäkningarna. Tabellen kan användas för att 

bedöma behov av brandgator. 

Exempel: 

En brand med storleken 500 m 2 får inte någon snabb spridning till nästa avfallshög om 

avståndet överstiger 14 meter. Detta baseras på att lagringshöjden i de båda högarna är 

ungefär densamma. Avstånd till där räddningstjänsten kan arbeta under lång tid är så 

långt som över 90 meter. 

Tabell 2 

Strålningsnivåer på olika avstånd från de fem analyserade brandareorna. Samtliga 

strålningsnivåer är mot mark utom den markerad med * som anger strålningen på 

halva flamhöjden, vilket är ett värre fall. Avstånd är i meter. 

3 kW/m 2 12.5 kW/m 2 20 kW/m 2 30 kW/m 2 30 * kW/m 2 

25 m 2 22 6 4 2 3.5 

100 m 2 44 13 7 4 7 

500 m 2 92 27 15 8 14 

1000 m 2 120 36 20 10 29 

5000 m 2 >200 77 42 20 40 

Rekommenderat avstånd 

för brandgator 

32


Resultaten nedan är aktuella för följande avfallstyper, där glödbrand eller låga flammor 

är sannolika: 

– Typbränsle 1b – Komprimerat industriavfall/hushållsavfall 

– Typbränsle 1c – Balat industriavfall/hushållsavfall 

– Typbränsle 2b – Flisat träavfall 

Tabell 3 redovisar resultat för avfall som brinner med flammor. Notera att det mest 

sannolika brandförloppet dock är glödbrand (utan flammor) för dessa typbränslen. 

Exempel: 


avståndet är ca 4 meter. Avstånd till där räddningstjänsten kan arbeta under lång tid är 

drygt 40 meter. Detta förutsätter att avfallet brinner med flammor. 

Troligen kommer större brandarea än 100 m 2 ej att uppnås för dessa typbränslen 

eftersom brandspridningen är mycket långsam. En släckinsats har sannolikt påbörjats 

medan branden är relativt liten till ytan. 

Tabell 3 




1 m 2 0,6 4,5 1,2 0,7 0,5 

5 m 2 1,3 10 2,5 1,5 1 

25 m 2 2,8 22 5,7 3,5 2 

100 m 2 5,5 42 11 6,5 3,5 

33

3.5 Slutsatser 

I huvudrapporten redovisas slutsatser för respektive avfallstyp. Nedan följer några 

generella slutsatser. Genomförda beräkningar kan användas för att bedöma behov av 

brandgator samt strålningsnivåer som räddningstjänsten utsetts för. 


För att förhindra brandspridning mellan avfallshögar så erfordras skyddsavstånd enligt 

genomförda strålningsberäkningar. En sammanfattning av dessa redovisas i tabell 4. 

Skyddsavstånd krävs för att förhindra snabb brandspridning. Exempelvis krävs en 

brandgata om ca 30 meter om avfallshögen är 1000 m 2 . 

Tabell 4 

Rekommenderade skyddsavstånd för brandgator, vilket förhindrar risken för 

brandspridning mellan avfallshögar. Tabellen är en sammanfattning av tabell 2. 

Storlek på avfallshög 

(X) 

25 m 2 3,5 

100 m 2 7 

500 m 2 14 

1000 m 2 29 

5000 m 2 40 

Avstånd för att förhindra 

brandspridning 

(Y) 

Resultat i tabell 4 baseras på kvadratisk utformning av avfallsupplagen, se figur 47. En 

alternativ utformning innebär att upplagen utformas som rektangulära högar. Detta 

medför ett kortare skyddsavstånd vid högarnas kortsidor och ett längre skyddsavstånd 

vid högarnas långsidor. En närmare utredning bör dock göras för att bestämma 

erforderligt skyddsavstånd för varje rektangulär lagringskonfiguration. 

X 

Y 

X 

X 

X 

Y 

Y 

Figur 47 

Utformning av avfallshögar. 

34

Skyddsavstånd för en insats av räddningstjänsten blir långa, se resultat i tabell 2 

(kolumn 3). Med i skydd av vallar och andra avfallshögar bedöms insatsmöjligheterna 

vara goda. Att förhindra spridning av brand sker genom att intilliggande högar kyls med 

vatten. 

Baserat på strålningsberäkningarna kan oändligt stora avfallsupplag skapas under 

förutsättning att erforderliga skyddsavstånd skapas. Lagringsytan skall dock begränsas 

för att begränsa skador på omgivande miljö och hälsa. En bedömning skall göras utifrån 

vilket avfall som lagras, se vidare i huvudrapporten. 


Avfallets beskaffenhet har stor betydelse för brandförloppet. Balat, komprimerat eller 

flisat avfall innebär långsammare brandförlopp jämfört med löst lagrat avfall. 

Glödbrand eller brand med låga flammor är att förvänta i dessa områden. Storleken på 

områdena bedöms ej utgöra någon större risk, eftersom brandspridningen sker relativt 

långsamt. Detta gäller under förutsättning att löst lagrat avfall inte blandas in. 

För balat avfall är sannolikheten stor att det är en glödbrand. En sådan brand är relativt 

svårsläckt med endast påföring av vatten. Lämpning eller täckning med inert material är 

i detta fall betydligt lämpligare. Därmed är det viktigt att räddningstjänsten har bra 

tillgänglighet till upplagen. 

Troligen kommer större brandarea än 100 m 2 ej att uppnås för balat avfall eftersom 

brandspridningen är så långsam. En släckinsats har sannolikt påbörjats medan branden 

är liten till ytan. 


avståndet är ca 4 meter. Tillräckligt med plats skall dessutom finnas för att kunna utföra 

lämpning vid en eventuell släckinsats. Ytorna mellan högarna skall vara körbara för 

fordon. 

Slutsatsen utifrån detta är att skyddsavstånd mellan avfallshögar skall alltid vara minst 

4 meter, se figur 48. Detta är applicerbart för alla storlekar på avfallshögar. Detta 

innebär att brandspridning förhindras samtidigt som högarna är åtkomliga för fordon för 

att kunna utföra lämpning. 

Balat avfall 

4 m 

Figur 48 

Utformning av avfallshögar. 

35

Det finns goda chanser för räddningstjänten att genomföra en släckinsats. Vid 

glödbränder, vilket är sannolikt för dessa typbränslen, strålningsnivåerna betydligt 

lägre. Det bedöms finnas goda möjligheter att göra en släckinsats nära branden. 

4 Diskussion 

Beräkningarna är förknippade med ganska stora osäkerheter. Det finns olika typer av 

osäkerheter, olika nivåer. Utifrån COWI m fl (1996) indelning i fyra kategorier 

kommenteras dessa nedan. 

• Osäkerhet i kunskap. 

Analysen baseras på olika ämnens egenskaper vid förbränning, vilka endast 

delvis är kända. Detta har stor betydelse för analysen. 

• Osäkerhet i antaganden. 

Skattningar av bränslets förbränningsegenskaper bygger på antaganden att dessa 

kan jämföras med andra ämnen, fast det är klart att bränslet har avvikande 

förbränningsvärme. 

• Osäkerhet i modeller. 

Modellen för spridningsberäkningar bygger på datormodellen ALOFT som 

utvecklats för stora bränder. Det finns en viss osäkerhet hur väl den speglar 

brand i det specifika bränslet. Vidare finns en mindre osäkerhet för hur väl 

modellen återspeglar reella förhållanden. Validering har emellertid skett med 

stora oljebränder. 

• Osäkerhet i parametrar/indata. 

Den osäkerhet som finns för val av indata har studerats i känslighetsanalys. 

36

Rapporter från Avfall sveriges deponeringssatsning 2007 

D2007:01 Hantering av svårsedimenterat slam från bland annat färg- och limindustri 

D2007:02 Försök med markförbättrande åtgärder i Salixodling. Hedeskoga avfallsanläggning, Sysav 

D2007:03 Om potentialen i fältmätningar av urlakning med hjälp av tid-rumreflektometri (TDR) 

D2007:04 Utvärdering av lakvattenkvalitet med multivariat analys 

D2007:05 Att minska risken för brand på deponier. Förslag till brandriskanalys

Avfall Sverige Utveckling D2007:05 

ISSN 1103-4092 

©Avfall Sverige AB 

Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se

D2007:05 Att minska risken fÃ¶r brand pÃ¥ deponier - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?