D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
För små bränder finns vedertagna modeller för beräkning av flamhöjd men när <strong>brand</strong>ens yta ökar<br />
delas flamman upp i ett antal mindre flammor (LTH Brandteknik, 1994). För detta ändamål finns inga<br />
verifierade beräkningsmodeller men antaganden att flammans höjd understiger <strong>brand</strong>ens diameter<br />
kan göras. För stora bränder om motsvarande 100 m 2 eller större är flamhöjden sällan mer än 20 meter.<br />
I <strong>brand</strong> i pallager (Lago, 2002) observerades flamhöjder om ca 25 meter vilket även var längden på<br />
<strong>brand</strong>ens kortaste sida.<br />
I beräkningarna antas flammans höjd vara lika med <strong>brand</strong>ens diameter. För de stora bränderna medför<br />
detta konservativa resultat då flamhöjden i praktiken torde bli något lägre.<br />
4.5.1.2 Komprimerat eller balat<br />
Lagring av avfall som är komprimerat med maskin har ett annat <strong>brand</strong>förlopp jämfört med en <strong>brand</strong> i<br />
löst lagrat avfall. Den stora skillnaden är att effektutveckling och <strong>brand</strong>spridningen är betydligt långsammare.<br />
Brandförloppet liknar sannolikt en <strong>brand</strong> i hårdpressad halm eller liknande. Ytskiktet brinner<br />
snabbt upp, men sedan övergår <strong>brand</strong>en sannolikt till en glöd<strong>brand</strong> eller flam<strong>brand</strong> med relativt<br />
liten flamhöjd.<br />
Den stora skillnaden mellan <strong>brand</strong> i löst lagrat avfall och komprimerat avfall är mängden tillgängligt<br />
syre. En <strong>brand</strong> i komprimerat avfall kommer ha ett betydligt långsammare <strong>brand</strong>förlopp. En glöd<strong>brand</strong><br />
eller <strong>brand</strong> med låg flamhöjd är det mest sannolika En glöd<strong>brand</strong> har betydlig lägre förbränningshastighet<br />
och temperatur, vilket medför att <strong>brand</strong>spridningen kommer att ske långsamt.<br />
Tester har genomförts för att analysera <strong>brand</strong>gaser hos komprimerat hushållsavfall (SP, Rapport<br />
P402284). I denna redovisas ungefärliga <strong>brand</strong>effekter för komprimerat avfall med storleken 1 m 3 .<br />
Brandeffekten når maximalt 20 kW (glöd<strong>brand</strong>), vilket styrker resonemanget ovan med en låg <strong>brand</strong>effekt.<br />
Av resonemanget ovan görs antagande att fem sidor på balen brinner med 20 kW, dvs. effekten är<br />
maximalt ca 5x20 = 100 kW. Antagandet görs att ytan som brinner är ungefär 1 m 2 , vilket ger en<br />
<strong>brand</strong>effekt på maximalt 100 kW/m 2 . Detta värde används före både komprimerat och balat avfall.<br />
Jämförelsevis så brinner en 1 m 2 stor bensinpöl med ca 2500 kW (Brandskyddshandboken, 2002).<br />
För detta ändamål finns inga verifierade beräkningsmodeller men antaganden att flammans höjd understiger<br />
<strong>brand</strong>ens diameter kan göras.<br />
I beräkningarna antas flammans höjd vara lika med <strong>brand</strong>ens radie, vilket anses vara ett rimligt antagande.<br />
Jämförelsevis brinner halm med ca 3 meter höga flammor. Detta avser halm som är utspridd<br />
på en yta av 5 meter (Svennerstedt, 2002).<br />
Beräkningar utförs för flambränder, eftersom glödbränder ger låga strålningsnivåer. Glödbränder är<br />
dock det mest sannolika för komprimerat och balat avfall, vilket innebär att strålningsberäkningarna<br />
därmed blir mycket konservativa.<br />
28
Change language