D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Strålningsandel antas till 30 % (förutom typbränsle 3 där fördefinierade värden används,<br />
10 %). Tre <strong>brand</strong>fall har studerats.<br />
Indata till beräkningarna hämtas från databas som finns redovisad i ALOFT-FT samt<br />
från SFPE-handboken (2002) 2 . I tabell 1 redovisas vilka ”standardämnen” som används<br />
vid analysen. Dessa produkter anses kunna representera en <strong>brand</strong> i respektive avfallstyp.<br />
Det är mycket svårt att ge ett entydigt svar på vilka ämnen som ingår i respektive<br />
avfallstyp. Valda ämnen anses dock utgöra ett bra underlag för att kunna utvärdera och<br />
jämföra bränder i olika avfallstyper.<br />
Tabell 1<br />
”Standardämne” som används vid olika avfallstyper.<br />
Typbränsle ”standardämne” Dimensionerande gas<br />
1a, 1b, 1c Industri/hushållsavfall EPR/Hypalon HCL<br />
2 Träavfall Wood (red oak) CO/sot<br />
3 Gummidäck ANS Crude SO 2 /sot<br />
4 Hårdplast EPR/Hypalon HCL<br />
För varje beräkning anges meteorologiska omständigheter (stabilitetsklass, temperatur,<br />
vindhastighet och fluktuationer). Som utgångspunkt används stabilitetsklass D (neutral),<br />
temperatur 20 ºC, vindhastighet 5 m/s. Terrängen (omgivningen) antas vara plan. Även<br />
stabilitetsklass B (relativt instabil) för denna vindhastighet studeras. Vindhastigheterna<br />
2 m/s och 10 m/s studeras också. För dessa vindhastigheter beräknas spridning med<br />
stabilitetsklasserna B (relativt instabilt) respektive D (neutral).<br />
I beräkningarna tas hänsyn till vilken stabilitet som finns i atmosfären, vilket har en stor<br />
inverkan på hur <strong>brand</strong>gaserna sprids. Stabil skiktning uppstår när atmosfären kyls<br />
kontinuerligt underifrån. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen för stor<br />
och skiktningen blir normal. Stabil skiktning kan förekomma vid klart väder nattetid.<br />
Instabil skiktning uppstår när atmosfären värms kontinuerligt underifrån, dvs i motsatts<br />
till stabil skiktning. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen även här för<br />
stor och skiktningen blir normal. Instabil skiktning kan förekomma vid klart väder<br />
dagtid under sommaren. Vintertid är solinstrålningen för liten även mitt på dagen för att<br />
skiktningen skall bli instabil. Neutral (normal) skiktning är någonting mellan stabil och<br />
instabil skiktning. Vid vindhastigheter på mer än 4-5 m/s blir skiktningen alltid normal<br />
oavsett avkylning och uppvärmning. Sannolikheten för neutral skiktning ökar om det är<br />
molnigt.<br />
2 SFPE (2002), SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, 3rd Edition, Quincy, Massachusetts:<br />
National Fire Protection Association.<br />
5