14.01.2015 Views

D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige

D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige

D2007:05 Att minska risken för brand på deponier - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Strålningsandel antas till 30 % (förutom typbränsle 3 där fördefinierade värden används,<br />

10 %). Tre <strong>brand</strong>fall har studerats.<br />

Indata till beräkningarna hämtas från databas som finns redovisad i ALOFT-FT samt<br />

från SFPE-handboken (2002) 2 . I tabell 1 redovisas vilka ”standardämnen” som används<br />

vid analysen. Dessa produkter anses kunna representera en <strong>brand</strong> i respektive avfallstyp.<br />

Det är mycket svårt att ge ett entydigt svar på vilka ämnen som ingår i respektive<br />

avfallstyp. Valda ämnen anses dock utgöra ett bra underlag för att kunna utvärdera och<br />

jämföra bränder i olika avfallstyper.<br />

Tabell 1<br />

”Standardämne” som används vid olika avfallstyper.<br />

Typbränsle ”standardämne” Dimensionerande gas<br />

1a, 1b, 1c Industri/hushållsavfall EPR/Hypalon HCL<br />

2 Träavfall Wood (red oak) CO/sot<br />

3 Gummidäck ANS Crude SO 2 /sot<br />

4 Hårdplast EPR/Hypalon HCL<br />

För varje beräkning anges meteorologiska omständigheter (stabilitetsklass, temperatur,<br />

vindhastighet och fluktuationer). Som utgångspunkt används stabilitetsklass D (neutral),<br />

temperatur 20 ºC, vindhastighet 5 m/s. Terrängen (omgivningen) antas vara plan. Även<br />

stabilitetsklass B (relativt instabil) för denna vindhastighet studeras. Vindhastigheterna<br />

2 m/s och 10 m/s studeras också. För dessa vindhastigheter beräknas spridning med<br />

stabilitetsklasserna B (relativt instabilt) respektive D (neutral).<br />

I beräkningarna tas hänsyn till vilken stabilitet som finns i atmosfären, vilket har en stor<br />

inverkan på hur <strong>brand</strong>gaserna sprids. Stabil skiktning uppstår när atmosfären kyls<br />

kontinuerligt underifrån. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen för stor<br />

och skiktningen blir normal. Stabil skiktning kan förekomma vid klart väder nattetid.<br />

Instabil skiktning uppstår när atmosfären värms kontinuerligt underifrån, dvs i motsatts<br />

till stabil skiktning. Om vindhastigheten överstiger 4-5 m/s blir turbulensen även här för<br />

stor och skiktningen blir normal. Instabil skiktning kan förekomma vid klart väder<br />

dagtid under sommaren. Vintertid är solinstrålningen för liten även mitt på dagen för att<br />

skiktningen skall bli instabil. Neutral (normal) skiktning är någonting mellan stabil och<br />

instabil skiktning. Vid vindhastigheter på mer än 4-5 m/s blir skiktningen alltid normal<br />

oavsett avkylning och uppvärmning. Sannolikheten för neutral skiktning ökar om det är<br />

molnigt.<br />

2 SFPE (2002), SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, 3rd Edition, Quincy, Massachusetts:<br />

National Fire Protection Association.<br />

5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!