Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
Länk till genusplanen - Strängnäs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Genusprojekt 2011-2012,<br />
med handlingsplan för<br />
fortsatt genusarbete<br />
Rapport från<br />
Strängnäs <strong>kommun</strong><br />
Text och bild: Johanna Lundin
2 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Innehåll<br />
Inledning 3<br />
Ett utvecklingsarbete tar form 4<br />
Förskola och hem 5<br />
Könsblindhet 7<br />
Samtal med Diana von Rosen 8<br />
Förebilder 10<br />
Genustrubbla 11<br />
Normbrytare 12<br />
Miljöer 13<br />
Förhållningssätt 15<br />
Samtal med förskollärare Minna Fadjukov 16<br />
Projektbeskrivning 18<br />
Manus teateräventyr 21<br />
Samtal med förskollärare Andreas Uddling 26<br />
Fyll rollerna 28<br />
Utvecklingsområden 29<br />
Avslutningsord 30<br />
Referenser 34
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 3<br />
Inledning<br />
Det är inte barnen utan vi som bär ansvaret för<br />
att skapa en jämställd förskola. Det är hur vi<br />
är och vad vi gör som skapar det normsystem<br />
barnen möter i förskolan. Det är vi som talar<br />
om för barnen vad som är rätt och vad som är<br />
fel. I ett genusarbete är vårt förhållningssätt en<br />
central fråga. Vi måste börja med oss själva för<br />
att sedan se runt omkring oss. För att kunna<br />
skapa en mer jämställd förskola behöver man<br />
börja med att se vilka traditioner vi själva bär<br />
med oss. Hur ser dessa ut Vilka förväntningar<br />
har vi utifrån kön, hur ska vi vara och vad förväntas<br />
vi göra När vi blir medvetna om det<br />
kan vi börja se på oss själva. Hur gör jag Och<br />
så småningom hur gör vi i mitt arbetslag och<br />
hur gör vi på vår förskola<br />
Dessa frågor har 80 pedagoger och numera utbildade<br />
genuspiloter ställt sig i Strängnäs <strong>kommun</strong>.<br />
Utgångspunkterna har varit att belysa<br />
<strong>kommun</strong>ikation, byggande av självkänsla och<br />
förhållande <strong>till</strong> empati, rädsla och mod utifrån<br />
ett genusperspektiv. Pedagogerna har fått ta<br />
del av forskning, beprövad erfarenhet och nya<br />
metoder för att fördjupa sig i allt detta och<br />
har sedan satt igång ett förändringsarbete. Ett<br />
förändringsarbete rullar inte på av sig själv utan<br />
kräver stort engagemang och mod. Att sätta<br />
normer i gungning och ifrågasätta traditioner<br />
kan vara provocerande för både den som gör<br />
det och de i dess närhet. Att ifrågasätta det<br />
självklara och det som alltid har varit, för att<br />
sedan våga förändra är vad ett aktivt genusarbete<br />
handlar om. Om vi ska kunna leva upp<br />
<strong>till</strong> styrdokumentens målsättningar är detta vad<br />
som behöver göras.<br />
Utbildningen som genuspiloterna genomfört<br />
har drivits av teater- och jämställdhetskonsult<br />
Johanna Lundin. Utbildningen har inletts med<br />
besök på samtliga pedagogers avdelningar och<br />
där har teateräventyr som metod demonstrerats.<br />
Därefter har pedagogerna bjudits in <strong>till</strong><br />
sitt första kurs<strong>till</strong>fälle där deras egna normer<br />
satts i gungning. Här har de genom rollspel,<br />
forumspel och värderingsövningar diskuterat<br />
och undersökt hur de arbetar med självkänsla<br />
och <strong>kommun</strong>ikation ur ett genusperspektiv.<br />
Pedagogerna har sedan gått <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> sina avdelningar<br />
med uppgift att observera och analysera<br />
material och aktiviteter ur ett genusperspektiv<br />
samt att genomföra ett teateräventyr.<br />
Vid nästa kurs<strong>till</strong>fälle har pedagogerna arbetat<br />
med frågeställningar kring empati, rädsla och<br />
mod. Vid det <strong>till</strong>fället fick pedagogerna också<br />
redovisa sina uppgifter de löst i förskolorna<br />
samt diskutera vad de kommit fram <strong>till</strong>. Som<br />
avslutning har pedagogerna skrivit ett eget<br />
manus <strong>till</strong> teateräventyr. Johanna Lundin har<br />
sedan återbesökt förskolorna och observerat<br />
teateräventyren och gett personlig återkoppling<br />
<strong>till</strong> pedagogerna. Vidare har alla pedagoger<br />
fått handledning i hur de kan fortsätta sitt<br />
arbete på avdelningen och förskolan samt driva<br />
det normkritiska arbetet vidare. Det är viktigt<br />
att genusarbetet integreras i den dagliga verksamheten<br />
och inte läggs ”uppepå”. Genusglasögonen<br />
behöver vara på näsan för jämnan.
4 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Ett utvecklingsarbete tar form<br />
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering<br />
på grund av kön, etnisk <strong>till</strong>hörighet, religion eller<br />
annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon<br />
anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan<br />
kränkande behandling” Lpfö98.<br />
I projektet som drivits på alla förskolor<br />
i Strängnäs <strong>kommun</strong> har Mälarförskolornas<br />
utveckling följts på nära håll. En<br />
större del av personalen har utbildats<br />
där. Ett förändringsarbete innebär att<br />
synliggöra strukturer och att förändra<br />
invanda mönster. Som pedagog handlar<br />
det om att våga ifrågasätta sig själv men<br />
även rådande normer på sin arbetsplats.<br />
Att jobba med genus aktivt är en<br />
resa. Låt oss följa den i Mälarenhetens<br />
förskolor genom att bl.a. belysa dessa<br />
områden:<br />
• Förskola och hem<br />
• En jämställd förskola<br />
• Miljöer<br />
• Förebilder<br />
I rapporten finns under varje stycke<br />
metoder som beskriver arbetet med<br />
genus i Strängnäs <strong>kommun</strong>s förskolor.<br />
Detta är den nya handlingsplanen som<br />
vuxit fram under utvecklingsarbetet.<br />
Några röster om utbildningen:<br />
”Kanon! Utbildningen har fått<br />
upp mina ögon för genus i<br />
vardagen. Man tänker alltid<br />
<strong>till</strong> en extra gång innan man<br />
säger något eller t.ex. planerar<br />
en aktivitet. Man har fått<br />
praktiska tips på hur man<br />
genom olika övningar kan arbeta<br />
mer genusinriktat. Det<br />
är oftast de praktiska tipsen<br />
som glöms bort, men hela<br />
utbildningen var uppbyggd<br />
kring detta.<br />
”Jag tycker det absolut härligaste<br />
är kombinationen av just<br />
teater och genus som jag själv<br />
inte har tänkt så mycket på<br />
förut. Det är väldigt bra för<br />
oss som arbetar med barn att<br />
få reella verktyg att ta <strong>till</strong> när<br />
det gäller genus. Att arbeta<br />
praktiskt är ju det vi gör – det<br />
är något som saknas genom<br />
hela lärarutbildningen. Det är<br />
lätt att läsa t.ex. läroplanen<br />
och se vad man SKA göra men<br />
det står ju ingenstans HUR<br />
man ska göra det – och det<br />
är något som du har fångat<br />
mycket bra!<br />
”Jag vill tacka för en väldigt<br />
inspirerande utbildning, jag<br />
tyckte att det var kul, alla<br />
momenten. Det satte igång<br />
en process där jag synar mig<br />
och mitt beteende men även<br />
alla andra runt mig. Jag gillade<br />
att det var så konkret<br />
och att det är bra övningar<br />
att göra med barnen som de<br />
tycker om, de leker trollkull<br />
självmant också...
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 5<br />
Förskola och hem<br />
Det finns många fördomar om vad<br />
genuspedagogik är och en hel del<br />
motstånd att ta sig igenom som<br />
pedagog. Många tror att genuspedagogik<br />
handlar om att göra alla pojkar<br />
<strong>till</strong> flickor och alla flickor <strong>till</strong> pojkar. Så<br />
är inte fallet. Genuspedagogik handlar<br />
om att låta alla barn få utökade valmöjligheter.<br />
Alla barn ska ha rätt att<br />
välja vilken typ av aktiviteter de vill och<br />
få <strong>till</strong>åtelse att vara den de är utan att<br />
bli begränsade utifrån kön.<br />
Alla barn ska slippa att bli betraktade<br />
som pojkar och flickor ur ett snävt<br />
perspektiv. En del pedagoger har<br />
signalerat att det kan vara svårt att<br />
bemöta föräldrars kritik på ett genusaktivt<br />
arbete. En vanlig betraktelse är<br />
att föräldrarna kan vara rädda att deras<br />
barn ska få svårigheter socialt om<br />
pojkar <strong>till</strong>åts klä ut sig i klänning och<br />
flickor inte får gå upp i den traditionella<br />
prinsessleken ohejdat. Här är det<br />
oerhört viktigt att pedagogerna har bra<br />
argument och kan förklara vad förskolan<br />
har för värderingar och värdegrund<br />
genom en väl förankrade<br />
handlingsplan.<br />
Som pedagog gäller det att tänka på<br />
vilken kontakt som finns, tänka efter<br />
vem och varför vi ringer när barnet är<br />
sjukt eller har hamnat i svårigheter.<br />
Viktigt är också att komma ihåg hur<br />
vi talar om föräldrarna. Det är lätt att<br />
slentrianmässigt säga saker som:<br />
– ”Ta hem den här <strong>till</strong> mamma så hon<br />
får tvätta den”. – ”Har pappa köpt en<br />
ny bil ”. – ”Nu får du åka hem så får<br />
mamma pyssla om dig”. Det handlar<br />
om att synliggöra strukturer och att<br />
synliggöra vårt förhållningssätt. Hur<br />
kan vi då göra för att bredda könsrollerna<br />
Vi bör skapa strukturer för att<br />
inte hamna i en genusfälla genom att<br />
t.ex. sätta pappas namn högst på<br />
kontaktlistan.<br />
Dessutom är det viktigt att inte förutsätta<br />
familjekonstellationer, det är<br />
inte självklart att en familj består av<br />
mamma-pappa-barn. En familj kan se<br />
ut på olika sätt, mamma-mammabarn,<br />
pappa-pappa-barn. Det finns<br />
många varianter av familjer, det gäller<br />
att arbeta inkluderande så att alla<br />
känner att deras familj är bra.<br />
METOD<br />
Informera föräldrar om genus, ge dem<br />
kunskap i vad det handlar om att<br />
jobba genusaktivt. Ha en föräldrakväll<br />
med diskussionsfrågor och värderingsövningar<br />
där föräldrarna får vara<br />
delaktiga. Informera om läroplanen<br />
och värdegrunden som förskolan är<br />
ålagd att följa. Samarbeta med<br />
biblioteket och använd kompetensen<br />
som finns där. Försök hitta bra förebilder<br />
i barnböcker som visar olika<br />
familjekonstellationer, prata om vad<br />
en familj är och hur en sådan kan se<br />
ut. Delta i leken och introducera fler<br />
mammor och pappor, farmödrar och<br />
morföräldrar. Tänk på att blanketter<br />
som skickas hem inte titulerar föräldrarna<br />
som ”mamma” och ”pappa”<br />
utan som vårdnadshavare. Förutsätt<br />
inte det heteronormativa utan var<br />
öppen och mottaglig för att det finns<br />
fler konstellationer.
6 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
En jämställd förskola<br />
METOD<br />
Vi vill att barn ska bli fria människor<br />
som kan klara sig bra i livets alla<br />
skiftningar. Vi behöver därför rusta<br />
dem <strong>till</strong> att vara kapabla och inte<br />
styrda av snäva könsroller som inte<br />
låter dem välja och utforska världen<br />
själva. Under inskolningen kan man<br />
tänka på att vara uppmärksam på vem<br />
barnet självt vill söka kontakt med<br />
och vilka aktiviteter barnet söker sig<br />
<strong>till</strong>, istället för att man väljer åt<br />
barnet. Vi vill berika barnen istället<br />
för att begränsa.<br />
En av de grundläggande pusselbitarna<br />
i ett aktivt jämställdhetsarbete är att<br />
synliggöra vårt bemötande. Hur bemöter<br />
vi pojkar och flickor, är det så att<br />
vi gör generella skillnader beroende på<br />
kön Forskning finner att vi ofta <strong>kommun</strong>icerar<br />
med kortare meningar med<br />
pojkar, att vi använder färre känsloord<br />
och en bestämdare ton. Flickor ges ett<br />
mer målande språk och ett mjukare<br />
tonfall.<br />
Forskning visar även att vi blir osäkra<br />
om vi inte vet könet på barnet för då<br />
vet vi inte hur vi ska förhålla oss. Är<br />
det en pojke kopplar vi omedvetet på<br />
pojkradarn och är det en flicka förhåller<br />
vi oss som man traditionellt bör<br />
göra mot en flicka.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 7<br />
Könsblindhet<br />
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de<br />
krav och förväntningar som ställs på dem bidrar <strong>till</strong><br />
att forma flickors och pojkars uppfattning om vad<br />
som är kvinnligt och manligt”<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011:41).<br />
Att jobba med genus är ofta att jobba i<br />
motstånd, det finns många förutfattade<br />
meningar om vad genuspedagogik är.<br />
En vanlig fördom är att nu ska ”alla<br />
flickor bli som pojkar och alla pojkar<br />
bli som flickor”, det är inte det som är<br />
målsättningen. Målsättningen med ett<br />
aktivt genusarbete är att se individen<br />
bortom kön. Det handlar om individens<br />
frihet och att låta alla vara som<br />
de är och på så sätt inte blockera<br />
önskningar och viljor som generellt<br />
inte är <strong>till</strong>åtna inom det egna könet.<br />
En vanlig föreställning är att pedagoger<br />
som inte jobbar med jämställdhet<br />
motiverar detta med att ”de ser individen”<br />
och därför inte gör skillnad på<br />
pojkar och flickor.<br />
Genuspedagogiken har gjort en resa<br />
som tyvärr svärtat ned sig själv. Många<br />
känner genuspedagogiken genom det<br />
kompensatoriska arbetssättet, det<br />
innebär att man kompenserar. Så här<br />
kan en kompensatorisk mall se ut<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011):<br />
METOD<br />
Den kompensatoriska pedagogiken<br />
kan användas med fördel i vissa<br />
sammanhang. I vissa grupper kan det<br />
finnas behov av att arbeta med pojkoch<br />
flickgrupper för att ändra ett<br />
klimat i just den gruppen. Indelningen<br />
är inte ett mål i sig, utan en metod<br />
för att vidga perspektiven i den<br />
enskilda gruppen. Gruppen ska sedan<br />
integreras i den stora gruppen med<br />
hopp om att större jämställdhet<br />
skapats.<br />
Flickor ska öva på att:<br />
• Bli stora och starka<br />
• Synas och höras<br />
• Prata högt och klart i grupp<br />
• Öka sin tävlingsinstinkt<br />
• Våga stå för sina åsikter<br />
• Använda konstruktionsmaterial<br />
• Brottas<br />
• Säga nej<br />
• Leka med traktorer och bilar<br />
pojkar ska öva på:<br />
• Bli snälla/hjälpsamma/omtänksamma<br />
• Lyssna på varandra<br />
• Få ett bättre språkbruk<br />
• Vänta på sin tur<br />
• Prata om känslor<br />
• Leka i hemvrån<br />
• Känna empati och närhet<br />
• Samarbeta<br />
• Leka med dockor<br />
Den här typen av kompensatorisk<br />
pedagogik har lämnats <strong>till</strong> förmån för<br />
det individualistiska arbetssättet. Vi<br />
behöver känna <strong>till</strong> de förväntningar<br />
som finns på pojkar och flickor enligt<br />
tradition, men vi kan inte förutsätta att<br />
alla pojkar behöver träna på dessa<br />
aktiviteter och att alla flickor i sin tur<br />
behöver träna på de förväntningar som<br />
finns på dem. Alla barn är individer<br />
och att tro att alla pojkar och flickor<br />
behöver träna på samma sak är att<br />
förminska individens skiftningar och<br />
variationer. Målet är att se alla barn<br />
som en individ, dock med genusglasögon<br />
och kunskaper om könsroller<br />
i bagaget.
8 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Samtal med Diana von Rosen<br />
Diana von Rosen<br />
Förskolechef<br />
Mälarförskolorna<br />
Vad är genus för dig<br />
Genus för mig är ett ord som jag inte<br />
tycker borde behövas, om man skulle<br />
låta varje ny människa få den respekt<br />
som den förtjänar och ge alla människor<br />
möjligheter att utveckla sina kompetenser,<br />
intressen och känsloliv <strong>till</strong><br />
fullo, så borde vi inte behöva ordet<br />
genus. När jag först stötte på begreppet<br />
blev jag förvånad och hade svårt att<br />
förstå varför vi skulle behöva det. Men<br />
tanken att alla ska få respekt för sina<br />
egna intressen, för sitt eget känsloliv<br />
och möjligheten att bygga upp sin<br />
personlighet utan hinder är ett viktigt<br />
arbete som behövs.<br />
På vilket sätt jobbar ni<br />
genusmedvetet<br />
Mycket av genusarbetet är en kamp<br />
mot ett stagnerat sätt att tänka som inte<br />
hör hemma i förskolan idag. Det som<br />
ska ske i förskolan är att vi ska ge varje<br />
barn möjlighet att undersöka saker, att<br />
se samband, att få upplevelser och på så<br />
sätt förstå och lära sig om saker som<br />
har äkta värden. Barnen ska få uppleva<br />
och lära sig om allt möjligt som hur<br />
plantor växer, vad djur behöver för att<br />
leva, vilka egenskaper en fågel behöver<br />
för att flyga och om vilket håll vattnet<br />
rinner åt. Barnen i förskolan behöver<br />
läsa välskrivna böcker där det finns ett<br />
djup och livsvärden som handlar om<br />
det mänskliga, hur livet ser ut för<br />
människor i olika delar av världen. Jag<br />
strävar efter äkta och meningsfulla aktiviteter<br />
för barnen <strong>till</strong>sammans med<br />
medupptäckande och nyfikna pedagoger.<br />
I detta behövs ett aktivt genusarbete,<br />
för att granska och se om vi tänker<br />
rätt. Att arbeta genusmedvetet är att<br />
plocka bort hinder. Vi reflekterar kring<br />
vårt arbetssätt och i Mälarförskolorna<br />
använder vi skogen mycket eftersom att<br />
vi har den inpå knutarna och strävar<br />
mot att vara naturförskolor.<br />
Hur påverkas barnen av ett aktivt<br />
genusarbete<br />
Genusarbete är ett granskande arbete<br />
och innebär att barnen får utlopp för<br />
sin kreativitet fullt ut utan att hindras.<br />
Barnen är mitt uppe i sitt identitetsskapande<br />
så de ska inte hindras att få<br />
<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> sin sanna identitet. Utan<br />
ett aktivt genusarbete finns en risk att<br />
barns identitetsskapande stryps av<br />
stereotyper och snäva ramar. Barnen<br />
har rätt <strong>till</strong> en miljö och en attityd när<br />
de växer upp som ger dem möjlighet att<br />
utveckla sin fulla kapacitet när det<br />
gäller deras intressen och förmågor. Jag<br />
är övertygad om att barn föds med en<br />
drivkraft av att utvecklas i sig själva,<br />
de ska inte behöva hindras av olika attribut,<br />
trender och föreställningar om<br />
vad som är rätt eller riktigt från vuxna<br />
eller omvärlden. Det är en rättighet för<br />
våra barn.<br />
Hur jobbar ni med miljöerna<br />
Inne: Vi försöker arbeta på ett kreativt,<br />
skapande och upptäckande sätt, när vi<br />
t.ex. köper in material <strong>till</strong> förskolan så<br />
ska det kunna stimulera alla barns<br />
nyfikenhet oavsett kön. Vi behöver<br />
alltid tänka mer på detta.<br />
Ute: Här finns ett naturligt utbud av<br />
fantastiskt material. Det var min<br />
favoritmiljö när jag växte upp. Min<br />
morfar hatade leksaker och han<br />
introducerade utomhusleken för mig<br />
och mina systrar. Vi byggde lappkåtor<br />
som vi inredde med material från<br />
tippen. Vi plockade svarta vinbär och<br />
kokade gelé, fiskade abborre och<br />
<strong>till</strong>agade den, plockade äpplen och<br />
gjorde äppelmos. Att få ta del av<br />
praktiska sysslor är givande på en<br />
mängd olika sätt. På en förskola finns<br />
alla möjligheter att erbjuda aktiviteter<br />
av det här slaget.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 9<br />
Hur planerar ni aktiviteter<br />
Vi aktar oss för att falla i genusfällan,<br />
utmanar barnen att välja okända och<br />
nya aktiviteter, så att de inte fastnar<br />
i enformiga aktiviteter. Annars är det<br />
lätt hänt att t.ex. en lek med lego kan<br />
bli rutin för en pojke och aldrig bryts<br />
under hela hans förskoletid. Pedagogerna<br />
går då istället in och styr i<br />
samråd med barnen och lockar <strong>till</strong><br />
andra aktiviteter. Pedagogerna är<br />
aktiva i leken för att fånga de <strong>till</strong>fällen<br />
när det är läge att utmana barnen att<br />
gå vidare i lek eller lärande.<br />
Fotograf: Per Sandberg
10 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Förebilder<br />
METOD<br />
Låt alla barn få ett rikt språk, tänk på<br />
att alla barn behöver alla typer av ord<br />
så att de kan använda språket själva<br />
och utvecklas språkligt. Om vi som<br />
pedagoger ger barnen ett jämställt<br />
språk, kan de själva använda sig av<br />
det också. Ge barnen alla typer av<br />
ord, som cool, söt, tuff, teknisk och<br />
mjuk. Målsättningen är ju att alla barn<br />
ska kunna uttrycka sina åsikter, sina<br />
tankar, känslor, kunna säga ja och nej<br />
och stopp när de inte vill något.<br />
”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse<br />
och respekt för de rättigheter och skyldigheter som<br />
gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna<br />
viktiga som förebilder”<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011:27).<br />
För att vi ska kunna förverkliga målen<br />
i läroplanen och ha ett demokratiskt<br />
arbetssätt i förskolan krävs ett aktivt<br />
arbete. Flera områden behöver undersökas,<br />
viktigt är att titta på vilka förebilder<br />
vi presenterar för barnen i förskolan.<br />
En viktig fråga att ställa sig är<br />
vilken förebild jag själv är. Är jag en<br />
god förebild för barnen För att kunna<br />
svara på den frågan behöver man<br />
fundera på många saker. I Strängnäs<br />
<strong>kommun</strong> har pedagogerna i sin utbildning<br />
gått igenom hur man synliggör<br />
sina egna strukturer och sitt<br />
förhållningssätt. Hur talar jag om<br />
kvinnligt och manligt, vilka förväntningar<br />
har jag på barnen utifrån kön<br />
Kommunikation<br />
Det är viktigt att fundera över hur<br />
jag <strong>kommun</strong>icerar, vilket tonfall jag<br />
använder och vilken typ av ord jag<br />
använder utifrån kön. Kanske upptäcker<br />
jag att jag gör strukturella<br />
skillnader på pojkar och flickor.<br />
Det är bra om jag upptäcker det, för då<br />
kan jag göra något åt det.<br />
I boken En rosa pedagogik talar<br />
Eidevald och Lenz Tagucchi om<br />
språkbruket som den mest centrala<br />
strategin i ett genuspedagogiskt arbete<br />
(Lenz Taguchi m.fl. 2011). Språket kan<br />
vi själva ha kontroll över och genom<br />
språket finns stora möjligheter att<br />
förändra atmosfären på förskolan.<br />
Pedagogerna i Strängnäs har i sin<br />
genusutbildning fått fundera över<br />
hur de själva <strong>kommun</strong>icerar genom<br />
värderingsövningar, diskussioner och<br />
rollspel. Målsättningen har varit att<br />
synliggöra om man gör strukturella<br />
skillnader utifrån kön i både val av ord,<br />
ton och röstläge. I många fall gör man<br />
det omedvetet. Vi har själva blivit<br />
<strong>kommun</strong>icerade <strong>till</strong> på ett visst sätt<br />
utifrån vårt kön. Det är en del av vår<br />
historia att använda dessa <strong>kommun</strong>ikationsmodeller.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 11<br />
Genustrubbla<br />
Materialet vi erbjuder i förskolan<br />
behöver ses genom en ”genuslupp”.<br />
Vi behöver fundera över vilken typ av<br />
förebilder vi presenterar i våra böcker.<br />
Vilken typ av manlighet och kvinnlighet<br />
berättar vi om i våra sagor, vad<br />
sjunger vi om i våra sånger och vad<br />
säger oss våra ramsor<br />
I En rosa pedagogik talar Magdalena<br />
Hulth och Hedda Schönbäck om att<br />
”trubbla” genusnormer (Lenz Taguchi<br />
m.fl. 2011). De har gjort undersökningar<br />
som visar att bilderböcker och<br />
annat material i stor utsträckning är<br />
integrerade i barns subjektskapande.<br />
En återkommande kommentar de fick<br />
från barnen när de läste böcker var<br />
kommentarer som:<br />
– ”Jag är hon”.<br />
Barnen identifierade sig med någon av<br />
karaktärerna. Den karaktäreren som<br />
engagerade dem mest var den de ville<br />
vara. De två figurer som utsågs mest<br />
som alter-egon för flickor var en<br />
mamma och en Barbie. Barnen positionerade<br />
sig sedan också som de här<br />
karaktärerna och spelade upp dem.<br />
Det var alltså mer än ett utrop:<br />
– ”Jag är hon”, utan ett sätt att vara<br />
någon i ett meningsskapande.<br />
Att trubbla normer kring subjektivitet<br />
och kön handlar mycket om att ställa<br />
frågor. Att t.ex. använda karaktärerna<br />
i en bok och ställa frågor om dem.<br />
Pedagog: –”Vem är det här”<br />
Barn: –”En fin tjej”.<br />
Pedagog: –”Hur ser ni att det är en<br />
tjej, och varför är den fin”<br />
Barnen i undersökningen svarade att<br />
någon var tjej och fin när personen<br />
hade klackskor och kjol. På så sätt<br />
framkom det att feminitet utgick från<br />
att klä på sig något. Pedagogerna<br />
själva trodde att barnen utgått från<br />
kroppen, håret eller brösten. Men den<br />
starkaste markören för kön var alltså<br />
klackskorna och kjolen, det skapade<br />
då ytterligare öppningar för en bild<br />
av att feminitet sitter i kläderna. Om<br />
feminitet sitter i kläderna borde ju alla<br />
kunna göra feminitet när man har<br />
lust På det här viset kan man genustrubbla.<br />
Ställa frågor utifrån karaktärer<br />
i sagor, sånger och ramsor. Skapa<br />
dynamik i könsrollerna istället för att<br />
cementera dem.
12 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Normbrytare<br />
METOD<br />
Se på normbrytande barn och vuxna<br />
som något positivt på förskolorna. De<br />
är en del av den positiva utvecklingen<br />
mot en mer jämställd förskola. Se<br />
normbrytare som en möjlighet att<br />
bredda könsrollerna och skapa nya<br />
typer av kvinnligt och manligt. Visa<br />
material som är normkritiskt, läs<br />
böcker om vuxna och barn som är<br />
normbrytare, skapa normbrytande<br />
miljöer. Den klassiska dockvrån kan<br />
vara rosa och typisk men kan då<br />
kombineras med t.ex. Spindelmannens<br />
grotta. Var kreativ och kombinera<br />
världarna kvinnligt och manligt.<br />
Låt dessa berika varandra och inte<br />
vara separerade likt en mjuk, rosa och<br />
fluffig värld och en mörk, tuff och<br />
hård värld utan låt världarna mötas.<br />
Skapa en dynamik i material, miljö<br />
och i ditt eget förhållningssätt.<br />
Var en normbrytare själv.<br />
Normer finns överallt. Osynliga regler<br />
som skapar <strong>till</strong>åtelse för vissa saker<br />
och inte för andra. Normer vi knappt<br />
vet att de finns förrän de bryts. När<br />
någon går över en gräns och gör något<br />
som bryter mot en norm i en miljö<br />
eller i ett sammanhang reagerar vi.<br />
Frågan är bara hur<br />
I vårt arbete med att skapa en mer<br />
jämställd förskola borde vi vara glada<br />
för så kallade normbrytare, barn och<br />
vuxna som bryter mot det traditionella<br />
och förväntade. Det vi eftersträvar är<br />
att bryta mot gamla traditioner som<br />
blockerar våra barns utveckling.<br />
Läroplanen är tydlig med att det är<br />
pedagogernas ansvar att arbeta normkritiskt.<br />
Vi behöver tänka på vilket<br />
material vi erbjuder, vilka miljöer vi<br />
skapar och kanske framförallt hur vi<br />
bemöter barnen, och andra vuxna<br />
med för den delen.<br />
Att ifrågasätta en norm är att utveckla.<br />
Kanske är normen bra, men inte<br />
förrän vi ifrågasatt den vet vi säkert.<br />
Är den inte bra behöver vi ändra på<br />
något. Det finns både barn och vuxna<br />
runt oss som är normbrytare. Hur<br />
förhåller vi oss mot de barn i förskolan<br />
som bryter mot invanda mönster<br />
”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster<br />
och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha<br />
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor<br />
och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa<br />
könsroller ” (Lpfö98).
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 13<br />
Miljöer<br />
När man arbetar med ett förändringsarbete<br />
är det viktigt att kartlägga<br />
både inne- och utemiljön, samt det<br />
material man använder. Kan leksaker<br />
och det materialet vi har användas på<br />
nya sätt, lite mer otraditionellt Kan<br />
de tuffa leksakerna användas på nya<br />
sätt Kan Spindelmannen eller<br />
Batman ta hand om dockbebisen<br />
som just blivit sjuk Kan dockorna<br />
vara superagenter som ger sig ut på<br />
spännande uppdrag Försök hitta nya<br />
sätt att med materialet, inspirera <strong>till</strong><br />
nya typer av lekar som breddar könsroller<br />
istället för att befästa dem.<br />
Vilka rum har vi och vilken typ av<br />
aktiviteter erbjuder vi Har vi skapat<br />
jämställda miljöer Är det <strong>till</strong>åtet för<br />
alla barn att vistas på alla platser<br />
Ibland kan pojk- och flickkodade<br />
rum som dockvrår och byggrum<br />
skapa en <strong>till</strong>åtande miljö för vissa<br />
barn, men en begränsande miljö<br />
för andra. Hur kan man skapa mer<br />
kreativa miljöer där alla barn kan<br />
inspireras och vistas Miljöerna<br />
behöver nödvändigtvis inte vara<br />
könsneutrala, däremot kan man<br />
blanda traditionellt flickigt kodade<br />
leksaker med pojkiga. Ofta skiljer<br />
man leksakerna åt och låter dem inte<br />
mötas. Varför kan inte Barbie åka på<br />
en motorcykel Eller en actionfigur<br />
steka pannkakor <strong>till</strong> gamla mormor<br />
För att barnen ska kunna leka normkritiskt<br />
med materialet behöver vi<br />
introducera den typen av lekar och<br />
skapa inspirerande miljöer för den<br />
typen av nya lekar.<br />
I En rosa pedagogik beskriver Linnea<br />
Bodén ett projekt där man strävat<br />
efter att skapa könsneutrala miljöer<br />
och har döpt om dockvrån <strong>till</strong> hemmet<br />
eller huset. Det man sett i de<br />
allra flesta fallen är att flickmiljöerna<br />
kodats om <strong>till</strong> något neutralt. De<br />
klassiska pojkmiljöerna däremot,<br />
som bilrummet och byggrummet,<br />
får ofta behålla sina namn. Det verkar<br />
vara lättare att neutralisera flickmiljöer<br />
än pojkmiljöer. Frågan är<br />
vad det kan bero på.
14 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Forts. Miljöer<br />
METOD<br />
Se över hur barnen väljer aktiviteter,<br />
väljer de utifrån kön<br />
Vilket material erbjuds barnen<br />
Vilket handlingsutrymme har pojkar/<br />
flickor<br />
Hur stor yta använder pojkar/flickor<br />
Vilken typ av aktivitet utför pojkar/<br />
flickor<br />
Se över vilka aktiviteter ni erbjuder<br />
inomhus och utomhus<br />
Vilket material används<br />
Utmanar det traditionerna eller<br />
breddar det könsrollerna<br />
Fotograf: Per Sandberg<br />
Bodén berättar att hon sett maktordning<br />
även inom miljöerna där de<br />
klassiskt pojkiga miljöerna är överordnade<br />
de flickiga, de ses som ”det<br />
normala” och får stå för den normativa<br />
miljön i förskolan. I ett annat<br />
projekt gjordes utmaningar i byggvrån<br />
för att locka dit tjejerna. Däremot<br />
gjordes det inte satsningar på<br />
att pojkarna skulle leka i de klassiska<br />
feminina miljöerna, det skulle kunna<br />
beskrivas som att tvinga pojkarna att<br />
ta ett kliv nedåt i förskolerummets<br />
hierarki (Lenz Taguchi m.fl. 2011).<br />
Utemiljön då Vilka aktiviteter<br />
erbjuds där För vilka barn Det är<br />
viktigt att kartlägga hur stor yta<br />
flickor och pojkar tar upp för att<br />
skapa mer jämställda miljöer. Kanske<br />
kan det vara en idé att skapa cykeldagar<br />
för alla flickor om man t.ex.<br />
upptäcker att det mest är pojkar som<br />
använder cyklarna. Annars kan bli<br />
av bara farten att pojkarna använder<br />
cyklarna mest för att de tycker det är<br />
kul.<br />
Kanske är det svårt för en flicka att på<br />
egen hand ta sig in i den leken.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 15<br />
Förhållningssätt<br />
METOD<br />
Fotograf: Per Sandberg<br />
Hur bygger vi självkänsla<br />
i förskolan<br />
För att ge barnen trygghet och en<br />
inre styrka behöver vi arbeta medvetet<br />
för att stärka barnen. Inom detta<br />
område säger forskning att man<br />
generellt bygger självkänsla olika<br />
beroende av kön. Pojkar ges mycket<br />
uppmärksamhet och bekräftelse för<br />
prestationer, t.ex.<br />
– ” Vad du hoppar högt”.<br />
– ”Vad snabbt du springer”.<br />
Medan flickor ofta beröms och<br />
uppmärksammas för yttre attribut<br />
som<br />
–”Vad söt du är i klänningen”.<br />
– ”Vilket fint hårband du har”.<br />
Hitta nya sätt att bygga självkänsla,<br />
t.ex. genom att uppmärksamma<br />
barnens humör när de kommer på<br />
morgonen:<br />
– ”Hej, du ser glad ut”. Eller: – ”Vad<br />
kul att se dig”. ”Vad har du lust att<br />
göra idag” Försök att uppmärksamma<br />
arbetet någon lagt ner på t.ex. att<br />
skapa ett byggtorn, en vattenbana<br />
eller ett tekalas. Istället för att säga:<br />
– ”Vad fint”. Eller: – ”Vad duktig du<br />
är”. Kan man uttrycka: ”Vilket<br />
tålamod du har som har byggt det här<br />
tornet”. – ”Vilka fina vattenbanor du<br />
har gjort, vilket arbete”. Uppmärksamma<br />
processen istället för målet.<br />
Den typen av bekräftelse skapar fokus<br />
på barnens faktiska arbete snarare än<br />
resultatet. Jobba med dramaövningar<br />
och teateräventyr, här finns oändliga<br />
möjligheter att bygga självkänsla i<br />
fantasins värld. I teateräventyren är<br />
ett av grundmålen att bygga självkänsla<br />
och att ge barnen den typ av<br />
uppgifter som de behöver träna på<br />
och få bekräftelse för det. I teateräventyren<br />
fokuseras på att utmana<br />
barnen och deras färdigheter i både<br />
språk och kropp, handling och tanke.
16 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Samtal med Minna Fadjukov<br />
Minna Fadjukov<br />
Pedagog barn 1-5 år<br />
Tosterö förskola<br />
Vad är genus för dig<br />
Att se mitt eget sätt att vara, att granska<br />
och vara kritisk, vissa saker gör man ju<br />
fel. Jag jobbar hela tiden med mitt förhållningssätt,<br />
alltså vad jag tänker, hur<br />
jag säger och vad jag gör. Jag tänker<br />
efter lite mer innan jag säger något.<br />
Det teoretiska förstod jag redan innan<br />
utbildningen men det praktiska har<br />
verkligen förändrats. Efter utbildningen<br />
bär varje tanke en liten ”genusplupp”<br />
med sig, hur gör jag här Det är också<br />
viktigt att våga stå för att man har gjort<br />
fel och ha modet att förändra sig.<br />
På vilket sätt jobbar ni<br />
genusmedvetet<br />
När vi blir avbrutna använder vi ”stopphanden”<br />
istället för att säga nej, det<br />
betyder: inte nu, men snart kan vi<br />
prata, istället för att ge negativ uppmärksamhet<br />
med ord. Vi lyfter fram<br />
flickorna när det behövs och arbetar<br />
aktivt för det. Vi delar oss ofta i mindre<br />
grupper och utgår ifrån barnens<br />
initiativ. Vi prövar också olika alternativ<br />
så att alla får komma <strong>till</strong> tals. Ibland<br />
röstar vi och ibland använder vi andra<br />
alternativ så att alla barnens röster<br />
kommer fram. I de mindre grupperna<br />
kommer alla barnen <strong>till</strong> tals och vi<br />
hittar exempel så barnen kan koppla av<br />
medan de väntar på sin tur. Barnen vet<br />
att de kommer att få tala och få göra sin<br />
röst hörd. Vi fokuserar på individen<br />
istället för på kön. Vidare har vi<br />
observerat samlingen där våra killar<br />
tar mer plats, vi jobbar aktivt för att<br />
ge ordet mer <strong>till</strong> tjejerna eftersom de<br />
självmant tar mindre utrymme.<br />
Hur påverkas barnen av ett aktivt<br />
genusarbete<br />
Arbetet har gett resultat och jag ser<br />
skillnad på våra barn. Pojkarna ger mer<br />
plats <strong>till</strong> flickorna och det har blivit mer<br />
jämställt på det sättet. Vi har samma<br />
förväntningar på både pojkar och<br />
flickor och det blir synligt när det<br />
kommer nya barn att vi kommit långt.<br />
Kanske någon ny pojke kommer och<br />
säger: – ”Jag orkar inte bära jackan”. Då<br />
svarar vi: ”Jodå, kom igen”! Det vill<br />
säga att vi inte servar pojkarna i<br />
onödan utan skapar självständiga barn.<br />
Vi har arbetat mycket med en del<br />
flickor som haft ljusa, tysta röster så att<br />
även de ska höras. Vi hoppas och tror<br />
att vårt aktiva genusarbete påverkar<br />
dem för livet, att vi lägger en grund.<br />
Vi ser att förskolan är en bra start för<br />
dessa frågor och vi kan skicka med<br />
barnen något som de kanske inte haft.<br />
Alla förskolor borde jobba genusaktivt.<br />
Hur jobbar ni med miljöerna<br />
Inne: Vi försöker ha neutrala färger. Vi<br />
har t.ex. valt att inte ha rosa spetsgardiner<br />
i hemmavrån, så att det inte signalerar<br />
”här kan jag inte gå in”. Det ska<br />
inte kännas att det är något särskilt<br />
rum. Vi har en medveten tanke om att<br />
det ska <strong>till</strong>tala alla barn. Jag går igenom<br />
våra böcker och försöker gallra så att<br />
det finns böcker med förebilder för alla.<br />
Böcker är bra som diskussionsmaterial<br />
med barnen. Jag tänker genusaktivt när<br />
vi beställer böcker också, så att vi<br />
presenterar en mångfacetterad bild <strong>till</strong><br />
barnen. Vi har yrkesutklädningskläder<br />
och fotograferar barnen i olika yrkeskläder.<br />
Vi försöker att utmana könsroller<br />
och inte bara fotografera flickor i<br />
sjuksköterske- och pojkar i brandmansdräkt<br />
utan tar bilder där yrkena överskrider<br />
normen. De bilder vi sätter upp<br />
på barnen ska vara normkritiska och<br />
signalera något annat än det traditionella.<br />
Kostymförrådet har berikats med<br />
en mångfald av kläder, vi har hittat<br />
andra typer av kläder som kostymer,<br />
flugor och slipsar.<br />
Ute: Vi har inte cyklar utan utemiljön<br />
är neutral. Vi funderar på att ta ut<br />
utklädningskläder och använda dem<br />
ute. Barnen leker väldigt blandat
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 17<br />
utomhus, vi leker under hökens<br />
vingar, kom! Vi har en <strong>till</strong>åtande<br />
atmosfär där pojkar och flickor leker<br />
<strong>till</strong>sammans.<br />
Hur planerar ni aktiviteter<br />
Vi ser <strong>till</strong> att alla barnens röster blir<br />
hörda och är medvetna och stoppar<br />
när det händer någonting. Om en<br />
flicka blir förnärmad i någon situation<br />
så peppar vi henne att klara av att stå<br />
upp för sig själv. En annan sak vi<br />
uppmärksammat och försöker få<br />
barnen att ibland göra annorlunda är<br />
att flickor ofta promenerar nära pedagogerna<br />
och killarna springer ut i<br />
skogen före oss. Vi jobbar aktivt för<br />
att ge plats <strong>till</strong> alla, det är inte okej att<br />
avbryta när någon pratar utan alla ska<br />
få tala klart och få sin röst hörd.<br />
Minnas genusmetoder<br />
• Om jag samtalar med ett barn och någon annan (oftast<br />
ett barn) kommer och avbryter, sätter jag upp min ”stopphand”,<br />
barnen vet att det betyder vänta. Stopphanden är<br />
mindre störande för oss som samtalar än att säga ”vänta”,<br />
för då har samtalet avbrutits och störts. Viktigt att komma<br />
ihåg att fråga vad den ”störande” personen ville när<br />
samtalet är över.<br />
• Om jag ser att några samtalar och någon går in och<br />
avbryter, brukar jag hejda avbrytaren, få denne att se att<br />
de andra pratar, vänta (och ibland hjälpa <strong>till</strong>) att se när<br />
denne kan ge sig in i samtalet/säga vad han/hon ville.<br />
• Föregå med gott exempel och vara en god förebild och<br />
inte avbryta barn (eller vuxna).<br />
• När jag leder en grupp (t.ex. en samling eller vila) och<br />
någon deltagare stör, t.ex. genom att låta/skrika och rulla<br />
runt, så ignorerar jag det negativa beteendet, fokuserar<br />
100 % på de som gör rätt, skrattar, ler och berömmer<br />
deras fina sång. Då brukar det störande barnet komma av<br />
sig, eftersom att jag inte reagerar som förväntat d.v.s. ger<br />
negativ uppmärksamhet. Oftast löser sig situationen då.<br />
Om barnet ändå fortsätter ger jag det ett alternativ, om<br />
det inte orkar delta då är det ok att gå ifrån (respektfullt<br />
såklart). Oftast väljer barnet att stanna och delta<br />
(+ fortfarande ingen negativ uppmärksamhet, bara<br />
bekräftelse i form av att säga - Du är trött, du orkar inte.<br />
Det kan ge kraft att orka delta, det är ingen katastrof om<br />
någon väljer att gå ifrån det är helt ok det också.) Det<br />
handlar om att inte hamna i maktkamp och förstöra för<br />
de som vill vara med.<br />
• Gå laget runt, alla får komma <strong>till</strong> tals. Ge ro, alla vet att<br />
det blir deras tur, behöver ej avbrytas.<br />
• Om man observerar att pojkarna tar mer plats i samlingen<br />
spontant, ge ordet <strong>till</strong> tjejerna oftare då, alt. ge<br />
ordet <strong>till</strong> de tystare barnen både flickor och pojkar.<br />
• 2-3 dagar i veckan delar vi upp gruppen i tre delar. En<br />
pedagog har 5-7 barn hela den veckan och roterar, tar<br />
nästa grupp nästa vecka osv. På det sättet upplever vi att<br />
alla barnen vågar ta plats, vi får tid att se varje barn och<br />
känner alla väl.<br />
• Viktigt att vara närvarande som pedagog, samtala men<br />
också lyssna på vad som sägs, minst en gång varje dag hör<br />
jag något som låter galet ur ett genusperspektiv. Även om<br />
jag blir provocerad så visar jag det inte, utan ställer frågor,<br />
och pratar och belyser olika sätt att se på saken, framförallt<br />
är det viktigt att respektera de som eventuellt blivit<br />
kränkta/stötta av det sagda. Men viktigt att se strukturerna<br />
för ett längre perspektiv också.<br />
• Vi försöker utöka vår utklädningsgarderob och samlar<br />
ihop utklädningskläder som är pojkiga/manliga, oftast har<br />
man kjolar, handväskor o.s.v. Vi har också yrkesutklädningskläder,<br />
vi fotograferar barnen med utklädningskläderna<br />
och sätter ovanför den kroken där kläderna ska<br />
hänga. Tanken är att fotografera fler flickor i typiska<br />
mansyrkeskläder och tvärtom. Bra idé att även göra vid<br />
billådan också, en flicka som leker med bilar.<br />
• Se <strong>till</strong> att ha lika många böcker med flickor i huvudrollen<br />
som pojkar i bokhyllan. Gallra bort dåliga böcker helt.<br />
• Turas om att ringa föräldrarna när något hänt eller<br />
barnet blir sjukt (alternera mamman och pappan). Ofta<br />
ringer man mamman per automatik.<br />
• Hejdar mig själv från att kalla djurfigurer för ”han”,<br />
som gosedjur, bilder och böcker som inte har könsattribut.<br />
Numera jobbar jag för att säga hon istället eller frågar<br />
barnen vilket kön djuret har. Det kan skapa spännande<br />
diskussioner.<br />
• Tänker på hur jag tröstar pojkar och flickor. Efter utbildningen<br />
upptäckte jag att jag ofta gav pojkar en klapp på<br />
axeln, medan flickorna fick mer kramar. Nu jobbar jag<br />
aktivt för att ge pojkarna precis lika mycket tröst som<br />
flickorna. Mer kramar!
18 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Projektbeskrivning<br />
Under 2011 och 2012 har teater- och<br />
jämställdhetskonsult Johanna Lundin<br />
utbildat 80 genuspiloter i Strängnäs<br />
<strong>kommun</strong>. Samtliga pedagoger har<br />
gjort samtliga moment för att bli<br />
färdiga genuspiloter.<br />
Introduktion:<br />
Teateräventyr med Johanna Lundin<br />
i barngrupp, pedagogerna närvarar<br />
och demonstreras av teateräventyr<br />
som metod.<br />
Kurs<strong>till</strong>fälle 1:<br />
Interaktivt teateräventyr med pedagogerna.<br />
Vi jobbar utifrån tema självkänsla<br />
och <strong>kommun</strong>ikation. Hur<br />
<strong>kommun</strong>icerar vi med pojkar och<br />
flickor Hur bygger vi självkänsla hos<br />
pojkar och flickor Efter teateräventyret<br />
följer en diskussion: Vad upplevde<br />
vi i teateräventyret Vi kopplar våra<br />
upplevelser <strong>till</strong> vår verksamhet och<br />
diskuterar vårt ansvar och vår roll<br />
som pedagoger. Därefter följer<br />
praktisk handledning. Pedagogerna<br />
får uppgifter att lösa på förskolan.<br />
Pedagogerna jobbar i verksamheten<br />
och löser sina uppgifter. En observation<br />
av talutymme i samling ska<br />
göras, genusanalys av barnböcker och<br />
metoden ”teateräventyr” skall under<br />
denna period utföras. Pedagogerna<br />
sprider information om genusarbetet<br />
<strong>till</strong> övriga kollegor vid <strong>till</strong>fälle, t.ex. på<br />
ett APT.<br />
Kurs<strong>till</strong>fälle 2:<br />
Interaktivt teateräventyr med pedagogerna.<br />
Vi jobbar utifrån teman<br />
empati, rädsla och mod. Hur förhåller<br />
vi oss <strong>till</strong> pojkar, flickor, empati,<br />
rädsla och mod Ger vi alla samma<br />
utmaningar Vi gör värderingsövningar,<br />
dramaövningar och skapar<br />
miniföreställningar för att belysa och<br />
gestalta temat. Därefter följer en<br />
diskussion med anslutning <strong>till</strong><br />
teateräventyret och de olika
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 19<br />
verksamheterna. Avslutningsvis<br />
redovisar pedagogerna sitt eget arbete<br />
med teateräventyren och övriga<br />
uppgifter.<br />
Outro:<br />
Pedagogerna skriver och håller i ett<br />
eget teateräventyr i barngrupp.<br />
Johanna Lundin närvarar och ger<br />
avslutningsvis handledning <strong>till</strong> var<br />
och en.<br />
Tre exempel på teateräventyr<br />
som pedagogerna själva<br />
skrivit och genomfört<br />
Teateräventyr Platsen -<br />
stjärnan<br />
Ha med lite silverglitter från stjärnan<br />
att visa. De får gissa vart vi ska åka.<br />
Berätta att på stjärnan måste man gå<br />
försiktigt så man inte trillar ner från<br />
den och tala tyst så det inte blir<br />
stjärnutbrott. På stjärnorna är alla<br />
snälla och hjälper varandra. På vilka<br />
sätt kan man hjälpa varandra – låt alla<br />
få prata. Hur är man snäll Be dem<br />
använda känslospråk och tala<br />
målande och länge.<br />
Uppvärmning<br />
Vi måste klappa på våra kroppar<br />
försiktigt från tårna upp <strong>till</strong> huvudet<br />
och ta försiktigt på kinden. Sedan<br />
bildar vi en massagering. Vi kan<br />
sjunga blinka lilla stjärna som<br />
avslutning.<br />
Stjärntrollskull<br />
Pojkarna ska öva på att säga: – Snälla<br />
stjärntrollet – gå din väg. Om de<br />
glömmer bort att säga mjukt och<br />
försiktigt så blir de kullade av stjärntrollet.<br />
Be Anna hjälpa <strong>till</strong> att påminna.<br />
De får inte skrika eller säga stopp<br />
med hård hand, de får bara prata –<br />
kommer det upp en hand blir de<br />
kullade på handen. Sedan dör<br />
stjärntrollet.<br />
Brev<br />
De får ett uppdrag – vi ska åka <strong>till</strong><br />
stjärnan och där ska de hitta en<br />
”stjärnsnigel”. Hur kommer vi dit<br />
Pojkarna ska bygga <strong>till</strong>sammans och<br />
vara försiktiga när de bygger så de inte<br />
gör illa sig eller tappar materialet.<br />
Hjälp varandra. När det är färdigbyggt<br />
åker vi i väg <strong>till</strong> stjärnan. Väl på<br />
stjärnan hittar vi…<br />
Möte<br />
Vi träffar på ett gosedjur – spindeln<br />
Stjärn-Oskar. Han är ledsen för han<br />
har tappat bort sin kompis ”stjärnsnigeln”.<br />
Var och en får säga sitt namn<br />
och får frågan om de är snälla. Välj ut<br />
en pojke som får ta hand om djuret<br />
under hela resan. Låt djuret reagera på<br />
saker under resans gång så barnet får<br />
öva på att trösta och ta hand om<br />
djuret.<br />
Sökandet efter stjärnsnigeln<br />
Vi fortsätter att gå runt på stjärnan –<br />
försiktigt så vi inte trillar ner och talar<br />
tyst så det inte blir stjärnutbrott. Om<br />
någon pratar högt måste vi hålla i den<br />
allesammans så den inte ramlar ner<br />
och om någon skriker måste vi samlas<br />
och skydda varandras huvuden för<br />
stjärnutbrottet. Vi letar efter djurets<br />
kompis.<br />
Nytt brev<br />
Vi ska leta efter en stjärngrotta där<br />
någon som är väldigt snäll och rar får<br />
gå in. Uppdraget är att leta efter<br />
skatten och det lilla djurets kompis.<br />
Skapa en laddning utanför så det<br />
verkligen är hedersamt att gå in där.<br />
Alla andra måste stötta huvudpersonen.<br />
Inne i rummet hittar vi djurets<br />
kompis ”stjärnhönan”. Det blir en kär<br />
återförening mellan stjärnsnigeln och<br />
stjärnspindeln. Nu vill djuret säga hej<br />
då för de måste åka <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> sin<br />
förskola och det måste vi med. Vi<br />
säger hejdå och beger oss <strong>till</strong>baka <strong>till</strong><br />
den farkosten som tog oss hit och åker<br />
hem. När vi väl har landat sätter vi oss<br />
i en ring och sen får var och en säga<br />
vad det var vi gjorde. Vad som var<br />
roligast och hur det var där. Ställ<br />
massor av frågor. Sen är det slut!<br />
Rekvisita:<br />
• Stjärntrollshandskar<br />
• Kista med silverglitter<br />
• Två gosedjur<br />
• Två brev<br />
Den försvunna<br />
Dinosaurieön<br />
Vi ska ta oss <strong>till</strong> en ö som vi tror är<br />
bebodd av dinosaurier. Först måste vi<br />
hugga ner några träd som det går att<br />
bygga en båt av. Barnen fick varsin<br />
”yxa” av mig och gick med liv o lust ut<br />
i djungeln och började avverka.<br />
När de huggit ner många träd, släpade<br />
de med sig dem <strong>till</strong> en bra byggplats<br />
på stranden. Där fick de ”hammare”<br />
och ”spik” av mig och de byggde<br />
snabbt och lätt ihop en båt som var<br />
<strong>till</strong>räckligt stor att vara tio personer i.<br />
Innan avresan var vi tvungna att<br />
proviantera. Vi gick ut i djungeln och<br />
letade efter något ätbart t.ex. olika<br />
frukter, bär eller kanske vi <strong>till</strong> och<br />
med kunde hitta några kokosnötter<br />
Barnen trodde i alla fall att de skulle<br />
hitta mycket att äta!<br />
Vi bar ner det vi hittat <strong>till</strong> båten och<br />
sen hoppade vi i. Två barn utsågs <strong>till</strong><br />
roddare av de andra barnen, de<br />
började ro med årorna som de också<br />
hade ”<strong>till</strong>verkat” och båten gled sakta<br />
framåt.<br />
Vi siktade en ö en bit ut i havet, vi<br />
rodde fram <strong>till</strong> den och steg i land.<br />
Vi smög fram för att inte störa ifall det<br />
fanns några djur eller människor som<br />
bodde på ön.<br />
Vi hittade en liten ledsen geting som<br />
hade fastnat i ett rep. Barnen hjälpte<br />
den loss och eftersom den kunde
20 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
”prata” med människor och göra sig<br />
förstådd, så berättade den att den kände<br />
sig så ensam och undrade då om den<br />
fick följa med oss på vårt äventyr, och<br />
det fick den såklart. Ett av barnen fick<br />
ha ansvaret för getingen under hela<br />
äventyret.<br />
Vi satte oss åter i båten och rodde mot<br />
nästa ö. Det tog väldigt lång tid och det<br />
blåste ganska rejält på havet, men <strong>till</strong><br />
slut var vi framme.<br />
Barnen hjälpte <strong>till</strong> att surra fast båten så<br />
den inte skulle driva ut <strong>till</strong> havs igen!<br />
När vi hade stigit i land upptäckte vi<br />
hur hungriga vi var! Barnen hämtade<br />
provianten från båten och vi satte oss<br />
ner och åt upp alltihopa, mums!<br />
Efter måltiden fortsatte sökandet efter<br />
dinosaurier! Barnen hittade ett tiotal<br />
som fanns lite överallt, på marken,<br />
i träden och efter mycket letande kom<br />
vi fram <strong>till</strong> en grotta.<br />
Jag frågade om det fanns någon som<br />
var modig nog att krypa in i den mörka<br />
stora grottan för att se om det fanns<br />
något därinne<br />
Ett barn kröp in och hittade en ”skatt”<br />
(Havrepuffar) därinne. Den togs fram<br />
ur grottan och delades ut <strong>till</strong> alla<br />
kompisar.<br />
När vi var mätta och belåtna gick vi<br />
<strong>till</strong>baka <strong>till</strong> båten och rodde den långa<br />
vägen över havet <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> fastlandet.<br />
Vilket äventyr vi hade varit med om!<br />
Inga djur tog vi med oss eftersom de<br />
har det bäst där de hör hemma, men<br />
den lilla getingen fick i alla fall följa<br />
med eftersom den var så ensam.<br />
Resan <strong>till</strong> Nordpolen<br />
Samling utanför rummet - Vill ni följa<br />
med på äventyr<br />
Vi sitter på ett stort vackert tyg. En<br />
isbit vandrar runt: Vart ska vi<br />
Beskriv platsen: Hur är det där<br />
Tala tydligt, använd stora gester! Låt<br />
barnen få känna ordentligt, låt det här<br />
momentet få ta lite tid.<br />
Uppvärmning:<br />
Sitt först och vicka på tårna, fötterna,<br />
öronen osv. Sång: Jag sträcker handen<br />
fram osv. barnen får komma med fler<br />
tips på kroppsdelar. Nu står ni upp<br />
så klart.<br />
Lek:<br />
Isbjörnskull. En pedagog är Isbjörn och<br />
ska fånga barnen. Flickor: Upp med<br />
handen och säger högt ”STOPP – gå<br />
<strong>till</strong>baka”.<br />
Pojkar: säger mjukt och fint ”snälla<br />
Isbjörnen, gå <strong>till</strong>baka”.<br />
Brev:<br />
Far genast iväg <strong>till</strong> Nordpolen och leta<br />
efter jultomtens luva som kommit bort.<br />
Han är så ledsen att den är borta<br />
- Ska vi hjälpa honom att leta<br />
Text - Min luva är borta. Vill ni hjälpa<br />
mig att hitta den Leta vid Nordpolen.<br />
Brevet/kortet är adresserat <strong>till</strong> barnen.<br />
Hur tar vi oss dit Barnen får tänka ut<br />
hur och vi låtsas bygga det vi behöver.<br />
Tänk genus här.<br />
Möte:<br />
Vi träffar på en Nalle som letar efter sin<br />
kompis. Är barnen farliga Presentation<br />
+ att alla får berätta vad de är bra på.<br />
Nalle undrar om han/hon får följa med<br />
på resan. Ett barn (gärna ett barn som<br />
behöver träna på att vara mjuk) får<br />
ansvara för att Nalle kommer med och<br />
svarar på Nalles frågor.<br />
Resan fortsätter. Hur känns det på<br />
Nordpolen Hur ska vi klä oss Hur<br />
skyddar vi oss mot kylan<br />
Brev:<br />
Text: Leta efter en mörk grotta – där<br />
finner ni tomtens luva och Nalles<br />
kompis. Lycka <strong>till</strong> och kram från<br />
Jultomten.<br />
Grottan:<br />
Är någon så modig att den törs gå in<br />
i grottan Alla hejar på. Ett barn<br />
(ett barn som behöver träna på att<br />
vara modig) går in ev. med pedagog<br />
och finner luva och kompis och en<br />
fruktskål.<br />
Tomten tackar genom att bjuda på<br />
frukt.<br />
Nu måste vi resa hem igen! Alla<br />
blundar hårt och tänker på förskolan,<br />
när klockan ringer är vi hemma igen!<br />
Avslutning<br />
Barnen får berätta om sina upplevelser,<br />
pedagogen ställer många frågor och<br />
utmanar <strong>till</strong> att uttrycka känslospråk.<br />
Rekvisita:<br />
• Ett stort och vackert tyg/filt<br />
att sitta på<br />
• En iskula. Frys i en ballong, ta bort<br />
ballongen och lägg iskulan i en skål<br />
• Två brev (gärna i form av julkort)<br />
• En Nalle eller dylikt<br />
• En kompis <strong>till</strong> Nalle<br />
• En iordningställd grotta<br />
(filt över ett bord)<br />
• En spännande låda med<br />
en tomteluva i<br />
• En liten bjällra eller klocka<br />
• En skål med frukt (<strong>till</strong> eftersnacket)
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 21<br />
Teateräventyr som metod<br />
Ett interaktivt teateräventyr är lika<br />
mycket en metod som ett sökande.<br />
Det finns ramar att följa och ett<br />
manus, men manuset är egentligen<br />
aldrig färdigt utan slutförs i sitt möte<br />
med barnen. Inget teateräventyr är<br />
det andra likt även om det utgår ifrån<br />
samma manus. I ögonblicket skapas<br />
det!<br />
Det finns flera målsättningar med att<br />
jobba med teateräventyr, en av dessa<br />
är att bredda könsrollerna. Här ges<br />
alla möjligheter i världen att utmana<br />
föreställningar om kön. Att använda<br />
sig av drama är en bra metod att leka<br />
sig <strong>till</strong> nya typer av <strong>till</strong>åtanden.<br />
Utanför dramarummet kan det t.ex.<br />
vara svårt för ett barn att prova vissa<br />
saker, visa mod eller mjuka känslor,<br />
men i leken och med pedagogen som<br />
medveten normkritisk ledare kan<br />
barnen utmanas <strong>till</strong> att prova nya<br />
saker och växa!<br />
Att utmana barnen <strong>till</strong> att träna på<br />
nya saker är ett givet mål, ett annat<br />
är att använda sig av dockor, figurer,<br />
gosedjur som bryter traditionella<br />
förväntningar om vilka de är och<br />
vad de kan göra.<br />
Vi kan t.ex. få träffa:<br />
• Krokodilen Harry som skallrar<br />
av rädsla<br />
• Modiga masken Mona<br />
• Den oroliga pappan Mats<br />
• Den världsberömda mamman Sara<br />
• Den busiga åsnan Wilma<br />
Genom att presentera oväntade<br />
karaktärer med andra typer av<br />
karaktärsdrag skapas också något<br />
normbrytande. Vi vidgar barnens<br />
perspektiv.<br />
”Elias är 4 år och blyg och<br />
rädd. Pedagogen är väl<br />
medveten om detta och<br />
ger Elias en särskild uppgift<br />
i teateräventyret, han får<br />
uppgiften att dyka längst<br />
ner på havets botten och<br />
hämta skatten. Kanske<br />
kommer han göra det, kanske<br />
inte Pedagogen uppmuntrar<br />
barnen att heja på<br />
Elias så att han klarar det.<br />
Elias ser lite fundersam ut,<br />
men tar pedagogen i sin<br />
hand och börjar simma mot<br />
havets botten, väl nere på<br />
botten hittar han skatten<br />
och återvänder <strong>till</strong> land igen.<br />
Där tas han emot av sina<br />
kamrater som hejar och tas<br />
emot som en hjälte. Pedagogen<br />
talar om för Elias hur<br />
MODIG han varit och leendet<br />
på Elias läppar är stort,<br />
kroppen stolt. Det här både<br />
minns och berättar han<br />
under en lång tid.
22 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Tysta överenskommelser<br />
När man jobbar med drama och<br />
teater är ett normkritiskt arbete en<br />
del av metoden – att ifrågasätta det<br />
redan givna. I dramat gestaltar vi och<br />
ifrågasätter, utmanar och provar nytt.<br />
Vi kan prova att vara stora, små,<br />
rädda och modiga.<br />
I dramat finns något vi kallar för<br />
”tysta överenskommelser”, man skulle<br />
kunna kalla det för en rådande norm<br />
just här och just nu. Den typen av<br />
överenskommelser kan komma att<br />
bli konstanta och vara en del av ett<br />
genusarbete.<br />
Vi befinner oss mitt i ett teateräventyr på en förskola i Strängnäs.<br />
Pedagogen talar om att vi ska åka <strong>till</strong> en ö, för där väntar oss ett uppdrag,<br />
och frågar hur ska vi ta oss dit Med båååt! Svarar barnen. Men<br />
hur ska vi göra då Vi har ju ingen båt Barnen svarar, vi får bygga eeen!<br />
Men vilken tur, säger pedagogen att jag tog med mig delar <strong>till</strong> en båt<br />
som vi kan bygga <strong>till</strong>sammans. Barnen tittar frågande, var då Pedagogen<br />
går fram <strong>till</strong> en osynlig väska och säger HÄR! En del av barnen<br />
skrattar och säger, nää, det där är ju ingen väska. Jo, säger pedagogen<br />
och här i ligger motor, reling, ja allt vi behöver. Pedagogen börjar dela ut<br />
de osynliga byggdelarna <strong>till</strong> barnen som börjar acceptera det faktum att<br />
byggdelarna är av luft. Tillsammans går vi in i mitten av rummet och<br />
hjälps åt att bygga ihop båten av luft som blir fullfjädrad och elegant.<br />
Fotograf: Per Sandberg<br />
Barnen accepterar den här typen av<br />
överenskommelse och här har vi<br />
<strong>till</strong>sammans brutit en norm. Det<br />
osynliga kan bli synligt, bara vi vill.<br />
Nästa gång pedagogen ska hålla ett<br />
teateräventyr med den här gruppen är<br />
det redan en självklarhet. Denna gång<br />
går resan mot rymden och barnen<br />
börjar bygga ett skepp av luft så<br />
verkligt som det bara kan bli, med<br />
fönster, två motorer, topp och allt.<br />
I dramat utmanas fantasi och kreativitet<br />
i ett lustfyllt äventyr, precis<br />
så kan vi göra för att motverka våra<br />
könsroller, komma överens om nya!
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 23<br />
Manus teateräventyr<br />
Tid: ca 45 minuter<br />
Grupp: Max 12 stycken<br />
Pedagoger: Två stycken, den ena som ledare och<br />
inspiratör och den andra som fokus-pedagog.<br />
För att skapa ett teateräventyr behövs<br />
i stora drag tre saker. En plats, ett<br />
uppdrag och en lösning. Målet med<br />
teateräventyren är att alla barn ska<br />
få möjlighet att utveckla alla sina<br />
färdigheter!<br />
Platsen<br />
När ni samlas utanför rummet har<br />
du med dig en liten eller stor sak.<br />
Det kan vara ett glas med vatten,<br />
ett hårstrå, ett sandkorn eller något<br />
annat som kan kopplas <strong>till</strong> platsen ni<br />
ska resa <strong>till</strong>. Visa barnen ledtråden<br />
som om den vore magisk och låt<br />
barnen gissa var de ska resa någonstans.<br />
T.ex. vatten-havet, hårstråkroppen,<br />
sandkorn-öknen.<br />
Gå in i rummet och samlas runt<br />
en matta. Här får alla en chans att<br />
berätta vad de vet om den valda<br />
platsen. Har alla varit där Hur var<br />
det att vara där Är det varmt i ex.<br />
öknen Hur känns det där Ställ<br />
följdfrågor <strong>till</strong> barnen och försök<br />
hålla igång ett levande samtal. Viktigt<br />
är att alla känner sig lyssnade på och<br />
att ingen avbryter när någon annan<br />
talar.<br />
POJKAR:<br />
Låt dem träna på att beskriva platsen<br />
med många olika ord och ”hur<br />
kändes det att vara där” Eller ”hur<br />
skulle det kännas att åka dit” Hjälp<br />
dem att träna på att använda målande<br />
ord och utveckla sitt känslospråk.<br />
FLICKOR:<br />
Låt dem använda hela sin röst när de<br />
berättar. Hjälp dem att prata högre,<br />
säg att du inte förstår och att de måste<br />
visa med stora gester t.ex. ”hur stor<br />
öknen är”.<br />
Uppvärmning<br />
Vi börjar med att stå s<strong>till</strong>a och börjar<br />
med att vicka på tårna, rör på foten,<br />
benet, rumpan, magen, bröstet,<br />
axlarna, armarna, händerna och<br />
försiktigt med huvudet.<br />
Under tiden kan du fråga barnen vad<br />
man kan använda foten <strong>till</strong>, händerna<br />
osv.<br />
POJKAR/FLICKOR:<br />
Bli fysiskt medvetna om sina kroppar<br />
och sin röst.<br />
Kull<br />
”Ökenräv-kull”<br />
En av pedagogerna är ökenräv och<br />
ska försöka fånga de andra. Kommer<br />
ökenräven fram <strong>till</strong> en flicka säger<br />
hon ”STOPP, gå <strong>till</strong>baka” med hög<br />
röst och håller upp armen i ett<br />
bestämt NEJ mot räven. Tar ökenräven<br />
en pojke ska han med mjuk<br />
röst säga ” SNÄLLA räven, gå<br />
<strong>till</strong>baka”. Räven backar då genast.<br />
FLICKOR:<br />
Träna på att säga STOPP och<br />
använda sin magröst, visa med<br />
kroppen vad man menar.
24 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Forts. Manus teateräventyr<br />
Fotograf: Per Sandberg<br />
POJKAR:<br />
Träna på att visa medkänsla och att<br />
uttrycka sitt känslospråk. Tala om vad<br />
de är bra på, ökad självkänsla.<br />
Fotograf: Per Sandberg<br />
POJKAR:<br />
Träna på att använda sitt känslospråk<br />
och uttrycka med tonläget vad man<br />
menar.<br />
I vissa grupper är det precis tvärtom,<br />
där behöver pojkarna träna på att vara<br />
starka och modiga och flickorna mjuka<br />
och varma. Alla är individer. Dela in<br />
dem utifrån behov.<br />
Brev<br />
Barnen får ett brev där de får ett uppdrag!<br />
De ska <strong>till</strong> öknen och finna en<br />
skatt. Börja resan med att ta er över<br />
havet. Fråga barnen hur de ska ta sig<br />
över havet. Om de föreslår att åka båt,<br />
låt tjejerna bygga en. Pojkarna får<br />
samarbete för att hitta bråte och ved.<br />
FLICKOR:<br />
Låt dem träna på att vara fysiska aktiva<br />
personer som har en huvuduppgift och<br />
en huvudroll.<br />
POJKAR:<br />
Låt dem träna på att samarbeta<br />
sinsemellan.<br />
Möte<br />
Ni träffar på ett litet djur (valfritt<br />
gosedjur ni tycker passar)<br />
Han är ledsen och har tappat bort sin<br />
kompis, kan ni hjälpa honom att hitta<br />
sin kompis<br />
Djuret är lite rädd för barnen och de får<br />
övertyga djuret om att de inte är farliga.<br />
De får berätta vad de heter vad de är<br />
bra på. Var och en säger sitt namn och<br />
något de är bra på.<br />
Det lilla djuret frågar om han får följa<br />
med<br />
Välj ut en pojke (”låt djuret välja”), eller<br />
den som behöver träna på empati, som<br />
får ta hand om djuret och sköta om det<br />
under hela resan.<br />
FLICKOR:<br />
Träna på att tala inför gruppen, tala om<br />
vad de är bra på, ökad självkänsla.<br />
Sökande efter skatten<br />
Låt barnen visa hur det känns att vara i<br />
öknen. Kanske är det hett om fötterna<br />
Kan man hitta något att sätta på<br />
fötterna så att det inte bränns så<br />
Brev<br />
Ni får en ny ledtråd ”Leta efter en<br />
grotta, där finns skatten gömd” Håll<br />
magin vid liv och använd din röst och<br />
inlevelseförmåga.<br />
Skatten<br />
Väl framme vid grottan behövs en<br />
modig person som kan gå in i grottan.<br />
Uppdrag är att leta efter skatten och det<br />
lilla djurets kompis.<br />
Skapa en laddning utanför grottan så<br />
att det verkligen är modigt att gå in där.<br />
Fråga om det är någon som är så modig<br />
att hon/han törs.<br />
Få gruppen att stötta personen som<br />
ska gå in. När personen kommer ut<br />
får hon/han veta att hon varit modig.<br />
Det lilla djuret blir jätteglatt att se sin<br />
kompis igen. Djuret tackar barnet som<br />
tagit hand om det hela resan och ger<br />
barnet en STOR KRAM för att det<br />
hjälpt honom att hitta sin vän igen.<br />
Skapa magi runt skatten och fråga<br />
barnen om ni verkligen ska öppna den<br />
Öppna skatten! Skatten är vatten som<br />
alla barnen får ”smaka” av efter det<br />
långa äventyret. Djuren säger tack och
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 25<br />
adjö och ger barnen ett magiskt<br />
pulver som kan föra barnen <strong>till</strong>baka<br />
<strong>till</strong> sitt dagis i ett ”kick”.<br />
Avslutning<br />
Prata med barnen om deras upplevelser.<br />
Hur kändes det Ge er inte om<br />
barnen bara svarar ”bra” eller ”kul”,<br />
fortsätt fråga och var uppfinningsrik<br />
för att få en levande dialog.<br />
Tacka barnen för att du fick ta med<br />
dem på äventyr!<br />
METOD<br />
Presentera en rädd figur i exempelvis en samling.<br />
Använd gärna en krokodil eller annat djur/figur som<br />
brukar representera något farligt och starkt. Bygg en<br />
normbrytande historia kring djuret/figuren som är<br />
ledsen och rädd, exempelvis är krokodilen ledsen för<br />
att han tappat bort sin pappa. Oftast är mamman<br />
ställföreträdare för den trygga föräldern som man söker<br />
tröst hos, använd därför pappan och skapa en ny typ<br />
av papparoll än den som brukar presenteras i böcker,<br />
ramsor och sånger. Låt barnen trösta och hjälpa<br />
krokodilen att hitta hem, låt speciellt de barnen som<br />
behöver träna på empati få den största uppgiften.<br />
Beröm barnen och sätt ord på hur bra de var som<br />
hjälpte krokodilen att hitta sin pappa igen.<br />
Kom ihåg att teateräventyret ska vara kul! Lägg gärna<br />
<strong>till</strong> det som DU tycker passar för DIN grupp. Med fördel<br />
kan man använda sånger som passar temat, det brukar<br />
vara kul.<br />
Alla barn är unika, men generellt behöver pojkar träna<br />
språk, lyhördhet, empati, medkänsla och samarbete.<br />
Flickor behöver generellt träna på utloppsövningar,<br />
vara fysiska i sitt kroppsspråk, använda magstöd när de<br />
pratar och stärka sin magkänsla. Det kan även vara bra<br />
att jobba i pojk-flickgrupper en tid för att sen gå över<br />
<strong>till</strong> en blandad grupp. Att jobba i enkönad grupp kan<br />
göra att man får upp ögonen för nya saker.<br />
LYCKA TILL!
26 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Samtal med Andreas Uddling<br />
Andreas Uddling<br />
Förskollärare barngrupp 1-5 år<br />
Tosterö förskola<br />
Vad är genus för dig<br />
Innan utbildningen hade jag sagt att det<br />
handlade om att ge barnen en rättvis<br />
plats oavsett kön. Efter utbildningen ser<br />
jag att det handlar mycket om att ge en<br />
bred bas av erfarenheter så att de själva<br />
kan göra sina val. Jag trodde jag var<br />
fullärd och medveten om detta men<br />
efter genusutbildningen så ser jag att<br />
det innefattar så mycket mer. Jag<br />
känner också att jag blivit utmanad<br />
i mig själv, ett kritiskt förhållningssätt,<br />
hur tänker jag här Också vikten i att<br />
vara ärlig gentemot kollegor, att man<br />
kan se och lära av varandra.<br />
På vilket sätt jobbar ni<br />
genusmedvetet<br />
Efter utbildningen har jag fått en ökad<br />
medvetenhet. Jag har blivit mer medveten<br />
om varför jag säger nej/stopp <strong>till</strong><br />
barn som lätt tar plats, de behöver träna<br />
på något annat. Jag jobbar mer med att<br />
lyfta fram de som behöver lyftas, och<br />
ger utrymme! En medvetenhet i genustänk,<br />
men också att skapa utrymme för<br />
barnens olika personligheter, ibland<br />
behöver man ”pusha lite”. Se individen.<br />
Vissa flickor som är tystlåtna är t.ex.<br />
säkert det p.g.a. personlighet, men<br />
säkert också p.g.a. förväntningar.<br />
Hur påverkas barnen av ett aktivt<br />
genusarbete<br />
Efter utbildningen har jag upptäckt att<br />
det var vissa saker man behövde jobba<br />
mer med.<br />
Min syn på barnen utmanas och<br />
barnens relation <strong>till</strong> mig utmanas, det<br />
händer något när man börjar fundera<br />
på talutrymme och vilka som tar plats<br />
rent fysiskt. Behöver vi göra en kursändring<br />
Planeringen innehåller väldigt<br />
mycket bredd på det vi gör och kanske<br />
ännu mer nu. Framförallt har mötet<br />
med varje enskilt barn förändrats.<br />
Hoppas barnen blir bättre medmänniskor<br />
i framtiden som får det här<br />
bemötandet.<br />
Hur jobbar ni med miljöerna<br />
Inne: Vi har observerat att det är lite<br />
stereotypt i hur man inreder rummen.<br />
Nu tänker vi ”rum för aktivitet” inte<br />
”bilrum”, mindre betoning på ”dockrum”<br />
och ”byggrum”, mer fokuserat på<br />
aktiviteter. T.ex. det här med att klä ut<br />
sig, vi utmanar både pojkar och flickor<br />
att klä ut sig, men det finns alltid mer<br />
att göra. Hur man introducerar lekar,<br />
använda dramat t.ex. för att skapa spänning<br />
i introduktion Min ambition är<br />
att kunna vara observatör och deltagare,<br />
inte bara ”de leker så bra nu” utan<br />
studera och jobba mer aktivt här.<br />
Killar och tjejer leker bra <strong>till</strong>sammans<br />
inomhus också, jag tror vi gjort bra<br />
arbete med uteverksamheten, där vi<br />
har ett friare klimat.<br />
Ute: Utemiljön har friare klimat vad<br />
gäller genusarbetet. Lite mer genusneutralt.<br />
Pojkar och flickor leker bra<br />
utomhus. Det är inte så fixerat vid<br />
köns<strong>till</strong>hörigheten. En flicka som har<br />
en viss roll inomhus visar sig helt<br />
plötsligt ha lång uthållighet utomhus<br />
genom att gå långt i skogen och en<br />
pojke med en viss roll inomhus visar<br />
också sig ha helt andra sidor och kan<br />
mycket om växter och träd, vips så fick<br />
han en annan roll än inomhus!<br />
Vi har inte vedertagna könsmönster<br />
utomhus och barnens kunskaper kan
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 27<br />
visa sig på ett helt annat sätt i utemiljön<br />
och i skogen, inte bara vem<br />
som är snabbast och snyggast, utan<br />
här är det andra värden som kan lyftas<br />
fram. I naturen händer det så spännande<br />
saker, ett ljud, en fågel, en ren<br />
nyfikenhet som inte är genusbunden.<br />
Barnen mår så bra av att vara<br />
i naturen!<br />
Hur planerar ni aktiviteter<br />
Vi har aldrig provat att dela in grupper<br />
efter kön i pojkgrupp och flickgrupp,<br />
men vi kanske kan prova det när man<br />
gör vissa aktiviteter. Vidare ser jag att<br />
vi ständigt behöver jobba med genusfrågan<br />
i personal-laget och t.ex. ställa<br />
sig frågan ”Hade jag gjort samma sak<br />
om det var en pojke/flicka” En<br />
ständig dialog för att inte falla in i<br />
traditionella aktiviteter som är bundna<br />
<strong>till</strong> ”vi åker skridskor på tisdag för det<br />
tycker killarna om”. Vidare tänker jag<br />
också att det är skillnad på att se<br />
barnet som en ”individ” och att se<br />
barnen genom ”genusperspektiv-<br />
individ”. Man behöver kunskapen om<br />
strukturer i samhället, vilka förväntningar<br />
och traditioner som finns på<br />
pojkar och flickor och att jag ska<br />
frigöra mig från dem, så att vi tittar<br />
genom genusglas-ögonen. Man<br />
kommer längre och djupare då!<br />
Fotograf: Per Sandberg
28 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Fyll rollerna<br />
METOD<br />
Introducera t.ex. yrken i en samling,<br />
använd gärna handdockor eller någon<br />
form av rollfigur som kan berätta om<br />
vad en polis är, skapa en diskussion<br />
med barnen om olika typer av yrken.<br />
Berätta vilka otraditionella egenskaper<br />
en polis behöver ha. Kanske kan man<br />
be en riktig polis komma på besök<br />
och be denna berätta om en polis på<br />
nya sätt. Macho-polisen träffar vi<br />
i leksakshyllan, i spel, böcker och<br />
i filmer, vi behöver nya typer av förebilder.<br />
Balettdansösen då Kanske har<br />
vi fått ett brev en morgon från henne.<br />
Här berättar hon om hur hon tränar<br />
sina ben, armar, rygg och mage så att<br />
de ska bli starka så hon kan vara med<br />
och tävla i ett land långt bort. Kanske<br />
har hon ett uppdrag <strong>till</strong> barnen att<br />
utföra, använd fantasin <strong>till</strong> vad!<br />
Alla vet vi ju hur urtypen av en polis<br />
uppfattas. Stark, tuff modig och något<br />
av en hjälte. En polis fångar tjuvar<br />
och sätter dem i fängelset! Den typen<br />
av polis känner vi alla <strong>till</strong>. Men en<br />
polis kan vara så mycket annat. För<br />
att bredda könsrollerna gäller det<br />
också att fylla de traditionella yrkesrollerna<br />
med nya egenskaper och<br />
sysslor. Kanske kan vi berätta om<br />
poliser på nya sätt En polis träffar<br />
t.ex. många människor som är ledsna<br />
och behöver vara bra på att trösta och<br />
ta hand om. En polis behöver vara<br />
empatisk och vara bra på att lyssna,<br />
den typen av polis är vi inte så vana<br />
att höra talas om. Vi faller lätt in<br />
i stereotyperna när vi ska gestalta<br />
yrken och olika typer av människor.<br />
Om vi kan fylla rollerna med flera<br />
typer av känslor och egenskaper så<br />
breddar vi och jobbar aktivt för att<br />
bryta stereotypiska roller. En balettdansös<br />
då Hur gestaltas hon<br />
Illustratör: Anna Göran<br />
Ofta ser vi henne i skira rosa kläder,<br />
dansande graciöst <strong>till</strong> vacker musik.<br />
Berätta om hennes starka ben, vilket<br />
tålamod hon har som tränar timme<br />
ut och timme in för att lära sig nya<br />
rörelser. Berätta också om hur modig<br />
hon är som kan uppträda ensam på<br />
en scen inför massa människor,<br />
vilken taktkänsla hon har och att<br />
hon kan röra sig <strong>till</strong>sammans med<br />
musiken.<br />
Vi behöver nya bilder som fyller<br />
rollerna på nya sätt. För att aktivt<br />
kunna arbeta för att bryta de traditionella<br />
bilderna behöver vi en medvetenhet<br />
och kanske en liten klurighet<br />
där vi presenterar kvinnligt och<br />
manligt på nya sätt som skapar en<br />
större dynamik och öppenhet för<br />
våra barn.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 29<br />
Utvecklingsområden<br />
Utvecklingsområden som vi har<br />
framför oss:<br />
Förskolecheferna i Strängnäs<br />
<strong>kommun</strong>s gemensamma målsättningar<br />
för ett framtida genusarbete:<br />
• integrera jämställdhet i hela<br />
verksamheten<br />
• videofilma på avdelningarna<br />
• observera varandra<br />
• jobb-skuggning med reflektion<br />
• kartlägga miljöer och bredda dem<br />
• undersöka vilken typ av lekar<br />
barnen leker, synliggöra eventuella<br />
strukturer och val utifrån kön och<br />
hjälpa <strong>till</strong> att bryta dem<br />
• hitta former för nätverksträffar där<br />
pedagogerna stärks i sitt genusarbete<br />
och arbetet hålls vid liv<br />
• föräldrasamverkan i föräldraråd<br />
och samverkan i genusfrågor<br />
• ha en normkritisk fråga regelbundet<br />
på varje APT<br />
• benämna rummen mer neutralt<br />
för att inspirera alla<br />
• jobba mer i smågrupper med<br />
barnen för att kunna se och lyssna<br />
på barnen och kunna vara närvarande<br />
• jobba med material som inte är<br />
könskodade, som däck, rep,<br />
naturmaterial och kartonger<br />
• erbjuda bredare könsroller<br />
i material och i böcker<br />
• använda biblioteken mer och<br />
ifrågasätta och söka efter normkritiskt<br />
material<br />
• diskutera värdegrundsfrågor<br />
på diskussionskort<br />
• använda ”vårdnadshavare” på<br />
blanketter istället för ”mamma<br />
och pappa”<br />
• introducera miljöer och material<br />
i pojk-flickgrupper vid behov – inte<br />
som mål utan som metod för att<br />
skapa mer jämställda miljöer<br />
• hålla arbetet levande med att<br />
ständigt ifrågasätta det redan givna<br />
• årligen utbilda en grupp genuspiloter
30 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Avslutningsord<br />
Johanna Lundin<br />
Teater- och Jämställdhetskonsult<br />
Det har varit fantastiskt att utbilda 80<br />
genuspiloter och följa deras resa mot<br />
en mer jämställd förskola i Strängnäs<br />
<strong>kommun</strong>. För att komma dit krävs ett<br />
genomgående arbete som börjar med<br />
sig själv. Hur gör jag Bemöter jag<br />
alla barn likvärdigt Inte lika, men<br />
likvärdigt. Har alla barn, oavsett kön,<br />
samma rättigheter och skyldigheter<br />
på förskolan Vid utbildningens start<br />
blev svaret i många av fallen – Ja, jag<br />
bemöter alla barn likvärdigt, men<br />
under utbildningens gång var det<br />
många som ändrade sitt svar och såg<br />
att vi i vårt omedvetna agerar könsbundet<br />
i många fall. Ofta agerar vi på<br />
rutin och i stressade situationer är det<br />
lätt att falla in i återskapandet av<br />
könsroller.<br />
Att se på sin egen verksamhet med<br />
genusglasögon är att ständigt ifrågasätta<br />
det givna, inte bara ifrågasätta<br />
normsystem som omfattar kvinnligt<br />
och manligt utan också normer i det<br />
stora hela. Målsättningen med ett<br />
genusarbete är se barnet som en<br />
individ, och för att kunna göra det<br />
behövs kunskaper om vilka förväntningar<br />
som generellt finns på både<br />
pojkar och flickor, då kan vi verkligen<br />
se barnet!<br />
Enligt styrdokumentens målsättningar<br />
ska vi arbeta aktivt för att bryta<br />
könsroller och inte återskapa dem.<br />
En mer jämställd förskola börjar<br />
alltid med pedagogen själv, sen kan<br />
vi fundera över hur vi gör i vårt<br />
arbetslag, på vår avdelning, på vår<br />
förskola och enhet. Under årets gång<br />
har hundratals normbrytande<br />
teateräventyr spelats för tusentals<br />
barn, böcker och material har<br />
genusanalyserats, samlingar har<br />
observerats och nya, mer jämställda<br />
miljöer har skapats.<br />
Så, hur vet vi då när vi är jämställda<br />
Blir vi det någonsin Ja, det är ju<br />
absolut vårt mål!<br />
I en jämställd förskola sväljer inga<br />
pojkar sina tårar. I en jämställd<br />
förskola blir flickorna bekräftade för<br />
den de är och inte efter yttre attribut.<br />
I en jämställd förskola ges alla barn<br />
möjlighet att ta plats och ges sin fulla<br />
rätt <strong>till</strong> att göra sin röst hörd. I en<br />
jämställd förskola arbetar pedagogerna<br />
medvetet för att erbjuda starka<br />
och kapabla förebilder för alla barn<br />
genom normkritiska böcker, sånger<br />
och ramsor. I en jämställd förskola<br />
finns en god dialog med föräldrarna<br />
”Det är tid för en lång resa,<br />
en färd <strong>till</strong> ett annat land,<br />
ett land som finns i vårt inre,<br />
osynligt och utan band.<br />
Där är ljuset ett sätt att leva,<br />
ett smycke är mörkret där,<br />
och det största berget man<br />
har att bestiga är att lämna<br />
sin egen värld...”<br />
Bo Setterlind<br />
Copyright Bo Setterlind dB
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 31<br />
om vad genus innebär och goda<br />
argument mot eventuella fördomar.<br />
I en jämställd förskola mår både barn<br />
och pedagoger bra!<br />
I Strängnäs <strong>kommun</strong> pågår detta<br />
arbete för fullt! Med skarpa genusglasögon<br />
kan man se där ojämställdhet<br />
finns och gå in och agera, det<br />
krävs både kunskap och metoder för<br />
det, vilket man nu har. Det finns<br />
mycket kvar att göra, men vi har gjort<br />
många upptäckter på resan så här<br />
långt och än finns det fler upptäckter<br />
att göra, så nu fortsätter vi vår<br />
gemensamma resa mot en mer<br />
jämställd förskola!<br />
Fotograf: Per Sandberg
32 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Litteraturtips<br />
Barnböcker:<br />
• Anrell, Spinkis och Katta<br />
• Asbjörnsen & Moe, Dumma karlar<br />
och troll <strong>till</strong> kärringar<br />
• Bauer, Julius och monstret<br />
• Bengtsson, Ballongexpeditionen<br />
• Bergström, Böckerna om Alfons<br />
• Boren, Sagor och prinsessor<br />
• Corbalis, Brottarprinsessan och<br />
andra sagor<br />
• Cullberg, Arg!<br />
• Eriksson, Boken om Bella och Gustav<br />
• Eriksson, Malla handlar<br />
• Forslind, Lilla H cyklar på<br />
• Fupz, Aakeson, Min fräcka mun<br />
• Geffleblad, Böckerna om Aston<br />
• Gustafsson, Böckerna om prinsessan<br />
• Hedlund, Eviga Berg och<br />
tre starka kvinnor<br />
• Jansson, Den farliga resan<br />
• Klinting, Böckerna om Castor<br />
• Lindgren, Pippi Långstrump<br />
• Lindgren, Ronja Rövardotter<br />
• Lindgren, Visst är Lotta en glad unge<br />
• Nesbit, Den sista draken<br />
• Schultz & Sjöstrand, Flickans lilla<br />
• Steig, Modiga Molly<br />
• Tidholm, Balladen om Marjan och Rolf<br />
Böcker för pedagoger:<br />
• Eidevald, Anna bråkar<br />
– att göra jämställdhet i förskolan<br />
• Granholm, Genusäventyret<br />
• Gens, Från vaggan <strong>till</strong> identitet<br />
• Henkel, Ge ditt barn 100 möjligheter<br />
istället för två<br />
• Henkel, En jämställd förskola<br />
• Johansson, Gustaf får visst sitta<br />
i tjejsoffan! Etik och moral i förskolebarns<br />
världar<br />
• John, Sabljar, Elfte steget – vägen dit<br />
• Josefson, Genus – hur påverkar det dig<br />
• Kjellberg, Genusmaskineriet<br />
• Nordberg, Maskulinitet på schemat<br />
• Olofsson, Modiga prinsessor och<br />
ömsinta killar<br />
• Stalfelt, Lika som bär<br />
• Taguchi, Bodén, Ohrlander,<br />
En rosa pedagogik<br />
• Wahlström, Flickor, pojkar och<br />
pedagoger<br />
• Wedin, Jämställdhetsarbete i förskola<br />
och skola
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 33<br />
Ordlista<br />
Genus<br />
Genus kommer från det engelska ordet<br />
gender och betecknar det sociala och<br />
kulturella könet. Med det menas de<br />
uppfattningar och föreställningar som<br />
finns i vårt samhälle om vad som är<br />
kvinnligt och manligt. Genus konstrueras<br />
hela tiden, det skapas utifrån våra<br />
värderingar, attityder och erfarenheter.<br />
Det förändras ständigt och ser olika ut<br />
i olika miljöer, tidsepoker och i olika<br />
delar av världen.<br />
Genusmedveten<br />
Att vara genusmedveten innebär att<br />
vara medveten om sina egna och sin<br />
verksamhets föreställningar om<br />
kvinnligt/flickaktigt och manligt/<br />
pojkaktigt, samt att se hur det påverkar<br />
verksamheten. Att <strong>till</strong>ägna sig genusvetenskaplig<br />
kunskap är en förutsättning<br />
för att bli genusmedveten.<br />
Genusperspektiv<br />
Att ha ett genusperspektiv innebär att<br />
ta med genusfrågor i planering och<br />
utformning av verksamheten. Genusmedvetenheten<br />
gör det möjligt för<br />
personalen att realisera någon form av<br />
utveckling för att uppnå målet i läroplanerna;<br />
att motverka traditionella<br />
könsroller och könsmönster.<br />
Genustrubbla<br />
Att genustrubbla innebär att ifrågasätta<br />
och ha ett samtal kring könsroller. Med<br />
fördel kan man använda sagoböcker<br />
och fråga vem man ser på bilden. Vem<br />
är det En kvinna Hur kan man se<br />
det Meningen med att genustrubbla<br />
är att synliggöra vilken bild av kvinnligt<br />
och manligt man har. Kanske är<br />
bilden stereotyp och snäv I så fall har<br />
vi synliggjort detta och kan aktivt<br />
arbeta för att bredda könsrollerna.<br />
Jämställdhet<br />
Avser förhållandet mellan kvinnor<br />
och män. Jämställdhet innebär lika<br />
rättigheter, skyldigheter och möjligheter<br />
för kvinnor och män, inom alla<br />
väsentliga områden i livet. Det betyder<br />
att kvinnor och män ska ha samma<br />
makt att forma samhället och sina egna<br />
liv. Jämställdhet förutsätter en jämn<br />
fördelning av makt och inflytande.<br />
Jämlikhet<br />
Ett vidare begrepp som avser rättvisa<br />
förhållanden mellan individer och<br />
grupper i samhället. Jämlikhet utgår<br />
ifrån att alla människor har lika värde<br />
oavsett exempelvis kön, etnicitet,<br />
sexuell läggning, religion, social<br />
<strong>till</strong>hörighet och ålder.<br />
Kön<br />
En människas biologiska <strong>till</strong>hörighet<br />
som flicka/kvinna eller pojke/man.<br />
Inom forskning och i litteratur används<br />
begreppet kön ofta synonymt med<br />
genus, alltså med betydelsen socialt<br />
och kulturellt kön.<br />
Norm<br />
Maktregel som oftast är osynlig <strong>till</strong>s<br />
någon bryter mot den. (Regel, mönster,<br />
något att rätta sig efter.)
34 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012<br />
Referenser<br />
Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander,<br />
Kajsa (red.) (2011). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska<br />
utmaningar. 1. uppl. Stockholm:<br />
Liber<br />
Lpfö 98 Läroplan för förskolan. [Ny, rev. utg.]<br />
(2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på<br />
Internet: http://www.skolverket.se/<br />
publikationerid=2442
Nygatan 10<br />
645 80 Strängnäs<br />
www.strangnas.se<br />
newmarket.se