LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

2 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Innehåll Inledning 3 Ett utvecklingsarbete tar form 4 Förskola och hem 5 Könsblindhet 7 Samtal med Diana von Rosen 8 Förebilder 10 Genustrubbla 11 Normbrytare 12 Miljöer 13 Förhållningssätt 15 Samtal med förskollärare Minna Fadjukov 16 Projektbeskrivning 18 Manus teateräventyr 21 Samtal med förskollärare Andreas Uddling 26 Fyll rollerna 28 Utvecklingsområden 29 Avslutningsord 30 Referenser 34
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 3 Inledning Det är inte barnen utan vi som bär ansvaret för att skapa en jämställd förskola. Det är hur vi är och vad vi gör som skapar det normsystem barnen möter i förskolan. Det är vi som talar om för barnen vad som är rätt och vad som är fel. I ett genusarbete är vårt förhållningssätt en central fråga. Vi måste börja med oss själva för att sedan se runt omkring oss. För att kunna skapa en mer jämställd förskola behöver man börja med att se vilka traditioner vi själva bär med oss. Hur ser dessa ut Vilka förväntningar har vi utifrån kön, hur ska vi vara och vad förväntas vi göra När vi blir medvetna om det kan vi börja se på oss själva. Hur gör jag Och så småningom hur gör vi i mitt arbetslag och hur gör vi på vår förskola Dessa frågor har 80 pedagoger och numera utbildade genuspiloter ställt sig i Strängnäs kommun. Utgångspunkterna har varit att belysa kommunikation, byggande av självkänsla och förhållande till empati, rädsla och mod utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna har fått ta del av forskning, beprövad erfarenhet och nya metoder för att fördjupa sig i allt detta och har sedan satt igång ett förändringsarbete. Ett förändringsarbete rullar inte på av sig själv utan kräver stort engagemang och mod. Att sätta normer i gungning och ifrågasätta traditioner kan vara provocerande för både den som gör det och de i dess närhet. Att ifrågasätta det självklara och det som alltid har varit, för att sedan våga förändra är vad ett aktivt genusarbete handlar om. Om vi ska kunna leva upp till styrdokumentens målsättningar är detta vad som behöver göras. Utbildningen som genuspiloterna genomfört har drivits av teater- och jämställdhetskonsult Johanna Lundin. Utbildningen har inletts med besök på samtliga pedagogers avdelningar och där har teateräventyr som metod demonstrerats. Därefter har pedagogerna bjudits in till sitt första kurstillfälle där deras egna normer satts i gungning. Här har de genom rollspel, forumspel och värderingsövningar diskuterat och undersökt hur de arbetar med självkänsla och kommunikation ur ett genusperspektiv. Pedagogerna har sedan gått tillbaka till sina avdelningar med uppgift att observera och analysera material och aktiviteter ur ett genusperspektiv samt att genomföra ett teateräventyr. Vid nästa kurstillfälle har pedagogerna arbetat med frågeställningar kring empati, rädsla och mod. Vid det tillfället fick pedagogerna också redovisa sina uppgifter de löst i förskolorna samt diskutera vad de kommit fram till. Som avslutning har pedagogerna skrivit ett eget manus till teateräventyr. Johanna Lundin har sedan återbesökt förskolorna och observerat teateräventyren och gett personlig återkoppling till pedagogerna. Vidare har alla pedagoger fått handledning i hur de kan fortsätta sitt arbete på avdelningen och förskolan samt driva det normkritiska arbetet vidare. Det är viktigt att genusarbetet integreras i den dagliga verksamheten och inte läggs ”uppepå”. Genusglasögonen behöver vara på näsan för jämnan.
Page 1: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 5 and 6: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?