LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

More documents

Recommendations

Info

10 / RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 Förebilder METOD Låt alla barn få ett rikt språk, tänk på att alla barn behöver alla typer av ord så att de kan använda språket själva och utvecklas språkligt. Om vi som pedagoger ger barnen ett jämställt språk, kan de själva använda sig av det också. Ge barnen alla typer av ord, som cool, söt, tuff, teknisk och mjuk. Målsättningen är ju att alla barn ska kunna uttrycka sina åsikter, sina tankar, känslor, kunna säga ja och nej och stopp när de inte vill något. ”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder” (Lenz Taguchi m.fl. 2011:27). För att vi ska kunna förverkliga målen i läroplanen och ha ett demokratiskt arbetssätt i förskolan krävs ett aktivt arbete. Flera områden behöver undersökas, viktigt är att titta på vilka förebilder vi presenterar för barnen i förskolan. En viktig fråga att ställa sig är vilken förebild jag själv är. Är jag en god förebild för barnen För att kunna svara på den frågan behöver man fundera på många saker. I Strängnäs kommun har pedagogerna i sin utbildning gått igenom hur man synliggör sina egna strukturer och sitt förhållningssätt. Hur talar jag om kvinnligt och manligt, vilka förväntningar har jag på barnen utifrån kön Kommunikation Det är viktigt att fundera över hur jag kommunicerar, vilket tonfall jag använder och vilken typ av ord jag använder utifrån kön. Kanske upptäcker jag att jag gör strukturella skillnader på pojkar och flickor. Det är bra om jag upptäcker det, för då kan jag göra något åt det. I boken En rosa pedagogik talar Eidevald och Lenz Tagucchi om språkbruket som den mest centrala strategin i ett genuspedagogiskt arbete (Lenz Taguchi m.fl. 2011). Språket kan vi själva ha kontroll över och genom språket finns stora möjligheter att förändra atmosfären på förskolan. Pedagogerna i Strängnäs har i sin genusutbildning fått fundera över hur de själva kommunicerar genom värderingsövningar, diskussioner och rollspel. Målsättningen har varit att synliggöra om man gör strukturella skillnader utifrån kön i både val av ord, ton och röstläge. I många fall gör man det omedvetet. Vi har själva blivit kommunicerade till på ett visst sätt utifrån vårt kön. Det är en del av vår historia att använda dessa kommunikationsmodeller.
RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN - GENUSPROJEKT 2011-2012 / 11 Genustrubbla Materialet vi erbjuder i förskolan behöver ses genom en ”genuslupp”. Vi behöver fundera över vilken typ av förebilder vi presenterar i våra böcker. Vilken typ av manlighet och kvinnlighet berättar vi om i våra sagor, vad sjunger vi om i våra sånger och vad säger oss våra ramsor I En rosa pedagogik talar Magdalena Hulth och Hedda Schönbäck om att ”trubbla” genusnormer (Lenz Taguchi m.fl. 2011). De har gjort undersökningar som visar att bilderböcker och annat material i stor utsträckning är integrerade i barns subjektskapande. En återkommande kommentar de fick från barnen när de läste böcker var kommentarer som: – ”Jag är hon”. Barnen identifierade sig med någon av karaktärerna. Den karaktäreren som engagerade dem mest var den de ville vara. De två figurer som utsågs mest som alter-egon för flickor var en mamma och en Barbie. Barnen positionerade sig sedan också som de här karaktärerna och spelade upp dem. Det var alltså mer än ett utrop: – ”Jag är hon”, utan ett sätt att vara någon i ett meningsskapande. Att trubbla normer kring subjektivitet och kön handlar mycket om att ställa frågor. Att t.ex. använda karaktärerna i en bok och ställa frågor om dem. Pedagog: –”Vem är det här” Barn: –”En fin tjej”. Pedagog: –”Hur ser ni att det är en tjej, och varför är den fin” Barnen i undersökningen svarade att någon var tjej och fin när personen hade klackskor och kjol. På så sätt framkom det att feminitet utgick från att klä på sig något. Pedagogerna själva trodde att barnen utgått från kroppen, håret eller brösten. Men den starkaste markören för kön var alltså klackskorna och kjolen, det skapade då ytterligare öppningar för en bild av att feminitet sitter i kläderna. Om feminitet sitter i kläderna borde ju alla kunna göra feminitet när man har lust På det här viset kan man genustrubbla. Ställa frågor utifrån karaktärer i sagor, sånger och ramsor. Skapa dynamik i könsrollerna istället för att cementera dem.
Page 1 and 2: Genusprojekt 2011-2012, med handlin
Page 3 and 4: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 9: RAPPORT FRÅN STRÄNGNÄS KOMMUN -
Page 36: Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.s

LÃ¤nk till genusplanen - StrÃ¤ngnÃ¤s kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?